Bakgrund: Cirka 350 barn i Sverige drabbas årligen av cancer. Behandlingen av barncancer är lång och krävande för barnet och övriga i familjen. Föräldrarna närvarar ofta under hela sjukdomsperioden och har därför en viktig roll i barnets vård. För att kunna stödja föräldrarna på bästa sätt är det av stor vikt att sjuksköterskan identifierar barnets och föräldrarnas resurser och behov. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats baserad på fem självbiografier skrivna av föräldrar till barn som har drabbats av cancer. Analysen gjordes utifrån en manifest innehållsanalys vilket bidrog till en strukturerad analys av litteraturen. Resultat: Resultatet grundades i fyra kategorier och nio underkategorier som speglade föräldrarnas upplevelser. Huvudkategorierna i resultatet var Förändrad vardag, Vikten av att använda strategier, Misstro till vården och Behov av stöd. Slutsatser: Av studien framkom det att det var av stor vikt att föräldrarnas oro togs på allvar för att deras förtroende till sjukvården skulle bevaras. Genom en familjecentrerad omvårdnad med livsvärlden som grund ansågs förutsättningar för en god vård kunna skapas. Utöver detta skildrades också ett varmt bemötande från sjuksköterskan betydelsefullt.

Bakgrund: Familjecentrerad omvårdnad har visat sig ha goda effekter på barnets och familjens välmående. Införandet av familjecentrerad omvårdnad har varit förenat med utmaningar då kunskap i arbetssättet krävs samtidigt som det kan vara utmanande att ta hand om en hel familj samtidigt som ett barn behöver intensivvård.Syfte: Syfte var att beskriva föräldrars upplevelse av familjecentrerad omvårdnad när deras barn får intensivvård  Metod: Integrerad litteraturstudie utefter Whittemore & Knafls metod där tio artiklar inkluderades varav nio var kvalitativa och en var kvantitativ. Braun och Clarkes teoridrivna tematiska analysmetod tillämpades då litteraturstudien utgick från teorin familjecentrerad omvårdnad.  Resultat: Föräldrar upplevde spänningsförhållanden i deras upplevelse av familjecentrerad omvårdnad på intensivvården där både hinder och möjligheter framkom. Två huvudteman framkom vilka var Att vara inkluderad i familjecentrerad omvårdnad och Att vara exkluderad i familjecentrerad omvårdnad. Föräldrar beskrev områden som bemötande, respekt, delaktighet, samarbete, information och kommunikation som viktigt. Slutsats: Vid omvårdnad av barn på intensivvården visade sig familjecentrerad omvårdnad vara betydelsefullt då det hade goda effekter på familjens upplevelse av intensivvården, medan avsaknad medförde att föräldrarna blev exkluderade ur barnets vård. Familjecentrerad omvårdnad som teori visade sig behöva modifieras och omfatta miljö som ett kärnbegrepp eftersom intensivvårdens miljö försvårade deltagandet. Utbildningar inom familjecentrerad omvårdnad rekommenderades för att öka kompetensen och därigenom bättre kunna implementera arbetssättet hos intensivvårdssjuksköterskor och vårdpersonal.

