Under 2000-talets första årtionde genomgick Försvarsmakten betydande förändringar och för att stärka organisationen i den processen har Försvarsmaktens värdegrund tagits fram. Framtagningen genomfördes tills stor del av konsultföretaget Bikupan genom omfattande intervju- och enkätmaterial med både Försvarsmaktspersonal och civilbefolkning som undersökningsgrupper.Nu, när Försvarsmaktens värdegrund borde kunna betraktas som implementerad är det aktuellt att undersöka hur värdegrunden tillämpas. I det här fallet riktas luppen mot första linjens chefer, plutoncheferna och därmed de officerare som i första hand praktiserar ledarskap och värderingar gentemot Försvarsmaktens soldater.Källmaterialet utgörs av intervjuer med plutonchefer vid Livbataljon, Livgardet. Materialet har analyserats utifrån teorier om professionalisering och new public management. Officerskårens anspråk på att utgöra en profession förutsätter en väl grundad yrkesetik såväl som högt förtroende för den professionella yrkesutövaren. New public management, vilket genomsyrat svensk förvaltning de senaste decennierna, präglas däremot av decentraliserad styrning, utformandet av policydokument och lågt förtroende för de statsanställda. En förtroendebrist som framförallt drabbar de som tidigare åtnjutit stor frihet i yrkesutövningen: de professionella.Slutsatserna omfattar att officerskåren finner etiska frågor både viktiga och intressanta men att man i första hand använder sitt ”sunda förnuft” istället för Försvarsmaktens värdegrund när man tar ställning i dessa frågor. Slutligen åberopas militär etik som ett område som verkar glömts bort när Försvarsmakten fastställde vilka värderingar som skall gälla inom organisationen.

Denna studie ämnar undersöka begreppet förvaltningsgemensamma specifikationer och dess nyttor och effektivitetspåverkan i offentliga organisationer. Regeringens mål är att Sverige ska bli bäst i världen på att använda sig av digitaliseringens möjligheter och FGS:er är ett steg på vägen. Öppna riktade intervjuer med respondenter som är insatta i arbetet med FGS:er har genomförts för att få fram ett kvalitativt resultat av studien. Denna information analyserades för att upptäcka det som respondenter upplever som effektivitetsvinster och nyttor i arbetet med FGS:er. Vidare analyseras vad respondenterna anser som viktigt för den fortsatta utvecklingen av FGS:er, vilka utmaningar som finns i framtagningsprojekten och hur framtiden för FGS:er kommer se ut. Slutsatserna är att FGS:er påverkar effektiviteten positivt i de organisationer som använder dem. De som använder sig av FGS:er ser många nyttor i och med användandet. Vidare beskrivs faktorer som anses viktiga för framgång i fortsatt utveckling av FGS:er och FGS:ers framtid.

New public Management-reformer har blivit allt vanligare inom svensk förvaltning. Detta har inneburit att den offentliga sektorn i allt större grad fokuserat på att uppnå kostnadseffektiviseringar och marknadslösningar. E-förvaltning har också blivit ett sätt att effektivisera den offentliga sektorn, genom användandet av digitala tjänster. Servicekontor ses i denna studie som ett uttryck för NPM-reformer och ökat inslag av e-förvaltning. Det är ett koncept som startade 2008 och innebär att Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten slagit ihop sin direktservice nationellt och därmed skapat en ny tjänstemannaroll i form av servicehandläggare. I och med flyktingvågen har en stor del av de som besöker kontoren varit nyanlända till Sverige. I denna studie görs en kritisk analys av vad servicekontorsmodellen inneburit för servicen till medborgarna och till nyanlända specifikt. Dessutom studeras utifrån Lipskys syn på gräsrotsbyråkraterna vikt vid utformandet av policys, hur tjänstemännens möjlighet att legitimiteten det politiska systemet har påverkats, samt vilka konsekvenser det har inneburit. För att studera detta har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer gjorts med tjänstemän på servicekontoren. Slutsatsen är att servicekontorsmodellen inneburit en ökad distans mellan myndighet och medborgare vilket försvårat tjänstemännens möjlighet att legitimera det politiska systemet. Detta drabbar inte minst nyanlända som inte får fullständig information om beslut eller ärenden vilket i förlängningen kan leda till minskat förtroende för myndigheterna i synnerhet, men också det politiska systemet i allmänhet.

