Denna uppsats undersöker sambandet mellan löneförhandlingssystemets utformning ochjämviktsarbetslöshet samt reala lönekostnader med paneldata för 20 OECD länder underperioden 1970-2003. Trots omfattande empirisk forskning saknas det fortfarande konsensus ilitteraturen gällande relationen mellan graden av centralisering i löneförhandlingarna ocharbetslöshet. Nyare forskning har till och med hävdat att det inte finns något systematisktsamband. Mina resultat ger i första hand stöd för korporatismskolans teori om ett negativtmonotont samband mellan graden av koordinering/centralisering i löneförhandlingssystemetoch jämviktsarbetslöshet respektive reala lönekostnader.

År 2006 hade kvinnor i genomsnitt 83 procent av männens lön. Denna skillnad beror till viss del på diskriminering och kan förklaras med hjälp av diskrimineringsteori. Fackföreningar och arbetsgivarorganisationer har stor makt över arbetsmarknaden och lönebildningen, och de har olika förslag på hur detta problem ska lösas. De förslag som nämns mest frekvent handlar om kvotering och en reformerad föräldraförsäkring. Frågeställningen bakom denna uppsats är vad de olika arbetsmarknadsaktörerna anser om kvotering och föräldraförsäkringen som medel för att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Går åsikterna isär eller åt samma håll? Undersökningen visar att de olika arbetsmarknadsaktörerna har något skiljda åsikter om vad som är det huvudsakliga problemet med lönediskrimineringen på arbetsmarknaden, och hur detta ska lösas. Av de undersökta aktörerna är fyra av sex positiva till en reformerad föräldraförsäkring och tror att detta skulle leda till ett mer jämnt uttag av föräldraledigheten, och att detta i sin tur skulle vara positivt för jämställdheten på arbetsmarknaden. I frågan om kvotering är aktörerna däremot inte lika enade, av fyra undersökta aktörer är två positiva och två negativa.

Denna uppsats studerar och analyserar varför fackföreningen Kommunal lyckas rekrytera nya och behålla gamla medlemmar bättre än fackföreningarna Seko och Byggnads trots ett likartat arbetssätt. Frågeställningen har varit: Varför har vissa fackföreningar klarat sig bättre än andra i en tid när medlemsantalen hos fackföreningar sjunkit?  Avsikten har varit att studera och jämföra material från Kommunal, Seko och Byggnads. Studien har använt sig av fackföreningarnas verksamhetsberättelser mellan åren 2005 till 2015. Med hjälp av teorierna, resursmobilisering, politiska möjlighetsstrukturer och inramning försöker studien förklara varför Kommunal lyckats bättre än Seko och Byggnads. Teorierna beskriver hur sociala rörelser uppstår och hur de lyckas på bästa sätt. Ett antagande som har gjorts i studien är att en fackförening är en social rörelse. Vilket skulle kunna diskuteras då fackföreningsrörelsen saknar vissa grundläggande element som till exempel lättrörlighet. Fram till 2011 har Kommunal, Seko och Byggnads haft medlemsminskningar som bland annat skulle kunna förklaras av den förändrade arbetslöshetskassan 2007. 2012 lyckades Kommunal att vända trenden och har sedan dess ökat sitt medlemsantal. En förklaring till att Kommunal lyckats bättre kan bero på att de lättare kunnat anpassa sig till sina medlemmar och angripit problemet från olika håll. Medlemsminskningen kan eventuellt förklaras bättre av andra anledningar än de som uppsatsen studerat, till exempel individualisering och korporativism. Fackföreningarna förstår inte de unga potentiella medlemmarnas behov i av stöd vid till exempel nya anställningstyper och fackföreningarna har blivit en del av etablissemanget i samhället.

