Denna uppsats undersöker genom kvalitativa intervjuer samhällskunskapslärare pågymnasienivå och deras uppfattningar och upplevelser av den påtvingandedistansundervisningen i samhällskunskap på grund av Coronapandemin 2020. Bakgrunden äratt den påtvingade distansundervisningen medförde en helt ny undervisningsarena för mångagymnasielärare och att det saknar omfattande tidigare forskning på området. Studien syftar attundersöka hur distansundervisningen har påverkat samhällskunskapslärare didaktiska val isamhällskunskap utifrån både samhällsdidaktiska teorier samt det sociokulturella perspektivetför lärande. Resultatet av intervjuerna, upplevelserna och uppfattningarna gymnasielärarnahar om distansundervisningen diskuteras och potentiella konsekvenser lyfts fram iförhållande till de tidigare nämnda ämnesdidaktiska och sociokulturella teorierna. Lärarnalyfter framförallt fram att distansundervisningen har påtvingad mer lärarstyrdaundervisningsformer med tydligare struktur samt mindre naturlig kontakt med eleverna.

Under covidpandemin som startade 2020 har svenska gymnasieskolor i omgångar bedrivit sin undervisning på distans. Denna uppsats har för avsikt att med utgångspunkt i intervjuer med fyra lärare undersöka övergången från klassrumsundervisning till fjärr- och distansundervisning. I fokus ligger hur lärarna upplevde övergången till distansundervisning, de didaktiska och pedagogiska val dessa lärare gjorde vid övergången, samt de konkreta förändringar som skedde i undervisningen. Lärarnas egna berättelser och upplevelser har sedan analyserats med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv, samt med hjälp av transaktionell distansteori. Resultaten pekar på att lärarna oftast upplevt svårigheter med distansundervisningen. De digitala läroplattforma upplevdes som ofta begränsande, snarare än att ge nya möjligheter. Undervisningen gick i från att vara mestadels elevcentrerad och individanpassad till att vara hårdare styrd av läraren gällande både ämnesval och arbetssätt. Många former av undervisning där eleverna lärde sig tillsammans eller av varandra övergavs. Den transaktionella distansen ökade, missförstånd skedde och kommunikationen försämrades. Lärarna upplevde att de fick svårt att läsa av eleverna och anpassa sin undervisning därefter.

I samband med covid-19-pandemin rekommenderades gymnasieskolor att övergå till fjärr- och distansundervisning. Det gjorde att lärarna behövde ställa om till en undervisning som till stor del skulle ske via nätet. Tidigare forskning inom området har presenterats. Syftet med detta arbete har sedan varit att ta reda på vilka erfarenheter och upplevelser som matematiklärare på gymnasienivå har haft under pandemin och den tillhörande fjärrundervisningen.  För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna användes en kvalitativ metod. Intervjuer hölls med sex yrkesverksamma matematiklärare på gymnasienivå. Dessa var från tre olika skolor, inklusive vuxenutbildning, i en kommun i södra Sverige. Svar från fem av lärarna ligger till grund för resultatet. Analys av materialet skedde utifrån teorin om det didaktiska kontraktet, hur detta kan vara en del av en undervisningskontext och vilka konsekvenser det kan ge när det bryts.  Resultaten pekar på relationen till eleverna är det som blir mest negativt påverkat vid fjärrundervisningen, men det finns även fall då enstaka elever har gynnats. Avståndet mellan både lärare och elev och även mellan elev och elev ökar. Detta blir ett hinder som står i vägen för lärandet. Förväntningarna mellan lärare och elev har ändrats och detta kan ha skapat förvirring och osäkerhet kring undervisningen. Många av lärarna har använt sig av liknande pedagogiska metoder och arbetssätt som innan fjärrundervisningen, men en del lärare har gjort mer drastiska förändringar. För att kunna ta till sig de nya digitala verktyg som krävts har lärarna till stor del tagit hjälp av kollegor. Dessa resultat tyder på att matematiklärare i framtiden kan behöva hitta nya tillvägagångssätt för att nå alla elever, speciellt i en fjärrundervisningskontext. Men även att vissa elever kanske hade gynnats av att kunna fortsätta med sin undervisning på distans.

