Denna studie avser undersöka Sverigedemokraternas (SD) och Nordiska motståndsrörelsens (NMR) användning av jämställdhet, utifrån hur de skriver om jämställdhet, nation, kön, feminism, familjepolitik och/eller hbtq-frågor. Studien är komparativ och jämför NMR:s och SD:s sätt att använda jämställdhet i sin politiska retorik. För det används diskursanalytisk metod och empirin består av partiprogram och artiklar från vardera parti. Den teoretiska ansatsen utgår från jämställdhet, svenskhet, familj och heteronormativitet. Min analys av materialet visar att det finns både likheter och skillnader vad gäller SD:s och NMR:s sätt att skriva om jämställdhet kopplat till kön, hbtq och familj, men att deras retorik kring jämställdhet ändå utgår från samma kärna. Skillnader finns i att NMR inte använder begreppet jämställdhet i lika stor utsträckning som SD vad gäller att beskriva sin egen politik. SD:s sätt att skriva om jämställdhet i relation till sin egen politik gör jämställdheten till en fråga som främst berör kvinnor, trots att de uttrycker att de anser att jämställdhet ska handla om både män och kvinnor, medan NMR i större utsträckning skriver om män. Båda partier kopplar jämställdheten som något svenskt eller nordiskt, för att sedan ställa det i motsats till de icke-svenska, eller invandrarna, som icke jämställda – här blir jämställdheten en tillgång. Samtidigt ser de också feminism och genusvetenskap som problem för samhället, främst i form av att den splittrar familjen som grund. Detta skapar en dubbelhet i hur de använder jämställdhet, där hotet mot det svenska samhället kommer både inifrån och utifrån Sverige.

