Sweden is on the turn of a dramatic demographic change. The number of elderly will in the coming decade increase considerably. This also means that the need of dwellings adapted for accessibility increases. By adapting dwellings and housing areas to an increased level of accessibility, more people are given the opportunity to stay for a longer time in their habitual surroundings and the housing becomes secure for the user both in a physical and mental point of view. One of the least accessible housing areas in Halmstad is Klackerup. To make it possible for the dwellers to stay while getting older an adaptation of the accessibility in the dwellings as well as in the apartment blocks and their surroundings is demanded. The purpose of our dissertation has been to work out suggestions for appropriate actions concerning the dwellings, the apartment blocks and their surroundings. This has been performed with respect to the assumptions of the area, the requests and needs of the dwellers and the prevailing legislation.

The aim of this study was to investigate energy saving measures, primary for reducing the energy use for heating domestic hot water in Gamla Studentstaden, Uppsala. Gamla Studentstaden, a residential area for university students built in the 1950’s, consists of 14 buildings with student dormitories and apartments. Furthermore, the study aimed to present an overall cost analysis of the measures. The investigated measures were; drain water, individual metering and charging of water, solar thermal collectors with and without seasonal storage and exhaust air heat pumps combined with solar cells. Theoretical formulas showed that drain water and individual metering and charging of water decreased the demand of delivered energy by 0.6-2.4% and 0.2-2.5% respectively. According to the cost analysis, drain water was a profitable measure. Individual metering and charging of water was however not due to complicated installations. Using VIP Energy as a simulation tool, the remaining measures were investigated. With solar thermal collectors, the demand of delivered energy decreased by 3.8-5.8%. Combining solar thermal collectors with seasonal storage, the energy reduction increased to 4.3-7.1%. Implementation of exhaust air heat pumps reduced the demand of delivered energy by 37.6%. Combining exhausted air heat pumps with solar cells led to a reduction of delivered energy of 39.6%. Neither thermal solar collectors nor exhaust air heat pumps were profitable measures. However, solar cells as a sub-system in combination with exhaust air heat pumps were considered profitable.

