1 |
Solidarnosc, den centraleuropeiska nationen : Studien om den polska fackföreningen med olika tillämpningar på teorin om sociala rörelser / Solidarity, the European nation : The study about the Polsih trade union with social movements in theorethical applicationsStencel, Magdalena January 2012 (has links)
The research of the essay will be about Solidarity, the Polish trade union that began to rise in the beginning of 1980. In more specific tendencies to the empirical study, it is interesting getting to know about when the free trade union was created with a view to liberate the Polish people from Communism.The essay will be studied as an empirical case study, with a qualitative text analysis. The content will also include how power is allocated to the political, economic and social aspects of the national, and international relations. Therefore it will be relevant to use a method of ideology analysis to the qualitative text. The result of the theoretical analysis was that it is difficult to apply the social movements into a political change, even if it leads to success. According to this, participants in social movements are able to use the most potential and most necessities of resources, just as activists tend to do in reality.
|
2 |
Lärarlegitimationen : En konfliktteoretisk granskning av dess införande och utformningLarsson Winehag, Jonathan January 2016 (has links)
Lärarlegitimationen (proposition 2010/11:20) har sedan dess införande varit en omdiskuterad fråga. Legitimationens vara eller icke vara, vilka lärare den ska vara tillgänglig för och vad som ska krävas för att bli behörig att söka legitimation är alla områden som varit föremål för kritik. Med tanke på den korta tid som kompetensverktyget funnits identifierar jag också en stor lucka i forskningen, något som undersökningen ämnar bidra till att fylla ut. Undersökningen utgår ifrån riksdagsprotokoll och proposition 2010/11:20 som källmaterial med hjälp av konfliktteori som analysmodell. Motivet bakom dessa val är att undersöka och identifiera vilka intressegrupper och intressekonflikter som bidragit till lagförslagets utformande och införande. Resultaten visar flera intressanta aspekter bakom den långa tidsperiod som propositionen befann sig i riksdagens kammare och formades under diskussioner mellan partiernas representanter. Inte minst verkar flera partier blivit mer positiva ju längre fram i processen som propositionen kommit, medan andra partier varit mer drivande i frågan. Utöver detta pekar undersökningens resultat också på att de fackliga organisationerna och framförallt Lärarnas riksförbund varit drivande i frågan och i högsta grad bidragit till dess införande.
|
3 |
Fackföreningarna mot framtiden : En studie om fackföreningarnas legitimeringsprocesserGunnarsson, Linn, Nordenström, Lisa January 2015 (has links)
I takt med att den svenska arbetsmarknaden blir allt mer globaliserad, individualiserad och flexibel ställs nya krav på fackföreningarnas tjänster. Från att under en lång tidsperiod ha kunnat vila på den svenska partsmodellens goda rykte, talas det nu om att fackföreningarna måste anta en ny roll och nya strategier för att överleva på arbetsmarknaden. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fackföreningar inom tjänstemannasektorn diskursivt konstruerar sin roll på arbetsmarknaden samt legitimerar sin verksamhet. Materialet som har använts har bestått av handlingsprogram och videor från Tjänstemännens Centralorganisation och dess två största medlemsförbund Unionen och Vision. På materialet har vi utfört en diskursanalys där Foucaults diskursbegrepp har stått som teori. Med hjälp av Berger & Luckmanns institutionella teori och legitimeringsbegrepp har vi sedan kunnat analysera resultatet ur en samhällelig kontext. Resultatet av diskursanalysen gav att tre legitimerande diskurser har kunnat identifieras i TCO, Unionen och Visions handlingsprogram och filmer. Dessa var Arbetsmarknadsdiskursen, Förändringsdiskursen och Medlemsdiskursen. Vår Analys gav att fackföreningarna genom dessa diskurser konstruerar en bild av sig själva som en grundstomme i svensk arbetsmarknads uppbyggnad. Genom diskursiva konstruktioner av problem och dess lösningar, kombinerat med erbjudanden och lockande beskrivningar av medlemmarna så placerar de sedan sig själva som en essentiell part på dagens och framtidens arbetsmarknad.
