En fastighetsaffär är en av de allra största och viktigaste investeringarna som kan ske i en människas liv. Det är därför viktigt att aktuell lagstiftning följs när dessa affärer genomförs. Efter att en fastighet har sålts är det inte ovanligt att det uppstår tvister och oklarheter kring vem som ansvarar för så kallade dolda fel i fastigheten. Dolda fel är något som kan uppmärksammas efter köpet. Enligt jordabalken gäller i normalfallet att säljaren ansvarar för dessa fel i 10 år från det att köpet gjordes. Säljaren kan undvika detta ansvar genom att friskriva sig från fel i fastigheten. Enligt jordabalken är sådana friskrivningar ogiltiga i de fall då en näringsidkare säljer en fastighet till en konsument. Enligt vår tolkning av lagen och dess förarbeten gäller detta även när kommuner säljer fastigheter till privatpersoner. I denna studie ska det undersökas hur väl kommunerna är medvetna om att denna begränsning i lagen finns och hur de såväl i praktiken som i teorin förhåller sig till den, vid fastighetsförsäljningar till privatpersoner. För att söka svar på frågorna ska en kombination av en juridisk och en kvalitativ metod använts. Totalt ska det under studiens gång granskas 46 stycken kontrakt från 10 olika kommuner. Studien baseras på en granskning av 46 stycken kontrakt, varav 52 % visade sig vara ogiltiga enligt JB 4 kap. 19 d. Vidare visade granskningen att majoriteten av dessa är utformade på ett av tre alternativa sätt, där samtliga innehöll minst en friskrivning från fel och brister i fastigheten. Studien visar även att stor okunskap råder i kommunerna angående hur regeln ska tolkas och hur denna typ av friskrivning därför bör hanteras i de kommunala kontrakten. Dessutom visar studien på att de ansvariga i kommunerna inte heller verkar vara medvetna om att samma syfte som de vill uppnå genom en friskrivning kan åstadkommas genom en grundlig förklarande beskrivning av köpeobjektet. / Buying a property is one of the biggest and most important investments in a person´s life. When this kind of purchase is being performed it´s important that the Swedish legislation is being considered and followed correctly by both parties when writing the contract. After a property is sold it's not unusual that some disputes and uncertainties rises about who´s responsible for the so called "hidden defects" on the property, which can be found after the purchase has become final. According to Swedish law the seller is responsible for these defects for the following 10 years after the purchase is completed. However there is one way for the seller to avoid this kind of responsibility - by using a disclaimer from these hidden defects. When a trader is selling a property to a consumer, this kind of disclaimers, according to jordabalken (JB) 4 cap. 19 d §, is invalid. According to what the writers can interpret by reading the text of law and the legislative history, JB 4 cap. 19 d § also should be applied in those cases where a municipality is selling a property to a private individual. The purpose of this study is to map the municipalities awareness of the existence of the law and how they consider that the law should be handled when selling a property to a private individual. To seek the answers to these questions a combination of a juridical and a qualitative method have been used. During the study a total of 46 contracts from 10 different municipalities have been examined. The study came across a total of 46 disclaimers, which a percantage of 52 % according to JB 4 cap 19 d § considers as invalid. The majority of these disclaimers was proved to be designed as one of three alternative ways, where every one of them contained some kind of disclaimer from hidden defects and flaws in the property. The study proves that there is big ignorance and lack of knowledge at the municipalities about how the law in JB 4 cap. 19 d § should be interpreted and how this kind of disclaimer therefore should be treated in the contracts. Also, the study shows that the municipalities doesn't seem to be aware that the same purpose that they want to achieve by using the disclaimer, can be accomplished by a detailed description of the property.

<p>Avtal om kundspecifik programvara hamnar ofta i gränslandet mellan köp och tjänst, och mellan överlåtelse och upplåtelse, det är därför tveksamt om köplagen är tillämplig på sådana avtal. Frågan om köplagens tillämplighet har betydelse för säljarens ansvar för fel i leveransen. I denna uppsats utreds i vilka situationer standardavtal och lagar är tillämpliga på avtal rörande kundanpassad programvara, och vad det har för betydelse för vilka fel som skall omfattas av leverantörens ansvar. I uppsatsen undersöks också hur handelsbruk och sedvänja påverkar avtalet och vad som kan anses utgöra handelsbruk och sedvänja. Felansvaret i standardavtalen är i flera fall begränsat till avvikelser från avtalad specifikation, något som kan vara problematiskt om köparen inte förstår t.ex. kravspecifikationen, som är en viktig del av avtalet. Ett annat problem är att kravspecifikationen ofta fastställs först efter avtalets undertecknande. För att fastställa vad som är ett väl avvägt felansvar är utgångspunkten en situation där köpare och säljare är lika välinformerade och lika starka förhandlingsmässigt.</p>

