Att identifiera feltyper är ett komplext arbete som innefattar många olika begrepp, strategier och svårigheter. Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera feltyper i addition hos elever med svårigheter och elever utan svårigheter i matematik. Litteraturstudien har genomförts genom att granska, samla in och bearbeta forskning som besvarar våra frågeställningar och likaså studiens syfte. Vid insamling av data användes UniSearch och ERIC som sökmotorer, där vi använde oss av databassökning. Resultatet visar vilka feltyper som identifierats inom addition hos elever med och utan svårigheter. För elever med matematiksvårigheter kunde följande feltyper identifieras; omgruppering, räknemisstag, bristande förståelse för positionsvärde och svårigheter med att tillämpa associativa- och kommutativa lagen. För elever utan svårigheter inom matematik kunde följande feltyper identifieras: omgruppering, val av strategier, bristande förståelse för positionsvärde och siffrors värde.

The Hemispherical Resonating Gyroscope (HRG) is an inertial sensor, flagship of Safran’s industry. When exiting the assembly line, it has its own physical flaws. In order to identify and correct them, operators perform several tests on the sensor: this process corresponds to the calibration step of the sensors. The latter is done by a Matlab calibration bench, which allows to calculate compensation polynomial functions, which are then included in the algorithms of the sensor’s implementation card. However, the link between the calculated functions and the sensor’s flaws is not obvious and therefore, it is impossible to check their truthfulness without further verification. In this document, an interfacing method between a calibration bench and a virtual HRG, modeled in Simulink, has been described. After presenting the sensor’s capabilities, several interfacing methods are discussed, before keeping the more dynamical one, based on object oriented programming and the implementation of a time continuity between Simulink data recordings. Such interfacing allows for the simulation of the behavior of a gyroscope during calibration, and the comparison of these results to the ones obtained on real sensors. This comparison highlighted a certain consistency between the results and also several flaws caused by the interfacing. Particularly, the fact that the signal discretization has a significant impact on the errors. Moreover, one can notice that the simulation time is significantly longer than the calibration time and suggests that the interfacing time may require optimization of its efficiency. / HRG är en tröghetssensor som är flaggskeppet inom Safrans industri. När sensorn lämnar monteringslinjen är den inte felfri. För att identifiera och kompensera för dessa fel utför operatörerna flera tester på sensorn, i flera olika kalibreringssteg. De senare görs med hjälp av en Matlab-kalibreringsbänk, som gör det möjligt att beräkna kompensationspolynomfunktioner, som sedan implementeras i algoritmerna på sensorns implementeringskort. Kopplingen mellan de beräknade funktionerna och sensorns fel är dock inte uppenbar och därför är det omöjligt att kontrollera deras noggrannhet utan ytterligare kontroller. I detta dokument beskrivs en gränssnittsmetod mellan en kalibreringsbänk och en virtuell HRG, modellerad i Simulink. Efter att ha presenterat sensorns funktion har flera gränssnittsmetoder studerats, innan man valde den mer dynamiska, baserad på objektorienterad programmering och implementeringen av en tidskontinuitet mellan Simulinkdatainspelningar. Ett sådant gränssnitt gjorde det möjligt att få vissa resultat som simulerar gyroskopets beteende under en kalibrering och att jämföra dessa resultat med dem som erhållits på verkliga sensorer. Jämförelsen visade på en viss överensstämmelse mellan resultaten, men också på flera brister som orsakats av gränssnittet. I synnerhet det faktum att signaldiskretiseringen har en betydande inverkan på felen. Dessutom kan man notera att simuleringstiden är mycket längre än kalibreringstiden och leder till tanken att det finns sätt att förbättra gränssnittet för att göra det mer tidseffektivt.

