Student Bc. Michaela Ráčková in her diploma thesis will be deal with a phenomenon of revitalization of church buildings, especially design of reconversion of the former vicarage and its surroundings in the village Přítluky in South Moravia. Church buildings as churches, vicarages, convents have always been determining and dominant element in the formation of settlements. Their clear and often privileged position in the structure of settlements was determined by relationship of man to faith. This position remained them despite many ups and downs and church buildings still play an important role in the environment in which we live.

Today is the parish used only occasionally, and especially in summer, when there held a children's summer camp and during the rectory used by the municipality for several local events - Children's Day, the burning of witches and the very popular local pig butcher called. Town swine. Generally speaking, the parish is rather unexplored, which corresponds very poor technical condition of the building. Draft accepts the existing use of the parish and further expanded. Potential parish is large and it is necessary to use it. New feature parsonage combines several options to use, so that the parish could adapt current demand and that was sustainable. There is a use for the local and the general public that there will be a meeting. It can not easily determine which usage is dominant because they complement each other. Fara will serve as educational, environmental, cultural, sports and leisure center. Will focus on school trips, camps, but also for families with children, young, single or elderly. For everyone here finds the program. The training is aimed at growing their own vegetables and fruit and its subsequent processing in the kitchen. Subsequently, these can be grown raw materials directly used for teaching practice in the kitchen, where there will be lessons focused primarily on healthy and balanced cuisine. Lecture Hall may fold to lecture on the organic way of life, among other rectory also offers art workshops. For residents Heraltice has itself parish also use, especially for the annual traditional revelries are created special spaces. They can also use the multi-purpose hall for cultural and social events or sports. Local resident, then they can use a training kitchen to pass on their culinary skills of younger vintages, or simply use the kitchen for your own culinary ring. There are two buildings (barn and the parish) of the same archetype - rectangular in plan, low-floor and high hipped roof. One object is at the beginning and the other at the end of the plot. As a volume counter these proportions suggest the mass of the two objects with the same volume and proportions. The proposal several times, the principle of inserting new material into existing environments so as to minimize interfering with the existing structures. Inside the parish because of this principle remain visible beautiful areas with arches and paintings. Most of this principle is used in the inserted accommodation of cells into the interior of the existing barns. In the barn is maintained only a roof portion and supporting walled columns, between which is inserted prefabricated cell. Another compositional principle is the completion of an economic object which shape and mass builds on the existing adjacent building at the property plot.

The extensions of vague predicates like ‘is bald’, ‘is tall’, and ‘is a heap’ apparently lack sharp boundaries, and this makes such predicates susceptible to soritical reasoning, i.e. reasoning that leads to some version of the notorious sorites paradox. This essay is concerned with a certain kind of theory of vagueness, according to which the symptoms and puzzles of vagueness should be accounted for in terms of a particular species of context sensitivity exhibited by vague expressions. The basic idea is that the extensions of vague predicates vary with certain contextual factors, and that this fact can explain why they appear to lack sharp boundaries. This kind of view is referred to as contextualism about vagueness. A detailed characterisation of contextualism about vagueness is given in chapter two and three. In chapter two, a generic version of contextualism about vagueness is developed, and some alternative forms of context sensitivity are introduced. In chapter three, the specific contextual factors appealed to by different contextualists are discussed. In chapter four, different contextualist diagnoses of the sorites paradox are considered, and found to be problematic in various ways. It is argued that contrary to what some of its proponents have claimed, contextualism about vagueness is not superior to other comparable theories of vagueness when it comes to explaining the appeal of soritical reasoning. In chapter five, a certain version of the sorites paradox, known as the forced march sorites, is discussed. It is argued that “data” about how speakers would behave in the forced march cannot lend any firm support to contextualism about vagueness. In chapter six, some problems concerning the instability of the contextual factors are considered. One problem is that contextualist diagnoses of the sorites which locate a fallacy of equivocation in the reasoning seem to render non-soritical reasoning fallacious as well. A model for treating this problem is suggested, but on closer consideration, it turns out to be problematic. Moreover, this model is of no help in solving the more general problem that even if classical logic remains valid for vague language on some contextualist views, the instability of the extensions of vague predicates makes it difficult to know when a certain piece of reasoning instantiates a valid argument form. Other difficulties arise with respect to speech reports and belief contents. Chapter seven concludes with a summary and some methodological remarks.

