<p>Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns olika personlighetstyper hos mjölkkor av raserna SRB och SLB och om dessa personlighetstyper skilde sig mellan ras, ålder och vilken sida djuren stått på i lösdriften. Korna observerades i tre olika testmiljöer för att se huruvida konsistenta de var i deras beteenden: ostörda i lösdriften, vid mjölkning och med ett främmande objekt i lösdriften. Beteenden som studerades var normala beteenden, sociala beteenden, tramp och sparkningar vid mjölkning och interaktioner med det främmande objektet. Tolv beteendevariabler användes i en PCA (principal component analysis) och visade två komponenter som tillsammans kunde förklara 51,2 % av den totala variansen. Den första komponenten speglade aggression och extraversion, som ingår i medgörlighet och extraversion i den mänskliga femfaktorsmodellen. Den andra komponenten speglade ett mer introvert beteende och rädsla, som går under extraversion och neuroticism i samma modell. Oberoende T-test visade inga signifikanta skillnader mellan någon av komponenterna och ras eller sida i lösdriften p>0,05, däremot en tendens till skillnad mellan den första komponenten och ålder, där den äldre gruppen individer visade tydligare personlighetsdrag p<0.1. Tidigare studier har visat att personlighetsdimensioner som medgörlighet, neuroticism och extraversion ofta förekommer bland flera arter. Då olika personligheter hanterar stressfulla situationer på olika sätt, är detta ämne av stor vikt när det gäller förbättrandet av djurens välfärd.</p> / <p>The purpose of this study was to investigate if different personality dimensions existed in dairy cows of two breeds (SRB and Holstein) and if these personality dimensions differed between breed, age and how the animals were placed in the loose housing system. To investigate behavioural consistency, the cows were observed in three different situations: uninterrupted in their home pen, during milking and with a novel object in their home pen. Normal and social behaviour was observed as well as stepping and kicking during milking and interactions with the novel object. Twelve behavioural variables were used in a principal component analysis, which showed two components that together explained 51,2 % of the total variance. The first component reflected aggression and extraversion, which are included in agreeableness and extraversion in the human five-factor model. The second component reflected fear and introversion, which are included in neuroticism and extraversion in the same model. Independent-samples T test showed no significant differences between any of the components and breed or placement in the loose housing system p>0,05, however there was a tendency between the first component and age, where the older group showed a more defined personality p<0,1. Other studies have showed that personality dimensions such as agreeableness, neuroticism and extraversion often exist in several species. Different personalities cope with stressful situations in different ways, making this topic relevant to the improvement of animal welfare.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns olika personlighetstyper hos mjölkkor av raserna SRB och SLB och om dessa personlighetstyper skilde sig mellan ras, ålder och vilken sida djuren stått på i lösdriften. Korna observerades i tre olika testmiljöer för att se huruvida konsistenta de var i deras beteenden: ostörda i lösdriften, vid mjölkning och med ett främmande objekt i lösdriften. Beteenden som studerades var normala beteenden, sociala beteenden, tramp och sparkningar vid mjölkning och interaktioner med det främmande objektet. Tolv beteendevariabler användes i en PCA (principal component analysis) och visade två komponenter som tillsammans kunde förklara 51,2 % av den totala variansen. Den första komponenten speglade aggression och extraversion, som ingår i medgörlighet och extraversion i den mänskliga femfaktorsmodellen. Den andra komponenten speglade ett mer introvert beteende och rädsla, som går under extraversion och neuroticism i samma modell. Oberoende T-test visade inga signifikanta skillnader mellan någon av komponenterna och ras eller sida i lösdriften p&gt;0,05, däremot en tendens till skillnad mellan den första komponenten och ålder, där den äldre gruppen individer visade tydligare personlighetsdrag p&lt;0.1. Tidigare studier har visat att personlighetsdimensioner som medgörlighet, neuroticism och extraversion ofta förekommer bland flera arter. Då olika personligheter hanterar stressfulla situationer på olika sätt, är detta ämne av stor vikt när det gäller förbättrandet av djurens välfärd. / The purpose of this study was to investigate if different personality dimensions existed in dairy cows of two breeds (SRB and Holstein) and if these personality dimensions differed between breed, age and how the animals were placed in the loose housing system. To investigate behavioural consistency, the cows were observed in three different situations: uninterrupted in their home pen, during milking and with a novel object in their home pen. Normal and social behaviour was observed as well as stepping and kicking during milking and interactions with the novel object. Twelve behavioural variables were used in a principal component analysis, which showed two components that together explained 51,2 % of the total variance. The first component reflected aggression and extraversion, which are included in agreeableness and extraversion in the human five-factor model. The second component reflected fear and introversion, which are included in neuroticism and extraversion in the same model. Independent-samples T test showed no significant differences between any of the components and breed or placement in the loose housing system p&gt;0,05, however there was a tendency between the first component and age, where the older group showed a more defined personality p&lt;0,1. Other studies have showed that personality dimensions such as agreeableness, neuroticism and extraversion often exist in several species. Different personalities cope with stressful situations in different ways, making this topic relevant to the improvement of animal welfare.