Spoken dialogue systems are application interfaces that enable humans to interact with computers using spoken natural language. A major challenge for these systems is dealing with the ubiquity of variability—in user behavior, in the performance of the various speech and language processing sub-components, and in the dynamics of the task domain. However, as the predominant methodology for dialogue system development is to handcraft the sub-components, these systems typically lack robustness in user interactions. Data-driven methods, on the other hand, have been shown to offer robustness to variability in various domains of computer science and are increasingly being used in dialogue systems research.     This thesis makes four novel contributions to the data-driven methods for spoken dialogue system development. First, a method for interpreting the meaning contained in spoken utterances is presented. Second, an approach for determining when in a user’s speech it is appropriate for the system to give a response is presented. Third, an approach for error detection and analysis in dialogue system interactions is reported. Finally, an implicitly supervised learning approach for knowledge acquisition through the interactive setting of spoken dialogue is presented.      The general approach taken in this thesis is to model dialogue system tasks as a classification problem and investigate features (e.g., lexical, syntactic, semantic, prosodic, and contextual) to train various classifiers on interaction data. The central hypothesis of this thesis is that the models for the aforementioned dialogue system tasks trained using the features proposed here perform better than their corresponding baseline models. The empirical validity of this claim has been assessed through both quantitative and qualitative evaluations, using both objective and subjective measures. / Den här avhandlingen utforskar datadrivna metoder för utveckling av talande dialogsystem. Motivet bakom sådana metoder är att dialogsystem måste kunna hantera en stor variation, i såväl användarnas beteende, som i prestandan hos olika tal- och språkteknologiska delkomponenter. Traditionella tillvägagångssätt, som baseras på handskrivna komponenter i dialogsystem, har ofta svårt att uppvisa robusthet i hanteringen av sådan variation. Datadrivna metoder har visat sig vara robusta mot variation i olika problem inom datavetenskap och artificiell intelligens, och har på senare tid blivit populära även inom forskning kring talande dialogsystem. Den här avhandlingen presenterar fyra nya bidrag till datadrivna metoder för utveckling av talande dialogsystem. Det första bidraget är en datadriven metod för semantisk tolkning av talspråk. Den föreslagna metoden har två viktiga egenskaper: robust hantering av ”ogrammatisk” indata (på grund av talets spontana natur samt fel i taligenkänning), samt bevarande av strukturella relationer mellan koncept i den semantiska representationen. Tidigare metoder för semantisk tolkning av talspråk har typiskt sett endast hanterat den ena av dessa två utmaningar. Det andra bidraget i avhandlingen är en datadriven metod för turtagning i dialogsystem. Den föreslagna modellen utnyttjar prosodi, syntax, semantik samt dialogkontext för att avgöra när i användarens tal som det är lämpligt för systemet att ge respons. Det tredje bidraget är en data-driven metod för detektering av fel och missförstånd i dialogsystem. Där tidigare arbeten har fokuserat på detektering av fel on-line och endast testats i enskilda domäner, presenterats här modeller för analys av fel såväl off-line som on-line, och som tränats samt utvärderats på tre skilda dialogsystemkorpusar. Slutligen presenteras en metod för hur dialogsystem ska kunna tillägna sig ny kunskap genom interaktion med användaren. Metoden är utvärderad i ett scenario där systemet ska bygga upp en kunskapsbas i en geografisk domän genom så kallad "crowdsourcing". Systemet börjar med minimal kunskap och använder den talade dialogen för att både samla ny information och verifiera den kunskap som inhämtats. Den generella ansatsen i den här avhandlingen är att modellera olika uppgifter för dialogsystem som  klassificeringsproblem, och undersöka särdrag i diskursens kontext som kan användas för att träna klassificerare. Under arbetets gång har olika slags lexikala, syntaktiska, prosodiska samt kontextuella särdrag undersökts. En allmän diskussion om dessa särdrags bidrag till modellering av ovannämnda uppgifter utgör ett av avhandlingens huvudsakliga bidrag. En annan central del i avhandlingen är att träna modeller som kan användas direkt i dialogsystem, varför endast automatiskt extraherbara särdrag (som inte kräver manuell uppmärkning) används för att träna modellerna. Vidare utvärderas modellernas prestanda på såväl taligenkänningsresultat som transkriptioner för att undersöka hur robusta de föreslagna metoderna är. Den centrala hypotesen i denna avhandling är att modeller som tränas med de föreslagna kontextuella särdragen presterar bättre än en referensmodell. Giltigheten hos denna hypotes har bedömts med såväl kvalitativa som kvantitativa utvärderingar, som nyttjar både objektiva och subjektiva mått. / <p>QC 20160225</p>

We have built a spectrometer to investigate the Near-Infrared (NIR) range of this radiation, which is used for bunch diagnostics at the European X-ray Free-Electron Laser. This could give information on the development of microbunching, periodic features in the longitudinal charge profile of the bunches which have a negative impact on the operation of the facility. In general it offers an ability to investigate the influences of the laser heater, the compression, and other factors that affect the structure of the bunches. The CDR is generated 1934 m after the injector, at full acceleration. The spectrometer is based around the KALYPSO detector system, able to read out from a 256 pixel linear array detector at MHz frequencies, making it possible to obtain single bunch readings during current user operation of the facility, at 1.1 MHz. KALYPSO has an InGaAs sensor, sensitive in the range 0.9 – 1.7 μm. A 40 mm N-SF11 equilateral prism is used for dispersion. First measurements have been taken, and CDR has been detected. The spectrometer needs further calibration and resolution was lacking, but it can offer insight in to relative changes, and bunch-to and can be used as for fingerprinting the beam. A reduction in signal in the sensitive range and a skew towards longer wavelengths was seen when going from uncompressed to compressed beam. When varying the power of the laser heater the behavior varied from run to run, with changing machine settings. In some cases the CDR was attenuated, while FEL intensity initially increased, until the induced energy spread from the laser heater was large enough to inhibit the FEL process. Another, less expected, behaviour was also observed, where the initially low CDR intensity at first increased, while FEL intensity stayed the same, before it then followed the same pattern as in the first case.

