The aim of this master thesis is to create an understanding of what it can be like to grow older as a homosexual man in Sweden today. The study has an intersectional and queer theoretical approach and is based on eight in depth interviews with men who are aged between 68 and 82 years old. In the analysis I deal with the problem of how sexuality can be inter- preted with the experience of aging. Central to the analysis is the criticism of norms connected to age, sexuality, social- and family life and gay culture. The results show that the norm-breaking sexual orientation of the men affects their life path in terms of how to organize social life, where friends often replace the traditional family. New ways of forming relationships and living their lives imply other obligations rather than the traditional for significant others, which was shown to influence the expectations and outcome of old age in terms of care and support. The results also show what terms are required for participating in gay culture and that economic resources and age affect the opportunities of such participation, which can influ- ence the experience of aging. The men in the study are aging under different conditions to the het- erosexual men of the same age since they are not only confronted with ageism but also with being different from the heterosexual norm. This combination of power structures affects the experience and also the expectations of aging and it’s effects are strongest in vulnerable situations.

Bakgrund: Anorexia Nervosa påverkar individen både fysiskt och psykiskt och är en allvarlig och livshotande sjukdom där många av kroppens olika organsystem påverkas. Det är av stor vikt att sjukdomen upptäcks i tid så att behandling snabbt kan sättas in. Forskning har visat att sjuksköterskor upplevde bristande kunskaper inom psykisk ohälsa och hade därmed svårigheter att vårda patienter med anorexia. Syfte: Syftet var att beskriva familjens erfarenheter av att leva med en familjemedlem med anorexia. Metod: Litteraturstudien baserades på tio vetenskapliga artiklar, fem med kvantitativ ansats och fem med kvalitativ ansats. En integrerad analys utfördes utifrån Kristenssons (2014) beskrivning. Resultat: De kategorier som framkom i analysen var Familjedysfunktion, Psykisk belastning, Familjens hanteringsstrategier, Familjens erfarenheter av bemötande från vårdpersonal och Erfarenheter av att vårda. Familjen upplevde att anorexia påverkade deras psykiska hälsa negativt och de oroade sig för den sjuka familjemedlemmen. De upplevde att de fått otillräcklig information och stöd från sjukvården. Sjukdomen hade trots detta även givit dem värdefulla erfarenheter. Slutsats: Familjer upplevde både psykisk och praktisk belastning av att leva med en familjemedlem med anorexia och de använde olika strategier för att hantera detta. De uttryckte ett behov av hjälp från sjukvården. Sjuksköterskans roll är att se hela familjen och inte enbart den enskilda individen vilket kan möjliggöra att lidande lindras och välbefinnande främjas.

Syftet med denna kunskapsöversikt var att undersöka hur tidigare forskning beskriver hur familjer med ett barn med en Aspergerdiagnos påverkas. Denna kunskapsöversikt har baserats på en rad vetenskapliga artiklar som publicerats mellan åren 2007-2012. Vår strävan har varit att sammanställa befintlig forskning i en kunskapsöversikt för att åskådliggöra denna forskning. I studien undersöktes vad olika artiklar påvisat för resultat gällande hur familjen påverkas av att ha ett barn med Aspergers syndrom. De teoretiska utgångspunkterna har vari tcopingteorin och stämplingsteorin. I resultaten av den tidigare forskningen framgick att upplevelsen av att vara förälder eller syskon till ett barn med Aspergers syndrom kan se annorlunda ut för olika individer. Ytterligare ett resultat vi funnit i den tidigare forskningen är föräldrars upplevelse av stigmatisering samt att dessa föräldrar använder sig av ett flertal olika copingstrategier. Det framkom att mödrar och fäder har olika sätt att bearbeta en diagnos och det efterföljande familjelivet. Även hos syskon till barn med Aspergers syndrom påvisas olika följder av diagnostiseringen. I tidigare forskning redovisas resultat där både negativa och positiva effekter framkommer.

