When a pandemic affects all citizen in the world, the society and government of every single country reacts with different measures. The Swedish government did not follow the most common path, to put elementary schools in lockdown during March, year 2020. During the spring of year 2020, the author of this study did an internship at an elementary school, in Sweden. At this elementary school the author did this study to develop a small insight about how the teaching of English would be different, if the elementary pupils are supposed to learn a language by distance or remote teaching. The elementary school did not close during the spring of 2020. Therefore, all the experiences gathered for this study are based on a few teachers and pupils’ speculations, feelings and ideas gained during the period of this crisis. The author for this study did also learn about what physical and digital resources that is used and would be used by the teachers to educate English in the classroom and by distance and remote teaching. This is to gather concrete facts about what conditions this school give their teachers and pupils to actually manage a distance and remote teaching situation. The questions of issue in this paper is the following: What different physical and digital resources are four language teachers using to teach English in the classroom and would use in distance and remote teaching?   How do four language teachers’ reason that it would be different from teaching English in the classroom and at distance and remote teaching, focused on the three linguistic aspects of interaction, reading comprehension and writing?   What are the views of 11 pupils from grade four about their ability to work with physical and digital resources, based on the three linguistic aspects of interaction, listening comprehension and writing, within the school subject of English from home? This survey includes four English teachers that teach third, fourth, fifth and sixth grade, at the same elementary school. This survey also includes 11 pupils from the fourth grade. The qualitative method used in this study is interviews. The gathered material has been analysed by using theories about frame factors, affordance, extramural English and the sociocultural perspective. The results of this study give an insight on several matters about the phenomenon. At this school the third-grade teacher believe that it would not be possible to convert its usual analogue teaching methods of English, into distance and remote teaching. With pupils that are not used to learn English using only iPads and other digital resources, the third-grade teacher would be required to use different methods for teaching at a distance. The third-grade teacher would need to rely on pupils improving their English abilities of interaction, reading comprehension and writing in English with activities, outside the normal classroom situation.   The fourth, fifth and sixth grade teachers in English at this school are positive though, about distance and remote teaching. The middle school teachers are confident that the pupils have all the psychical and digital resources they need to manage distance and remote teaching of English. The results also show that both the teachers and the pupils feel worried about the lack of scaffolding. They are worried about the possibility that the lack of support, direct communication and feedback will make it difficult for the less independent pupils. That the less independent pupils would not be able to improve their skills at interacting, comprehend texts and write in English at home, without the proper support from their social surroundings.

Bakgrund: I skrivande stund har vi i drygt två års tid levt med covid-19 och dess efterdyningar. En följd av pandemin är att den svenska gymnasieskolan vid olika tillfällen bedrivit distans- och/eller fjärrundervisning. Tidigare studier visar på både positiva och negativa elevupplevelser av den digitala undervisningen, däremot är det inte djupare undersökt vilka strategier elever använt sig av för att ta sig runt eventuell problematik. Hur har den digitala undervisningen upplevts av gymnasieeleverna själva? Och har likvärdigheten påverkats då studierna bedrivs från varje enskild elevs hem? Mot denna bakgrund har följande studie växt fram. Syfte: Följande studie syftar undersöka åtta gymnasieelevers upplevelser och hantering av distans- och/eller fjärrundervisning under covid-19-pandemin, för att sätta dessa i relation till en likvärdig utbildning utifrån två olika programinriktningar. Genom intervjuer kommer fokuset att ligga på dessa elevers strategier och förhållningssätt. Metod: Metod för insamlandet av information bestod av två fokusgruppsintervjuer med fyra elever i varje: fyra elever från ett yrkesförberedande program och fyra elever från ett högskoleförberedande program. Intervjuerna tog cirka 30 minuter att genomföra. Efter intervjuerna transkriberades materialet för att sedan analyseras genom en tematisk analysmetod där fyra teman identifierades och bildade denna studies resultat. Resultat: Efter genomfört analysförfarande identifierades fyra teman som var genomgående och återkommande för majoriteten av respondenterna: (1) Gränsen mellan skola och fritid suddas ut, (2) Brister i den sociala kontakten, (3) Hemförhållanden samt (4) Liknande strategier för olika syften. De tre förstnämnda beskriver teman där de två olika respondentgrupperna visade liknande upplevelser, hantering och strategier av distans- och/eller fjärrundervisningen under covid-19-pandemin, medan det fjärde temat visar på skillnader mellan de två programinriktningarna, där den högskoleförberedande elevgruppen förklarar användning av strategier med målbilden att öka sin produktivitet i skolarbetet, medan den yrkesförberedande elevgruppen förklarar användning av strategier med målbilden att bevara sin mentala hälsa.