No description available.

It is well known that young men constitute a high-risk group in terms of accidents involving both themselves and others. But comparatively little is known about the roles of gender, masculinity and automobility in reproducing or subverting such particularly risky performances of identity. The study aims to contribute to a deeper understanding of how gender, primarily masculinity, is interrelated with car-related identities, practices and material constructions. Contributing with qualitative insights, this study explores the ways in which gendered individuals and cars co-constitute one another in a particular context, the community of Swedish car modifiers. By using an ethnographic approach, this thesis investigates the lives of young and middle-aged car enthusiasts who invest considerable time, money, skill and passion in modifying, showing and driving their cars. The material stems from fieldwork carried out at car shows, in cars, on online modified-car forums and in garages between 2006 and 2008. In total, 53 men and 14 women between the ages of 19 and 60 make up the informants. The study shows how gender, in particular masculinity, is reproduced and negotiated in the modifiers’ attempts to become “unique” subjects through making their own versions of the car. Cars are not only a means of self-expression and constructing identity, but serve to build community and regulate relations between, primarily, men through competition at car shows and when driving. The study examines the reproduction of craftsmanship as a purified ideal that distinguishes car modifiers as a “special kind” of men, a figure that takes its form through intersecting imaginaries of Swedishness, class and masculinity. To rely on one’s own ideas and hands represented a more authentic way of creating one’s dream car in a heavily commercialised culture. Constructions of masculinity in driving are explored in its profoundly embodied, emotional and dangerous aspects developed in the context of men, cars and risk-taking. The personalised car is shown to generate different forms of risk-taking, which are also productive of counter-discourses on dangerous and risky driving. / Det är välkänt att unga män utgör en särskild högriskgrupp vad gäller trafikolyckor som involverar både dem själva och andra. Samtidigt brister kunskapen om hur genus, maskulinitet och motorkulturer samverkar för att stärka eller undergräva sådana former av risktagande och identitetsskapande. Den här studien syftar till att bidra till en fördjupad förståelse om hur genus, särskilt maskulinitet, är sammanvävt med bilrelaterade identiteter, praktiker och materiella konstruktioner. Med en kvalitativ forskningsansats utforskas de sätt som individer och bilar samkonstitueras i ett specifikt sammanhang, nämligen bland svenska bilbyggare/bilentusiaster. Med en etnografisk ansats studeras unga och medelålders bilentusiasters intresse för sina bilar, som de lägger ner ansenliga summor pengar, tid, kunskap och passion i att bygga om, visa och köra. Studien baseras på ett fältarbete som genomfördes mellan 2006 och 2008 på bilshower, i bilar, i internetbaserade bilgemenskaper och i garage. Totalt har 53 män och 14 kvinnor mellan åldrarna 19 och 60 deltagit i studien. Studien visar att genus, särskilt maskulinitet, både återskapas och förhandlas när bilbyggarna använder bilen för att skapa sig själva som unika subjekt. Bilar är för bilentusiasterna inte bara ett uttryckssätt, utan är även centrala för att skapa samhörighet, samt för att reglera relationer mellan främst män genom att tävla på bilshower och bilkörning. I en alltmer kommersiell kultur framstår hantverksidentiteten av särskild vikt för görandet av maskulinitet. Studien undersöker återskapandet av hantverksskicklighet som ett ideal vilket urskiljer bilbyggarna som en ”särskild sorts” män, skapad genom sammanflätade föreställningar om svenskhet, klass och maskulinitet. De sätt som genus skapas genom bilkörning är intimt sammanlänkat med förkroppsligade och emotionella band till bilen, något som främst utforskats i relation till hur bilbyggarna förhandlar risk och fragilitet i relation till sina ombyggda bilar. Den personifierade bilen ger upphov till olika former av risktagande, vilka även skapar motdiskurser mot ett reproducerande av farlig och riskfylld bilkörning.