|
4 |
Arbetslöshet och löneförhandlingar : en empirisk undersökning av sambandet mellan arbetslöshetsnivå och graden av koordinering av löneförhandlingarna i 20 OECD-länderHellberg, Olivia January 2007 (has links)
<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka sambandet mellan arbetslöshetsnivå och löneförhandlingssystemets utformning i 20 OECD-länder, med särskild fokus på graden av koordinering av förhandlingarna.</p><p>Två konkurrerande teorier existerar avseende relationen mellan jämviktsarbetslöshet och koordineringsgrad. Enligt den första är sambandet negativt monotont medan den andra innebär en puckelformad relation. Dessa hypoteser testas empiriskt på ett datamaterial för perioden 1983-2000. Därutöver genomförs en känslighetsanalys av resultaten där hänsyn tas till hur andra aspekter av löneförhandlingssystemets utformning kan väntas påverka sambandet.</p><p>Studien ger i ett första steg stöd för hypotesen om ett negativt samband mellan jämviktsarbetslöshet och graden av koordinering. Resultaten visar sig emellertid inte stabila vid förändringar av löneförhandlingssystemet i övrigt.</p>
|
5 |
Arbetslöshet och löneförhandlingar : en empirisk undersökning av sambandet mellan arbetslöshetsnivå och graden av koordinering av löneförhandlingarna i 20 OECD-länderHellberg, Olivia January 2007 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka sambandet mellan arbetslöshetsnivå och löneförhandlingssystemets utformning i 20 OECD-länder, med särskild fokus på graden av koordinering av förhandlingarna. Två konkurrerande teorier existerar avseende relationen mellan jämviktsarbetslöshet och koordineringsgrad. Enligt den första är sambandet negativt monotont medan den andra innebär en puckelformad relation. Dessa hypoteser testas empiriskt på ett datamaterial för perioden 1983-2000. Därutöver genomförs en känslighetsanalys av resultaten där hänsyn tas till hur andra aspekter av löneförhandlingssystemets utformning kan väntas påverka sambandet. Studien ger i ett första steg stöd för hypotesen om ett negativt samband mellan jämviktsarbetslöshet och graden av koordinering. Resultaten visar sig emellertid inte stabila vid förändringar av löneförhandlingssystemet i övrigt.
|
6 |
Stopp i produktionen : - Lockouten 1923 vid Fagersta Bruk ABPålsson, Mattias January 2010 (has links)
Detta arbete har för avsikt att kartlägga den konflikt som uppstod vid Fagersta Bruk underlockouten 1923. Arbetets material kommer huvudsakligen från Fagersta Kommuns arkiv därmaterialet om Fagersta Bruks AB finns. Annat material som undersöks är från Svenska Metallindustriarbetareförbundavdelning 132.Arbetet visar hur Fagersta Bruks ekonomi var skuldsatt och i behov av likvida medel i en tidav lågkonjunktur. Den lockout som utlystes medförde dock inte några insparningar utan konjunkturenvände och företaget försökte få igång produktionen men fackförbundet kämpadeemot. Förbundet hade för avsikt att få igenom sina krav. Dessa krav kretsade framförallt kringatt behålla 8-timmarsdagen och att få högre löner. Något de även fick.Den ökade konjunkturuppgången medförde ökad orderingång och fler anställda, slutfacit avkonflikten medförde högre löner, lite bättre villkor av arbetstiderna och 4 dagars semester förarbetarna.
|
7 |
Fackets roll i modernt arbetsliv : En kvalitativ studie av fackföreningens roll inom KriminalvårdenSandén, Thomas, Mann, Henrik January 2013 (has links)
No description available.