Bakgrund I Sverige diagnostiseras årligen mellan 100–200 barn med Autismspektrumtillstånd (AST). Att ett barn i familjen har AST påverkar hela familjen och kan skapa känslor av oro, sorg och ilska. Diagnosen innebär många kontakter med olika professioner inom hälso- och sjukvården, där familjen är i stort behov av stöd. Familjecentrerad omvårdnad handlar om att involvera hela familjen i vårdprocessen där samarbete, delaktighet och respekt är viktiga beståndsdelar.  Syfte  Syftet var att beskriva familjers upplevelser och erfarenheter av stöd i vårdmötet då ett barn i familjen har autismspektrumtillstånd. Metod Studien gjordes som en litteraturöversikt. Artikelsökningar gjordes i tre databaser relevanta för ämnet, samt genom en manuell sökning. Femton artiklar analyserades med en integrerad analys inspirerad av Kristensson (2014). Resultat Resultatet visade att det uppstår specifika behov av stöd då familjer har ett barn med AST: Stöd i form av ett respektfullt bemötande, stöd i form av individanpassad information, stöd i form av vägledning under och efter diagnostiseringsprocessen samt stöd i form av att familjen inkluderas i vårdprocessen. Slutsats Familjer med barn med AST upplever en övervägande brist på stöd i vårdmötet i form av otrevligt bemötande, brist på adekvat information och vägledning samt brist på delaktighet i barnets vård. Genom familjecentrerad omvårdnad kan sjuksköterskan och övriga professioner i vårdteamet se till hela familjens behov vilket leder till ett ökat stöd. Sjukvårdteamet har således en viktig funktion i att utföra familjecentrerad omvårdnad då det kan förbättra familjernas vårdupplevelse. För att kunna erbjuda en vård av hög kvalitet är det av stor vikt att sjukvårdsteamet får mer kunskap om AST samt att de utbildas i hur stöd på bästa sätt kan ges till familjer med barn med AST. / Background In Sweden, 100-200 children are diagnosed with Autism spectrum disorder (ASD) annually. Having a child in the family with ASD affects the whole family and can initiate feelings of anxiety, grief and anger. The diagnosis involves several contacts with multiple healthcare professionals, situations where the family is in great need of support. Familycentered care aims to involve the whole family in the care process, and collaboration, participation and respect are important components. Aim The aim was to describe families' experiences of support in the healthcare meeting when a child in the family has Autism spectrum disorders. Method The study was conducted as a literature review. Article searches were made in three databases relevant to the topic, as well as an additional manual search. Fifteen articles were analyzed with an integrated analysis inspired by Kristensson (2014). Results The results revealed a specific need for support when families have a child with ASD, such as respectful care, personalized information, guidance during and after the diagnosis process and support in terms of including the family in the care process.  Conclusions Families with children with ASD experience a predominant lack of support in the care meeting such as unpleasant treatment, lack of adequate information and guidance, and lack of participation in the child's care. Through family-centered care, the nurse and the multidisciplinary team can consider the needs of the entire family, which leads to increased family support. Thus, the professional team has an important role in providing familycentered care as it can improve families' care experiences. It is of great importance that the multidisciplinary team gain more knowledge about ASD, and also receives more training in how to provide support to families with children with ASD.

Bakgrund: Intensivvård av barn är unikt relaterat till närståendes specifika involvering. Kompetensbeskrivningen lyfter IVA-sjuksköterskors ansvar i att involvera närstående och den teoretiska utgångspunkten ”familjecentrerad omvårdnad” förklarar att familjen är en helhet. Tidigare forskning beskriver IVA-sjuksköterskors erfarenheter av föräldrars närvaro på IVA och dess effekter. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars erfarenheter av att ha ett barn som vårdas på intensivvårdsavdelning. Metod: Systematisk litteraturstudie, kvalitativ ansats. Sökningar i databaser, 21 artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras utifrån två huvudkategorier, ”att behöva möta ovisshet” med subkategorierna ”att inte ha en plats” och ”att inte veta” samt ”vikten av att bli sedd och bekräftad” med subkategorierna ”behov av trygghet”, ”vikten av information” samt ”vikten av delaktighet”. Slutsats: Föräldrars behov av delaktighet och information var genomgående i resultatet. IVA-sjuksköterskor delar denna uppfattning och det teoretiska perspektivet anses ligger till grund för dessa behov. Föräldrars behov av att förstå och att vara involverad i vården kan förklaras med det familjecentrerade perspektivets utgångspunkt att familjen är en helhet. / Background: Intensive care of children is unique related to the specific involvement of close relatives. The competency description highlights ICU nurses' responsibility in involving relatives and the theoretical starting point "family-centered nursing" explains that the family is a whole. Previous research describes ICU nurses’ experiences of parents' presence in the ICU and its effects. Purpose: The purpose was to describe parents' experiences of having a child in the intensive care unit. Method: Systematic literature study, qualitative approach. Database searches, 21 items were included after quality review. Analyzed with qualitative content analysis. Results: The results are presented based on two main categories, "having to face uncertainty" with the subcategories "not having a place" and "not knowing" and "the importance of being seen and confirmed" with the subcategories "need for security", "the importance of "Information" and "the importance of participation". Conclusion: Parents' need for participation and information was consistent in the results. IVA nurses this view, and the theoretical perspective are the basis for these needs. Parents' need to understand and be involved in care can be explained from the family-centered perspective that the family is a whole.