<p>Syfte: Mitt syfte är att undersöka de ansvarsförsäkringar som finns på marknaden och se om dessa ger ett bra skydd och vad de kostar samt hur mäklarfirmor marknadsför dessa och vilka de samarbetar med. Jag vill också veta vilken lagstiftning samt praxis som gäller vid fastighetsaffärer avseende dolda fel, vilken mäklarens respektive besiktningsmannens roll är.</p><p>Metod: Till att börja med beskriver jag den lagstiftning och praxis som finns, jag tar litteratur till hjälp samt artiklar och information som finns inom området.</p><p>Sedan undersöker jag de ansvarsförsäkringar som finns, vem som är försäkringsgivare och hur avtalsvillkoren ser ut. Genom insamling av dessa villkor kan jag göra en komparativ studie där jag i en tabell jämför priser på premier, självrisk och högsta ersättningsbelopp.</p><p>Slutligen analyserar jag de problem och fördelar som kan finnas när konsumenter använder ansvarsförsäkringar.</p><p>Resultat & slutsats: Det är inte alltid priset är avgörande utan villkor, undantag och vad som ingår väger tyngre vid en jämförelse. En förutsättning är att det går att få reda på vad som erbjuds på marknaden. Det är i nuläget inte helt lätt och det är tidskrävande. Jag vill se enklare försäkringsvillkor som är lätta att förstå. Färre undantag och åldersavdrag med fokus på vad som täcks. Om möjligt skall det finnas jämförelse mellan olika försäkringar redan hos försäkringsförmedlaren eller fastighetsmäklaren för att underlätta för den som tecknar en. Enligt min undersökning är inte alltid en dyr försäkring den bästa och inte heller att teckna dessa utan att gå via en fastighetsmäklare.</p><p>Inte alla mäklare har information på sina hemsidor och inte alla mäklare kan ens den produkt som de förmedlar. Oftast väljs kanske mäklaren utifrån andra egenskaper än den ansvarsförsäkring denne förmedlar och eftersom de flesta ansvarsförsäkringar måste tecknas via en fastighetsmäklare kan säljare och köpare inte välja fritt utan får ta det som erbjuds av just den mäklaren. Däremot är mäklarens jobb att informera parterna om deras skyldigheter resp. plikter för att undvika missförstånd.</p><p>Ansvaret för undersökningen av en fastighet ligger alltid på köparen oavsett vem som utför den. Det är omfattningen av köparens undersökningsplikt som bildar utgångspunkten för bedömningen av säljarens felansvar. Här kan en ansvarsförsäkring vara till stor hjälp eftersom det i regel ingår en besiktning när säljaren tecknar en sådan. Köparen kan då ta del av denna och få en bättre inblick i fastighetens skick. En överlåtelsebesiktning kräver att den som tecknat den är aktiv. Man måste förstå innebörden av de risker som finns och om en utökad besiktning krävs. Här borde säljare/köpare utgå från värsta tänkbara scenario redan innan köp.</p><p>Ansvarsförsäkringar vid bostadsrättsaffärer finns inte på marknaden men där gäller också köplagen och då finns inte samma ansvar för dolda fel som vid en fastighetsaffär.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: När fastighetsmäklare tillåtts ha kringtjänster kanske fler ”paketprodukter” kan erbjudas med förmånliga priser och villkor. Det kan vara värt att studera hur ansvarsförsäkringarna utvecklas och hur fastighetsmäklarnas samarbetsavtal förändras när möjligheten finns att tjäna pengar på dessa.</p><p>Uppsatsens bidrag: Uppsatsens undersökning visar hur viktigt det är för konsumenter att förstå de villkor som gäller vid tecknande av ansvarsförsäkringar och hur svårt det kan vara att jämföra flera olika för att få den bäst lämpade. Det finns visserligen en trygghet i att teckna en sådan försäkring men då är det avgörande att veta hur ansvarsfördelningen ser ut mellan köpare och säljare.</p> / <p>Aim: My aim is to investigate liability insurances and to determine if they offer a good protection and what they cost. I also want to investigate how real estate agents introduce them in the market and who they are co-operating with.</p><p>I also want to know which law and practice are being used concerning real estate business especially regarding hidden faults and the real estate agents and real estate inspectors responsibility.</p><p>Method: I start out by describing the law and practice regarding the subject, using literature, articles and information available.</p><p>Then I investigate the liability insurances found in the market, the name of the underwriter and how the terms are written. By collecting the insurance conditions it is possible to make a comparative study using a tabular form to compare prices, excess and amount of compensation.</p><p>At last I analyze the problems and advantages there may be when consumers use liability insurances.</p><p>Results & Conclusions: The price is not always conclusive but terms of conditions, exceptions and what is included is more important when comparing. But it is required to obtain all information about the existing insurances in the market. This is not an easy task as it is time consuming. I would like to see straightforward terms that are easy to understand, fewer exceptions and reductions due to age. Focus should be on what the insurance will cover. If possible I would like to obtain comparison of the insurance conditions already from the insurance- or real estate intermediary. According to my study the most expensive insurance are not always the best and it is preferred to sign the insurance through a real estate agent.</p><p>Not all real estate agents have information about liability insurances on their internet pages and not all have the knowledge of this service. The real estate agent probably is chosen for other reasons than his co-operation regarding liability insurances and as most insurances has to be acquired through a real estate agent, the buyer cannot chose at will. The job of the real estate agent is rather to inform the both sides (seller and buyer) of their liabilities and duties to avoid misunderstandings.