<p>I dagsläget förmedlar fastighetsmäklare sedan ett antal år tillbaka ett stort utbud av sidotjänster, då det finns en stark efterfrågan från kunder att få sådana tjänster förmedlade av mäklare i samband med en fastighetsaffär. Denna undersökning riktar in sig på fastighetsmäklares förmedling av tjänsterna besiktning och försäkring för dolda fel. Enligt nuvarande fastighetsmäklarlag är det inte tillåtet för mäklare ta ersättning för att förmedla sidotjänster som kan anses vara förtroenderubbande. Det innebär att mäklare idag lägger ner tid och arbete på att marknadsföra dessa tjänster åt tjänsteaktörer utan att få betalt för det. I det förslag till en ny fastighetsmäklarlag som Fastighetsmäklarutredningen har lämnat ska dock det generella förbudet mot förtroenderubbande verksamhet avskaffas och fastighetsmäklare ska få möjlighet att ta betalt utav sina samarbetspartners för förmedling av deras tjänster. Utifrån stundande förändring uppstår frågan om huruvida en lagändring kommer att påverka fastighetsmäklares förmedling av besiktning respektive försäkring för dolda fel. En annan fråga som uppkommer i anslutning till ovanstående fråga är vem som kommer gynnas mest av en sådan lagändring och om ansvarsfördelningen mellan mäklare, kund och tjänsteaktör kommer att påverkas av en lagändring. Med tanke på att tjänster som besiktning och försäkring för dolda fel är starkt kopplade till kundens upplevda risk och trygghet, uppstår även frågan om vad som påverkar dessa faktorer. Denna studie tyder på att den nya fastighetsmäklarlagen kan leda till att mäklare kommer att lägga ner mer tid och fokus på förmedling av sidotjänster, som därför kan tänkas öka i kvalitet gentemot kunden. Det finns därmed också en risk att mäklare tappar fokus från sin kärntjänst, som då kan få en försämrad kvalitet, vilket dock motverkas av att mäklare lever på sitt rykte. När det gäller frågan om ansvarsfördelning pekar undersökningen på att fastighetsmäklare inte heller med den nya fastighetsmäklarlagen kommer att ansvara för innehållet i sidotjänsterna, utan detta ansvar ligger på tjänsteaktörerna. Däremot kan mäklarens ansvar för att förmedla korrekt information till kunden, samt att rekommendera seriösa och kompetenta tjänsteaktörer, tänkas få större betydelse. På frågan om vem som kommer gynnas mest av en lagändring visar undersökningen på att det är tjänsteaktörerna som har mest att vinna på en ny fastighetsmäklarlag, då incitamenten för mäklare att sälja in deras tjänster till kunder ökar. Beträffande kundens upplevda risk och trygghet verkar det som att både besiktning samt försäkring för dolda fel bidrar till minskad upplevd risk samt ökad trygghet vid en fastighetsaffär.</p>

Avtal om kundspecifik programvara hamnar ofta i gränslandet mellan köp och tjänst, och mellan överlåtelse och upplåtelse, det är därför tveksamt om köplagen är tillämplig på sådana avtal. Frågan om köplagens tillämplighet har betydelse för säljarens ansvar för fel i leveransen. I denna uppsats utreds i vilka situationer standardavtal och lagar är tillämpliga på avtal rörande kundanpassad programvara, och vad det har för betydelse för vilka fel som skall omfattas av leverantörens ansvar. I uppsatsen undersöks också hur handelsbruk och sedvänja påverkar avtalet och vad som kan anses utgöra handelsbruk och sedvänja. Felansvaret i standardavtalen är i flera fall begränsat till avvikelser från avtalad specifikation, något som kan vara problematiskt om köparen inte förstår t.ex. kravspecifikationen, som är en viktig del av avtalet. Ett annat problem är att kravspecifikationen ofta fastställs först efter avtalets undertecknande. För att fastställa vad som är ett väl avvägt felansvar är utgångspunkten en situation där köpare och säljare är lika välinformerade och lika starka förhandlingsmässigt.