I det här projektet har utfallet av en ombyggnation av ett flerbostadshus analyserats ur ett energiperspektiv. Syftet med projektet var att visa hur de olika renoveringsåtgärderna som utfördes i samband med ombyggnationen påverkade byggnadens fjärrvärmeanvändning och för att visa på hur AB Bostaden bör prioritera vid omfattande renoveringar av gamla byggnader. För att analysera byggnaden och renoveringsåtgärderna användes simuleringsprogrammet IDA Indoor Climate and Energy. I programmet simulerades byggnadens fjärrvärmebehov före den renoverades, efter den renoverades samt vid de sju nedanstående fallen: Då ett fönsterbyte från tvåglas till treglas inte hade genomförts. Om ytterväggarna inte hade tilläggsisolerats invändigt. Då isoleringen på vindsplan inte hade bytts ut mot ny isolering. Om varken tilläggsisolering av ytterväggar eller byte av isolering på vindsplanet hade genomförts. Om byggnadens lufttäthet vid ombyggnation inte hade förändrats. Om ventilationssystemet i byggnaden inte hade bytts till ett FTX-system. Då byggnadens lufttäthet förblev oförändrad samt att ventilationssystem inte byttes till ett FTX-system. Resultaten vid simulering av byggnadens fjärrvärmebehov före den renoverades beräknades till 160 kWh/m2. Vid simulering av byggnaden efter det att den renoverades så beräknades fjärrvärmebehovet till 71 kWh/m2. Vid simulering av de ovanstående fallen så bestämdes det att den åtgärd som enskilt gav upphov till den största minskningen i fjärrvärmeanvändning var installation av FTX. Om byggnaden hade renoverats utan att en FTX installerades så hade fjärrvärmebehovet ökat med 65 kWh/m2. Den åtgärd som visade sig ha näst störst inverkan på byggnadens fjärrvärmebehov var att lufttätheten i byggnadens förbättrades. Simuleringen för det fall då lufttätheten i byggnaden förblev oförändrad så ökade energianvändningen med 28 kWh/m2. Resultatet från simuleringen där byggnadens fönster inte byttes ut visade på en ökning av fjärrvärmeanvändningen med 24 kWh/m2. Fjärrvärmebehovet ökade med 4 kWh/m2 i simuleringen där byggnadens ytterväggar inte tilläggsisolerades. För det simuleringsfallet där isoleringen på vindsplanet inte byttes ut mot ny isolering så ökade fjärrvärmeanvändningen med 3 kWh/m2. Den slutsats som kunde dras som till följd av resultatet från simuleringarna var att de olika renoveringsåtgärderna bör prioriteras enligt följande för byggnader med liknande förutsättningar: Installation av FTX Öka byggnadens lufttäthet Byte av fönster Tilläggsisolera väggar Tilläggsisolera/byt isolering på vindsplan. / In this project the result of a refurbishment of a multi-family residential was analyzed from an energy perspective. The purpose of this project was to show how the different improvement measures that were performed in conjunction with the refurbishment impacted the district heating demand of the building. To analyze the building and the improvement measures the simulation program IDA Indoor Climate and Energy was used. In the program the buildings district heating demand before the refurbishment, after the refurbishment and in the seven cases listed below was simulated: If the windows had not been exchanged from double pane to three pane. If the building’s exterior walls had been additionally insulated inwards. In the scenario of where the insulation in the attic had not been exchanged. If neither of the exterior walls had been additionally insulated nor had the insulation in the attic been exchanged. If the buildings airtightness had remained unchanged after refurbishment. If the ventilation system in the building had not been switched to a FTX-system. If the buildings airtightness had remained unchanged and if the ventilation had not been switched to a FTX-system. The results of the simulation before the refurbishment, showed that the buildings district heating demand was 160 kWh/m2. The simulation of the building after it was refurbished resulted in the district heating demand being lowered to 71 kWh/m2. When simulating the cases listed above, it was determined that the measure that gave the most significant decrease in district heating usage was the installation of the FTX ventilation system. If the building had been renovated without installing the FTX the district heating demand would have risen with 65 kWh/m2. The measure that had the second largest impact on the buildings district heating usage was the improvement of the buildings airtightness. The simulation for the case in which in the buildings airtightness remained unchanged resulted in that the district heating usage was increased by 28 kWh/m2. The result of the simulation where the windows were not exchanged showed an increase in district heating usage by 24 kWh/m2. The district heating demand increased by 4 kWh/m2 in the simulation where the building’s exterior walls had not been additionally insulated. The results for the case when the insulation in the attic was not exchanged showed an in increase in district heating usage by 3 kWh/m2. The conclusion that could be drawn as a result of the simulation results was that the different renovation measures should be prioritized as following, for buildings with similar preconditions: Install FTX ventilation system Increase the building's airtightness Exchange windows Additionally insulate external walls Additionally insulate / exchange insulation in the attic.

Stadshagen, Kungsholmen. Ett område i snabb förändring. Hur kan ett projekt bidra till denna förändringsprocess, samtidigt som det bevarar och lyfter fram de befintliga och potentiella kvalitéer som platsen rymmer? Tomtens förutsättningar präglas av två övergångar, gata från till park och från granntomternas olika relationer till dessa två element. Från den friställda volymen till det slutna gaturummet. Utöver det landar projektet på en befintlig tunnelbaneuppgång. Min lösning är ett projekt som består av tre separata volymer kring en öppen yta som samtidigt blir en brygga mellan park och gata. I de två högdelarna samlas 24 lägenheter om 2-4 rok med servicefunktioner och kommersiella lokaler i bottenplan. Den tredje volymen, en paviljong som ramar in och bildar tak över tunnelbaneuppgången, består av tre kontorslokaler med gemensamma funktioner i en central kärna. / Stadshagen, Kungsholmen. An area in a process of tranformation. How can a project contribute to this process, and at the same time strengthen and manifest existing and potential qualities of the area? The site is characterized by transitions, from street to park, and from the surrounding buildings different relationships to these two elements. From the open space to the sealed space. The project also has to incorporate an existing entrance/exit to the subway. My solution is a project that consists of three separate volumes around an open space that functions as a link between street and park. Two taller buildings gather 24 apartments with services and commercial spaces in the ground floor. The third volume, a pavilion consisting of three office spaces sharing common functions in a central core, also forms a roof over the subway entrance.