</p><p>The buyer has the responsibility to examine the property regardless who has accomplished it. It is the buyer’s liability to examine the property which estimates the sellers liability to faults. The liability insurance is of great help since it is required to obtain an inspection of the property before purchasing it. Both seller and buyer can in this way obtain information about</p><p>the properties conditions. The inspection of the property demands an active buyer who has to understand what precautions to take in order to avoid liability. Worst scenario should be estimated in advance to avoid future problems.</p><p>Liability insurances regarding co-operating apartments do not exist in the market but here the law of purchase is used so there is not the same liability for hidden faults as in real estate business.</p><p>Suggestions for future research: When real estate agents are allowed to have peripheral services maybe more package deals will be offered with better prices and conditions. It can be worth investigating how these liability insurances develop and how the real estate agents co-operation change when the possibility of earning money can be made.</p><p>Contribution of the thesis: The investigation in the thesis show how important it is for consumers to understand the terms when signing an insurance policy and how difficult it is to compare different insurances in order to gain the most suitable. There is a feeling of security in taking an insurance, but it is still crucial to understand the responsibility divided between buyer and seller</p>

This dissertation is concerned with problem-solving in platform development. A problem isconceived of as an obstacle that needs to be overcome in order to reach a desired outcome,whereas a solution is denoted by the set of activities required to reach such an outcome. Aplatform is conceived of as the technological foundation made up of a number of elements thatare purposely planned and developed to form a common structure from which a stream ofderivative products can be developed. Problem-solving in platform development is a non-trivialtask since platforms need to cater for both commonality and distinctiveness across a number ofderivative products. Further, several design architectures are intertwined in the development ofplatforms, giving rise to increased complexity. The purpose of this dissertation is to exploreplatform development from a problem-solving perspective, with the purpose of answering whatproblem-solving activities are carried out in platform development processes, how are differentapproaches to the search for solutions related to problem-solving in platform development, andhow can problem-solving in platform development be conceptualized? This dissertation is basedon two empirical studies of platform development processes from the telecommunication andautomotive industry, and draws upon a qualitative research methodology. The result of this studyis an iterative and dynamic model of solution search in problem-solving. This dissertationimplies a distinction between problems and errors in platform development. Solution searchemerge as a matter of choice of whether to engage in problem-solving activities and/or errorcorrection activities during the development of platforms. Solution search also surface as anintermingled process of search for required inputs, outputs, or governing laws (i.e. solutions) forreaching a desired goal. In this process, analytical search, directional search, and synthesizedsearch and the facilitation and management of both feed-back and feedforward is important. / Denna avhandling berör problemlösning i plattformsutvecklingsprocesser. Ett problem avser etthinder som måste övervinnas för att nå ett önskat resultat, medan en lösning betecknas med deaktiviteter som krävs för att nå ett sådant resultat. Med plattform avses den teknologiska grund,bestående av ett antal element, som är avsiktligt planerade och utvecklade för att bilda engemensam struktur via vilken en ström av olika produkter kan utvecklas. Problemlösning iutvecklandet av plattformar är en icke-trivial uppgift eftersom plattformar måste tillgodose bådegemensamhet och särprägel i ett antal produkter. Vidare så är flera designarkitekturersammanflätade i utvecklandet av plattformar, vilket ger upphov till ökad komplexitet. Syftet meddenna avhandling är att undersöka plattformsutveckling från ett problemlösningsperspektiv, isyfte att svara på vilka problemlösningsaktiviteter som bedrivs i plattformutvecklingsprocesser,hur olika strategier för att söka efter lösningar i samband med problemlösning iplattformsutveckling är relaterade till varandra, samt hur problemlösning i plattformsutvecklingkan föreställas. Denna avhandling bygger på två empiriska studier av plattformsutvecklingsprocesseri telekommunikation och fordonsindustrin, och bygger på en kvalitativforskningsmetodik. Resultatet av denna undersökning är en iterativ och dynamisk modell förlösningsökning. Denna avhandling föreslår en skillnad mellan ett problem och ett fel iutvecklandet av telekommunikationsplattformar och fordonsplattformar. Lösningssökandeframstår som ett val mellan att engagera sig i problemlösning eller/och felkorrigering underutvecklandet av plattformar. Lösningssökande framstår också som en sammansmält process avsökande efter nödvändig input, output och de styrande lagar (dvs. lösningar) för att nå ett önskatmål. I denna process är analytisk sökande, riktat sökande, syntetiserad sökande, ochförvaltningen av både återkoppling och framåtkopplingning viktig.