3D fastigheter möjliggör att byggnader kan delas upp i flera fastigheter för olika ändamål med olika ägare. 3D fastigheter bildas i lantmäteriförrättningar genom avstyckning, fastighetsreglering eller klyvning. Vid bildande av en 3D fastighet finns specifika krav som måste uppfyllas för att den ska bli lämplig för sitt ändamål. Det innebär att alla fastighetens rättigheter ska vara säkrade redan vid lantmäteriförrättningen. Rättigheterna kan bildas genom gemensamhetsanläggningar och servitut. Trapphus, korridorer och stomme är några exempel som kan behöva säkras upp med rättigheter. Syftet med studien är att kartlägga hur 3D fastighetsbildning sker i praktiken och hur fastigheternas rättigheter tillgodoses vid lantmäteriförrättningen. Vidare undersöks hur rättigheterna kan få en fungerande och hållbar förvaltning. På vilket sätt bostadsexploatörer och förrättningslantmätare samarbetar för att nå en hållbar förvaltning är också en del av studiens syfte. I studien undersöks vilka möjligheter som finns för 3D fastighetsbildning utifrån rådande lagstiftning. För att undersöka hur lagarna tillämpas i realiteten har tio förrättningsakter från fyra kommuner med 3D fastighetsbildningar och bildande av gemensamhetsanläggningar studerats. Intervjuer har genomförts med två erfarna förrättningslantmätare och två bostadsexploatörer som arbetat med projekt där 3D fastigheter förekommer. Intervjuerna har gjorts för att få svar på frågor som framkommit vid studerandet av förrättningsakterna och hur samarbetet mellan bostadsexploatörer och förrättningslantmätare fungerar. Studien visar att det går att genomföra fastighetsbildning av 3D fastigheter på flera olika sätt. Hur lantmäteriförrättningarna har gått till beror på de unika förutsättningarna i projekten, vilket arbetssätt förrättningslantmätaren använder, hur erfarna bostadsexploatörerna är och om det förekommit inhyrda konsulter. För att förvaltningen av gemensamhetsanläggningarna ska kunna ske på ett hållbart sätt gäller det att dessa utformas för att vara lämpliga både vid bildandet och för ett framtida behov. Karlatornet i Göteborg är ett unikt projekt med upp till 20 olika fastighetsägare i samma byggnad. Planering och samarbete mellan lantmäteriet och bostadsexploatören är viktig för att helheten ska fungera. Att inte detaljstyra gemensamhetsanläggningarna mer än vad som krävs för att tillåta framtida justeringar är ett måste i detta projekt. Studien visar fyra olika lösningsförslag på hur rättigheterna kan upplåtas. Att låta stommen och grundläggning ingå i både marksamfällighet och gemensamhetsanläggning är kanske inte av väsentlig betydelse men slutsatsen är att den bör ingå för en förenklad framtida förvaltning. / 3D real estate enable buildings to be divided into multiple real estates for different purpose and with different ownership. 3D real estates are created through a cadastral procedure according to Swedish law. When establishing a new 3D real estate there are specific requirements that has to be fulfilled so the purpose of the real estate is adequate. This means that all the real estate rights has to be acquired at the time of the cadastral procedure. The rights can be obtained through jointly-owned facilities or easements. Stairwells, hallways and the buildings core are a few examples where rights may have to be acquired. The purpose of this study is to map how creating a 3D real estate can be done and how the real estate rights is acquired in the cadastral procedure. Furthermore, it examines how rights can be managed and sustainable. How developers and cadastral engineers are cooperating to accomplish a sustainable management is also part of purpose of this study. This study examines what possibilities there are for 3D real estate's according to the Swedish law. To examine how the Swedish law is applied in reality, we studied ten cadastral procedure reports from four different municipalities. Interviews have been done with two experienced cadastral engineers and two developers who has been working with projects where 3D real estates were present. The purpose of the interviews was to acquire answers from questions that arose when the cadastral procedure reports were studied and how the developers and cadastral engineers cooperation works. The study shows the different possibilities of creating 3D real estates. How the cadastral procedure is done is based on the unique conditions between the projects, what way of work the cadastral engineer use, how experienced the developers are and if consultants has been used. To make sure that the management of the jointly-owned facilities can be done in a sustainable way they have to be formed to be adequate both from the beginning and even for future needs. The tower Karlatornet is a unique project where around 20 different real estate owners will share the building. Planning and cooperation between the cadastral engineers and the developer is an important part to make sure the project will work. Avoiding more details than what is needed in the jointly-owned facilities to enable future adjustments is a must in a project like this. The study show four different solutions on how the rights can be obtained. To let the core of the building and the foundation be a part of the jointly-owned facilities and the jointly-owned land may not be of essential importance but the conclusion is that they should be included for a simplified future management.

