Syftet med detta examensarbete är att lyfta fram teorier om vad som motiverar elever till skolarbetet. Vår huvudfråga är; Vad motiverar elever i skolarbetet? Utifrån denna fråga har vi skapat tre stycken underfrågor; Hur kan detta förstås med utgångspunkt i begreppen inre och yttre motivation? Hur skiljer sig svaren mellan de olika årskurserna? Hur skiljer sig svaren mellan pojkar och flickor? För att kunna besvara dessa frågeställningar har vi genomfört en enkätundersökning med 134 elever från årskurs 1-3. De teoretiska utgångspunkter som genomsyrar hela arbetet är inre och yttre motivation. Vår studie visar att både den inre och yttre motivationen har en betydande roll i elevers motivation till skolarbetet. En klar majoritet av eleverna i studien upplever att skolan är både viktig och rolig – detta indikerar en inre motivation hos eleverna. Men studien visar också att den yttre motivationen är betydelsefull för eleverna, framförallt för pojkarna. En annan slutsats är att årskurs ett motiveras av betydligt fler motivationsteorier än årskurs två och tre. / The purpose of this essay is to highlight the theories about what motivates students to school. Our main question is: What motivates students in school? On this issue, we have created three pieces in questions; How can this be understood on the basis of the concepts of internal and external motivation? Is there any differences in the answers based on which grade they are in? Can we see any differences in the answers between boys and girls? To answer these questions, we conducted a survey with 134 students from grades 1-3. The theoretical assumptions that permeate the entire work are internal and external motivation. Our study shows that both the internal and external motivation has a significant role in students' motivation to school. A clear majority of the students in the study feel that school is important and fun - this indicates an internal motivation in students. But the study also shows that the external motivation is important for students, especially for boys. Another conclusion is that the first year is motivated by far more motivation theories than grades two and three.

Ek, Gertrud (2010). Vad gör vi när elever inte når målen i läsning och skrivning? - Rektorers kunskap om och strategier för att begränsa läs- och skrivsvårigheter. Skolutveckling och ledarskap, Utbildningsvetenskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med mitt självständiga arbete var att undersöka vilken förståelse och vilka strategier rektorer har för att begränsa läs- och skrivsvårigheter så att alla barn kan läsa och skriva efter sitt första skolår. Undersökningen av rektorers förståelse och strategier utgick från tre olika aspekter; lärarkompetens, skolmiljö och samarbete med hemmet. Undersökningen genomfördes i en större stad i södra Sverige. Jag genomförde en kvalitativ intervjustudie med fem rektorer och tre pedagoger med olika yrkeskompetens. Svaren analyserades i olika steg. resultaten av undersökningen visade att rektorers egen grundutbildning bidrar till skillnad i förståelsen av läs- och skrivsvårigheter. I undersökningens resultat anas också att samverkan med specialpedagoger sker på olika sätt. Beroende på grundutbildning prioriterar rektorerna olika strategier för att öka barnens måluppfyllelse. Skolledare med lärarbakgrund anger i högre grad kompensatoriska hjälpmedel och olika didaktiska metoder. Skolledare med förskollärarbakgrund anger betydelsen av ett språkförebyggande arbete.

Arbetets syfte var att undersöka hur vi som lärare kan använda oss av laborativa uppgifter när eleverna arbetar med areabegreppet inom matematikens geometriområde. Intervjuer med sex elever och observationer av 36 elever valdes från två klasser i årskurs sju. Resultatet visade att många elever ansåg att det var positivt om man kunde variera undervisningen genom att både använda sig av laborativa uppgifter och arbeta i läroboken samt att vissa elever även fick ökad förståelse för areabegreppet när de fick arbeta laborativt.