Introduktion: När ett barn diagnostiseras med cancer, oavsett ålder, ökar barnets behov av föräldrarnas stöd och trygghet. Därför är föräldrarnas delaktighet i vården betydelsefull och något som bör uppmuntras och stödjas av samtlig vårdpersonal. Omvårdnaden av svårt sjuka barn ställer höga krav på sjukvården och som sjuksköterska är det viktigt att arbeta familjecentrerat för att möta och tillgodose hela familjens behov. Familjecentrerad omvårdnad innebär att varje familj ska betraktas som unik och att vården ska anpassas efter familjens behov och situation. Syfte: Syftet var att beskriva hur föräldrar till barn med cancer upplever möjligheter och hinder i den familjecentrerade omvårdnaden vid långvarig sjukhusvistelse. Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv design baserad på 13 kvalitativa artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades med SBU bedömningsmall för kvalitativ metodik. Databearbetningen av litteraturstudien utfördes enligt Popenoe et al. (2021) beskrivning av allmän litteraturstudie. Resultat: I resultatanalysen framkom fyra kategorier; relation, kunskap, delaktighet och information. Under respektive kategori utformades underkategorier vilka beskrev möjligheter och hinder med familjecentrerad omvårdnad.  Slutsats: Föräldrars upplevelser av möjligheter och hinder i den familjecentrerade omvårdnaden är mångfacetterade. En god vårdrelation, erfaren och kompetent vårdpersonal, främjad delaktighet och tillgodosett behov av information var möjligheter i den familjecentrerade omvårdnaden. Detta ställer krav på vårdpersonalens närvaro, engagemang samt deras förmåga att kommunicera och anpassa omvårdnaden - aspekter som annars utgjorde hinder för den familjecentrerade omvårdnaden. / Background: When a child is diagnosed with cancer, regardless of age, the child's need for parental support and security increases. Therefore, parents' participation in care is important and something that should be encouraged and supported by the staff. Nursing ill children places high demands on healthcare and as a nurse it is important to work family-centered to meet and satisfy the needs of the family. Family-centered care means that each family is considered unique, and that care must be adapted to the specific needs and situation. Aim: The aim was to describe how parents of children with cancer experience opportunities and obstacles in family-centered care during long-term hospital stay. Method: A literature review with descriptive design based on 13 qualitative articles. The articles were quality reviewed using the SBU assessment template for qualitative methodology. Data was analyzed using Popenoe et al. (2021) description of general literature review. Results: In the results analysis, four categories emerged; relationship, knowledge, participation and information. Under each category, subcategories were created which described possibilities and barriers for family-centered care. Conclusion: Parents' experiences of opportunities and obstacles in family-centered care are multifaceted. A good nursing relationship, experienced nursing staff, promoted participation and satisfied need for information were opportunities in family-centered nursing. This places demands on the care staff's presence, commitment and their ability to communicate and adapt the care - aspects that otherwise constituted obstacles for the family center regarding care.