I dagsläget förmedlar fastighetsmäklare sedan ett antal år tillbaka ett stort utbud av sidotjänster, då det finns en stark efterfrågan från kunder att få sådana tjänster förmedlade av mäklare i samband med en fastighetsaffär. Denna undersökning riktar in sig på fastighetsmäklares förmedling av tjänsterna besiktning och försäkring för dolda fel. Enligt nuvarande fastighetsmäklarlag är det inte tillåtet för mäklare ta ersättning för att förmedla sidotjänster som kan anses vara förtroenderubbande. Det innebär att mäklare idag lägger ner tid och arbete på att marknadsföra dessa tjänster åt tjänsteaktörer utan att få betalt för det. I det förslag till en ny fastighetsmäklarlag som Fastighetsmäklarutredningen har lämnat ska dock det generella förbudet mot förtroenderubbande verksamhet avskaffas och fastighetsmäklare ska få möjlighet att ta betalt utav sina samarbetspartners för förmedling av deras tjänster. Utifrån stundande förändring uppstår frågan om huruvida en lagändring kommer att påverka fastighetsmäklares förmedling av besiktning respektive försäkring för dolda fel. En annan fråga som uppkommer i anslutning till ovanstående fråga är vem som kommer gynnas mest av en sådan lagändring och om ansvarsfördelningen mellan mäklare, kund och tjänsteaktör kommer att påverkas av en lagändring. Med tanke på att tjänster som besiktning och försäkring för dolda fel är starkt kopplade till kundens upplevda risk och trygghet, uppstår även frågan om vad som påverkar dessa faktorer. Denna studie tyder på att den nya fastighetsmäklarlagen kan leda till att mäklare kommer att lägga ner mer tid och fokus på förmedling av sidotjänster, som därför kan tänkas öka i kvalitet gentemot kunden. Det finns därmed också en risk att mäklare tappar fokus från sin kärntjänst, som då kan få en försämrad kvalitet, vilket dock motverkas av att mäklare lever på sitt rykte. När det gäller frågan om ansvarsfördelning pekar undersökningen på att fastighetsmäklare inte heller med den nya fastighetsmäklarlagen kommer att ansvara för innehållet i sidotjänsterna, utan detta ansvar ligger på tjänsteaktörerna. Däremot kan mäklarens ansvar för att förmedla korrekt information till kunden, samt att rekommendera seriösa och kompetenta tjänsteaktörer, tänkas få större betydelse. På frågan om vem som kommer gynnas mest av en lagändring visar undersökningen på att det är tjänsteaktörerna som har mest att vinna på en ny fastighetsmäklarlag, då incitamenten för mäklare att sälja in deras tjänster till kunder ökar. Beträffande kundens upplevda risk och trygghet verkar det som att både besiktning samt försäkring för dolda fel bidrar till minskad upplevd risk samt ökad trygghet vid en fastighetsaffär.

<p>The Duke storage has been developed as a dedicated driver for the storage ring based free-electron lasers (FEL) and a high flux Compton gamma-ray source, the High Intensity Gamma-ray Source. The storage ring can be operated from about 250 MeV to 1.2 GeV, which can produces FEL lasers over a wide range of wavelengths and gamma-rays with a tunable energy from 1 MeV to 100 MeV. The Duke light source facility conducts world-class researches across a wide range of scientific disciplines and technological applications.</p><p> In a storage ring, beam instabilities can cause a signifcant degradation in machine performance. In the Duke storage ring, coupled-bunch instabilities (CBIs) are the main source which limit ultimately achievable beam current in multi-bunch operations. In order to to suppress CBIs in the Duke storage, we developed a bunch-bybunch longitudinal feedback (LFB) system which is based on a field programmable gate array (FPGA) embedded system. During the design and implementation of the LFB system, several novel methods and techniques are developed in numerical analysis of feedback control and kicker cavity design/fabrication. High current are realized at low energies by using the LFB system. In addition, after the successful commissioning of the LFB system, a analog transverse feedback (TFB) system has been upgraded to a digital one using the same technique as the LFB system. </p><p>The LFB system has been routinely operated for HIGS. Additional,the LFB and TFB feedback systems become an useful diagnostic tools in researches of electron beam dynamics, FEL lasing process, and background of HIGS. The control of CIBs in different operation modes are studied using the feedback system. Furthermore, based on the TFB system, a novel bunch cleaning method has been developed to reduce the background of gamma-ray.</p> / Dissertation

Techn. Universiẗat, Diss., 2002--Darmstadt.

No description available.