Antalet personer som insjuknar i stroke ökar ständigt och i takt med detta får allt fler rollen som anhörigvårdare. Ofta känner de sig oförberedda inför den kommande rollen. Trots det ökade antalet anhörigvårdare finns det mycket stöd att få vilket kan tyda på att information om stödet inte når ut. Syftet med uppsatsen är att beskriva anhörigvårdares erfarenheter av att vårda närstående som drabbats av stroke. Genom Axelssons modell för litteraturstudier inkluderades tolv artiklar. Tre huvudteman - Kommunikation mellan anhörigvårdare och sjukvården, Utmaningar som uppstår i hemmet och Den nya rollen - utformades under analysen som sedan kunde brytas ned i sex subteman och presenteras i resultatet. I diskussionen diskuteras t.ex. att relevant information är viktig för motverka många av de orosmoment som kan upplevas i hemmet, att anhörigvårdare behöver egentid för att kunna vila ut och hantera utmaningarna de ställs inför samt vad sjuksköterskor kan göra i sammanhanget. Slutsatserna kan förkortas till: Bemötandet, Vikten av information, Behov av egentid och Hälso- och sjukvårdens rutiner. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Cirka 250 000 barn runt om i världen insjuknar varje år i cancer. Cancer är olika sjukdomar som innebär en rubbad celldelning. Cytostatika, operation samt strålbehandling är de tre olika behandlingsmetoderna som används för att behandla cancer. När ett barn lider av cancer påverkar det hela familjens livsvärld och vardag, inte minst föräldrarnas. Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser av att leva med barn som har cancer. För att svara an på syftet genomfördes en litteraturstudie där åtta kvalitativa artiklar valdes att användas. Resultatet av studien visar att föräldrarnas livsvärld samt vardag förändras, vilket bidrar till en påfrestande tid i föräldrarnas liv. En ständig rädsla om att förlora sitt barn finns hela tiden i föräldrarnas tankar men hoppet om en lycklig utgång försvinner aldrig. Familjens ekonomiska situation präglar och påverkar sjukdomsperioden. Föräldrars deltagande i vården bidrar till en känsla av meningsfullhet och en trygghet skapas genom en god vårdrelation. Eventuella missnöjen från föräldrarna kring vårdpersonalen uttrycks sällan. Stöd från sin partner, släkt, vänner samt från föräldrar i liknande situationer är av stor betydelse. Den förändrade livsvärlden kommer aldrig att bli densamma som innan diagnosbeskedet. Meningsfullhet skapas genom deltagande i barnets vård, vilket i sin tur ger en upplevelse av välbefinnande och hopp. Detta ger kraft till att fortsätta kämpa trots den outhärdliga situationen. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Jämställdheten mellan män och kvinnor har idag kommit en lång bit på vägen iSverige och i västvärlden. Trots detta förväntas kvinnor fortfarande kompromissa i sinanställning och uppoffra delar av sin karriär om de väljer att skaffa barn. Även eftermånga års arbete med att skapa en jämställd arbetsmarknad mellan män och kvinnor,finns det stora skillnader könen emellan när det gäller lön, karriärmöjligheter ochojämn fördelning av föräldraledighet. Under år 2009 ska kvinnor i Sverige ha tjänat82,2 procent av det som männen tjänade, samtidigt som de tog ut mer än trefjärdedelar av föräldraledigheten.Med hjälp av tidigare forskning samt resultat ifrån genomförda fokusgruppsintervjuerville vi få en uppfattning av hur unga kvinnor som studerar eller har studerat ser påframtiden; många gånger är det svårhanterligt för kvinnor att lyckas i karriären ochsamtidigt ha ett rikt och givande familjeliv. Vår frågeställning lyder “Hur resonerarden nya generationen välutbildade kvinnliga arbetstagare kring kombinationenkarriär och familjeliv?”. Genom att anordna och utföra fokusgrupper anser vi oss hafått en djupare förståelse för vad och hur våra respondenter tänker kring vårt valdaämne.Hur resonerar då den nya generationens välutbildade kvinnliga arbetstagare kringkombinationen karriär och familjeliv? Var och en av respondenterna resonerade påsitt eget vis, men några resonemang var återkommande för en stor del av gruppen.Kvinnorna var motiverade att göra karriär och de flesta ville vara självständiga nog attkunna försörja sig själva och sina barn. Många av dem skrämdes av den storaomställningen som ett barn innebär och ingen av dem kände sig redo att skaffa barninom den närmsta framtiden. Visst ser vi återkommande strukturer i derasförhållningssätt, men de är inte tillräckligt tydliga för att vi ska kunna hävda att dennya generationen välutbildade, kvinnliga arbetstagare resonerar på ett visst sätt. Enmänniskas sätt att resonera präglas av en otalig mängd omständigheter. Faktorer sometnisk bakgrund, familjeförhållanden, socialt umgänge, klasstillhörighet, utbildning,uppväxtort med mera, formar människor till olika individer med olika värderingar,intressen och mål.Vi förmodar att företag, precis som vi själva, tenderar att generalisera och placeramänniskor i fack. Man antar att vissa grupper resonerar på det ena eller det andraviset, men under genomförandet av denna studie förstod vi det komplexa i individernainom gruppen. Trots att våra respondenter hade flertalet kriterier gemensamt så inservi att dessa inte är en förutsättning för att deras resonemang ska vara lika. Samhälletoch företagen består av och existerar genom individer. Individer med olikauppfattningar och förväntningar, alla unika. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Background: Emergency care is an eventful area. Emergency clinics have stressful meetings and emergency situations. Patients who come to emergency rooms often have a relative with them. Relatives are often described as someone who should be involved in the care. Coping has a central role in this environment for both patients, relatives but also the staff. Aim: To describe nurses' experiences of meetings with relatives in emergency care. The methodological aspect was to examine the selection method of the selected articles. Method: Literature study with 9 articles examined. Results: Nurses' experiences of meetings with relatives in emergency care have proved to have several dimensions of a problem. Emergency clinics are described as a place that is hectic, the staff assess and help patients in a first stage. Emergency clinics are often built for a lower patient pressure than reality. The staff have poorer conditions for coping. The staff are exposed to threats and anger from relatives. Recent research indicates that relatives are also involved in the emergency rooms. The picture that was painted was that nurses often do not want to allow relatives to take the place they need. In the study, the good example of how an emergency department meets relatives and lets them participate is revealed. The emergency department shows what should be done. Coping needs more space. Conclusion: The nurse's ability for using their coping strategies are worse at emergency departments. The author sees that processing processes cannot be managed properly before the next difficult-to-handle situation comes. The work environment is thus an important factor that affects the nurse's coping and also affects the meeting with relatives in emergency care. Relatives can give the nurse increased and reduced stress at work. At the same time, relatives can support the nursing and provide information to the nurse, which is a great resource.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

<p>Studiens syfte var att sammanställa en kunskapsöversikt över den forskning som finns om barn som fått eller får bevittna våld i hemmet. Min övergripande problemformulering var; hur beskriver man i tidigare forskning de barns livsvillkor som fått bevittna våld i familjen och hur kan man inom det sociala arbetet skydda och stödja de utsatta barnen? Studiens omfatt-ning begränsades till ett selektivt utvalt material med fokus på högst tio år gammal, svensk-producerad litteratur. Detta för att på ett bra sätt kunna visa var forskningen om barn som i Sverige lever med våld i familjen står idag. Huvudinriktningen var att sätta barnens livssitua-tion, socialtjänstens ansvar och det sociala arbetets skydds- och stödinsatser i centrum. Analy-sen utgick från barnperspektivet och ett systemteoretiskt perspektiv. Resultaten pekade på att våld i familjen i regel består av mäns våld mot kvinnor, vilket drabbar barnen som ofrivilligt blir vittnen till misshandeln av sina mödrar. Många barn drabbas så hårt av sina upplevelser av familjevåldet att de behöver professionell hjälp med att bearbeta sina upplevelser. Dessvär-re är det mycket få av dessa barn som faktiskt uppmärksammas och får hjälp, trots att det finns ett rikt utbud och många passande metoder för hur man inom det sociala arbetet kan skydda och stödja barn som lever i våldsmiljöer.</p>