|
8 |
Fackliga medlemmar och företrädares förhållningssätt till facket. I förhållande till arbetsmarknaden : arbetsplatsen och individen. / Trade Union Members and representatives approach to unions. In perspectives on labour : workplace and individual.Nilsen, Maria January 2013 (has links)
Under senare tid har fackföreningarna tappat allt fler medlemmar, en företeelse som inte bara skett i Sverige, utan även internationellt. Med anledning av förändringar på arbetsmarknaden i form av ökad global konkurrens, har företagen hittat nya lösningar för organisering av arbetskraften och nya anställningsvillkor tenderar att splittra den förut mer homogena arbetsskaran. Förhandlingar sker idag allt mer på företagsnivå, och de anställda knyts närmare företaget. Då arbetslivet tenderar att bli mer individualistiskt ställs frågan om kollektivet har någon betydelse idag. Med följande bakgrund är ett sjunkande medlemsantal inom facket något som måste ses i en vidare kontext. Uppsatsens syfte är att belysa medlemmars och fackliga företrädares inställning till facket ur följande aspekter: förändring på arbetsmarknaden, förändring på arbetsplatsen samt hur ett mer individualistiskt förhållningssätt påverkar kollektivets betydelse, och hur detta påverkar relationerna mellan fack-medlem-arbetsgivare. Uppsatsens empiriska del utgår från en kvalitativ ansats, där intervjuer genomförts med medlemmar och med fackliga företrädare från tre olika LO förbund samt från Vårdförbundet. Uppsatsens teoretiska del utgår från Lysgaards (2001) teori om arbetarkollektivet. Den framställer arbetarnas underordning och utveckling av kollektivet som skydd mot arbetsgivaren. Förutsättningar för detta är principerna om närhet, likhet och problemsituationsbetingelser. Då tidigare forskning i mångt och mycket argumenterat för att människor idag inte delar de kollektivistiska värdena, indikerar denna studie på att det fortfarande finns ett behov av kollektivet, inte minst i form av trygghet på arbetsmarknaden. Studien pekar på att facket skyddar dem som redan har trygga anställningar, och mer utsatta grupper på arbetsmarknaden, som till exempel bemanningsanställda omfattas inte av fackets skydd. De fackliga företrädarna framhåller vikten av att förhandla bra lokala avtal för att upprätthålla förtroendet för facket, men i själva verket har de väldigt lite att sätta emot, och går istället arbetsgivaren till mötes. Medlemmarna uppskattar hjälp av facket vid löneförhandling, men i andra mer praktiska frågor vänder man sig hellre till chefen. Facket tenderar att bli något man tar hjälp av först när problem inträffar. De fackliga kärnfrågorna, lön och trygghet, är de faktorer medlemmarna först och främst vill att facket tillgodoser. / Program: Magisterutbildning med inriktning arbetsvetenskap
|
9 |
Leder ökad koordinering i löneförhandlingssystemet tilllägre arbetslöshet? : Arbetsmarknadsinstitutioner och makroekonomiska utfallLarsson Taghizadeh, Jonas January 2010 (has links)
<p>Denna uppsats undersöker sambandet mellan löneförhandlingssystemets utformning ochjämviktsarbetslöshet samt reala lönekostnader med paneldata för 20 OECD länder underperioden 1970-2003. Trots omfattande empirisk forskning saknas det fortfarande konsensus ilitteraturen gällande relationen mellan graden av centralisering i löneförhandlingarna ocharbetslöshet. Nyare forskning har till och med hävdat att det inte finns något systematisktsamband. Mina resultat ger i första hand stöd för korporatismskolans teori om ett negativtmonotont samband mellan graden av koordinering/centralisering i löneförhandlingssystemetoch jämviktsarbetslöshet respektive reala lönekostnader.</p>
|
10 |
Lönediskriminering på arbetsmarknaden : Arbetsmarknadsaktörernas röster kring kvotering och reformerad föräldraförsäkringWijk, Helena January 2007 (has links)
<p>År 2006 hade kvinnor i genomsnitt 83 procent av männens lön. Denna skillnad beror till viss del på diskriminering och kan förklaras med hjälp av diskrimineringsteori. Fackföreningar och arbetsgivarorganisationer har stor makt över arbetsmarknaden och lönebildningen, och de har olika förslag på hur detta problem ska lösas. De förslag som nämns mest frekvent handlar om kvotering och en reformerad föräldraförsäkring.</p><p>Frågeställningen bakom denna uppsats är vad de olika arbetsmarknadsaktörerna anser om kvotering och föräldraförsäkringen som medel för att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Går åsikterna isär eller åt samma håll?</p><p>Undersökningen visar att de olika arbetsmarknadsaktörerna har något skiljda åsikter om vad som är det huvudsakliga problemet med lönediskrimineringen på arbetsmarknaden, och hur detta ska lösas. Av de undersökta aktörerna är fyra av sex positiva till en reformerad föräldraförsäkring och tror att detta skulle leda till ett mer jämnt uttag av föräldraledigheten, och att detta i sin tur skulle vara positivt för jämställdheten på arbetsmarknaden. I frågan om kvotering är aktörerna däremot inte lika enade, av fyra undersökta aktörer är två positiva och två negativa.</p>
|
Page generated in 0.0903 seconds