När ett barn blir inlagt på sjukhus, är oftast en förälder tillsammans med barnet under hela sjukhusvistelsen. Alla föräldrar är inte nöjda med sjukvårdspersonalens bemötande och den information de får. Föräldrar som inte är trygga i vårdsituationen kan bli ett sämre stöd till sitt sjuka barn. Syftet med denna litteraturstudie var att öka förståelsen för föräldrars behov och förväntningar på vården då deras barn var inlagt på sjukhus. Metoden var en litteraturstudie innehållande tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att när barnet var inneliggande på sjukhus, önskade föräldrarna kontinuerlig information angående sitt barns tillstånd, behandling och prognos. Den information som gavs skulle vara rak, ärlig och lättförståelig. För att föräldrar skulle känna trygghet och få förtroende för sjukvårdspersonalen var det första mötet mellan sjukvårdspersonal, barn och förälder ofta det allra viktigaste. Det var viktigt för föräldrarna att barnet blev sett och uppskattat som en unik person av sjukvårdspersonalen och inte enbart som en patient med en sjukdom. Föräldrarna önskade att sjukvårdspersonalen skulle vara trevlig mot både dem och barnet, att de skulle bli respekterade som föräldrar och att familjen skulle ses som en helhet. För de flesta föräldrar var det viktigt att vara delaktig i barnets vård och vara en länk mellan barnet och sjukvårdspersonalen. De önskade att sjukvårdspersonalen mer frekvent hade frågat om de behövde hjälp med sitt sjuka barn. Föräldrarna ville inte själv fråga om hjälp eftersom sjukvårdspersonalen ofta verkade stressad och upptagen. Om sjukvårdspersonalen på bästa möjliga sätt försöker bemöta föräldrarnas förväntningar och behov när deras barn är inlagda på sjukhus, kan det leda till att föräldrarna blir trygga i vårdsituationen och därmed blir de ett bättre stöd till sitt sjuka barn. / When a child is hospitalized, a parent is often present during the whole stay. All parents are not pleased with the appearance and the information given by the medical staff. When parents are not feeling secure with the situation at the hospital, they become less supportive to their sick child. The purpose of this study was to increase understanding of parents’ needs and expectations, when their child was hospitalized. The method was a literature study including ten scientific articles. The result showed that when a child was hospitalized, the parents wished to receive continuous information about their child’s state of health, treatment and prognosis. The information given by the medical staff needs to be straightforward, honest and easy to understand. The first meeting between the medical staff, the parents and their child were most important in order to make the parents feel secure and get a feeling of trust. It was of great value to the parents, that the child was recognised and appreciated as a unique person and not just as a patient. Parents wished that the medical staff should be nice to them and their child, and that they would be respected as parents and that the whole family would be seen as a unit. Most parents considered it important to be involved in the care and to be a connection between their child and the medical staff. They wished that the medical staff more frequently had asked them if they needed assistance with their sick child. Since the medical staff often was stressed out and busy, the parents hesitated to ask for assistance. If the medical staffs, in their best possible way try to meet the parents' expectations and needs when their child is hospitalized, it can lead to the parents being ensured in the care situation and thus they become a better support for their sick child.