This study aims to find out the advantages and disadvantages of online learning with regards to mathematics. During the Covid-19 pandemic, education could not proceed as usual. Online learning became the solution which affected all subjects including mathematics. This study uses twelve different scientific articles that examine this topic. The advantages and disadvantages of online learning that each article presented were put into a chart. From there, the advantages and disadvantages were color coded according to similarity and put into categories. The categories were then described thoroughly. The results show various problems with online learning, such as: lack of personal contact, restricted pedagogy, worse mathematical abilities among students, technological difficulties, less motivation and a bigger need for support among students. The advantages of online learning were less but consisted of: flexibility, increased technical knowledge and increased motivation. The results show that the articles that were examined contradict each other to some extent. The results were then discussed with regards to strengths, weaknesses and contradictions in the research area. The consequences of the results for the teaching profession were also discussed as well as further research needs.

När covid-19 pandemin drabbade världen i mars 2020 blev det många förändringar i samhället. En av de aspekter som förändrades var att utbildning på vuxennivå övergick till distansundervisning istället för på campus, och på grund av denna övergång uppstod flera problem, både tekniska och icke-tekniska.  Syftet med studien är att undersöka hur distansundervisningen under covid-19 pandemin har påverkat universitetsstudenter i Sverige och Tyskland, och därmed skapa underlag för att förbättra potentiell framtida distansundervisning. Med utgångspunkt i en litteraturgenomgång utformades en enkät i verktyget Survey & Report. Enkäten spreds därefter bland studenter i Sverige och Tyskland. Enkäten har analyserats med hjälp av Excel, där snitt av frågornas svar har beräknats, både totalt samt uppdelat Sverige/Tyskland. En sammanställning har utformats i Excel, och en jämförelse mellan svaren från Sverige och Tyskland har gjorts.  Några av de identifierade problemen som studenterna har upplevt är stress, ensamhet, sämre levnadsvanor, långsam internetuppkoppling samt brist på nödvändiga program och verktyg. Resultatet av studien visar att studenterna generellt har upplevt mer icke-tekniska än tekniska problem så som stress och ensamhet samt mindre studiemotivation och fokus. De upplever även brist på kunskap om tekniken från lärarnas sida vilket är något som har stor potential att förbättras inför framtida situationer. Generellt sett har problemen upplevts i högre grad bland de tyska studenterna än de svenska. För framtida studier är detta en början som hanterar ett antal studenters perspektiv. En utvecklingsmöjlighet för framtida forskare inom ämnet kan vara att inkludera fler skolor i fler länder, och därmed få svar från fler respondenter.

Jag har beskrivit och diskuterat de möjligheter och utmaningar som fjärrundervisning har inneburit för mig och mina sångstudenter under Coronapandemin. Mitt syfte var att fånga studenternas uppfattningar om huruvida traditionellt platsbunden, gehörstraderad sångundervisning var utbytbar mot nätbaserad synkron undervisning. Jag ville veta hur och om undervisningsformen har påverkat studenternas motivation – lust att lära. Undersökningen bygger på studenternas egna reflektioner efter två fjärrbaserade kurser i folksång på plattformarna Zoom och Aloha. Resultatet visar att variation och musikaliskt fokus, flexibelt lärande, enskild handledning och feedback bidrog både till lust att lära och motiverade till självstudier. / Högskolepedagogisk kurs 2 på KMH.

Studiens syfte är att undersöka hur SFI C- och D-elever (studieväg 3) upplever nätbaserad undervisning under Coronapandemin samt vilka erfarenheter eleverna har om arbetet med digitala verktyg och vilka möjligheter och begränsningar nätbaserad undervisning har vad gäller muntlig färdighet. Dessutom vill jag undersöka vilka möjligheter och utmaningar med nätbaserad undervisning jämfört med närundervisning i SFI beskrivs av eleverna.  Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Här diskuteras de medierande verktyg (digitala hjälpmedel) i form av datorer, ipads och mobiltelefoner samt lärarplattformar såsom Microsoft Teams och Liber Lunis som eleverna använder när de studerar på distans. Med hjälp av perspektivet används även scaffolding (stöttning) på online lektionerna, när en starkare elev hjälper en svagare.  För att kunna få svar på mina forskningsfrågor använder jag mig av en kvalitativ metod, som ger en fördjupad översikt över elevernas upplevelse av nätbaserad undervisning. Studien genomförs genom fysiska träffar med intervjuer på plats. I denna undersökning deltar sex SFI-elever från kurs C och D (studieväg 3).  Resultatet av undersökningen visar att de intervjuade eleverna använder Microsoft Teams och Liber Lunis som digitala hjälpmedel vid nätbaserad undervisning. Samtliga informanter använder sina privata mobiltelefoner och tre av informanterna använder datorer. I resultatet framkommer att fem av sex informanter upplever att det finns flexibilitet och möjlighet att bland annat kunna kombinera sina studier med arbete vid distansstudier, medan en informant bara vill ha närundervisning, eftersom denna studieform fungerar bäst enligt henne. Resultatet visar att informanterna upplever att de får utveckla sin muntliga färdighet i små grupper via ”Break-out rooms”. Resultatet visar också att informanterna anser att de får handledningstid när de behöver det.