Detta arbete kommer att behandla olika typer av fel och störningar som påverkar ett byggprojekt. Byggprocessen i sig involverar många aktörer som måste samarbeta för att nå uppsatta mål och därmed hålla sluttiden. Från det att byggherren har tagit ett beslut att starta ett byggprojekt till att byggprojektet nått sin slutliga fas ställs det krav på alla aktörer. I byggprojektets tre olika skeden – program, projektering och produktion – uppstår olika typer av fel och störningar som påverkar byggprojektet negativt. Det uppstår alltid komplikationer när ett husbygge skall utföras pga. ett komplicerat samspel mellan olika parter, personer och företag. För att kunna förstå hur fel och störningar påverkar dagens byggprocess har det gjorts litteraturstudie. Litteraturstudierna har därefter kompletterats med intervjuer med platschefer hos NCC AB. Detta gjordes med avsikten att kunna jämföra teorin med verkligheten. Överensstämmer verkligheten med teorin eller är det stora skillnader mellan dessa två. Grunden för ett lyckat byggprojekt är oftast en väl genomförd planering. Byggbranschen har som helhet en dålig planeringsnivå. Planeringen görs för att kunna minimera fel och störningar. Intervjuerna som gjorts har visat att trots en god planering är inget projekt helt felfritt. Det dyker nästan alltid upp något som måste ändras, tilläggas eller tas bort. Nyckelord: fel, störningar, byggprojekt, byggstyrning, byggprocessen, undersökning, produktionsplanering. / This paper will address different types of faults and disturbances that affect a building project. The construction process itself involves many participants who must cooperate in order to reach the set goals and thus keep the end time. From the time the developer has taken a decision to start a construction project until the construction project reached its final stage each participant has requirements to fulfil. In the three different stages of the construction project – planning, pre-construction and construction – different types of faults and disturbances occurs that affect the project negatively. There are always complications when a building project must be carried out on the basis of a complex interaction between different parties, people and companies. There have been done literature studies in order to understand how faults and disturbances affect today’s construction process. The literature studies have then been supplemented by interviews with site managers at NCC AB. This was done with the intention to be able to compare the theory with reality. Does the reality match with the theory or are there major differences between these two. The foundation for a successful construction project is usually a well-conducted planning. The construction industry as a whole has a bad planning level. The planning is done in order to minimize faults and disturbances. The interviews carried out have shown, despite a good planning, that no project is completely flawless; there is almost always something that needs to be changed, added or removed. Keywords: faults, disturbances, construction projects, construction management, construction process, investigation, production planning.

Fallet om Prosolvia ledde till det största skadeståndet som någonsin utfärdats i svensk domstol. Orsaken var att revisorn för bolaget inte hade rapporterat om väsentliga osäkerheter och felaktigheter i den finansiella rapporten trots att dessa förelåg. Detta ledde till att Prosolvia senare ansökte om konkurs. När ett bolag går i konkurs inom 12 månader från senaste räkenskapsåret och revisorn inte utfärdar en fortlevnadsvarning gör revisorn ett typ II-fel. Trots risken för skadestånd uppstår typ II-fel frekvent vilket visar på svårigheten och komplexiteten med fortsatt drift-bedömningen för revisorer. Tidigare studier har undersökt vad som kan tänkas påverka uppståndelsen av typ II-fel. Denna studie utökar forskningen genom att undersöka om revisorns kön, klientens bransch och ortens storlek påverkar sannolikheten av att revisorn gör ett typ II-fel samt studerar sambandet mellan finansiell stress och typ II-fel från revisorers perspektiv. Studien har skett med hjälp av ett kvantitativt tillvägagångssätt och analys. Enbart svenska onoterade bolag har använts för undersökningen. De bolag som utgör studiens dataunderlag har vidare haft sin senaste årsredovisning 2018, konkursen har varit inledd inom 12 månader från senaste räkenskapsår och en årsredovisning med revisionsberättelse har funnits tillgänglig. Resultaten indikerar på att vissa branscher påverkar sannolikheten av att revisorn gör ett typ II-fel samt att det finns väsentliga skillnader vad gäller finansiellt stressade bolag i revisorns fortsatt drift-bedömning. För räkenskapsåret 2018 hade 76 procent av bolagen som inlett konkurs inom 12 månader från senaste räkenskapsåret en revisor som gjort ett typ II-fel, vilket tyder på låg revisionskvalité överlag. Detta är något som måste förbättras i hopp om att förhindra och undvika fall, så som Prosolvia, från att upprepas. Studien bidrar till nuvarande forskning genom en holistisk vy av fortsatt drift-problematiken i en svensk kontext för helåret 2018, samt möjliggör för ytterligare forskning inom typ II-fel genom jämförelse med fler år. Studiens resultat ger vidare en ökad insikt kring typ II-fel, vilket kan assistera revisorer och revisionsbyråer i praktiken, men även myn-digheter eller likvärdiga regelsättare att förbättra fortsatt drift-rapporteringen. Det kan på så vis förbättra revisionskvalité vilket i sin tur gynnar samhället och näringslivet.