Bakgrund: Det är sedan tidigare känt att familj till en person med psykisk ohälsa upplever en börda. Detta är inget undantag när det kommer till familjer till personer diagnostiserade med OCD. Det är däremot inte känt vilka erfarenheter som ligger bakom bördan som familjen känner. Det är av värde att ta reda på dessa erfarenheter för att kunna ge den sjuke adekvat vård och behandling samt stöd till familjen. Syfte: Att belysa familjens erfarenheter av att leva med en person diagnostiserad med OCD. Metod: En systematisk litteraturstudie bestående av sex studier med kvalitativ ansats och en studie med mixad metod. Resultatet analyserades enligt en modell för metasyntes inspirerad av Howell Major och Savin-Baden. Resultat: Metasyntesen resulterade i ett tredje nivåns tema; minskad livsglädje och fyra andra nivåns teman; Brist på kunskap, Erfarenheter av hur sjukdomen påverkar vardagslivet, Brist på adaptiva copingstrategier samt Erfarenheter av att vara utsatt för stigmatisering. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån bland annat systemteori, Expressed Emotion och Goffmans teori om stigmatisering. Slutsats: Familj till personer diagnostiserade med OCD är i behov av ett ökat stöd från vården. Fler studier behöver dock göras kring vilka erfarenheter familjerna har för att säkerställa att stödet som ges är baserat på familjens behov. Familjens erfarenheter kan även underlätta vårdandet av den sjuke och hjälpa sjuksköterskan att ta välgrundade beslut för att den sjukes lidande ska minska och hälsan främjas.

Bakgrund: I Svergie drabbas 1500-2000 personer av psykos varje dag och ca 30-40000 har diagnosen schizofreni som är den sjukdom som främst kopplas till psykoser. Personer som drabbas behöver, specielt initialt, stöd och behandling. anhöriga är en viktig resurs i vårdandet av personer med schizofreni. Syfte: Syftet var att beskriva copingstrategier hos anhöriga till personer med schizofreni. Metod: En litteraturöversikt valdes som metod där både kvalitativa och kvantetativa artiklar inkluderades. Artikelsökningen genomfördes i databaserna CINAHL Copmplete, PsycInfo och Medline. Artiklarna Granskades i enighet med Fribergs (2017) fyra steg Resultat: I resultatet framkom två teman och fem subteman som beskrev anhörigas copingstrategier. Dessav var: Att söka hjälp inom och utanför sig själv som innefattade tre subteman: Socialt stöd, Andlighet och Egentid; Att förstå och förhålla sig till situationen som innefattade två subteman: Fokusera på det positiva och vara flexibel samt Undvika eller tvinga. Diskussion: Diskussione delas upp i två delar: metod och resultat. I metoddelen diskuteras styrkor och svagheter i vald metod. I resultatdelen dikuteras resultatet mot Orems omvårdnadsteori, bakgrunden samt nya artklar.

Introduktion/Bakgrund: Akut lymfatisk leukemi är den vanligaste leukemiformen hos barn. Sjukdomen har god prognos, 90 % av barnen som drabbas överlever. Behandlingen är pågår under 2,5 år, efter avslutad behandling görs uppföljningar. När en sjukdom kommer emellan blir vardagen inte längre lika självklar för familjen. Syfte:  Syftet med litteraturstudien är att belysa hur familjens vardag påverkas när ett barn har drabbats av akut lymfatisk leukemi. Metod: Litteraturstudien är utformad efter Polit och Becks (2017) niostegsmodell. Litteratursökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Sökningarna resulterade i tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod som användes i resultatet. Resultat: Familjerna är i behov av stöd och hjälp för att hantera påfrestningarna som den nya vardagen innebär och de drabbas av känslomässiga reaktioner som de behöver ta sig igenom. Tillvaron blir annorlunda och synen på livet påverkas. Slutsats: Det har visat sig att livet för familjen påverkas positivt och negativt både under behandlingstiden och efter avslutad behandling. Hela familjen drabbas på olika sätt därför behöver behoven tillgodoses individuellt från sjukvården.

No description available.

Bakgrund: En god vård och ett palliativt förhållningssätt utgår från ett holistiskt synsätt. Palliativ vård vilar på de fyra hörnstenarna, där stöd till närstående var en av dem. Familjen spelade en viktig roll för personer med muslimsk tro och de hade en stor plats hos den sjuke. Islam är den näst största religionen i Sverige och den snabbast växande religiösa gruppen. För att tillgodose behoven hos närstående med muslimsk tro behövdes kunskap hos sjuksköterskan om kulturella och andliga aspekter för att kunna ge god omvårdnad på lika villkor. Syfte: Belysa upplevelser hos närstående med muslimsk tro när en familjemedlem vårdats inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med nio artiklar som hade kvalitativ ansats. Materialet analyserades med tematisk analysmetod enligt Popenoe et al. (2021). Databaserna som användes var Cinahl, PubMed och PsycInfo. Resultat: Resultatet mynnade ut i tre huvudkategorier: Närståendes upplevelse av islams betydelse vid svår sjukdom, Närståendes upplevelse av att vara nära sin sjuke familjemedlem och Närståendes upplevelse av det professionella bemötandet. Slutsats: Det var av stor vikt att tron fick ha sin plats hos de närstående inom palliativ vård. Med hjälp av olika religiösa ritualer kunde de närstående finna andlig tillfredsställelse. Närstående hade en central och viktig plats hos den sjuke och var delaktiga i omvårdnaden för att skapa trygghet hos den sjuke familjemedlemmen. Bemötande samt kommunikation från sjuksköterskan var av vikt för de närståendes välmående.

