This paper surveys the most prominent research done by Swedish scholars of religion in the years 2010-2019 on the subject of the definition of religion in order to ascertain the dominant trends in the findings of this area and speculate as to what prospects these findings offer for the development of a more general definition of religion. The dominant trends are categorised as supernaturality, ineffability and unusability, where the first defines religion in terms of conceptions of supernatural beings, the second defines religion in terms of conceptions of something ineffable or indescribable, and the third maintains that the concept of ‘religion’ is unusable on the grounds that it cannot be coherently defined. These trends are then further categorised in terms of a dichotomy of positive/negative definitions of religion, where positive definitions of religion propose that religion can be coherently defined and negative definitions of religion propose that they cannot. The final and speculative part of the paper offers two roads ahead for future research, firstly to investigate the difficulties inherent in the concept of “supernaturality”, and secondly, in the event that the different religious traditions of the world are found to be ultimately incommensurable, to aim at defining the ways in which different religions define each other.

<p>Uppsatsen syfte är att undersöka hur gymnasiepedagoger bedriver religionskunskap och om olika utövanden och trosföreställningar i en och samma religion framkommer i undervisningen. För att komma fram till ett svar har kvalitativa intervjuer gjorts med pedagoger.</p><p> </p><p>Det finns olika synsätt på och olika definitioner av religion, vilket litteraturen visar i uppsatsen. Litteraturen fastställer också att det finns olika utövanden i en och samma religion. Ninian Smart (1989) menar att för att förstå en religion krävs det även att man studerar hur religionen praktiseras av människorna.</p><p> </p><p>Uppsatsen behandlar även litteratur om hur skolans roll ser ut. Birger Lendahls (1986) anser att förståelse kan erhållas vid möten mellan elever och människor från olika religioner. Möten kan även framkalla kunskap. Kursplanen för religionskunskap på gymnasiet belyser vikten av att eleverna ska utvidga sin förståelse för att det finns olika förhållningssätt inom en religion. Ett av kursplanens syfte är att eleverna ska reflektera och förstå att det finns olika förhållningssätt till religion.</p><p> </p><p>Resultatet pekar på att det finns en strävan hos pedagogerna att bedriva en undervisning där olika aspekter synliggörs i religion. För att infria strävan använder pedagogerna samtal och diskussioner för att ge eleverna fakta och förståelse. Olika företrädare för religiösa samfund inbjudes också samt studiebesök görs. Pedagogerna i undersökningen ser olika på kursplanen, från förkastning av den till att den är utgångspunkten för undervisningen. Pedagogerna menar också att elevers bemötande av ämnet påverkar undervisningen.</p><p> </p><p>Nyckelord: undervisning, pedagog, förståelse, religion, kursplan, aspekter av religion,religionsdefinition, skola.</p>

Uppsatsen syfte är att undersöka hur gymnasiepedagoger bedriver religionskunskap och om olika utövanden och trosföreställningar i en och samma religion framkommer i undervisningen. För att komma fram till ett svar har kvalitativa intervjuer gjorts med pedagoger.   Det finns olika synsätt på och olika definitioner av religion, vilket litteraturen visar i uppsatsen. Litteraturen fastställer också att det finns olika utövanden i en och samma religion. Ninian Smart (1989) menar att för att förstå en religion krävs det även att man studerar hur religionen praktiseras av människorna.   Uppsatsen behandlar även litteratur om hur skolans roll ser ut. Birger Lendahls (1986) anser att förståelse kan erhållas vid möten mellan elever och människor från olika religioner. Möten kan även framkalla kunskap. Kursplanen för religionskunskap på gymnasiet belyser vikten av att eleverna ska utvidga sin förståelse för att det finns olika förhållningssätt inom en religion. Ett av kursplanens syfte är att eleverna ska reflektera och förstå att det finns olika förhållningssätt till religion.   Resultatet pekar på att det finns en strävan hos pedagogerna att bedriva en undervisning där olika aspekter synliggörs i religion. För att infria strävan använder pedagogerna samtal och diskussioner för att ge eleverna fakta och förståelse. Olika företrädare för religiösa samfund inbjudes också samt studiebesök görs. Pedagogerna i undersökningen ser olika på kursplanen, från förkastning av den till att den är utgångspunkten för undervisningen. Pedagogerna menar också att elevers bemötande av ämnet påverkar undervisningen.   Nyckelord: undervisning, pedagog, förståelse, religion, kursplan, aspekter av religion,religionsdefinition, skola.

