Det är en stressfull upplevelse och stor utmaning för föräldrar att få ett barn som föds för tidigt. Forskning visar dessutom att dessa barn ofta drabbas av ätsvårigheter, vilket förvärrar föräldrarnas situation ytterligare. Sjuksköterskan inom barnhälsovården har en viktig uppgift att främja barnets hälsa, stödja föräldrar i sitt föräldraskap och att tidigt identifiera åtgärder vid svårigheter i barnets utveckling, uppväxtmiljö och hälsa. Detta stöd är särskilt viktigt för föräldrar till för tidigt födda barn med ätstörningar. Studiens syfte var att beskriva erfarenheter hos specialistsjuksköterskor inom barnhälsovården av att möta familjer med barn som är för tidigt födda som har ätsvårigheter. I studien deltog fem barnhälsovårdssjuksköterskor. Datainsamlingen genomfördes i form av individuella semistrukturerade intervjuer. Dataanalysen utfördes med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom fyra kategorier; Att söka lösningen i en komplex situation; Att möta stressade och oroliga föräldrar; Att ge stöd genom bekräftelse och konkreta råd; Att ha otillräckliga resurser och brist på tid. Barnhälsovårdssjuksköterskor beskrev att föräldrarna kände oro för sitt barn under en lång tid. Det var därmed viktigt att ge dem råd och stöd i situationen och att stötta dem i sitt föräldraskap. Barnhälsovårdssjuksköterskor upplevde dock arbetsuppgiften som svår till följd av brist på tid och resurser samt en osäkerhet kring vart de skulle vända sig för vidare konsultering. Resultatet påvisade avslutningsvis att ett familjecentrerat omvårdnadsperspektiv gör det möjligt att stärka familjer till för tidigt födda barn med ätsvårigheter. För att kunna möta olika familjers behov är det en förutsättning att ett fungerande samarbete mellan barnhälsovården och andra instanser bedrivs.

Introduktion: Hos barn med flerfunktionsvariation förekommer en medicinsk sårbarhet och ett ökat behov av intensivvård. Forskning visar att vid intensivvård av barn med flerfunktionsvariation bör familjen inkluderas i vårdteamet och ses som expert på barnet. Forskning visar även att familjecentrerad omvårdnad är viktigt för att främja hälsa och öka vårdkvalitén hos barn med flerfunktionsvariation och deras familj. Syfte: Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter av omvårdnad tillsammans med familjen till barn med flerfunktionsvariation. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie med deduktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes. För dataanalysen valdes teoridriven tematisk analys. Resultat: Resultatet bildade två huvudteman: ”Familjen är en förutsättning för omvårdnaden” och ”Familjen distanseras från omvårdnaden”. Konklusion: Familjen var en förutsättning i omvårdnaden, då de var specialister på att ge omsorg till sitt barn. Samtidigt kunde familjen ibland distanseras från omvårdnaden. Det behövs ett familjecentrerat omvårdnadsperspektiv på IVA för att vårda barn med flerfunktionsvariation och deras familjer. / Introduction: Children with medical complexity (CMC) have a medical vulnerability and an increased need for critical care. Research shows that when CMC are being treated in the critical care unit, the family should be included in the care team and be seen as an expert of the child. Research also shows that family centered care is important for promoting health and increasing the quality of care for CMC and their families. Aim: The aim was to describe the critical care nurses’ experiences of nursing care with the family of children with medical complexity. Method: The study was a qualitative interview study with a deductive approach. Semi-structured interviews were conducted. For the data analysis, theoretical thematic analysis was chosen. Result: The result formed two main themes: "The family is a prerequisite in the nursing care" and ”The family becomes distanced in the nursing care". Conclusion: The critical care nurses’ described that the family is a prerequisite for the nursing care, due to the family’s specialist knowledge of their child’s needs. On the other hand, sometimes the family are distanced from nursing care due to various circumstances. In the nursing care of CMC and their families, a family-centered nursing perspective is required.