Under år 2020–2021 ställde majoriteten av Sveriges högstadie- och gymnasieskolor om till fjärr- och distansundervisning i ett försök att minska smittspridningen av covid-19 utifrån rådande restriktioner. Professionen studie- och yrkesvägledares arbetsuppgifter påverkades utifrån de begränsningar som fjärr- och distansundervisning innebar. Den här studien syftar till att undersöka studie och yrkesvägledares upplevelser gällande att vägleda ungdomar under och efter en tid av snabba omställningar, framtvingad av covid-19 pandemin. Genom en kvalitativ forskningsmetod har upplevelser från åtta behöriga studie- och yrkesvägledare belysts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat analyserades därefter med hjälp av grundad teori som visar att den snäva vägledningen kunde fortlöpa relativt opåverkad efter att den digitala utmaningen besegrades. Men att den uteblivna vida vägledning såsom praktisk arbetslivsorientering (prao), gymnasiemässor, studiebesök och öppet hus påverkade elevernas valkompetens, och på sikt handlingshorisont. Resultatet analyserades med hjälp av Careership och dess begrepp; kapital, habitus, handlingshorisont och brytpunkt. Under studiens datainsamling framkom ett upplevt behov av vidare forskning gällande hur valkompetensen hos eleversom gick årskurs 8–9, under åren 2020–2021 ser ut. Samt om det finns ett samband till informanternas upplevelse av att antal omval på gymnasiet ökade åren efter covid-19 pandemin.

Denna uppsats berör den framtvingade distans- och fjärrundervisningen under våren 2020 i skolämnet samhällskunskap. Uppsatsens syfte har varit att, utifrån samhällslärares egna upplevelser, undersökaom den framtvingade distans- och fjärrundervisningen har gjort det möjligt att fortfarande upprätthållaen inkluderande undervisning. Inkludering är ett i skolan allmänt använt begrepp, men vad betyder detegentligen och hur det ska yttra sig i praktiken finns det igen universal definition av. Uppsatsen antogen kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data. Analysen av denempiriskt insamlade datan gjordes genom en tematisk analys. Resultatet visar att det finns utmaningarmed att undervisa i ämnet samhällskunskap på distans och via fjärrbaserad undervisning som också skabidrar till inkludering och måluppfyllelse. I och med en bristande interaktion är det svårt att uppnåämnets kärna och med en bristande kontroll och rättssäkerhet är det också svårt att bedöma omelevernas kunskaper och förmågor är riktiga.

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om SFI-lärares arbete kring webbaserad undervisning, samt vilka digitala verktyg de använder och på vilket sätt lärarna främjar språkinlärning, när det gäller muntlig interaktion och produktion och vilka metoder som används. Jag vill också ta reda på vad SFI-lärarna har för utmaningar och möjligheter med undervisning på distans.Den här studien bygger på den sociokulturella teorin. Metoden som används är kvalitativ. Materialet samlades med hjälp av enkäter som skickades via mejl till sex SFI-lärare från tre olika skolor. Resultatet av undersökningen visade att de tillfrågade SFI-lärarnas fjärrundervisningstimmar skiljer sig mellan 3h och 15h. Resultatet visade också att samtliga tillfrågade SFI-lärare använder Microsoft Teams och Lunis Liber som digitala hjälpmedel vid fjärr- och distansundervisning. Studien har även tydliggjort att vid webbaserad undervisning uppstår problem med teknik och dåligt nätverk. Samtliga tillfrågade lärare försöker använda den största delen av lektionen till att utveckla elevernas muntliga färdigheter och finner det väldigt utmanande på distans. I resultatet framgick också att samla bedömningsunderlag är mycket svårare på distans. Vidare visade resultatet att IT-support är önskvärt både för lärare och elever. Att genomföra prov, läxförhör och hörförståelse är något lärarna endast kan utföra på plats. De möjligheter med webbaserad undervisning som resultatet tog fram är: flexibilitet, besparing av tid, bättre elevkontakt, mer individ anpassad undervisning samt den digitala kompetensen utvecklas både hos lärare och elever. Avslutningsvis presenteras förslag till vidare forskning.