Bakgrund: En god vård och ett palliativt förhållningssätt utgår från ett holistiskt synsätt. Palliativ vård vilar på de fyra hörnstenarna, där stöd till närstående var en av dem. Familjen spelade en viktig roll för personer med muslimsk tro och de hade en stor plats hos den sjuke. Islam är den näst största religionen i Sverige och den snabbast växande religiösa gruppen. För att tillgodose behoven hos närstående med muslimsk tro behövdes kunskap hos sjuksköterskan om kulturella och andliga aspekter för att kunna ge god omvårdnad på lika villkor. Syfte: Belysa upplevelser hos närstående med muslimsk tro när en familjemedlem vårdats inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med nio artiklar som hade kvalitativ ansats. Materialet analyserades med tematisk analysmetod enligt Popenoe et al. (2021). Databaserna som användes var Cinahl, PubMed och PsycInfo. Resultat: Resultatet mynnade ut i tre huvudkategorier: Närståendes upplevelse av islams betydelse vid svår sjukdom, Närståendes upplevelse av att vara nära sin sjuke familjemedlem och Närståendes upplevelse av det professionella bemötandet. Slutsats: Det var av stor vikt att tron fick ha sin plats hos de närstående inom palliativ vård. Med hjälp av olika religiösa ritualer kunde de närstående finna andlig tillfredsställelse. Närstående hade en central och viktig plats hos den sjuke och var delaktiga i omvårdnaden för att skapa trygghet hos den sjuke familjemedlemmen. Bemötande samt kommunikation från sjuksköterskan var av vikt för de närståendes välmående.

Bakgrund: Cirka 200 000 människor i Sverige lever med hjärtsvikt. Det är en palliativ sjukdom vilket innebär att den drabbade slutligen kommer att avlida av sjukdomen. En anhörig definieras som någon som har ett nära band till den sjuka, det kan vara såväl en släkting som en kollega. Även deras vardag kan påverkas av dess närståendes sjukdom. Anhöriga kan tvingas gå ner i arbetstid och planera om vardagsaktiviteter för att kunna bistå med omvårdnad och stöd. Syfte: Syftet är att beskriva anhörigas upplevelser av att ha en närstående som lider av hjärtsvikt. Metod: Den metod som har använts för arbetet är en systematisk litteraturöversikt. Litteratursökningen genomfördes i Cinahl och PubMed. Artiklarna granskades genom användning av en granskningsmall med kvalitetskriterier. Sammanfattning av resultatet gjordes sedan genom en metasyntes enligt Andersson & Hellström (2023).  Resultat: 8 artiklar från USA, Sverige, Taiwan, Tanzania, Danmark och Iran användes. Resultatet bestod av fyra kategorier: Vikten av information från vårdpersonal, påverkan på de anhörigas psykiska hälsa, upplevelsen av livsstilsförändringar och hur familjen och relationer påverkas.  Slutsats: Anhörigas upplevelser av att ha en närstående som lider hjärtsvikt skiljer sig åt och beskrevs som både negativa och positiva. Anhöriga erfor såväl fysiska som psykiska påfrestningar av att ha en sjuk närstående. Att som sjuksköterska besitta kunskap gällande hur en anhörig kan påverkas i en sådan situation är av stor vikt i sjuksköterskans yrkesroll.

Bakgrund: Mellan 25,000–30,000 människor insjuknar i en stroke varje år,och stroke är den tredje vanligaste anledningen till död i Sverige. Primärrehabilitering syftar på att en person ska kunna leva hemma med eller utanhjälp. Familjefokuserad omvårdnad i sjukvården fokuserar på familjensbetydelse för familjemedlemmens erfarenheter av hälsa och sjukdom. Sjuksköterskan har många viktiga roller för att upprätthålla en effektivstrokevård, exempelvis se till att den strokedrabbade får rätt vård, vid rätt tidoch i rätt miljö så vården är av god kvalitet. Syfte: Syfte var att beskriva anhörigas erfarenheter av att vårda en närståendei hemmet efter genomgången stroke. Metod: Designen var en litteraturstudie med integrerad innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier med niounderkategorier. Huvudkategorierna var påverkan på den egna hälsan, attleva i en förändrad vardag, förändrade relationer och betydelsen av stöd. Slutsats: Resultatet visar att det finns ett behov av att minska belastningen påfamiljevårdare och främja de positiva aspekterna av vård för att förbättrahälsan och välbefinnandet för både stroke överlevande och deras familjer.

No description available.

No description available.