Bakgrund  Prognosen för barncancer är idag god och ca 80 procent av barn överlever sin diagnos även om en stor del drabbas av sena komplikationer. Familjecentrerad vård är ett begrepp som ser familjen som en enhet snarare än den individuella familjemedlemmen som genomgår behandling. Vidare har tidigare forskning visat på ett samband mellan måendet hos barn som undergår behandling och deras föräldrars mående då de är barnets primära stöd under behandlingen. Trots tidigare forskningsresultat är familjecentrerad vård inte fullt utnyttjat inom vård och missar potentiellt de positiva effekter det skulle kunna innebära för familjer med barn som undergår behandling för sjukdomar som cancer.       Syfte   Att beskriva föräldrars erfarenheter av att ha ett barn med cancer.   Metod Studien baserades på en icke-systematisk litteraturstudie av 19 artiklar. Artikelsökningen har genomförts i de tre vetenskapliga databaserna PubMed, CINAHL samt PsychInfo. Integrerad analys har utförts. De inkluderade artiklarna har genomgått en kvalitetsgranskning med Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag för att säkerställa kvalitet och tillförlitlighet.      Resultat Resultaten antyder att det finns ett flertal olika stöd som föräldrar skulle kunna erhålla för att förbättra deras mående när deras barn har cancer. Att behålla sitt sociala liv samt ett relativt normalt arbetsliv var kopplade till positiva effekter på föräldrars mående. Majoriteten av artiklarna var samstämmiga kring att känslor kopplade till att vara förälder till ett barn med cancer inkluderade posttraumatiska stressymtom, depression, ångest och känslor av tappad kontroll över sin livssituation.    Slutsats Ett flertal olika stöd föreslås förbättra föräldrars mående. Stöd i form av kunskap och samtal mellan vårdpersonal och föräldrar ökar samt ger möjlighet att behålla ett socialt liv, den personliga sfären och relativt normalt arbetsliv föreslås också ha positiva effekter. / Background The prognosis for children's cancer is generally good and approximately 80 percent of children survive their diagnosis though many children are affected by late complications. Family centered care is a body of literature suggesting viewing the family as one unit, rather than focusing caregiving on the individual patient in need of physical care. Furthermore, previous research has shown that the mental health of children receiving care is connected to the mental health of their parents. This is mainly explained by the parental role of primary support to the child undergoing care, the mental health of the parent affecting the ability to provide the support needed for the child. Despite previous research findings, family centered care is underutilized within health care, potentially not realizing positive effects for families with children undergoing treatment for diseases such as cancer.   Aim To describe the experiences of parents to children undergoing treatment for cancer.   Method    The study was conducted using a non-systematic literature study of 19 articles. The article search has been conducted in the three scientific databases PubMed, CINAHL and PsychInfo. Integrated analysis has been performed. The included articles have been assessed with Sophiahemmet Universities assessment basis to ensure quality and reliability.     Results The results suggest that there are a number of different kinds of support that parents could receive in order to improve their mental well being during the treatment of their child. Maintaining a social life as well as the ability to keep working on a relatively normal level were suggested to contribute to parents’ well being. Furthermore the majority of the included articles were consistent on that feelings experienced as a parent of a cold with cancer were post traumatic stress symptoms, depression, anxiety and a feeling of loss of control of their life situation.      Conclusions  Several types of support could be offered to parents to improve their mental health. Support in knowledge about the disease and its treatment as well as support to maintain a social life, retaining the personal sphere and a relatively normal working life are all suggested to have a positive effect.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom som är den vanligaste demenssjukdomen kallas även för "anhörigas sjukdom". Närstående utgör en viktig del av vården av en person med Alzheimers sjukdom. För att kunna hantera rollen som närstående och uppleva ett välmående behöver även närstående information och stöd från sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att vara närstående till en person med Alzheimers sjukdom. Metod: Studiens design utgör en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats baserad på fem självbiografier skrivna av närstående till person med Alzheimers sjukdom. Mönster i materialet identifierades utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim. Resultat: Analysen av materialet resulterade i fyra kategorier och elva underkategorier. Resultatet visar att närstående till en person med Alzheimers sjukdom ställs inför stora förändringar. Dessa förändringar påverkar närståendes fysiska och psykiska mående samt begränsar deras sociala liv. Närstående upplever även ett behov av samtal, egen tid samt information och utbildning. Slutsats: Utifrån resultatet behöver sjuksköterskan synliggöra de närstående i vården av en person med Alzheimers sjukdom och identifiera samt tillgodose deras behov. Genom att tillämpa familjecentrerad omvårdnad läggs fokus på såväl patient som närstående. Således kan närståendes behov tillgodoses, vilket får positiva effekter på både närstående och personen med Alzheimers sjukdom.