Bakgrund Det behövs ökade kunskaper om hur sjuksköterskan kan involvera familjen och utföra en familjecentrerad omvårdnad. Ett tydligt arbetssätt kring familjecentrerad omvårdnad kan underlätta utförandet av arbete i att involvera familjen i omvårdnaden. Sjuksköterskor behöver utveckla förståelse av vad familjen innebär för den sjuka barnet och ta det som utgångspunkt i familjecentrerat arbetssätt. Syfte Syftet är att beskriva sjuksköterskornas erfarenhet av familjecentrerad omvårdnad till barn som är inneliggande på sjukhus. Metod Strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Elva artiklar analyserades, åtta kvalitativa, två kvantitativa och en mixad metod från databaser PubMed och CINAHL. Resultat Sjuksköterskorna upplever att familjecentrerad omvårdnad, när den appliceras korrekt och med tillräckliga kunskaper, är positiv och gör att omvårdnadsarbetet blir av god kvalitet. Det framkommer också att relationen mellan sjuksköterskor och familjen förstärker kommunikationen och delaktighet. Däremot upplever sjuksköterskorna att de inte har tillräckliga kunskaper och tydliga rutiner vilket leder till att alla sjuksköterskor jobbar på olika sätt. Slutsats Sjuksköterskor behöver mer kunskap kring familjecentrerad omvårdnad. Att involvera familjen har många fördelar och underlättar sjuksköterskornas arbete men det kräver att sjuksköterskorna har tillräckligt med kunskap om familjecentrerad omvårdnad. Om sjuksköterskan inte har tillräckligt med verktyg så upplevs det i stället som något negativt. / Background More knowledge about how nurses can involve the family and perform family-centred careis needed. A clear way of working around family-centred care facilitates the performance of work and nurses are positive about involving the family in caring. Nurses need to develop an understanding about the family´s importance to the sick child and take that as a starting point in family-centred work. Aim The aim it’s to describe nurse’s experiences of family centred care of hospitalized children. Method A structure literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. There’s a total of eleven studies, eight qualitative, two quantitative and one mixed methods from database PubMed and CINAHL. Results The nurses feel that family-centred care, when applied correctly and with sufficient skills, is positive and makes nursing work of good quality. Also, the relations-ships between the nurses and families enhances the communication and the participation of the families in the care. However, nurses experience that do not have sufficient knowledge and routines about family-centred care witch lead to every nurse work on different ways. Conclusions Nurses needs more knowledge about family-centred care. To involve family, have many benefits and facilitates nurse´s work but the needs at the nurse have good knowledge about how family-centred care. If the nurse does not have sufficiently tools is family-centred care experiences as something negative.

Attention deficit hyperactivity disorder, ADHD, är en av de vanligaste neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna hos barn och ungdomar. Funktionsnedsättningen påverkar barnet i både skola, sociala sammanhang och i familjelivet. Detta påverkar i sin tur föräldrars liv. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars upplevelse av att leva med barn med ADHD. Metod: Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med tre föräldrar till barn som har diagnosen ADHD samt text från fem föräldrars bloggar. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Fyra kategorier framkom i analysen: Att föräldraskapet är utmanande; Att känna sig missförstådd och frustrerad; Att känna trygghet och gemenskap samt Att känna lättnad när livet fungerar. Slutsats: Föräldrar upplevde utmaningar med föräldraskapet, men föräldrautbildning kunde bidra till att stärka föräldrar och öka deras kunskap att hantera vardagen och därigenom få ökad empowerment. Det skulle bidra till att de hade verktyg att stärka barnets självkänsla, vilket kunde öka barnets resiliens mot psykisk ohälsa och bidra till välmående genom livet för barnet och familjen med ADHD.

Heart failure is a growing public health problem associated with significant morbidity and mortality. Family support positively affects outcomes for the person with heart failure while also leading to caregiver burden. Registered nurses have a key role in supporting and meeting the needs of family caregivers. The overall aim was to explore the situation and needs of family caregivers to a person with heart failure, and explore requisites and ways of supporting and involving family caregivers in heart failure nursing care. Two interview studies, one web survey study and one intervention study were conducted between 2012 and 2017. A total of 22 family caregivers, eight persons with heart failure and 331 registered nurses participated in the studies. Family caregivers' daily life was characterized by worry, uncertainty and relational incongruence but salutogenic behaviours restored new strength and motivation to care. Family caregivers experienced that their caregiving was taken for granted by health care professionals. Family caregivers expressed a need for a permanent health care contact and more involvement in the planning and implementation of their near one’s health care together with health care professionals. Registered nurses acknowledged family caregivers’ burden, lack of knowledge and relational incongruence. A registered nurse was suggested as a permanent health care contact to improve continuity and security. Registered nurses neither acknowledged family caregivers as a resource nor their need for involvement. Registered nurses working in primary health care centres, in nurse-led heart failure clinics, with district nurse specialization, with education in cardiac nursing care held the most supportive attitudes toward family involvement in heart failure nursing care. Family health conversations via telephone in nurse-led heart failure clinics were found to successfully support and involve families. The conversations enhanced nurse-family relationship and relations within the family. They also provided registered nurses with new, relevant knowledge and understanding about the family as a whole. Family health conversations via telephone were feasible to both families and registered nurses, although fewer and shorter conversations were preferred by registered nurses. This thesis highlights the divergence between family caregivers’ experiences and needs, and registered nurses’ perceptions about family caregivers’ situation and attitudes toward the importance of family involvement. It adds to the knowledge on the importance to acknowledge family caregivers as a resource and to support and involve them in heart failure nursing care. One feasible and successful way is to conduct Family health conversations via telephone in nurse-led heart failure clinics.