Detta arbetes syfte är att göra en jämförelse av olika organisationer och undersöka vad som kännetecknar den organisation som finns uppbyggd kring intranätet och hur drift och förvaltning bedrivs av intranätet. Även frågan om vem eller vilka som ansvarar för intranätet behandlas i denna rapport. För att kunna göra jämförelser utifrån problemställningen har intervjuer genomförts i sju organisationer, som har eller är på väg att införa ett intranät, där alla är verksamma inom olika områden. Slutsatserna visar att många av de större organisationerna har någon form av organisation runt sitt intranät, för de mindre organisationerna, som även har mindre intranät, är det oftast en eller kanske några som hanterar drift och förvaltning av intranätet. Även i avseende på ansvaret för intranätet visar slutsatserna att det främst är de större organisationerna som har en specifik person som ansvarar för intranätet.

Detta arbete behandlar problemområdet systemförvaltning och är en vidareutveckling av förvaltningsmodellen vid systemförvaltningsprocessen. Vid systemförvaltningsarbetet finns det olika förvaltningsmodeller som kan vara ett stöd vid taktisk och operativ styrning samt administrativ kontroll. Systemförvaltningsmodellen består generellt av sju olika rekommenderade delmodeller där bland annat systemförvaltningsprocessen ingår. Modeller för systemförvaltningsprocessen bör förenkla, effektivisera och ge stöd när systemförfrågningar samt systemkrav inkommer från verksamhetsledningen eller systemanvändaren. Undersökningen i detta examensarbete fokuserar på en vidareutveckling av modellen Application Maintenace Cycle (AM/Cycle) som utvecklats av Peder Brandt. Vidareutvecklingen i detta arbete resulterar i en modell för systemförvaltningsprocessen, vilken benämns Application Maintenace Schedule Cycle (AMS/Cycle). Litteraturstudier och intervjuer har påvisat vissa svagheter med modellen AM/Cycle, vilket tagits i beaktande vid vidareutvecklingen av AMS/Cycle. Modellen AMS/Cycle är utvecklad i form av en konceptuell, schematiskt grupperad och strukturerad modell med tre olika faser där tio förvaltningssteg ingår. AMS/Cycle är avsedd att bidra till en förenklad/förbättrad styrning och kontroll vid förvaltningsprocessen samt att sänka förvaltningskostnaderna.

Den här studien bidrar till attöka kunskapen inom området systemlösningsmigrationer genomatt ta reda på vad som går att lära av tidigare genomförda migrationsprojekt. Studien genomförs genom att utföra fallstudier på avrapporterade migrationsprojekt som har utfört en migration från att använda proprietära systemlösningar till att använda systemlösningar baserade på öppen källkod. Efter en urvalsprocess kvarstod tre migrationsprojekt aktuella för analys utifrån ett riskperspektiv. Det var migrationsprojektet LiMux i Tyskland,ett projekt inom det franska gendarmeriet och ett projekt som utfördes bland skolorna i Bolzanoprovinsen i Italien. Resultatet av studien visar bland annat att alla tre migrationsprojekten upplevde risken att inte kunna ta egna IT-beslut före den utförda migrationen. Detta berodde på att de före migrationen använde sig av proprietära systemlösningar, vilka de upplevt varit orsaken till detta. Den här risken säger de sig nu ha kunnat undvika genom att använda systemlösningar baserade på öppen källkod. De risker som förvaltningarna upplevt efter utförd migration kan sammanfattas med att det är risker som medför kortsiktiga problem för förvaltningarna. De räknar med att riskerna kommer att minska och problem kommer att lösas allt eftersom tiden går. Till exempel upplevde de att de har varit tvungna att anlita extern support för att lösa tekniska frågor relaterade till den nya systemlösningen. De säger dock att de i framtiden räknar med att själva ansvara för supporten när personalens kompetens har höjts inom förvaltningarna. Studien visar också att en modell, BRW Migration Model for desktop OSS, kan användas för att minska riskerna vid en migrationsprocess. Detta görs genom att följa de nio steg som modellen beskriver som viktiga för en lyckad migrationsprocess.