Syntheiströrelsen (The Syntheist Movement) kan förstås som en konsekvens av individualismens framfart, kommersialism, globalisering och framväxten av IT-samhället. Syntheiströrelsen strävar efter att återupprätta en kollektiv gemenskap de upplever gått förlorad genom att själva skapa ny religion relevant för samtiden och framtiden. Benämningen deriveras från grekiska – syntheos, den skapade guden. Med avstamp i Den mediterande dalahästen: Religion på nya arenor i samtidens Sverige (Frisk &amp; Åkerbäck 2013) för uppsatsen ett resonemang kring hur Syntheiströrelsen kan förstås utifrån teorier om samtida religion och religiositet. Syntheiströrelsen förklaras mot bakgrund av en mindre intervjustudie med tongivande medlemmar i stockholmsförsamlingen samt undersökning av näraliggande material.

The aim of this study is to situate the locus of the Swedish branch of freemasonry, Svenska Frimurare Orden, in the contemporary religious landscape. The research questions are as follows: On what grounds can the Swedish branch of freemasonry be considered religious? If the Swedish branch of freemasonry is considered religious, how does it fit into the contemporary society among the plethora of new religious movements? In regard to the first question, a definition of religion is required, thus Bruce Lincoln’s theory with four domains of religion is used to decide to what extent the Swedish branch of freemasonry can be described as a religion or a religious movement. To be able to answer the second research question the four sociological narratives as presented by Meredith B. McGuire are used to analyze the results of our study.   The results are reached through examination of the common laws of the Swedish branch of freemasonry and the data found on their official website, combined with hermeneutic interpretation. Our conclusion is that the Swedish branch of freemasonry through its explicit connection to Christianity, in addition to its esoteric and occult practices both fits into a historical continuity regarding religion in Sweden, as well as with contemporary societal currents regarding new religious movements.

<p>Min ambition med den här uppsatsen är att påvisa att fotboll kan ha samma effekt och samma funktion som kyrkan, när det gäller att bearbeta sorg. Jag har även som syfte att framhålla likheter gemensamma nämnare och samarbete mellan fotboll och religion.</p><p>Jag tycker att jag har fått svar på min fråga: Om fotboll och religion kan fylla samma funktioner? Mitt svar är helt klart ja. Allt från att man hänger sig till någon gud/spelare till att dra nytta av kyrkan/fotbollen vid ett sorgearbete, för att bearbeta känslor. Även när man jämför kyrkans funktion när det gäller sorgearbete med det jag har fått fram, så ser jag ingen större skillnad. Men jag ska betona att sorgarbetet under fotbollens försyn inte passar alla, men det gör inte kyrkan heller, vill jag påstå. Även avarterna av församlingar finns i båda lägren. Sekter på kyrkans sida och firmor på supporterklubbarnas sida är kyrkan och idrottens negativa inslag.</p><p>Fotbollen berör en väldigt stor massa, där de kan få utlopp för sina känslor och där man kan få bearbeta sina känslor också. Jag har kommit fram till att fotboll kan fungera lika bra som en religion oavsett vad en människa söker. Men att en kombination eller att man utövar både en religion och är hängiven fotboll är inget hinder. Snarare tvärtom, skulle jag utrycka det. Avslutningsvis vill jag konstatera att i fotboll och religion finns det tro, hopp och kärlek, ingen har mer och ingen har mindre.</p>

Min ambition med den här uppsatsen är att påvisa att fotboll kan ha samma effekt och samma funktion som kyrkan, när det gäller att bearbeta sorg. Jag har även som syfte att framhålla likheter gemensamma nämnare och samarbete mellan fotboll och religion. Jag tycker att jag har fått svar på min fråga: Om fotboll och religion kan fylla samma funktioner? Mitt svar är helt klart ja. Allt från att man hänger sig till någon gud/spelare till att dra nytta av kyrkan/fotbollen vid ett sorgearbete, för att bearbeta känslor. Även när man jämför kyrkans funktion när det gäller sorgearbete med det jag har fått fram, så ser jag ingen större skillnad. Men jag ska betona att sorgarbetet under fotbollens försyn inte passar alla, men det gör inte kyrkan heller, vill jag påstå. Även avarterna av församlingar finns i båda lägren. Sekter på kyrkans sida och firmor på supporterklubbarnas sida är kyrkan och idrottens negativa inslag. Fotbollen berör en väldigt stor massa, där de kan få utlopp för sina känslor och där man kan få bearbeta sina känslor också. Jag har kommit fram till att fotboll kan fungera lika bra som en religion oavsett vad en människa söker. Men att en kombination eller att man utövar både en religion och är hängiven fotboll är inget hinder. Snarare tvärtom, skulle jag utrycka det. Avslutningsvis vill jag konstatera att i fotboll och religion finns det tro, hopp och kärlek, ingen har mer och ingen har mindre.