It is well known that young men constitute a high-risk group in terms of accidents involving both themselves and others. But comparatively little is known about the roles of gender, masculinity and automobility in reproducing or subverting such particularly risky performances of identity. The study aims to contribute to a deeper understanding of how gender, primarily masculinity, is interrelated with car-related identities, practices and material constructions. Contributing with qualitative insights, this study explores the ways in which gendered individuals and cars co-constitute one another in a particular context, the community of Swedish car modifiers. By using an ethnographic approach, this thesis investigates the lives of young and middle-aged car enthusiasts who invest considerable time, money, skill and passion in modifying, showing and driving their cars. The material stems from fieldwork carried out at car shows, in cars, on online modified-car forums and in garages between 2006 and 2008. In total, 53 men and 14 women between the ages of 19 and 60 make up the informants. The study shows how gender, in particular masculinity, is reproduced and negotiated in the modifiers’ attempts to become “unique” subjects through making their own versions of the car. Cars are not only a means of self-expression and constructing identity, but serve to build community and regulate relations between, primarily, men through competition at car shows and when driving. The study examines the reproduction of craftsmanship as a purified ideal that distinguishes car modifiers as a “special kind” of men, a figure that takes its form through intersecting imaginaries of Swedishness, class and masculinity. To rely on one’s own ideas and hands represented a more authentic way of creating one’s dream car in a heavily commercialised culture. Constructions of masculinity in driving are explored in its profoundly embodied, emotional and dangerous aspects developed in the context of men, cars and risk-taking. The personalised car is shown to generate different forms of risk-taking, which are also productive of counter-discourses on dangerous and risky driving. / Det är välkänt att unga män utgör en särskild högriskgrupp vad gäller trafikolyckor som involverar både dem själva och andra. Samtidigt brister kunskapen om hur genus, maskulinitet och motorkulturer samverkar för att stärka eller undergräva sådana former av risktagande och identitetsskapande. Den här studien syftar till att bidra till en fördjupad förståelse om hur genus, särskilt maskulinitet, är sammanvävt med bilrelaterade identiteter, praktiker och materiella konstruktioner. Med en kvalitativ forskningsansats utforskas de sätt som individer och bilar samkonstitueras i ett specifikt sammanhang, nämligen bland svenska bilbyggare/bilentusiaster. Med en etnografisk ansats studeras unga och medelålders bilentusiasters intresse för sina bilar, som de lägger ner ansenliga summor pengar, tid, kunskap och passion i att bygga om, visa och köra. Studien baseras på ett fältarbete som genomfördes mellan 2006 och 2008 på bilshower, i bilar, i internetbaserade bilgemenskaper och i garage. Totalt har 53 män och 14 kvinnor mellan åldrarna 19 och 60 deltagit i studien. Studien visar att genus, särskilt maskulinitet, både återskapas och förhandlas när bilbyggarna använder bilen för att skapa sig själva som unika subjekt. Bilar är för bilentusiasterna inte bara ett uttryckssätt, utan är även centrala för att skapa samhörighet, samt för att reglera relationer mellan främst män genom att tävla på bilshower och bilkörning. I en alltmer kommersiell kultur framstår hantverksidentiteten av särskild vikt för görandet av maskulinitet. Studien undersöker återskapandet av hantverksskicklighet som ett ideal vilket urskiljer bilbyggarna som en ”särskild sorts” män, skapad genom sammanflätade föreställningar om svenskhet, klass och maskulinitet. De sätt som genus skapas genom bilkörning är intimt sammanlänkat med förkroppsligade och emotionella band till bilen, något som främst utforskats i relation till hur bilbyggarna förhandlar risk och fragilitet i relation till sina ombyggda bilar. Den personifierade bilen ger upphov till olika former av risktagande, vilka även skapar motdiskurser mot ett reproducerande av farlig och riskfylld bilkörning.