Analysen syftar till att studera hur Ikeakatalogens modelläsare konstrueras i förhållande till familjen som social praktik idag genom att studera hur diskursen har förändrats över tid. Nedan följer en diakron multimodal textanalys av fem svenska Ikeakataloger mellan 1973 och 2013. Analysen tar i första hand avstamp i ett sociolingvistiskt perspektiv med Hallidays systemisk-funktionella lingvistik, SFL, som grundverktyg men då analysunderlaget innehåller en stor del bilder finns även ett sociosemiotiskt perspektiv. Dessa inslag vilar på Kress och van Leeuwens applikation av SFL vad gäller tolkning av andra semiotiska artefakter än verbalt språk. Analysen visar att säljdiskursen har genomgått en betydande förändring under de senaste 40 åren. Sedan millennieskiftet marknadsförs inte längre inredning med argumenten kvalitet eller design. Diskursen 2013 beskriver istället livsstilskoncept och erbjuder modelläsaren möjlighet att stärka sitt personliga varumärke. Vilken familjemedlems behov som ska uppmärksammas eller tillfredställas skiftar över tid. Tilltalet har gått från ett textuellt och semiotiskt pluralt ni-tilltal, till ett nästan helt uteslutande textuellt singulärt du-tilltal. Även semiotiken visar på en utveckling mot individualisering. I de senare katalogerna realiseras parrelationen i första hand via inanimata objekt som kläder och skor och i mycket liten utsträckning via personer. Barnet däremot ges en allt mer framträdande roll över tid och i 2013 års katalog utgör barnets behov det främsta säljargumentet efter individens valfrihet. I samma katalog är det uteslutande mannen som realiseras som vårdgivare. Kvinnan som mamma har idag lägre status än tidigare. Däremot realiseras kvinnan utan barn med allt högre status. Detta och analysen av hur deltagarnas och produkternas placering har förändrats över tid tycks implicera att den prioriterade modelläsaren är kvinna, har barn och tillräckligt god ekonomi för att kunna lägga pengar på inredning. Hon måste dock i egenskap av mamma, förhålla sig till att övriga familjemedlemmar och kvinnor utan barn realiseras med högre status.

INLEDNING/BAKGRUND: I omvårdnaden av patienter möter sjuksköterskor ofta familjer. Det är därför viktigt att belysa sjuksköterskornas upplevelser av att arbeta med familjefokuserad omvårdnad. Familjefokuserad omvårdnad grundas på antagandet att sjukdom påverkar hela familjen, och inte bara patienten. Den salutogenetiska ansatsen inom familjefokuserad omvårdnad lägger stor vikt på att finna de interna och externa resurser familjen har för att mer effektivt kunna lösa problem. SYFTE: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med familjefokuserad omvårdnad vid vård av vuxna. METOD: Arbetet var utformad som en litteraturöversikt för att skapa en överblick av forskningsläget. Vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes för att finna likheter och skillnader i sjuksköterskans upplevelser av familjefokuserad omvårdnad. RESULTAT: Tre huvudkategorier framkom: Familjen som resurs, familjen som begränsning och faktorer som påverkar det familjefokuserade omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskan såg familjen som viktiga informanter som underlättade omvårdnadsarbetet med hjälp av deras unika insikt i familjen och patienten. Familjen uppfattades även som en begränsning genom att störa informationsflödet mellan sjuksköterskan och patienten. De faktorer som påverkade arbetet mest uppgavs vara bristande utbildning/erfarenhet, sjuksköterskans egen inställning, tidsbrist samt arbetsplatser med skiftarbete och bristfälliga lokaler. DISKUSSION: Sjuksköterskorna var väldigt ambivalenta i sin syn på familjen i omvårdnadsarbetet. Trots att de såg fördelarna med en närvarande familj, såg de även ibland familjen som bromsande och hindrande. SLUTSATS: Mer forskning behövs inom ämnet för att bättre förstå sjuksköterskornas syn på familjefokuserad omvårdnad, och för att förbättra arbetet med familjer i vården både på sjukhus och i hemmet.   NYCKELORD: Familj, Familjefokuserad omvårdnad, Litteraturöversikt, Sjuksköterska, Upplevelser.

<p>Barn med ADHD beskrivs ofta som svårhanterliga, presterar under sin förmåga, har dåliga relationer till jämnåriga och utvecklar ofta dålig självkänsla. Bristande bemötande och rutiner från omgivning och familj ökar risken för problemutveckling. En trygg relation till åtminstone en vuxen, en familj med struktur och sammanhållning samt positiva stödpersoner i närmiljön stärker barnens resurser och ses som skyddsfaktorer. Därför är det viktigt att stödja föräldrar i att skapa den miljön för sina barn.</p><p>Syftet i föreliggande studie var att belysa socialt stöd till familjer som har skolbarn med ADHD och metoden är en litteraturstudie där artiklar sökts inom flera databaser och artiklars referenslista. 6 artiklar valdes ut till granskning och analys. Resultatet visade tre kategorier som framstod som centrala i det sociala stödet; positiv bekräftelse, problemlösning och stresshantering samt kommunikationsträning. Slutsatsen är att sjuksköterskan skulle kunna vara en del av detta stöd, men att det i dag inte finns mycket vetenskapligt stöd för sjuksköterskan roll. Behov finns av ytterligare studier där sjuksköterskan utför interventionen och där svenska föräldrarnas upplevelse och behov av socialt stöd belyses. Svaren skulle kunna hjälpa till att utforma stödet till dessa familjer så att de kan skapa en hälsofrämjande miljö för sig själva och sina barn.</p>