Dagens snabbföränderliga organisationer eftersträvar ofta att hålla sig konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden, vilket tenderar att ställa allt högre krav på effektiv kunskapsspridning. I många fall väljer organisationer att använda projektformen för att färdigställa uppgifter. Projektformens temporära karaktär innebär ytterligare hantering av erfarenheter och lärdomar, i synnerhet då det finns en risk att erfarenheterna går till spillo i samband med projektavslutet. Av denna anledning finns det många metoder och teorier som förklarar hur organisationen ska fånga upp lärdomarna och sprida dessa mellan projekten. En metod består av att rutinmässigt och strukturerat upprätta så kallade slutdokument, där bland annat erfarenheterna skall kunna fångas upp, lagras och arkiveras. Studiens syfte är att peka på tendenser kring hanteringen av slutdokument samt vilka möjligheter det finns att sprida och ta del av erfarenheter och lärdomar på Karlstads universitet. Två forskningsfrågor har formulerats för att kunna besvara studiens syfte: Hur ser hanteringen av slutdokument ut på Karlstads universitet? Hur upplevs möjligheten till att sprida och ta del av lärdomar mellan projekt på Karlstads universitet? En kvalitativ metod har tillämpats där vi utförde fem stycken intervjuer med projektledare på Karlstads universitet. Det empiriska materialet har sedan analyserats med utgångspunkt från vår teoretiska referensram som bland annat berör olika koordineringsmekanismer, slutrapporten och framförallt kunskapsöverföringen och den problematik som kan uppstå kring detta fenomen. Resultatet pekar på att de informella kanalerna upplevs starka inom organisationen, där tät kontakt utgör en betydande roll för kunskapsöverföringen. Det upprättas slutdokument enligt en formell mall, vilket är en förhållandevis ny rutin för organisationen. Denna utveckling har betraktats som mycket positiv eftersom det bidrar till att en erfarenhetsbank byggs upp. Vi har dock kunnat se tendenser att det finns svårigheter att tillgå slutrapporterna genom intranätet, delvis därför att projekthanteringen har tenderat att bli en ”IT-fråga”. Vi har även kunnat tyda en efterfrågan av ett mer strukturerat intranät som placeras centralt i organisationen. Avslutningsvis har vi kunnat urskilja tendenser som pekar på att ett projektkontor skulle fungera som ett potentiellt hjälpmedel till strukturen och viss problematik som respondenterna upplever. / Today's fast-changing organizations often strive to stay competitive in the labor market, which tends to place increasing demands on the efficient dissemination of knowledge. In many cases, an organization chooses to use the project format to complete the tasks. A projects temporary nature means additional handling experience and lessons learned, especially when there is a risk that the experience is wasted when a project is finished. For this reason, there are many methods and theories that explain how the organization should capture the lessons learned and disseminate them between projects. One method consists of routine and structured creation of final reports, which includes the experience to be captured, stored and archived. The purpose of the study is to identify trends regarding the handling of the final document and the options available to spread and share experiences and lessons learned at Karlstad University. Two research questions were formulated to answer the purpose of the study: How does the handling of the final document work at Karlstad University? How does project managers perceive the opportunities to distribute and share lessons learned between projects at Karlstad University? A qualitative approach has been applied where we performed five interviews with project managers at Karlstad University. The empirical data were then analyzed on the basis of our theoretical framework of matters, including various coordination mechanisms, the final report and in particular the transfer of knowledge and the problems that may arise regarding this phenomenon. The results indicate that the informal channels perceived strong within the organization, where close contact had a significant role in knowledge transfer. The final document is made from a formal template, which is a relatively new procedure for the organization. This development has been seen as very positive because it contributes to a wealth of experience in the organization. However, we have been able to see trends that there are difficulties in accessing the final reports through the organization systems, partly because project management has tended to be a “IT-matter”. We have also been able to see a demand for a more structured system that is placed centrally in the organization. Finally, we have been able to discern some tendency’s that indicate that a project office would serve as a potential tool to the structure and certain problems that the respondents are experiencing.