Syfte: Mitt syfte är att undersöka de ansvarsförsäkringar som finns på marknaden och se om dessa ger ett bra skydd och vad de kostar samt hur mäklarfirmor marknadsför dessa och vilka de samarbetar med. Jag vill också veta vilken lagstiftning samt praxis som gäller vid fastighetsaffärer avseende dolda fel, vilken mäklarens respektive besiktningsmannens roll är. Metod: Till att börja med beskriver jag den lagstiftning och praxis som finns, jag tar litteratur till hjälp samt artiklar och information som finns inom området. Sedan undersöker jag de ansvarsförsäkringar som finns, vem som är försäkringsgivare och hur avtalsvillkoren ser ut. Genom insamling av dessa villkor kan jag göra en komparativ studie där jag i en tabell jämför priser på premier, självrisk och högsta ersättningsbelopp. Slutligen analyserar jag de problem och fördelar som kan finnas när konsumenter använder ansvarsförsäkringar. Resultat &amp; slutsats: Det är inte alltid priset är avgörande utan villkor, undantag och vad som ingår väger tyngre vid en jämförelse. En förutsättning är att det går att få reda på vad som erbjuds på marknaden. Det är i nuläget inte helt lätt och det är tidskrävande. Jag vill se enklare försäkringsvillkor som är lätta att förstå. Färre undantag och åldersavdrag med fokus på vad som täcks. Om möjligt skall det finnas jämförelse mellan olika försäkringar redan hos försäkringsförmedlaren eller fastighetsmäklaren för att underlätta för den som tecknar en. Enligt min undersökning är inte alltid en dyr försäkring den bästa och inte heller att teckna dessa utan att gå via en fastighetsmäklare. Inte alla mäklare har information på sina hemsidor och inte alla mäklare kan ens den produkt som de förmedlar. Oftast väljs kanske mäklaren utifrån andra egenskaper än den ansvarsförsäkring denne förmedlar och eftersom de flesta ansvarsförsäkringar måste tecknas via en fastighetsmäklare kan säljare och köpare inte välja fritt utan får ta det som erbjuds av just den mäklaren. Däremot är mäklarens jobb att informera parterna om deras skyldigheter resp. plikter för att undvika missförstånd. Ansvaret för undersökningen av en fastighet ligger alltid på köparen oavsett vem som utför den. Det är omfattningen av köparens undersökningsplikt som bildar utgångspunkten för bedömningen av säljarens felansvar. Här kan en ansvarsförsäkring vara till stor hjälp eftersom det i regel ingår en besiktning när säljaren tecknar en sådan. Köparen kan då ta del av denna och få en bättre inblick i fastighetens skick. En överlåtelsebesiktning kräver att den som tecknat den är aktiv. Man måste förstå innebörden av de risker som finns och om en utökad besiktning krävs. Här borde säljare/köpare utgå från värsta tänkbara scenario redan innan köp. Ansvarsförsäkringar vid bostadsrättsaffärer finns inte på marknaden men där gäller också köplagen och då finns inte samma ansvar för dolda fel som vid en fastighetsaffär. Förslag till fortsatt forskning: När fastighetsmäklare tillåtts ha kringtjänster kanske fler ”paketprodukter” kan erbjudas med förmånliga priser och villkor. Det kan vara värt att studera hur ansvarsförsäkringarna utvecklas och hur fastighetsmäklarnas samarbetsavtal förändras när möjligheten finns att tjäna pengar på dessa. Uppsatsens bidrag: Uppsatsens undersökning visar hur viktigt det är för konsumenter att förstå de villkor som gäller vid tecknande av ansvarsförsäkringar och hur svårt det kan vara att jämföra flera olika för att få den bäst lämpade. Det finns visserligen en trygghet i att teckna en sådan försäkring men då är det avgörande att veta hur ansvarsfördelningen ser ut mellan köpare och säljare. / Aim: My aim is to investigate liability insurances and to determine if they offer a good protection and what they cost. I also want to investigate how real estate agents introduce them in the market and who they are co-operating with. I also want to know which law and practice are being used concerning real estate business especially regarding hidden faults and the real estate agents and real estate inspectors responsibility. Method: I start out by describing the law and practice regarding the subject, using literature, articles and information available. Then I investigate the liability insurances found in the market, the name of the underwriter and how the terms are written. By collecting the insurance conditions it is possible to make a comparative study using a tabular form to compare prices, excess and amount of compensation. At last I analyze the problems and advantages there may be when consumers use liability insurances. Results &amp; Conclusions: The price is not always conclusive but terms of conditions, exceptions and what is included is more important when comparing. But it is required to obtain all information about the existing insurances in the market. This is not an easy task as it is time consuming. I would like to see straightforward terms that are easy to understand, fewer exceptions and reductions due to age. Focus should be on what the insurance will cover. If possible I would like to obtain comparison of the insurance conditions already from the insurance- or real estate intermediary. According to my study the most expensive insurance are not always the best and it is preferred to sign the insurance through a real estate agent. Not all real estate agents have information about liability insurances on their internet pages and not all have the knowledge of this service. The real estate agent probably is chosen for other reasons than his co-operation regarding liability insurances and as most insurances has to be acquired through a real estate agent, the buyer cannot chose at will. The job of the real estate agent is rather to inform the both sides (seller and buyer) of their liabilities and duties to avoid misunderstandings. The buyer has the responsibility to examine the property regardless who has accomplished it. It is the buyer’s liability to examine the property which estimates the sellers liability to faults. The liability insurance is of great help since it is required to obtain an inspection of the property before purchasing it. Both seller and buyer can in this way obtain information about the properties conditions. The inspection of the property demands an active buyer who has to understand what precautions to