Huseby bruk was a large isolated industry that bloomed during the 19th century and was located in the county of Småland, Sweden. It was a large industry focused on many different areas and in large it was self-sufficient. Like many other industries at the time Huseby bruk was lead by a patriarchal leader named Joseph Stephens who died in 1934. At this time many Swedish industries were in decline due to modernization and labour unions on the rise. The first local union on Huseby bruk officially started in 1947. After Joseph Stephens death the oldest daughter Florence Stephens took over the industry and lead it until 1957. The main focus of this study has been to look at the relations between the local labour unions and the managing directors during the period 1947-1957. Further the study has aimed to look at how conflicts between the unions and the managers were handled and if the unions were conscious of the downturn period that the industry was experiencing. Finally the study has looked at how the local labour unions interacted with other unions. The results of the study has shown that the patriarchal relations between worker and manager had ceased to exist. Instead the workers depended more upon the larger unions. The conflicts had an hierarchic order where the local union first tried to solve the conflict themselves before seeking help from larger unions. The local unions were conscious of the downturn period from which I have drawn the conclusion that the unions had a increased understanding for the conflicts they had with Huseby bruk.

<p>Den här uppsatsen handlar om HTF:s och Sif:s arbete med jämställdhet och mångfald. Hur de som fackförbund är förebilder med möjlighet att påverka samhället. Uppsatsens syfte är att ur ett genusvetenskapligt perspektiv undersöka och ge exempel på hur förbunden arbetar med jämställdhet och mångfald, internt mot de anställda och externt mot medlemmar samt hur de hanterar sin roll som förebild. De frågor som jag ställt mig har varit följande; Vilka exempel på skillnader finns det mellan retorik och praktik? Hur formuleras syftet med arbetet? Vad står begreppen jämställdhet och mångfald för, vilka attityder och inställningar finns? Vilka exempel på olikheter finns det på förbundens sätt att arbeta med frågor om jämställdhet och mångfald? Uppsatsen är uppbyggd kring tanken om att organisationen och dess medlemmar interagerar och återskapar tankar om genus och mångfald. Samt att jämställdhetsbegreppet är en maktordning i sig. Undersökningen är baserad på dels en enkätundersökning och dels kvalitativa djupintervjuer samt policydokument. Materialet har analyserats med hjälp av narrativanalys. Resultatet av undersökningen visar på att även om respondenterna ser facket som en förebild inom områdena jämställdhet och mångfald så finns det ett glapp mellan ord och handling, i hur förbunden vill agera i dessa frågor med hur de gör. Begreppet jämställdheten görs till en kvinnofråga emedan mångfald uppfattas som svårare att definiera. Arbetet med dessa frågor har inte heller samma tyngd och status som andra fackliga frågor inom förbunden. Även om de fackliga organisationerna har påtagit sig rollen att vara föregångare när det gäller jämställdhet och mångfald, kan det konstateras, att det finns betydligt mer att göra.</p> / <p>This essay is about HTFs and Sifs work with equality and diversity. How they as trade unions are to be considered role models with the possibility to influence society. The essay's aim is that from a gender science perspective, to examine and give examples on how the above associations work with equality and diversity and how they handle their role as a model - both internally against the employee and externally against members. Which examples on differences are there between what is said and what is done? What is the aim of the work? What do the concepts of equality and diversity stand for, and which attitudes exist? Which examples are there of differences between the unions’ way of working with questions regarding equality and diversity? The essay is edified around the thought that the organization and its members recreate thoughts about gender and diversity, also that the equality concept is a power order in itself. The survey is based on a questionnaire survey and qualitative in depth interviews as well as policy documents. The material has been analysed with the aid of narrative analyses. The result of the survey shows that although those interviewed see the unions as a role model within the areas equality and diversity, there is a gap between theory and experience - in how the unions want to act upon these questions with what they do to address them. Equality is considered to be a question for women only whilst diversity is considered more difficult to define. The work with these questions does not have either the same weight or status that other trade union questions have. Although the trade union organisations have taken on themselves to be role models when it comes to equality and diversity it can be established that there is considerably more to do.</p>