Flood risk increases with rising sea levels and coastal settlements need to adapt to this increasing risk. For that, hazard and risk assessments are an important step. Coastal floods have caused problems in Iceland in the past and are thought to do so in the future as well. Therefore, a coastal flooding risk as- sessment needs to be made for Iceland. A risk assessment is currently in the early steps of preparation and a fitting method needs to be developed. To facilitate the process, an overview of the methods used in neighbouring countries is provided here and the suitability of the methods for Iceland is discussed. Building on these methods, a coastal flood scenario is produced for both present and future conditions as a preliminary hazard assessment for the country. The scenario produced is an upper bound scenario, highly unlikely but still possible. As a result, flooded areas are mapped and areas that need to be studied further in regard to flood hazard and risk are identified. It is shown that hazard estimation can be per- formed for Iceland through scenario production and that scenario results can be used in risk assessments. / De nuvarande klimatförändringar i världen kommer påverka människor på många olika sätt. En av de många saker som förändras är havsnivån. Havsnivån har stigit allt snabbare sedan i början av 1900 talet och kommer nästan säkert att fortsätta stiga i flera århudraden. Förhöjda havsnivåer föl- jer ökad översvämningsrisk som vi måste anpassa oss efter (Church, Clark, et al., 2013). Därför är riskbedömningar, alltså systematiska förfarande för att värdera risk, viktiga så att passande förebyggande åtgärder kan användas för att minska negativa påverkan från havsöversvämningar. En bedömning av översvämningsrisk från havet fattas för Island men för närvarande förbereder Is- ländska Meteorologiska Byrån att genomföra en. En tillämplig method behövs hittas och för att un- derlätta arbetet beskrivas i denna rapport metoder för preliminära bedömningar av översvämningsrisk från några av Islands grannländer; Danmark, Norge, Sverige och Storbrittanien. I huvudsak använder alla dessa länder liknande metoder, även om de har olika fysiska förutsättningar. De använder statis- tiska återkomsttider från mareograf data och informationer om historiska översvämningar för att bedöma faran. Sårbarhet identifieras inom fyra sårbarhets klasser, ofta genom ett index. Till slut sammanställs faro- och sårbarhetskartor för att bedöma risken och utpeka områden med översvämningsrisk. Eftersom Island har inte tillräckligt mycket data för att använda samma metoder som grannländerna, produceras i den här rapporten ett scenario för att värdera översvämningsfaran. Scenariot bygger på idéer från grannländerna och ska vara osannolikt men möjligt. Det är beräknad för både nuvarande och framtida förhållanden. Genom att subtrahera landhöjden från scenario havsnivån är översvämningsdju- pet beräknat. Några områden vart vattnet sannolikt skulle flöda och måste vara grundligt forskade är identiferade. Många påverkande faktorer är inte inkluderade i scenariot och därför anger resultatet inte noggranna översvämningskartor utan grovt överblick över översvämningsfaran. Resultaten ger alltså en idé om vart faran från havsöversvämningar är som störst och i vilka områden framtidiga havsnivåförän- dringar kommer bli som största. De visar också att ett scenario kan användas för farobedömning på Island, som sen kan kombineras med sårbarhetsbedömning via en index för att bedöma översvämn- ingsrisken på samma sätt som i grannländerna.

Arbetets syfte var att undersöka hur de olika aktörerna; förskollärare, rektorer och huvudmän, ser på begreppen risk och riskfylld lek och vilka pedagogiska konsekvenser deras syn har på barns möjlighet till riskfylld lek på förkolans utegård. Kvalitativa intervjuer har gjorts i en kommun, på två förskoleenheter där frågor om risker och säkerhet i förskolans ställts. För att analysera svaren användes det sociokonstruktionistiska perspektivet för att få fram hur aktörernas syn på begreppen skapar en gemensam kunskapssyn som sedan blir rådande i verksamheten. Resultatet visar att begreppen risk och riskfylld lek är relativt oreflekterat och att det associeras med fara och skador men även utveckling och utmaning. Framkommer gör även en ambivalens i att hålla barnen säkra samtidigt som de ska få utmanas och utvecklas. Resultaten visar också att de pedagogiska konsekvenserna av det säkerhetstänk som finns inom förskolans verksamhet är stora, bland annat genom mycket borttaget material och ständiga riskbedömningar.

Main topic of this thesis is revitalization of parish house complex in Batelov in difficult situation after restitution of church property. Housing for elderly people is proposed as an economically viable use of complex. Form of newly designed building respects surrounding rural environment, value of nearby listed building of parish house and also needs of its future residents.

The project deals with the revitalization and spatial cultivation of the Dominican monastery with adjacent parish in Znojmo. The monastery is located near the castle walls in the historic center of Znojmo, on the street Dolní Česká. Gradually, should be its conversion from the original method of use to a new use, in order not to delay construction and degradation due to an empty object. The complex, its location and the actual functionality offers precondition for the formation of a community center with associated social housing. The community center should use the premises of the monastery, along with commerce and parishes. Living on the contrary, the rectory and the newly created mass in the courtyard.