take in order to avoid liability. Worst scenario should be estimated in advance to avoid future problems. Liability insurances regarding co-operating apartments do not exist in the market but here the law of purchase is used so there is not the same liability for hidden faults as in real estate business. Suggestions for future research: When real estate agents are allowed to have peripheral services maybe more package deals will be offered with better prices and conditions. It can be worth investigating how these liability insurances develop and how the real estate agents co-operation change when the possibility of earning money can be made. Contribution of the thesis: The investigation in the thesis show how important it is for consumers to understand the terms when signing an insurance policy and how difficult it is to compare different insurances in order to gain the most suitable. There is a feeling of security in taking an insurance, but it is still crucial to understand the responsibility divided between buyer and seller

Vid fastighetsköp föreligger en ansvarsfördelning gällande fel i fastigheten som de engagerade parterna bör vara väl införstådda i. Om så inte är fallet kan det komma som en ovälkommen överraskning att exempelvis köparen bär ansvar för vissa defekter i fastigheten som eventuellt visar sig i ett senare skede. Enligt lag har köparen en undersökningsplikt som innebär att denne ansvarar för att undersöka fastigheten grundligt. Undersökningsplikten är inte tvingande men köparen bör ta vara på denna möjlighet eftersom denne bär ansvar för att ett visst förhållande är upptäckbart. Säljaren ansvarar för dolda fel, fel som köparen ej borde ha upptäckt vid en omsorgsfull undersökning av fastigheten. Det bör poängteras att undersökningsplikten både kan begränsas och utvidgas beroende av säljarens uttalanden, fastighetens skick och omständigheterna i övrigt. Någon generell upplysningsplikt åvilar inte säljaren men i vissa fall kan dennes underlåtenhet att fästa köparens uppmärksamhet på en viss defekt få betydelse för felansvaret. För det fall att underlåtenheten att nämna ett fel kan klassas som ett svikligt förledande av motparten eller annat ohederligt handlande kan säljaren nämligen bli ansvarig även för fel som anses upptäckbara. Sammantaget är således parternas plikter beroende av varandra, varför omständigheterna i det specifika fallet ofta får stor betydelse vid fastställande av felansvaret. Den nuvarande ansvarsfördelningen är till fördel för säljaren eftersom undersökningsplikten är betydligt mer långtgående än den i viss mån existerande upplysningsplikten. Vid bestämmande av felansvaret sägs bedömningen utgå ifrån vad en ”normalt erfaren och på området normalt bevandrad” köpare borde ha uppmärksammat vid en grundlig undersökning av fastigheten. Detta torde dock inte vara fallet eftersom köparen förväntas ha viss byggnadsteknisk kunskap. En följd därav är att köparen ofta anlitar en besiktningsman för att känna en större trygghet i köpet. Detta är givetvis förståeligt eftersom ett fastighetsköp endast sker ett fåtal gånger under livstiden, vilket knappast ger någon större kunskap inom området. Ett alternativ till den nuvarande ansvarsfördelningen är att införa krav på besiktning av fastigheten från säljarens sida. Säljaren får då stå för kostnaden som följer av att en fackman utför en besiktning av fastigheten innan denna visas för eventuella köpare. Besiktningsmannen ansvarar för att undersöka fastigheten noggrant, kontrollera objektsbeskrivningen och lyssna till säljaren om denne vill att någon ytterligare information skall framkomma av besiktningsprotokollet. Om besiktningsmannen förbisett någon defekt som anses upptäckbar kan denne få bära felansvaret för den defekten. Det är dock mycket troligt att besiktningsmannen har en ansvarsförsäkring som täcker eventuella kostnader. Köparens undersökningsplikt förändras på så sätt att köparen endast ansvarar för att kontrollera besiktningsprotokollet och utifrån detta avgöra om en fördjupad undersökning bör ske av någon del i fastigheten. Om så bedöms nödvändigt får köparen stå för kostnaden som den fördjupande undersökningen resulterar i eftersom köparen vanligtvis ej kan utföra denna på egen hand. Köparen bär felansvaret gällande en viss defekt om defekten borde ha upptäckts vid en grundligare undersökning som var befogad med anledning av vad som antecknats i besiktningsprotokollet. Säljarens upplysningsplikt kvarstår på så sätt att säljaren skall kontrollera besiktningsprotokollet och upplysa besiktningsmannen om det finns någon ytterligare information som bör framgå av protokollet. Säljaren ansvarar för ett visst fel, om denne ej upplyst besiktningsmannen om samtlig relevant information gällande den specifika delen av fastigheten där felet finns, och förfarandet kan klassas som svikligt förledande eller ohederligt handlande. Vidare ansvarar säljaren liksom tidigare för dolda fel, fel som varken besiktningsmannen eller köparen (köparens anlitade fackman) uppmärksammat eller borde ha lagt märkte till. Det bör poängteras att säljarens felansvar gäller framför besiktningsmannens. Innebörden därav är att säljaren ansvarar om ett förtigande angående ett visst förhållande kan anses som svikligt förledande men samtidigt rör ett förhållande som besiktningsmannen borde ha uppmärksammat. Säljarens felansvar aktualiseras även framför köparens undersökningsplikt om motsvarande konflikt gällande felansvaret uppstår mellan säljaren och köparen. Denna alternativa ansvarsfördelning torde vara mer rimlig än den nuvarande. En följd är att köpeskillingen i större utsträckning motsvarar värdet på den fastighet som säljs. Dessutom möjliggörs en utformning av klara riktlinjer angående vad som förväntas av parterna eftersom felansvarets bestämmande inte är lika beroende av omständigheterna i det specifika fallet. Det faktum att säljaren har betydligt större kännedom om fastigheten som säljs än köparen bör vidare avspeglas i felansvaret, vilket är resultatet av ovanstående förslag. Att fastighetsköpet dessutom innefattar ett ansenligt penningbelopp borde vara anledning nog för att förändra köparens situation och göra denna mer betryggande. Sannolikt resulterar en dylik förändring av ansvarsfördelningen i ett minskat antal tvister gällande fel i fastighet.