<p>Hedersrelaterat våld och praktiserandet av traditioner som arrangerade äktenskap och polygami har aktualiserat diskurser rörande erkännande av kulturella divergenser i en rad västliga länder. Studiens syfte är att belysa ståndpunkter i diskursen som rör kvinnors individuella rättigheter och gruppens rättigheter i ett mångkulturellt sammanhang vilket sker ut ett textanalytiskt perspektiv samt ur det levda livets. Jag utgår från filosofen Martha Nussbaum teori om mänskliga funktionsförmågor och definition av mänskliga rättigheter. Jag har analyserat två aktörers texter i diskursen, Susan Moller Okin (förespråkar individrättigheter) samt Charles Taylor (förespråkar grupprättigheter). Studiens centrala fråga samt övergripande frågeställningar är:</p><p>Vad är mänskliga rättigheter?</p><p>- ur det filosofiska perspektivet,</p><p>- ur Taylors respektive Okins ståndpunkter och</p><p>- ur det levda livets?</p><p>Jag har intervjuat en kvinna, från en annan kulturell kontext än den svenska, om hennes valmöjligheter och handlingsutrymme. Jag kom fram till att Okins perspektiv överensstämmer med Nussbaum angående huruvida individens rättigheter skall ges företräde framför gruppens preferenser, vilket de bör enligt min analys, medan Taylor står längre ifrån och i vissa avseenden går helt emot Nussbaums teori.</p>

<p>Det är fler arbetande kvinnor och familjer där båda vuxna arbetar på arbetsmarknaden idag. Kraven har ökat eftersom de nu har ansvar gentemot både arbetet och familjen som kan vara stressigt att hantera. Syftet med denna undersökning var att undersöka vad en arbete/privatliv-balanspolicy kan inkludera i ett företags arbete för att underlätta för de anställdas balans mellan arbetsliv och privatliv och om en sådan policy kan fungera som en förebyggande åtgärd för att minska de anställdas stress. Genom att intervjua fjorton anställda på ett multinationellt företag framkom att en arbete/privatliv-balanspolicy kan inbegripa ett flexibelt arbete. Eftersom de anställda hade en flexibel arbetsplats så kunde de undvika rollkonflikt och arbete/familj-konflikt. Detta innebar att de kunde klara av att balansera sitt arbete och privatliv som då minskar deras stress. Detta resultat indikerar att en arbete/privatliv-balanspolicy kan fungera som en förebyggande åtgärd för att minska de anställdas stress.</p>

<p>Syftet med vårt examensarbete är att se vilka olika familjekonstellationer som finns i den svenska barnlitteraturen. Vi har tittat på utbudet och plockat ut några böcker som vi tyckte var mest intressanta för vår studie. Vi har riktat in oss på andra familjekonstellationer än kärnfamiljen, kärnfamiljen återkommer dock hela tiden i vår studie genom litteratur, intervjuer och diskussion. Syftet är också att undersöka om barnlitteratur med olika familjekonstellationer används i förskolans pedagogiska arbete.</p><p>Vår studie är kvalitativ och bygger på litteratur, examensarbeten samt artiklar. Vi har också intervjuat sex förskollärare på olika förskolor, för att se hur de arbetar med de här frågorna. Vi har också läst och analyserat sju stycken barnböcker som vi tyckte var mest intressanta för detta examensarbete.</p><p>Resultatet visar att förskollärare sällan på ett medvetet sätt använder barnlitteratur för att uppmärksamma barn på att det finns olika familjekonstellationer. De böcker som de läser med andra familjekonstellationer än kärnfamiljen är oftast för att de är populära barnböcker (t.ex. Pippi och Alfons), och inte ett medvetet val för att visa att familjer kan se olika ut. Resultatet visar också att det har kommit en del böcker senaste åren som tar upp t.ex. regnbågsfamiljer eller barn med skilda föräldrar. Vi tycker dock att det borde finnas fler barnböcker än vad det gör idag som tar upp andra familjekonstellationer än kärnfamiljen.<em> </em></p>