Syftet med denna studie var att kartlägga skillnader mellan kvinnor och mäns politiskaställningstagande. Samt att undersöka om det skiljer sig i personlighetsdragen Openness ochConscientiouness, (the Big Five) mellan personer som studerar inom teknik eller humaniora. Även om personlighetsfaktorerna Openness och Conscientiousness har effekt på politiskidentifiering. Studien utgår från en kvantitativ metod vars data inhämtades i enenkätundersökning. Totalt deltog 110 personer vars deltagande efterfrågades inom olika utbildning och yrkesgrupper inom humanism och teknik på den sociala plattformen Facebook. Datan bearbetades i statistikprogrammet Jamovi, med två separata Anova och två chi2-test. Resultatet visade att det skiljer sig i politiskt ställningstagande män och kvinnor åt. Männen identifierade sig mer högerorienterat i jämförelse med kvinnorna, där majoriteten identifieradesig längre åt vänster. I studiens slutsatser kunde vi även finna att humaniora studenter definierarsig själva som mer åt vänster jämfört med teknikstudenter. Utifrån studiens resultat blev det även möjligt att dra slutsatsen att kvinnor i majoritet tycks dominera den humanistiskautbildningen, samt män med mer dominans mot det tekniska. Det finns tendenser att personligaegenskaper från the Big Five, som Openness och Conscientiousness, bidrar till individensyrkesval och politiska identifiering. Ett större urval hade kunnat kartlägga deltagarnaspersonlighetsskillnader och möjliggjort ett större sambandsdragande, mellan politiskidentifikation och deras personlighetsdrag. Nycklelord: the Big Five, (femfaktorsmodellen), politisk tillhörighet, humonoria, teknik, psykologi. / This study examines the differences between men and women’s political standpoint aiming todefine the possible personality distinctness between students of humanities and students of natural science (according to the big five). The study focused on analyzing the possibility of differences in openness and conscientiousness, between students of humanities and natural-sciences, but also if the level of conscientiousness and openness contributes to the individual politicial standpoint. The study proceeds from a quantitative method in which substances were gathered by survey. A total of 110 persons participated whose participation was gathered fromdifferent educational and occupation groups in humaniora and natural sciences on the socialplatform Facebook. The data was later arranged and adapted in the analysis program Jamovi.The chosen method was to analyze the data in Anova analysis and two separate chi-square tests.mOur study revealed a difference between the political standpoint between women and men. The men who participated indicated a higher right-wing dominated political standpoint, compared to women who defined themselves as more left-wing orientated. It was also possible to drawthe conclusion that students in humaniora defined themselves as less right-wing dominated compared to students in natural sciences. After operating the study and the data, this material made it possible to draw the conclusion that women tend to dominate humanistic education. According to the study, men seem to be the more common gender in education of natural-sciences. There are trends suggesting that personal traits such as openness and conscientiousness contribute to the individual occupation choice and political standpoint. If thestudy had included a bigger sample, this could have made it possible to draw a more firmconclusion between political standpoint and the individuals’ personal capacities. Key words: the Big Five, political identification, humaniora, natural sciences, psychology.