<p>Distansundervisning ses som ett sätt att erbjuda fler individer möjlighet att studera på egna villkor. Hittills är det mest vuxna som erbjudits detta, men distansunder-visning förekommer också i gymnasieskola och grundskola men i en lite annorlunda form. Distansundervisningen definieras på flera olika sätt med allt från videoöverförda föreläsningar till självstudier vid datorn. Fjärrundervisning är en helt ny typ av distansundervisning som bedrivs på grundskolenivå och har vuxit fram till följd av det minskade elevunderlaget i glesbygderna där avstånden till närmaste skola är alltför långa för att eleverna ska kunna förflyttas. Detta har tvingat fram nya lösningar varav en är fjärrundervisningen. Vi har i denna studie undersökt hur distansundervisningen bedrivs i olika konstellationer. Hur detta vuxit fram samt hur det upplevs av berörda parter. Vi har också för avsikt att lyfta fram vilka faktorer som är avgörande för att distansundervisningen ska fungera på ett tillfredsställande sätt. Vår studie baseras på kvalitativa intervjuer med personer som är involverade i undervisning på distans. De slutsatser vi kommit fram till utifrån vår analys och diskussion är att det framförallt måste ges tid till förberedelser, planering och utbildning av berörd personal. Har man en positiv attityd, starka motiv och en väl fungerande teknik finns goda förutsättningar för att distansundervisningen ska vara ett likvärdigt alternativ till traditionell klassrumsundervisning. Elevresultaten visar också på att det inte förekommer några märkbara kunskapsskillnader mellan elever som läser på distans och övriga samt att man uppfyller läroplanens mål. Videoöverförd undervisning och valet av handledare är mycket viktiga faktorer att ta hänsyn till vid genomförande av distans- och fjärrundervisning.</p>

Distansundervisning ses som ett sätt att erbjuda fler individer möjlighet att studera på egna villkor. Hittills är det mest vuxna som erbjudits detta, men distansunder-visning förekommer också i gymnasieskola och grundskola men i en lite annorlunda form. Distansundervisningen definieras på flera olika sätt med allt från videoöverförda föreläsningar till självstudier vid datorn. Fjärrundervisning är en helt ny typ av distansundervisning som bedrivs på grundskolenivå och har vuxit fram till följd av det minskade elevunderlaget i glesbygderna där avstånden till närmaste skola är alltför långa för att eleverna ska kunna förflyttas. Detta har tvingat fram nya lösningar varav en är fjärrundervisningen. Vi har i denna studie undersökt hur distansundervisningen bedrivs i olika konstellationer. Hur detta vuxit fram samt hur det upplevs av berörda parter. Vi har också för avsikt att lyfta fram vilka faktorer som är avgörande för att distansundervisningen ska fungera på ett tillfredsställande sätt. Vår studie baseras på kvalitativa intervjuer med personer som är involverade i undervisning på distans. De slutsatser vi kommit fram till utifrån vår analys och diskussion är att det framförallt måste ges tid till förberedelser, planering och utbildning av berörd personal. Har man en positiv attityd, starka motiv och en väl fungerande teknik finns goda förutsättningar för att distansundervisningen ska vara ett likvärdigt alternativ till traditionell klassrumsundervisning. Elevresultaten visar också på att det inte förekommer några märkbara kunskapsskillnader mellan elever som läser på distans och övriga samt att man uppfyller läroplanens mål. Videoöverförd undervisning och valet av handledare är mycket viktiga faktorer att ta hänsyn till vid genomförande av distans- och fjärrundervisning.