Informationsteknik har blivit en betydande del av samhället, vilket bland annat tar sig i uttryck politiskt via bland annat statsförvaltningen. För att underlätta medborgarnas vardag satsar regeringen på att utveckla den så kallade e-förvaltningen och i denna ingår utvecklingen av offentliga elektroniska tjänster. Målet med e-förvaltningen är att både kunna bidra till att effektivisera offentlig verksamhet, men också förenkla medborgares kontakt med den offentliga sektorn. Det finns exempel som visar hur bristen på hänsyn till medborgares behov och önskemål leder till tjänster som inte utnyttjas, något som visar att det är viktigt att offentliga organisationer tillskansar sig kunskap om användare och deras önskemål. Användarmedverkan ses av forskare som ett användbart verktyg i syfte att skapa relevanta och tillgängliga e-tjänster, men i praktiken förefaller användares behov vara något som bortprioriteras vid e-tjänsteutvecklingen inom offentlig sektor. Syftet med denna uppsats var att närmre undersöka tre offentliga organisationer för att få större kunskap om deras inställning till användarmedverkan, deras praktiska tillvägagångssätt vid tillämpandet av användarmedverkan och bidraget det medför på utvecklingen av offentliga e-tjänster, samt undersöka möjligheter för förbättring av denna tillämpning. Detta gjordes genom att vi utförde en kvalitativ studie hos Skatteverket, Centrala studiestödsnämnden och Norrköpings kommun. Resultatet visade att inställningen till användarmedverkan var positiv och att de tre organisationerna hade uppfattningen att det kunde leda till bättre e-tjänster. Däremot skiljde sig syftet med e-tjänsteutvecklingen sig åt och det sträckte sig mellan en syn på e-tjänsteutveckling med fokus på nytta för medborgare, och e-tjänsteutveckling med fokus på verksamhetsnytta. Även arbetssätten tenderade att skilja sig åt och den organisation som hade starkast medborgarperspektiv arbetade även mest konsekvent och mest etablerat med användarmedverkan, medan organisationen som hade starkast verksamhetsperspektiv inte alls involverade slutanvändare under utvecklingen. Vi kunde dra slutsatsen att användarmedverkan hade positiva effekter på utvecklingsprojektens resultat eftersom det fångade problem tidigt i utvecklingen och e-tjänsterna blev bättre anpassade för medborgarnas behov. Av intervjuerna framgick de att organisationerna i vissa fall saknade kunskap om användarmedverkan och skulle behöva tydligare styrning, och att det är viktigt att arbeta för att inkludera en bredare användargrupp istället för att tvinga personer med låg datorvana att välja andra kanaler. Kunskapen om användarmedverkan skulle öka genom att skapa större samverkan inom offentlig sektor för att kunna dela med sig och dra nytta av andra verksamheters metoder och erfarenheter vid tillämpning av användarmedverkan. Vi anser att en plattform för en sådan samverkan skulle kunna bidra mycket till de organisationer som aktivt vill arbeta med initiativ till förbättrad e-tjänsteutveckling.

IT-system fungerar ofta som kärnan i verksamheter idag, dessa system ska underhållas under hela dess livstid av en IT-verksamhet. Med denna uppsats ville vi undersöka vilka problem som kan uppstå vid systemförvaltningens ändringshantering och hur dessa problem kan lösas med hjälp av agila metoder. För att besvara vår undersökningsfråga, Hur kan systemförvaltningens ändringshantering förbättras med agila metoder? använde vi oss av ett kvalitativt angreppssätt i form av intervjuer tillsammans med litteraturstudier. Företaget vi undersökte använde sig i systemförvaltningen utav agila metoder men aldrig i dess helhet. Vi kunde under analysen definiera flera problem som uppkom under förvaltningen och baserat på litteraturstudien föreslå lösningsalternativ utifrån agila metoder. Agila metoder var dock inte alltid en förbättring utan bäst resultat uppnås med en balans mellan agila och plandrivna tillvägagångssätt. Då systemförvaltning är ett samarbete mellan kund och förvaltare måste man komma överens om ett tillvägagångssätt som fungerar för båda parterna.