Att drabbas av en plötslig och oväntad död som familj innebär en komplex situation där omvårdnaden fokuserar på den avlidne. Den överlevande familjen och de behov som uppstår för dem efter dödsfallet ignoreras för att istället centreras kring praktiskt omvårdnadsarbete kring den avlidne. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva anhörigas behov av stöd vid plötslig och oväntad död av en närstående. Metod för studien var en litteraturöversikt av kvalitativ forskning med en induktiv ansats. I resultatet framkom fyra kategorier som beskriver anhörigas behov av stöd vid plötslig och oväntad död. Kategorierna är: Behov av god information, Behov av gemenskap, Behov av tröst och Behov av gott bemötande. Slutsatsen för litteraturöversikten är att anhöriga har ett stort behov av stöd från både sjuksköterskor och närstående samt att anhöriga blir förbisedda i deras behov av stöd. / Being affected by a sudden and unexpected death as a family means a complex situation. The surviving family and their needs after the death is ignored and the care executed by the personnel is usually focused on the deceased. Little time or none is given to the affected family and the support they need is often overlooked. The aim of this literature review is to describe relative’s need of support in sudden and unexpected death of a relative. A literature review of qualitative studies with an inductive approach was implemented as the chosen method. In the result four categories are presented that describe the relative’s perception of support in sudden and unexpected death. The categories are as follows: Need for valuable information, Need for social network, Need for consolation and Need for positive reception. The conclusion of the literature review suggest that relatives have a great need for support from both healthcare personnel and relatives and that the relatives’ need of support is easily overlooked.

Bakgrund: De två senaste decennierna har övervikt blivit vanligare hos barn. Övervikt är ett hälsoproblem som barnhälsovården (BHV) försöker förhindra uppkomst och utveckling av. BHV riktar sig till alla barn mellan 0-6 år. Föräldrarna erbjuds bland annat hälsovägledning och föräldrastöd. Studiens syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att arbeta med övervikt inom ramen för barnhälsovården. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med tolv sjuksköterskor inom BHV i södra Sverige. Resultatet analyserades sedan med induktiv innehållsanalys enligt en modell av Elo och Kyngäs. Resultat: Sjuksköterskorna strävade efter att uppmärksamma riskfaktorer tidigt och stötta familjerna i att ha en sund inställning till kost och fysisk aktivitet. Sjuksköterskorna hade en viktig roll inom BHV. Motiverande samtal (MI) genomsyrade mycket av sjuksköterskornas arbete och omvårdnaden utformades utifrån de familjer som kom till barnavårdscentralen och deras tankar och behov. Det svåraste för sjuksköterskorna var mötena med de föräldrar som inte förstod eller såg att övervikten var ett problem. Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenhet är att de, med tidiga insatser utifrån styrdokument, metoder och hjälpmedel, har goda möjligheter att arbeta med övervikt hos barn inom BHV. / Background: In the last two decades overweight has become more common among children. Overweight is a health problem that child health care attempts to prevent the emergence and development of. The child health care is aimed at all children between 0-6 years. Parents are among other things offered health counseling and parental support. Objective: The purpose of this study was to describe nurses´ experience of working with overweight within the framework of child health care. Methods: A qualitative interview study was conducted with twelve nurses in child health care in southern Sweden. The result was then analyzed by inductive content analysis according to a model by Elo and Kyngäs. Results: The nurses strived to give attention to risk factors early and support families in having a healthy attitude towards food and physical activity. Nurses had an important role in child health care. Motivational interviewing (MI) pervades much of the nurses´ work, and the nursing care was adapted to the thoughts and needs of the families who came to the child health care centers. The hardest part for the nurses was the encounters with parents who did not understand or saw the overweight as a problem. Conclusion: The nurses´ experience is that they, with early efforts based on control documents, methods and tools, have good possibilities to work with overweight in children within child health care.