Den här studien undersöker huruvida fyra behöriga lärare på olika svenska gymnasium samt tvåelever på ekonomiprogrammet upplever distans och fjärrstudier med fokus på ämnetföretagsekonomi. Genom en kvalitativ undersökning vill författaren få fram effektiva didaktiskaverktyg som likställer och jämför distans och fjärrundervisning med den traditionella undervisningeni ett klassrum. Tidigare forskning visar på att distans och fjärrundervisning inte alltid passar alla menatt det kan likställas med den traditionella undervisningen. Samtidigt visar forskning också på att densociala kontakten begränsas men att andra medel och verktyg istället kan användas. Resultatet istudien påvisar hur fyra olika lärare inom olika ämnen, vissa med mångårig erfarenhet avdistansundervisning har varierande upplevelser av distans och fjärrundervisning samt vilka fördelaroch utmaningar dessa möter i sin vardag. Slutligen visar detta examensarbete på attdistansundervisningen erbjuder många olika och nya möjligheter men det kräver i sin tur också ettannorlunda sätt att arbeta och undervisa samt bli undervisad på.

Studien syftar till att beskriva lärares erfarenheter och uppfattningar om coronapandemins påverkan på SFI-undervisningen. Genom en kvalitativ forskningsansats och semistrukturerade intervjuer med fyra SFI-lärare studeras och analyseras vilka konsekvenser som pandemin haft för lärarnas arbetssätt och deras elevers lärandemöjligheter. Dessutom undersöks vilka anpassningar i undervisningen som lärarna gjort pga. den förändrade situationen och huruvida lärarna vill behålla några av dessa anpassningar efter pandemins slut. Studiens resultat visar att lärarna påverkats olika vad gäller arbetssättet där vissa undervisat enbart på distans medan andra kunnat blanda distans- och klassrumsundervisning. Lärarna har gjort stora anpassningar av undervisningen med ökad arbetsbörda som följd och visat på stor flexibilitet och uppfinningsrikedom. Elevernas lärandemöjligheter har påverkats av deras ofta begränsade digitala förutsättningar och bristande studiemiljö. Framför allt har möjligheten till interaktion och talträning påverkats negativt av distansundervisningen. Trots upplevda utmaningar under pandemin ser lärarna möjligheter med den digitala tekniken i framtiden och tror att den kommer att användas mer i undervisningen framöver.

Denna studie syftar till att undersöka hur gymnasielärare upplever att elever i svenska som andraspråk har utvecklats språkmässigt när undervisningen övergick från fysisk klassrumsundervisning till fjärrundervisning, det vill säga att undervisningen bedrivs digitalt. Föreliggande studie utgår från en kvalitativ ansats där tre gymnasielärare i svenska som andraspråk har intervjuats. Intervjuerna som genomfördes var semistrukturerade och syftade till att svara på studiens frågeställningar: Vilka uppfattningar har lärarna angående fjärrundervisning och dess påverkan på elevers andraspråksutveckling? Vilka digitala verktyg/metoder uppger lärarna att de använder för att stötta de elever som behöver extra stöttning i sin språkutveckling? Vilka utmaningar och möjligheter genererar fjärrundervisningen enligt lärarna? Resultaten visade att elevernas språk utvecklades bättre under klassrumsundervisningen då lärarna ansåg att det var svårare att interagera med eleverna och stötta dem via fjärrundervisningen. Lärarna upplevde att det var svårt att stötta eleverna under fjärrundervisningen då det innebar att de skulle vara tillgängliga både digitalt och även fysiskt för de elever som har svårigheter med att delta i en fjärrundervisning och måste befinna sig i klassrummet. Den största utmaningen var att interagera med eleverna digitalt då det ofta hände att kamerorna eller mikrofonerna var avstängda. Svårigheter med att låta eleverna göra examinationer utan tillsyn och jobba på egen hand nämndes då lärarna med säkerhet inte kan veta om eleven har slutfört uppgiften på egen hand eller med hjälp av ett digitalt hjälpmedel. Det positiva som fjärrundervisning genererar är att detta arbetssätt är tidseffektivt och ger både lärare och elever mer tid för att till exempel slutföra uppgifter. Vidare visar studiens resultat att lärarnas digitala kompetens är avgörande för att fjärrundervisningen ska vara av hög kvalitet och för att eleverna ska utvecklas språkmässigt.