Den här uppsatsen handlar om HTF:s och Sif:s arbete med jämställdhet och mångfald. Hur de som fackförbund är förebilder med möjlighet att påverka samhället. Uppsatsens syfte är att ur ett genusvetenskapligt perspektiv undersöka och ge exempel på hur förbunden arbetar med jämställdhet och mångfald, internt mot de anställda och externt mot medlemmar samt hur de hanterar sin roll som förebild. De frågor som jag ställt mig har varit följande; Vilka exempel på skillnader finns det mellan retorik och praktik? Hur formuleras syftet med arbetet? Vad står begreppen jämställdhet och mångfald för, vilka attityder och inställningar finns? Vilka exempel på olikheter finns det på förbundens sätt att arbeta med frågor om jämställdhet och mångfald? Uppsatsen är uppbyggd kring tanken om att organisationen och dess medlemmar interagerar och återskapar tankar om genus och mångfald. Samt att jämställdhetsbegreppet är en maktordning i sig. Undersökningen är baserad på dels en enkätundersökning och dels kvalitativa djupintervjuer samt policydokument. Materialet har analyserats med hjälp av narrativanalys. Resultatet av undersökningen visar på att även om respondenterna ser facket som en förebild inom områdena jämställdhet och mångfald så finns det ett glapp mellan ord och handling, i hur förbunden vill agera i dessa frågor med hur de gör. Begreppet jämställdheten görs till en kvinnofråga emedan mångfald uppfattas som svårare att definiera. Arbetet med dessa frågor har inte heller samma tyngd och status som andra fackliga frågor inom förbunden. Även om de fackliga organisationerna har påtagit sig rollen att vara föregångare när det gäller jämställdhet och mångfald, kan det konstateras, att det finns betydligt mer att göra. / This essay is about HTFs and Sifs work with equality and diversity. How they as trade unions are to be considered role models with the possibility to influence society. The essay's aim is that from a gender science perspective, to examine and give examples on how the above associations work with equality and diversity and how they handle their role as a model - both internally against the employee and externally against members. Which examples on differences are there between what is said and what is done? What is the aim of the work? What do the concepts of equality and diversity stand for, and which attitudes exist? Which examples are there of differences between the unions’ way of working with questions regarding equality and diversity? The essay is edified around the thought that the organization and its members recreate thoughts about gender and diversity, also that the equality concept is a power order in itself. The survey is based on a questionnaire survey and qualitative in depth interviews as well as policy documents. The material has been analysed with the aid of narrative analyses. The result of the survey shows that although those interviewed see the unions as a role model within the areas equality and diversity, there is a gap between theory and experience - in how the unions want to act upon these questions with what they do to address them. Equality is considered to be a question for women only whilst diversity is considered more difficult to define. The work with these questions does not have either the same weight or status that other trade union questions have. Although the trade union organisations have taken on themselves to be role models when it comes to equality and diversity it can be established that there is considerably more to do.

The purpose of this study is to analyze if the parties of the labor market, the trade unions, employers and employees, consider the collective agreement as encouraging for their cooperation. The purpose is also to examine how the actors experience the employee's awareness regarding rights, obligations and shaping of the collective agreement. Previous research regarding; the collective agreement, the Swedish model, communication and cooperation were fundamental to the empirical material in the study. These concepts, as well as the neoclassical perspective, were used to process the collected data.  The empirical data in the study was collected with the help of a qualitative method, in the form of semi-structured interviews. The interviews were carried out with the help of nine respondents with different roles in the labor market: two trade unions, two employers' and five employees’. The results show that the collective agreement, most of the time, promotes cooperation between the actors on the labor market. It also shows that the employees’ awareness regarding the collective agreement is relatively low. / Syftet med studien är att undersöka om arbetsmarknadens parter, i form av fackföreningar, arbetsgivare och arbetstagare, anser att kollektivavtal främjar samverkan. Syftet är också att undersöka hur parterna upplever att arbetstagarnas medvetenhet kring kollektivavtalet är, i form av skyldigheter, rättigheter och utformning. Tidigare forskning om kollektivavtal, svenska modellen, kommunikation och samverkan var grundläggande för studiens empiriska material. Dessa begrepp, tillsammans med det neoklassiska perspektivet, har också använts för att bearbeta insamlad data.  Data har samlats in med hjälp av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med hjälp av nio respondenter från arbetsmarknadens olika parter; två fackföreningar, två arbetsgivare och fem arbetstagare. Resultaten visar att kollektivavtalen, oftast verkar för en god samverkan mellan arbetsmarknadens parter. Det visar också att arbetstagarnas medvetenhet kring kollektivavtal är förhållandevis låg.