<p>Antalet barn med övervikt ökar och övervikt som uppträder redan i barndomen blir ofta bestående upp till vuxen ålder. Många av problemen som hänger samman med detta blir ännu svårare om övervikten har varit pågående under lång tid. Syftet var att beskriva familjers erfarenheter av olika former av stöd till barns viktnedgång. Litteraturstudien baserades på nio vetenskapliga artiklar. Resultatet ur artiklarna analyserades och två huvudteman identifierades; föräldrars erfarenheter och barns erfarenheter. Huvudfynd i studien var att det krävdes en involvering av hela familjen för att nå framgång i viktnedgång av det överviktiga barnet. Både föräldrar och barn var väl medvetna om vilka strategier som krävdes för en viktnedgång och de mest framträdande var ökad fysisk aktivitet och kostomläggning. Varje familj är unik och individuellt stöd bör ges utifrån varje enskild familj. Sjuksköterskan har här en viktig uppgift att lyfta fram familjens egna resurser och arbeta utifrån dessa.</p>

<p>För patienter som genomgått akut hjärtinfarkt blir livsstilsförändring ett huvudsakligt inslag i rehabiliteringen. Initialt ses patienter vara motiverade till livsstilförändring men tenderar sedermera att falla tillbaka i gamla vanor. Syfte: Att utifrån ett patientperspektiv kartlägga vad som påverkar patientens livsstilsförändringar efter</p><p>genomgången akut hjärtinfarkt. Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes och artikelsökningen genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl, PsycINFO samt ELIN@kalmar. Resultat: Patientens familj kan ha en negativ påverkan på patientens livsstilsförändring till följd av bristande kommunikation samt upplevelser av överbeskyddat och kontrollerat beteende. Information från vårdpersonal samt föreställningar om orsak och syn på sjukdomen utgör också en väsentlig påverkan på patientens livsstilsförändring. Slutsats: För att det ska</p><p>vara möjligt för patienten att genomföra varaktiga livsstilsförändringar bör patienten vara medveten om de sociala, fysiska, psykiska och emotionella aspekter samt tidigare erfarenheter</p><p>och föreställningar som påverkar vid livsstilsförändring.</p>

Syftet med studien är att se hur pedagoger bemöter HBTQ-familjer i förskolan, samt visa hur pedagoger kan arbeta med HBTQ-frågor i förskolan för att inkludera alla familjeformer. Pedagogers egna synsätt kring begreppet kön spelar stor roll för hur bemötandet av olika familjeformer blir i förskolan, samt för om förskolan blir en plats för inkludering av barn och föräldrar. Studien baseras på kvalitativa intervjuer och frågeformulär som har genomförts med nio pedagoger i olika verksamheter. Studien behandlar även tidigare forskning som styrker vikten av att ha ett öppet förhållningssätt för att barn ska få en större acceptans till det som inte anses tillhöra normen. Studien utgår från queerteorin som ifrågasätter den heteronorm som finns i samhället. De flesta pedagoger i studien har i någon form pratat om olika familjeformer med barnen medan ett fåtal pedagoger har valt att inte lyfta ämnet då de inte har några HBTQ-familjer i barngruppen. Resultatet av studien visar att de förskolor som är HBTQ-certifierade har en större medvetenhet kring inkludering, jämfört med de förskolor som inte är HBTQ-certifierade. Många pedagoger i studien menar att det är av betydelse att kunna diskutera familjers olikheter med såväl barn som föräldrar för att skapa acceptans. En pedagog lyfter vikten av att vara normkritisk och inte anta att alla lever enligt heteronormen.

Bakgrund: I Sverige insjuknar ungefär ett barn i cancer varje dag. Många av barnen med cancer kunde uppleva att deras föräldrar inte berättade allt om sjukdomen för att inte göra dem ledsna. Många familjer kände att livet förändrades när barnet fick en långvarig sjukdom, det kunde vara att de kände chock, rädsla eller oro. I mötet med barn och deras familjer är det viktigt att som sjuksköterska vara lyhörd. Syfte: Att beskriva familjers upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn, samt att studera artiklarnas undersökningsgrupp. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design som grundade sig på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Huvudresultat: Resultatet presenterades med huvudrubrikerna “Föräldrars upplevelser” och “Syskons upplevelser”. Föräldrarna upplevde ofta maktlöshet men ansåg att det var viktigt att hopp fanns. Relationen mellan föräldrarna försämrades när barnet fick cancer och även syskonet blev påverkat på det sätt att syskonet hamnade i skymundan. Stöd från andra var viktigt och ett bra stöd kunde föräldrarna få från andra föräldrar i samma situation och från vårdpersonal. Undersökningsgrupperna i studierna var oftast väl beskrivna då bland annat kön, ålder och diagnos redovisades i många av artiklarna. Den vanligaste diagnosen i studierna var leukemi. Slutsats:Vikten av stöd från vårdpersonal som gav information och vägledning ansågs som viktigt. Som sjuksköterska anser författarna att det är viktigt att veta hur och när information ska ges och hantera situationer som kan uppstå, samt att lära sig hur relationen till familjerna ska hanteras.