Vi har i vår forskningsöversikt inte hittat någon beskrivning på hur ledarskap kan anpassas tillmedarbetares olika personlighetstyper. Vårt syfte med studien var således att ta reda på hurolika typer av ledarskap kan anpassas till anställdas olika personlighetstyper för att uppnåstörsta möjlighet till utveckling av deras motivation. Vilket är en bidragande faktor till ettföretags utveckling och bör därför ligga i ledarens intresse. Med hjälp av två olikapersonlighetsklassificeringsmodeller, teorier om ledarskap och motivation samt empiri hämtatfrån ledare i arbetslivet har vi studerat vad för typ av ledarskap som fungerar för modellernasolika personlighetstyper. Med hjälp av kvalitativ forskningsstrategi har vi använt oss avtvärsnittsdesign samt en öppen och sex semistrukturerade intervjuer för att uppnå studienssyfte.Genom vår studie kan vi på ett tydligt sätt visa på att de personligheter vi utgått ifrån kräverolika typ av ledarskap, motiveras av olika faktorer och att situationen kan ha stor inverkan pånär ett visst ledarskap passar. Resultatet av vår studie har utformats till två tabeller utifrån depersonlighetsklassificeringsmodeller vi använt oss av. Tabellerna presenterar vilkenledarskapsteori som passar till vilken personlighetstyp. Studien resulterade även i ettkonstaterande att ledare bör använda sig av relationsinriktat ledarskap i grunden ochkomplettera det med uppgiftsinriktat ledarskap, för att finna de anställdas motivation och ledadem på ett framgångsrikt sätt. / In the research of this study we found a gap regarding information on how to adapt leadershipto employees of various personalities. Our purpose was now to fill that research gap. In ourstudy on personality-adapted leadership, we found that all kinds of personalities have variouspreferences to be led. Using two different personality classification models, theories ofleadership and motivation as well as empirical evidence drawn from Business leaders, wehave studied which kind of leadership that works best for models of different personalitytypes. With the help of a cross-section design, qualitative methods together with semistructuredinterviews we were able to combine the theories we used with the empiricalevidence. Accordingly, our purpose is to acknowledge how leadership can be adapted todifferent personalities to achieve the greatest opportunity for the development of theirmotivation. This is a contributing factor to the development of a company and shouldtherefore be in the leader’s interest.As a conclusion our study shows how different personalities demand certain kinds ofleadership, that they get motivated by a wide range of factors and that various situations canhave a big effect where a certain leadership is most suitable. The result of our study has led totwo tables based on the personality classification models, which show which leadershiptheory fits the different kinds of personality types. The study also shows that leaders shouldadapt a relationship-oriented leadership and complement it with a task-oriented one in order tofind their employees motivation and be able to lead them in a successful way.

Emotionell intelligens har studerats under flertalet år, i olika länder, och har definierats på olika sätt. Egenskapen emotionell intelligens består av fyra dimensioner; emotionality, self-control, well-being och sociability, och mäts genom mätinstrumentet TEIQue-SF. TEIQue-SF har uppnått god validitet som mätverktyg på olika språk, och valideras för första gången på svenska genom denna studie. Tidigare forskning har uppvisat flertalet samband mellan egenskapen emotionell intelligens (EI), personlighet och arbetsprestation. Dessa tillsammans har dock inte undersökts i Sverige. Syftet med att genomföra denna studie var att undersöka sambanden mellan Trait Emotional Intelligence Questionnaire Short Form (TEIQ-SF), Mini-International Personality Inventory Pool-6 (Mini-IPIP6), Short Dark Triad (SD3) och Individual Work Performance Questionnaire (IWPQ) ytterligare, samt att ta reda på vilka personlighetsdrag och dimensioner inom självupplevd individuell arbetsprestation som bäst förklarar variansen inom TEIQue-SFs dimensioner. Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie med 228 svenska deltagare (M = 34 år, SD = 12.6, range 16-71 år, 66% kvinnor) med genomsnittlig arbetslivserfarenhet på 14 år (SD = 11.5). Förväntat resultat var att neuroticism skulle korrelera negativt med TEIQue-SF fyra dimensioner, vilket uppnåddes även i denna studie. Positiva samband med Task performance och Contextual performance fanns mellan samtliga dimensioner av EI. Regressionsanalyser visade även att neuroticism hade negativt samband vid förklaring av varians i samtliga dimensioner tillhörande TEIQue-SF. En preliminär slutsats är att TEIQue-SF visat på teoretiskt och empiriskt rimliga samband med relevanta variabler, och kan anses vara validerat bland yngre personer med relativt hög utbildningsnivå. / Emotional intelligence has been defined differently throughout studies for many years in several countries. The trait emotional intelligence consists of four dimensions; emotionality, self-control, well-being and sociability, and is measured by the TEIQue-SF measuring instrument. TEIQue-SF has achieved good validity as a measurement tool in different languages and is now validated in Swedish through this study. Previous research has shown liaisons between the emotional intelligence (EI), personality and work performance. However, these together have not been investigated in Sweden. The purpose of this study was to investigate correlations between Trait Emotional Intelligence Questionnaire Short Form (TEIQ-SF), Mini-International Personality nventory Pool-6 (Mini-IPIP6), Short Dark Triad (SD3) and Individual Work Performance Questionnaire (IWPQ), and to find out which personality traits and dimensions within self-perceived individual work performance best explain the variance within TEIQue-SF dimensions. The study was conducted as a cross-sectional study with 228 Swedish participants (M = 34 years, SD = 12.6, range 16-71 years, 66% women) with an average work experience of 14 years (SD = 11.5). Expected result was that neuroticism would correlate negatively with TEIQue-SF four dimensions, which was also achieved in this study. Positive correlation with Task Performance and Contextual Performance was found between all dimensions of EI. Regression analysis also showed that neuroticism had a negative relation to explanation of variance in all imensions of TEIQue-SF. A preliminary conclusion is that TEIQue-SF has shown theoretical and empirically reasonable relation to relevant variables and can be considered validated among younger people with relatively high educational levels.

No description available.

Studiens syfte var att undersöka relationen mellan chefens personlighet utifrån femfaktorsmodellen och anställdas arbetsupplevelse utifrån krav-kontroll-stödmodellen när arbete skedde på distans. Pearsons korrelationsanalys genomfördes för att ge en översikt över relationen mellan chefens personlighet och anställdas arbetsupplevelse. Vidare undersöktes hur mycket av chefens personlighet förklarade variationer i anställdas arbetsupplevelse samt om och hur respektive personlighetsdimension predicerade anställdas arbetsupplevelse samt delkategorierna krav, kontroll och stöd. Ten Item Personality Inventory (TIPI) användes för att mäta chefens personlighet. Fem delskalor från QPS Nordic (34+) med koppling till krav-kontroll-stödmodellen användes för att mäta anställdas arbetsupplevelse. Resultaten påvisade signifikanta samband mellan respektive personlighetsdimension och anställdas arbetsupplevelse. 57.9% av variationer i anställdas arbetsupplevelse kunde förklaras av chefens personlighet baserat på femfaktorsmodellen. Samvetsgrannhet var den enda personlighetsdimensionen hos chefen som enskilt hade en signifikant prediktion på anställdas totala arbetsupplevelse och samtliga delkategorier.  Extraversion hos chefen hade en signifikant prediktion på anställdas upplevelse av kontroll. / The purpose of this study was to explore the relationship between the leader's personality and employees experience of work in a distance context. The study investigated if there was a significant correlation between the leader's personality, based on the five-factory-model, and employees' experience of work, based on the demand-control-support-model. Furthermore, the study explored how much the leader's personality explained the variation in employees' experience of work. Ten Item Personality (TIPI) was used to measure the personality of the boss. Ten questions from QPS Nordic (34+) were used to measure work-experience. The results showed a significant correlation between the leader's personality and distance-workers' experience of work. 57.9% of the variation in the employees' experience of work could be explained by the leader's personality. Concisentiousness was the only dimension that had a significant effect on employees' total experience of work. Extraversion had a significant effect on employees' sense of control.