Syfte med denna studie är att undersöka hur arbetsmarknadsinstitutioner som arbetsmarknadsregleringar och fackföreningar påverkar prekariatets storlek i 25 europeiska länder. Min teoretiska utgångspunkt är den nystrukturalistiska ansatsen som utgår från att makrostrukturella processer omformar arbetsmarknaden genom att skapa ekonomiska och politiska villkor som i sin tur utgör en grund för prekära anställningsformer. Jag har valt att undersöka arbetsmarknadsregleringar och fackföreningars roll för framväxten av de prekära jobben. I uppsatsen används data från European Working Conditions Survey (EWCS) 2010 genomförd av European Foundation for the Improvement of Living and Working Conditions (EFILWC). Jag har genomfört linjära regressionsanalyser på både individ- och landsnivå. Mina resultat visar att det varken finns samband mellan anställningsskyddets strikthet mätt med OECD:s EPL-index, eller mellan kollektivavtalstäckning och storleken på prekariatet i olika länder. Samtidigt har det påvisats ett starkt negativt samband mellan organisationsgraden i fackföreningar och procent prekära bland de anställda. Ett negativt samband mellan organisationsgrad och den relativa storleken på prekariatet gäller även för flera demografiska grupper som är särskilt utsatta för prekära anställningar såsom kvinnor, äldre och lågutbildade. Mina resultat ger stöd åt teoretiska antaganden om att starka fackföreningar kan motverka prekära jobb. Samtidigt visar resultaten på behovet av vidare studier med tidsseriedata för att utesluta risken för omvänd kausalitet. Dessutom finns det ett stort område för studier av andra makrofaktorer som bidrar till framväxten av prekära jobb.

<p>Denna uppsats avhandlar hur LO ser på sig själva i en tid då globaliseringen av arbetsmarknaden innebär nya utmaningen för LO och fackföreningsrörelsen i stort. Konflikter med utländska företag blir allt vanligare och vi har valt att analysera LO-tidningens framställning av Vaxholmskonflikten, den konflikt som utbröt då LO-förbundet Byggnads satte det lettiska byggföretaget Laval un Partneri i blockad.Syfte är att med en diskursanalytisk ansats studera framställningen av Vaxholmskonflikten i LO-tidningen för att därigenom undersöka hur LO ser på sig själva och sin omvärld. Med andra ord är frågan om hur LO konstituerar sin identitet och ideologi i artiklarna kring Vaxholmskonflikten central i vår analys.Vi har i vår analys kunnat se hur LO artikulerar två motstridiga sätt att se på såväl konflikten i Vaxholm som på övriga politiska frågor, två sätt som vi valt att kalla välfärdsdiskursen och konkurrensdiskursen. Båda diskurserna är såväl politiska som ideologiska och eftersom konkurrensdiskursen är LO:s konstruktion av dom andra står den för allt det som LO inte är och som de inte identifierar sig med. De andra består enligt LO av en mängd grupperingar och institutioner som inte delar LO:s åsikter kring fallet i Vaxholm och/eller i andra politiska frågor rörande den svenska arbetsmarknadsmodellen.</p>