Developers and architects have limited possibilities to design and offer customized apartments. The use of conventional construction systems, with load-bearing walls in concrete and vertical HVAC shafts, tends to lead to standardized floor layouts, which are difficult to modify over time. In this thesis, a timber structural system that promotes flexible housing is developed. The structural system allows free positioning of apartment dividing walls, independent plan layouts on each floor and free window positioning in the facades. The structural system is also designed so that renovation and remodeling of the building can be performed in an easy and efficient way, so that flexibility is maintained during the lifetime of the building. The study focuses on the structural aspects of the building, but also includes assessments with regard to fire safety, acoustic properties and production. Omniplan AB's project BoLag has been used as a case study. The project is a part of the building exhibition LinköpingsBo2017, and omniplan has high ambitions for this project to be at the forefront of innovation. Two main concepts are applied to the building: Flexibility and the use of a timber structural system. The shape of the building plot, regulations in the zoning plan and omniplans visions were used as preconditions in the work. Modern timber structures normally use some level of prefabrication. Many suppliers of timber structural systems have developed their own building systems, more or less open. None of these standardized systems provides the flexibility that omniplans project demands. Therefore, a high level of planning is required. The result shows that it is possible to apply a flexibility concept on residential buildings with a timber structural system. The objectives are reaches by utilizing a concept that is commonly used in office buildings, where flexibility often is crucial. A beam and post system of laminated timber eliminates the need for load-bearing walls, allowing for a plan layout that varies from floor to floor. A HVAC space in the floor slabs, instead of vertical shafts, facilitates free placement of bathrooms and kitchens. Timber building technology is developing rapidly, and hopefully the specific properties of timber can be used to develop the housing industry in general. This study shows that the use of timber has potential for innovative construction.

Gruvnäringen är en av Sveriges äldsta industrier. Redan på 1100-talet bröts järnmalm på Utö i Stockholms skärgård. Gruvdriften har haft stor betydelse för utvecklingen av infrastrukturen i form av vägar och järnvägar i landet. Den har också haft betydelse för uppkomsten av flerbostadshus. Då gruvorna ofta låg avlägset var möjligheten till boende på platsen en förutsättning för att kunna locka arbetskraft. Att värdera en gruva är en lång och besvärlig process där många människor inom skilda kompetensområden måste vara inblandade. Vid en jämförelse mellan värdering av en gruva och ett flerbostadshus med bostadsrätter är skillnaden att en gruvas värde beror på malmtillgång och världens behov, medan värdet på ett flerbostadshus främst handlar om människors önskemål. Husets placering i förhållande till bland annat spårbunden trafik och ett centrum har direkt koppling till bostadens pris. Detta faktum gör att flerbostadshusets värde kan förändras över tid, medan en gruva har sitt värde så länge fyndigheten består, oavsett dess läge. Processen fram till att en gruva ger avkastning är mycket kostsam och kräver stora investeringar både i pengar och kunskap. Ändå är det en lönsam bransch. Många parametrar styr malmens värde – hur åtkomlig den är, vilka mängder som kan tas upp, vilken utrustning som krävs, hur marknadens behov ser ut med mera. Världens behov av olika metaller är stort och jakten på nya gruvor intensiv. På tolv år har metallpriserna fyrdubblats. Värdebedömning av flerbostadshus är ofta sammankopplad med osäkerhet vilket gäller oberoende av värderingsmetod. Med Stockholm som exempel är det dock ingen tvekan om marknadens behov – här råder bostadsbrist. Ändå anger ledande bostadsbyggare att den största risk de tar är att inte få bostäderna sålda. Vid alla typer av investeringar finns större eller mindre risker. När det gäller gruvor och flerbostadshus är riskerna stora. En anledning är att det tar åtskilliga år från idé till gruva i drift respektive flerbostadshus med alla lägenheter sålda. Företrädare för båda branscherna betonar att tillståndsprocessen är lång och krånglig, och hur marknaden ser ut om ett antal år kan vara svårt att sia om.