Organiserad hästavel har bedrivits i Sverige sedan sekler tillbaka. Under de senaste åren har aveln ökat och effektiviserats genom användningen av artificiell insemination. I dagsläget kan ett enda ejakulat fördelas på flera ston och stona behöver inte längre transporteras långa sträckor till hingsten. Den nya tekniken har också medfört att aveln blivit mer selektiv och möjligheten att sålla bort olämpliga hingstar har ökat. Tekniken är dock inte perfekt och ibland händer det att hingstar med dolda genetiska fel används i aveln och detta kan orsaka skador och sjukdomar i stoet eller fölet. Ur juridisk synvinkel uppkommer här en mycket intressant frågeställning: kan köparen av ett ejakulat hävda att ejakulatet är felaktigt på grund av att det innehåller anlag för genetiska sjukdomar och kan köparen i så fall få någon ersättning för de skador han lider på grund av att fölet drabbats av sjukdomen? Rent definitionsmässigt föreligger en produktskada som avser skador på annat än den köpta varan. Produktansvarets omfattning för säljare har dock varit omdebatterat i svensk rätt och sambandet mellan köprättsliga regler och allmänna produktansvarsregler är förhållandevis oklart. Frågeställningen kompliceras också med hänsyn till den speciella typ av vara som ett ejakulat får anses utgöra och en tillämpning av gällande rätt leder till en del svårlösta tillämpningsproblem. Syftet med uppsatsen har varit att belysa och diskutera dessa problem. Frågan om ejakulatet är felaktigt får bedömas med hänsyn till vad köparen med fog kan förutsätta om ejakulatets egenskaper och eventuella användningsområde. Ejakulatet är i köprättslig mening inte felaktigt om det inte påverkar varans möjlighet att användas för sitt tilltänka användningsområde. Problemet vid köp av ejakulat är dock att köparen ofta utöver den primära avsikt med ejakulatet har en sekundär avsikt med det producerade fölet och frågan är vilket ansvar säljaren bör ha för att fölet inte går att använda till detta speciella användningsområde. Har köparen tänkt använda en vara till något speciellt krävs i allmänhet att varans lämplighet för det tilltänkta användningsområdet undersöks. Köparens möjlighet att genom en undersökning av ejakulatet kontrollera fölets lämplighet är dock väldigt begränsad och troligen föreligger därför ingen undersökningsplikt. Genom en undersökning av hingsten skulle köparen dock kunna upptäcka ärftliga fel som kan påverka avkomman men då denna undersökning inte omfattar själva varan är det tveksamt om den kan påverka parternas felansvar. Köparen bör därför inte med fog kunna förutsätta att det producerade fölet ska gå att använda till något speciellt användningsområde och således föreligger inget köprättsligt fel. Även om ejakulatet inte anses som felaktigt föreligger ändå en produktskada och enligt utomobligatoriska skadeståndsregler och rättspraxis har säljaren ett ansvar för culpa eller garanti. Säljarens garantiansvar omfattar utöver uttryckliga garantier även ett ansvar för underförstådda garantier. När en underförstådd garanti kan anses föreligga är dock relativt oklart och kan vara svårt att avgöra. Vid hästavel kan det tänkas att en godkänd avelsvärdering kan utgöra en garanti för att ejakulatet i vart fall ska vara fritt från anlag för sådana sjukdomar som kan orsaka lidande i fölet och som är förbjudna enligt gällande avelsregler. Garantiansvaret är dock förhållandevis osäkert och då gällande lagar är dispositiva har säljaren en stor möjlighet att begränsa omfattningen av sitt ansvar för produktskador. Med hänsyn till de problem som en tillämpning av gällande rätt medför och den osäkerhet som föreligger får det slutligen anses att köparens bästa möjlighet till att få ersättning för skador i fölet är att välja en försäkring som ger skydd även för dolda och medfödda fel.