Bakgrund: På grund av skillnader mellan parternas intressen kan det vara en utmaning attupprätthålla en tillitsfull och konstruktiv relation mellan arbetsgivare och facklig organisation. Facket vill värna om arbetarnas rättigheter medan arbetsgivaren förespråkar utveckling ochtillväxt. Den svenska modellen bygger på att arbetsgivare och fack förväntas komma överens iförhandlingar. Uppnås inte detta kan facket orsaka låsningar som begränsar företaget att utvecklaverksamheten. I dagens snabbföränderliga företagsklimat kan detta få ödesdigra konsekvenser.Således är det intressant att undersöka hur den fackliga samverkan kan förbättras och påverkaföretagets konkurrenskraftiga resurser och förmågor. Syfte: Syftet är att förklara hur svenska företagsledningar uppfattar den lokala samverkan medfackklubben och dess påverkan på företagens konkurrenskraftiga resurser och förmågor. Metod: Undersökningen genomfördes via kvalitativa fallstudier bestående av sjukollektivavtalsbundna privata företag som hade en existerande samverkan med en lokalfackklubb på arbetsplatsen. Empiri har samlats in genom fokusgrupps- och djupintervjuer medföretagens företagsledningar. Empirin granskades därefter via enskilda inomfallsanalyser samt enkomparativ mellanfallsanalys. Uppsatsen har tillämpat ett abduktiv forskningsansats. Slutsatser: Studien visar att HR-orienterade och politiska perspektiv kan förklara den fackligasamverkans polariserade karaktärsdrag. Ett centralt fynd är att egennyttiga intressen ochvärderingar har en destruktiv inverkan på denna samverkan. Vid en konstruktiv samverkan kanlokal fackklubb även agera som en värdeskapande länk mellan ledning och medarbetare.Företagsledningen kan dessutom använda sig av värdeskapande och förebyggandeförhållningssätt och andra praktiska metoder för att styra samverkan mot mer konstruktivasamarbetsformer. Dessutom har studien visat på en främjande och begränsande kedjereaktion påföretagets organisatoriska och mänskliga resurser och förmågor. Dessa effekter har sedermera enpositiv eller negativ inverkan på företagets förutsättningar att utveckla sina dynamiska förmågoroch skapa konkurrensfördelar på den volatila marknaden. Vidare presenterar studien flera förslagför att förstärka eller rekonstruera de relationella förutsättningarna mellan parterna. / Background: Due to conflicts of interest, it can be a challenge to maintain a trusting andconstructive relationship between employer and the local union. The union aims to protectworkers' rights, while the employer wants the company to grow and develop. The Swedishmodel relies on employers and unions reaching agreements through negotiations. If this fails, theunion can cause deadlocks that limit the company's ability to develop its operations. In today'srapidly changing business climate, this can have fatal consequences. Thus, it is of interest toinvestigate how union cooperation can be improved and affect the company’s competitiveresources and capabilities. Purpose: The purpose is to explain how Swedish corporate management perceives collaborationwith the local union and its impact on the company's competitive resources and capabilities. Method: The investigation was conducted through qualitative case studies consisting of sevenprivate companies bounded by collective agreements, which also had an existing collaborationwith a local union at the work place. Empirical data was collected through focus group andin-depth interviews with the companies' management. The data was then examined though caseanalyses followed by a comparative cross-case analysis with a abductive approach. Conclusions: The study shows that HR-oriented and political perspectives can help explain thepolarized nature of union cooperation. A key finding is that self-serving interests and values havea destructive impact on this cooperation. In a constructive collaboration, the local union can alsoact as a value-creating link between management and employees. Additionally, companymanagement can utilize preventive approaches and other practical methods to steer cooperationtowards a more constructive direction. The study also revealed a promoting and limiting chainreaction on the company's organizational and human resources and capabilities. These effectshave a significant impact on the company’s conditions for developing its dynamic capabilitiesand creating competitive advantages in a volatile market. Furthermore, the study presents severalproposals to strengthen or reconstruct the relational conditions between the parties