Som en följd av Covid-19 pandemin så tvingades gymnasieskolor under kort tid gå över till fjärrundervisning. Denna studie syftar till att undersöka gymnasielärares upplevelser och åsikter kring fjärrundervisningen. Syftet är att bidra till en djupare inblick i lärares praktiska arbete med fjärrundervisningen, där störande faktorer, lärande och kommunikation samt funderingar inför framtiden är i fokus. Studien har en kvalitativ ansats. Sex ostandardiserade intervjuer genomfördes via det digitala verktyget Google Meet med lärare som arbetar på samma gymnasieskola. Materialet analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att respondenterna upplever fjärrundervisningen som mestadels negativ för dem själva och för eleverna, men att det finns vissa positiva aspekter. De negativa delarna handlar om störande faktorer vid arbete hemifrån som dålig ergonomi och att bli avbruten av familjemedlemmar, svårigheter att kommunicera med elever och att få dem att kommunicera med varandra i onlinemöten samt en brist på överblick av klasser. Några positiva aspekter är en ökad struktur i lektionsuppläggen och att kunna ha ostörda enskilda möten med elever. Oroande faktorer för framtiden enligt respondenterna är dels en möjlig kunskapsbrist hos elever som haft fjärrundervisning, och att friskolor i framtiden skulle se fjärrundervisning som ett rimligt alternativ till närundervisning för att dra ner på kostnader. Resultatet indikerar att det kan vara speciellt viktigt att ha tydliga strukturer och lektionsmål i fjärrundervisning. En varierad och språkligt stimulerande undervisning är också viktigt. Gruppindelningar kan behöva ses över för att maximera sannolikheten att elever kommunicerar med varandra.

I och med coronapandemin tvingades många svenska skolor att övergå från fysisk klassrumsundervisning till fjärr- och distansundervisning. Denna kvalitativa studie undersöker hur fem lärare i svenska som andraspråk för vuxna upplevde att vara lärare i ett digitalt klassrum, jämfört med ett fysiskt. Syftet är att förstå dessa lärares upplevelser och härmed nå ett vidare perspektiv på den digitala omställningens påverkan på lärarna och lärarrollen. Materialet har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer med de fem lärarna. Tre centrala teman framträdde: lärarrollen, kontakten med eleverna samt elevernas progression. Utifrån dessa teman framkommer att lärarna i olika utsträckning upplever att förmågan att till exempel uppfatta subtila signaler i kroppsspråk och ansiktsuttryck försämras då de undervisar på distans. Flera lärare menar även att kontakten med eleverna påverkats, samt att det finns en risk för att svagare elever påverkas negativt av undervisning på distans.

Syftet med vår studie är att öka kunskapen om vilka erfarenheter elever har av fjärrundervisning. Vi har utgått från nedanstående frågeställningar: Vilka möjligheter och utmaningar upplever elever med fjärrundervisning? Hur upplever elever som tidigare har haft modersmålsundervisning i klassrummet skillnaden jämfört med fjärrlektioner? Som datainsamlingsmetod användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Elva elever med erfarenhet av fjärrundervisning intervjuades. Eleverna går på högstadiet och gymnasiet. Urvalet skedde genom ett bekvämlighetsurval och snöbollsurval. Resultatet visar att fjärrundervisning ger fler elever möjlighet att delta i modersmålsundervisning. En del respondenter upplever också den digitala tekniken som spännande och praktisk i undervisningen. Fjärrundervisning uppskattas också på grund av att den ger möjlighet till flexibel schemaläggning. Den största utmaningen respondenterna tar upp är problem med tekniken, både när det gäller utrustningen och mjukvaran. Få respondenter har en handledare på skolan som kan hjälpa dem att lösa dessa problem. Det förekommer också problem med att hitta lämplig lokal för undervisning. Några av respondenterna säger också att de föredrar klassrumsundervisning.