Dagens skola är kunskaps- och målinriktad och undervisningen behöver anpassas efter varje individs individuella behov. Broar behöver byggas mellan olika forskningsfält. Studiens utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, där den kognitiva utvecklingen är knuten till kulturella, språkliga och sociala sammanhang. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer sex elever med funktionsnedsättning anser främjar deras lärande och utifrån dessa faktorer lyfta fram gynnsamma pedagogiska metoder. Vidare är syftet att se vilken betydelse eleverna anser att motivation och känslotillstånd har för lärandet. Studien består av två delundersökningar, en med elever i grundskolans år 5 och en med elever från gymnasieskolans år 2. Studien undersöker hur elevernas ålder påverkar valet av betydelsefulla lärandefaktorer.Studien är en hermeneutisk, kvalitativ intervjuundersökning. Eleverna intervjuades med hjälp av en intervjuguide och öppna frågor, som anpassades efter samtalets karaktär.Lärarens personliga egenskaper är viktigare än lärarens kunskaper. Motivation, att det är roligt att lära sig, har stor betydelse för lärprocessen. Klasskamraterna/vänner är viktiga och hör ihop med att det ska vara roligt och lustbetonat. Eleverna vill ha tydliga mål, som de förstår och vara delaktiga på vägen fram till målet. Delaktighet och förståelse uppnås genom arbete med metakognition. Studien visar skillnader beträffande ålder, när det gäller val av betydelsefulla lärandefaktorer. För eleverna i år 5 är att må bra den mest avgörande faktorn för lärande. De äldre eleverna anser inte att denna faktor är av betydelse. Lugn och ro, liksom arbetsmetoden betonas mer av eleverna i gymnasieskolans år 2. De yngre eleverna är mer öppna och villiga för användning av olika pedagogiska hjälpmedel.Allt lärande är knutet till ett sociokulturellt perspektiv. Elevernas lärande sker i interaktion med andra. Språket, aktivitet och den sociala miljön är viktiga faktorer för lärande. Hjärnan lär det som berör. Känslotillstånd, motivation och lusten att lära, är betydelsefulla lärandefaktorer.Nyckelord: förståelse, lärande, metakognition, motivation och pedagogisk metod / The school of today is based on knowledge and focused on reaching goals. The education must therefore be created and adjusted to meet every student’s individual needs. Bridges must be built to link together different research fields. The foundation of the study is the socio cultural perspective, in which the cognitive development is tied to the cultural, linguistic and social context.The aim with our study is to see which factors six students with disabilities would see to be the ones that promote and advance their learning and based on these factors place focus on the most favorable pedagogical methods. The second aim is to see to what extent the students own motivation and emotional status influenced their learning. The study consist of two separate surveys, one with students in grade 5 and one with sophomores in High school. The surveys last purpose was to show if the choice of supportive factors of learning was influenced by the age of the student.The study is a hermeneutic, qualitative survey. The students were questioned with the help of a interview guide and open questions, which were adjusted during the conversation. The personality of the teacher is more important than the knowledge of the teacher. Motivation is important, that it is fun to learn is of great importance to the learning process. Classmates/ friends are important and are a part of what is fun and enjoyable. The students want goals, which they understand and feel a part of. Participation and comprehension is achieved through working with meta cognition. The study shows differences regarding age and the significant importance of learning factors. The younger students mean that their well being is the most important factor while the older students find it of less importance. The older students find peace and quiet as the important factors as well as the work method. The younger students are more open and willing to use different compensatory aids.All learning is linked to a socio cultural perspective. Students learn in interaction with others. The language, activity and the social environment are all important factors for learning. The brain learns what affects it. State of emotion, motivation and pleasure for learning are all significant.Keywords: comprehension, learning, motivation, pedagogical method, meta cognition

Vi tycker det här ämnet är viktigt och passar bra in i vår verksamhetsförlagda tid och i vår utbildning som en framtida lärare. Det är viktigt att vi redan i tidig ålder försöker informera våra elever att vi alla som lever i detta samhälle har fler likheter än olikheter och genom att tala kring detta så kan man få bort begreppen vi och de. Rasism är byggd på fördomar, därför tycker vi det är viktigt att man börjar tala kring religion redan tidigt i åldrarna. Vi anser att genom att vi diskuterar olika religioner i klassrummen så skapar eleverna förståelse till dessa religioner, denna förståelse kan vara väldig väsentlig för dem i deras vuxenliv. I detta arbete försöker vi få fram vad elever anser om religion, vad som intresserar dem. Detta gör vi med hjälp av enkäter, vi har valt två olika skolor som skiljer sig både var de ligger och hur mångkulturell skolorna är. Genom enkäterna så tänkte vi försöka få fram likheter och skillnader mellan de. Vi försöker också få fram hur olika lärare arbetar inom religion och hur de försöker integrera det i undervisningen. För att få fram detta resultat har vi valt att användas av intervjuer, där vi har intervjuat lärare på två olika skolor.