<p>Vid fastighetsköp föreligger en ansvarsfördelning gällande fel i fastigheten som de engagerade parterna bör vara väl införstådda i. Om så inte är fallet kan det komma som en ovälkommen överraskning att exempelvis köparen bär ansvar för vissa defekter i fastigheten som eventuellt visar sig i ett senare skede.</p><p>Enligt lag har köparen en undersökningsplikt som innebär att denne ansvarar för att undersöka fastigheten grundligt. Undersökningsplikten är inte tvingande men köparen bör ta vara på denna möjlighet eftersom denne bär ansvar för att ett visst förhållande är upptäckbart. Säljaren ansvarar för dolda fel, fel som köparen ej borde ha upptäckt vid en omsorgsfull undersökning av fastigheten. Det bör poängteras att undersökningsplikten både kan begränsas och utvidgas beroende av säljarens uttalanden, fastighetens skick och omständigheterna i övrigt. Någon generell upplysningsplikt åvilar inte säljaren men i vissa fall kan dennes underlåtenhet att fästa köparens uppmärksamhet på en viss defekt få betydelse för felansvaret. För det fall att underlåtenheten att nämna ett fel kan klassas som ett svikligt förledande av motparten eller annat ohederligt handlande kan säljaren nämligen bli ansvarig även för fel som anses upptäckbara. Sammantaget är således parternas plikter beroende av varandra, varför omständigheterna i det specifika fallet ofta får stor betydelse vid fastställande av felansvaret.</p><p>Den nuvarande ansvarsfördelningen är till fördel för säljaren eftersom undersökningsplikten är betydligt mer långtgående än den i viss mån existerande upplysningsplikten. Vid bestämmande av felansvaret sägs bedömningen utgå ifrån vad en <em>”normalt erfaren och på området normalt bevandrad”</em> köpare borde ha uppmärksammat vid en grundlig undersökning av fastigheten. Detta torde dock inte vara fallet eftersom köparen förväntas ha viss byggnadsteknisk kunskap. En följd därav är att köparen ofta anlitar en besiktningsman för att känna en större trygghet i köpet. Detta är givetvis förståeligt eftersom ett fastighetsköp endast sker ett fåtal gånger under livstiden, vilket knappast ger någon större kunskap inom området.</p><p>Ett alternativ till den nuvarande ansvarsfördelningen är att införa krav på besiktning av fastigheten från säljarens sida. Säljaren får då stå för kostnaden som följer av att en fackman utför en besiktning av fastigheten innan denna visas för eventuella köpare. Besiktningsmannen ansvarar för att undersöka fastigheten noggrant, kontrollera objektsbeskrivningen och lyssna till säljaren om denne vill att någon ytterligare information skall framkomma av besiktningsprotokollet. Om besiktningsmannen förbisett någon defekt som anses upptäckbar kan denne få bära felansvaret för den defekten. Det är dock mycket troligt att besiktningsmannen har en ansvarsförsäkring som täcker eventuella kostnader. Köparens undersökningsplikt förändras på så sätt att köparen endast ansvarar för att kontrollera besiktningsprotokollet och utifrån detta avgöra om en fördjupad undersökning bör ske av någon del i fastigheten. Om så bedöms nödvändigt får köparen stå för kostnaden som den fördjupande undersökningen resulterar i eftersom köparen vanligtvis ej kan utföra denna på egen hand. Köparen bär felansvaret gällande en viss defekt om defekten borde ha upptäckts vid en grundligare undersökning som var befogad med anledning av vad som antecknats i besiktningsprotokollet. Säljarens upplysningsplikt kvarstår på så sätt att säljaren skall kontrollera besiktningsprotokollet och upplysa besiktningsmannen om det finns någon ytterligare information som bör framgå av protokollet. Säljaren ansvarar för ett visst fel, om denne ej upplyst besiktningsmannen om samtlig relevant information gällande den specifika delen av fastigheten där felet finns, och förfarandet kan klassas som svikligt förledande eller ohederligt handlande. Vidare ansvarar säljaren liksom tidigare för dolda fel, fel som varken besiktningsmannen eller köparen (köparens anlitade fackman) uppmärksammat eller borde ha lagt märkte till.</p><p>Det bör poängteras att säljarens felansvar gäller framför besiktningsmannens. Innebörden därav är att säljaren ansvarar om ett förtigande angående ett visst förhållande kan anses som svikligt förledande men samtidigt rör ett förhållande som besiktningsmannen borde ha uppmärksammat. Säljarens felansvar aktualiseras även framför köparens undersökningsplikt om motsvarande konflikt gällande felansvaret uppstår mellan säljaren och köparen.</p><p>Denna alternativa ansvarsfördelning torde vara mer rimlig än den nuvarande. En följd är att köpeskillingen i större utsträckning motsvarar värdet på den fastighet som säljs. Dessutom möjliggörs en utformning av klara riktlinjer angående vad som förväntas av parterna eftersom felansvarets bestämmande inte är lika beroende av omständigheterna i det specifika fallet. Det faktum att säljaren har betydligt större kännedom om fastigheten som säljs än köparen bör vidare avspeglas i felansvaret, vilket är resultatet av ovanstående förslag. Att fastighetsköpet dessutom innefattar ett ansenligt penningbelopp borde vara anledning nog för att förändra köparens situation och göra denna mer betryggande. Sannolikt resulterar en dylik förändring av ansvarsfördelningen i ett minskat antal tvister gällande fel i fastighet.</p>