No description available.

No description available.

Sammanfattning Platsgjuten stomme för flerfamiljshus är en vanligt förekommande produktionsmetod med stora upprepningseffekter. NCC har som målsättning att årligen minska sina byggkostnader och öka effektiviteten i produktion. Med verktyget Tekniska Plattformar kan standardiserade och väl beprövade lösningar användas med minskade kostnader i projektering och ökad kvalitet i produktion som resultat. Då flera forskningsrapporter har visat att slöseri i byggproduktion är vanligt förekommande har NCC utvecklat ett planeringsverktyg, Projektplanering. Det syftar till att produktionsprocessen ska fungera bättre gällande tidplanering, samordning, engagemang och kunskapsåterföring. Att mäta prestationer som underlag för ständiga förbättringar ingår också i verktyget. Syftet med examensarbetet är uppdelat i tre frågeställningar: hur verktygen förhåller sig till koncepten Industriellt byggande respektive Lean Construction, hur yrkesarbetare upplever produktion av platsgjuten stomme, samt användningen, acceptansen och behovet hos användarna. Resultatet är framtaget med en nulägesundersökning hos yrkesarbetare kring produktionsverksamhet, intervjuer med anställda involverade i plattforms- och projektplaneringsarbetet samt teori kring industrialisering och produktionskoncept. Projektplanering är en direkt implementering av konceptet Lean Construction vad gäller arbetsprocessen i produktionsverksamheten. Tekniska plattformar och Projektplanering i kombination med NCCs övriga verktyg och förbättringsarbete ger förutsättningar till en industrialiserad byggprocess. Väntan och onödig rörelse upplevs som vanligt förekommande hos yrkesarbetarna. Lagerhantering, transporter och outnyttjad kreativitet är potentiella förbättringsområden. Krockar och oförståelse mellan yrkesgrupper förekommer och tidplaner får ofta revideras. Uppmuntran till att ge förbättringsförslag varierar mellan projekt och fastnar ofta innan de kan utvärderas och nå ut till övrig verksamhet. Studiens resultat visar på en relativt hög kännedom och en successiv ökning i acceptans kring standardiserade lösningar. För platsgjuten stomme finns begränsningar då den konstruktiva utformningen måste genomföras för varje individuellt projekt. En skillnad i synsätt råder när projekt genomförs i intern regi och koncepthus jämfört med projektering med extern beställare. I förstnämnda kan plattformarna följas strikt med få avsteg, jämfört med i extern regi när de fungerar mer som hjälpmedel och stöd i projekteringen. Projektplanering upplevs som positivt bland intervjuade användare och nulägesbeskrivningen hos yrkesarbetare visar på ett behov av bättre processer och intresse av delaktighet i planering. Med förbättrad användarvänlighet och överskådligare struktur kan plattformarna bli mer attraktiva och lättbearbetade hos användarna. Det inkluderar utförligare stöddokument och utförandebeskrivningar. En kontinuerlig kunskapsåterföring är nödvändig för att behålla acceptansen och säkerställa god kvalitet i lösningarna. Om produktionsaspekter involveras och återkopplas i högre grad i plattformsarbetet blir produktionsprocessen mer effektiv och enhetlig och plattformarna mer användbara.

No description available.