Ansvaret att skapa en god lärandemiljö ligger till stor del hos lärarna. Vi har undersökt vilka faktorer som bidrar till elevers intresse och drivkraft samt de strategier eleverna själva beskriver att lärare använder sig av med avsikten att motivera. Genom kvalitativa intervjuer har vi låtit åtta elever från två skolor tala om sina upplevelser av hur lärare motiverar dem i skolan. Det eleverna lyfter i vår studie stämmer till viss del överens med den motivationsforskning och de framställda teorier vi presenterar. Vi har funnit att olika elever blir både positivt och negativt påverkade i sin motivation av olika faktorer beroende på deras personlighet och grundläggande behovstillfredsställelse. Utifrån elevernas beskrivning av hur lärare motiverar, kan paralleller dras till de behavioristiska och sociokulturella teorierna. Vår empiri visade att elevers motivation är starkt kopplade till fyra områden; delaktighet, lärarförståelse, belöning och beröm. Hur motiverade eleverna känner sig kan relateras till hur elever trivs och arbetar i skolan.

No description available.

Vårt syfte med examensarbetet var att undersöka elevers förståelse för begreppet tid. Vi ville även undersöka lärarnas föreställningar om vad eleverna har för kunskaper och förståelse för begreppet tid. Vi tror att bristande tilltro till sitt eget tänkande, kan bero på utebliven förståelse mellan pedagogen och elevernas erfarenheter. Därför anser vi att det är viktigt att utgå ifrån elevernas förståelse. Vi ville testa en sorts analys för att få ett hjälpmedel för vår kommande matematikundervisning. För att få svar på våra frågor använde vi oss av enkäter och djupintervjuer. Vi fann att begreppspiralen är ett bra hjälpmedel som ger tydliga resultat på var eleven befinner sig i sin matematikutveckling. Vi upptäckte även att kunskaper i matematik är situationsbundet då eleverna visade olika förståelse i olika situationer. / Vårt syfte med examensarbetet var att undersöka elevers förståelse för begreppet tid. Vi ville även undersöka lärarnas föreställningar om vad eleverna har för kunskaper och förståelse för begreppet tid. Vi tror att bristande tilltro till sitt eget tänkande, kan bero på utebliven förståelse mellan pedagogen och elevernas erfarenheter. Därför anser vi att det är viktigt att utgå ifrån elevernas förståelse. Vi ville testa en sorts analys för att få ett hjälpmedel för vår kommande matematikundervisning. För att få svar på våra frågor använde vi oss av enkäter och djupintervjuer. Vi fann att begreppspiralen är ett bra hjälpmedel som ger tydliga resultat på var eleven befinner sig i sin matematikutveckling. Vi upptäckte även att kunskaper i matematik är situationsbundet då eleverna visade olika förståelse i olika situationer.

Under vår praktik på ett flertal skolor har vi upplevt att matematikundervisningen inte har verkligheten som utgångspunkt. Vi har emellertid uppfattat det som att många av lärarna anser att deras undervisning är verklighetsbaserad. Genom litteraturstudier och en enkätundersökning har vi undersökt om lärare och elever upplever undervisningen som verklighetsbaserad och om eleverna ser kopplingen mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken. Vi fann att lärare och elever inte har samma uppfattning, elever (år 6) har svårt att se något samband mellan skolans matematikundervisning och den matematik de använder i sin vardag. Eleverna inser inte att deras matematikkunskaper kommer till användning utanför skolan, detta trots att lärarna anser sig bedriva en verklighetsbaserad undervisning.

I vår studie har vi valt att undersöka i vilken utsträckning eleverna har förståelse för de geometriska begreppen area och omkrets och framförallt om eleverna kan skilja på dessa begrepp. Vi valde att genomföra undersökningen med hjälp av en enkät som besvarades av totalt 152 elever från 8 klasser fördelat på skolår 8 och 9. Enkäten består av rena matematiska uppgifter såväl som textuppgifter för att prova olika infallsvinklar hos våra informanter. Resultatet visar på att det finns brister och svårigheter med att skilja de båda begreppen åt vilket ytterligare förstärker vår egen erfarenhet samt tidigare studier på området. De största problemen uppstår när det gäller att hantera areabegreppet. Vi har en klar uppfattning om att en del av dessa problem kan åtgärdas genom ett förändrat lärande som utsätter eleven för konkret, laborativ och kommunikativ matematik som ställer högre krav på matematisk förståelse.