Litteraturstudien har skrivits med syftet att undersöka vad forskning säger om hur lärare i grundskolan kan utforma en transspråkande praktik i sina klassrum för att utveckla flerspråkiga elevers andraspråk. Skolan i dagens Sverige har fler elever som är flerspråkiga. Detta ställer krav på skolan och lärarna i hur man utformar undervisning som leder till utveckling av ordförrådet i andraspråket svenska. Forskning och styrdokument belyser vikten av att elever får använda sin språkliga repertoar för att göra sig förstådd, förstå och ta till sig kunskap. En praktik som lärarna i skolan kan använda sig av är transspråkande. Studiens frågeställning är: Vilka metoder kan lärare använda för att utveckla flerspråkiga elevers ordförråd? Den sociokulturella teorin har legat till grund för vår analys av de vetenskapliga artiklar som utgör materialet i litteraturstudien. Informationssökningarna gjordes i tre databaser. Materialet som analyserats är nio studier och tre forskningsöversikter. Artiklarna är både nationella och internationella. Resultatet visar att några av de metoder som lärare kan använda sig av för att utveckla flerspråkiga elevers ordförråd genom transspråkande är via kognater mellan språken, titta på suffixen (ords ändelser) i språkens struktur och översätta instruktioner. Ytterligare sätt att använda transspråkande är att läraren använder sig av interaktion i arbetsgrupper, par, lärare och elev emellan. Flerspråkiga elevers ordförråd utvecklas genom att de får läsa och skriva med hjälp av transspråkande. Sammanfattningsvis gynnas flerspråkiga elever av en undervisningsmiljö där deras språkliga repertoar används.

Utifrån samhällsförändringen som sker gällande det ökade antalet flerspråkiga barn i förskolan är det aktuellt att lyfta arbetet kring flerspråkighet. Forskningen visar att de insatser som tillförts för barn med annat modersmål än svenska är otillräckliga. Stora brister har identifierats kring utvecklingen inom språk när det gäller kunskaper om barn med annat modersmål än svenska. Detta leder till att det ställs höga krav på förskolan i det språkutvecklande arbetet i utbildningen för att stimulera och utmana flerspråkiga barn både i det svenska språket och på deras modersmål.  Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver att de ger flerspråkiga barn möjligheter till språkutveckling i både svenska och modersmålen samt vilka förutsättningar som finns för att utföra arbetet.  Kvalitativ metod används med hjälp av semistrukturerade intervjuer där sex förskollärare från fem olika förskolor beskriver arbetet med flerspråkiga barn. Studien utgår från ett sociokulturellt ramverk där det sociala samspelet är centralt.  Resultatet indikerar att förskollärarna använder olika strategier, hjälpmedel och arbetssätt i språkutvecklingsarbetet med flerspråkiga barn. Initiativ har tagits av samtliga förskollärare för att stärka samverkan med vårdnadshavarna genom olika språkstimulerande material exempelvis lek- och språkväskor och hallbibliotek. Förskollärarna i studien beskriver även att hjälp tas emot från vårdnadshavarna i form av översättning av begrepp för att berika det språkliga innehållet i utbildningen. Specialpedagogiska metoder beskriver samtliga förskollärare att de använder sig av och majoriteten av förskollärarna har även fått vidareutbildning. Däremot önskar samtliga förskollärare mer kompetensutbildning gällande arbetet med flerspråkiga barn. Förutsättningarna antyds skilja sig åt i resultatet mellan förskollärarna, där några upplever att de har goda förutsättningar med bra stöd som ges i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling, medan andra upplever en osäkerhet och uttrycker en önskan om mer kunskap och stöd i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling.

Th is educational design research study contribute s to understanding s about the impact the complex ity in multilingual upper s e condary mathematics classroom s has on attempts to improv e student - to - student interaction s . The research study was carried out in a cyclic process in three cycles as an intervention to give all students the opportunit y to develop their reasoning and communication abilities in mathematics. In the intervention, students in a first year class of the social scien ce program in a n upper secondary school were followed during one semester while they worked in small groups with various problem - solving tasks in mathematics . The intervention included three sets of open problem - solving tasks and three support means in the form of question lists, problem - solving support lists , and various communicative roles. The student s’ interactions were recorded , and interviews were conducted in each cycle . Both the students’ interactions and perceptions about working with mathematics w ere then analy s ed . The research questions were: 1. How did the students’ interactions and perceptions change over time as a result of an intervention to improv e student - to - student interactions? 2. What contribute d to the changes in the students’ interactions an d perceptions when an intervention was provided to improv e student - to - student interactions? 3. What did working with an intervention on improving student - to - student interactions indicate about the complexity in the multilingual upper secondary mathematics classroom? The results showed possibilities for chang ing student - to - student interactions through improving how students listened to each other, built onto each other’s interactions, worked with mathematical questions , and determined what they focused on in gr oupwork. The intervention was developed over the cycles by adapting the tasks and support means according to the results from the previous cycles. Tasks were formulated more openly, groups were arranged so that everyone had the opportunity to speak, and ma thematical questions became an important part of student - to - student interaction s . In the study , two theoretical frameworks were used — Alrø and Skovsmose’s (2004) IC - model and Fuentes’ (2009) framework for analysing student communication. The frameworks we re coordinated and then used to justify choices in the intervention and to analy s e interaction s . Interviews were used to learn mo re about students’ perceptions. Complexity in multilingual upper secondary mathematics classrooms was connected to three perspe ctives : teaching and learning, research , and school development. In the study, complexity from the teaching and learning perspective was discussed concerning how students were given equitable learning opportunities, how language affected attempts to improv e the student - to - student interaction s , and how the students’ interactions and perceptions affected groupwork in mathematics . It proved to be important not to see multilingual students as a homogenous group with special needs simply because they are multili ngual, but rather , to be flexibl e in meet ing the needs of the students. From a r esearch perspective, complexity was discussed in relation to how educational design research and the two theoretical frameworks were used to promote improved student - to - student interaction s in mathematics . Finally, from a school development perspective, complexity concerning generalizations was discussed. This study point ed out the difficulty of making generalizations about promoting improved interaction s. Since many factors aff ected interaction s between students , instead it was considered important to be flexible and study the interaction s and students’ perceptions side - by - side to make changes.

Syftet med studien är att undersöka och beskriva vilka tankar pedagoger på förskolan har om modersmålets betydelse och dess konsekvenser för flerspråkiga barns självförtroende och identitet. Jag har utgått från följande frågeställningar: Vilka är förskolpedagogernas tankar om användning av modersmålet? Vad tänker förskolpedagogerna om flerspråkiga barns självförtroende och identitet? På vilka sätt anser sig pedagogerna stödja modersmålet?

I den här uppsatsen undersöker vi sex pedagogers tankar och erfarenheter kring undervisning av flerspråkiga elever i årskurserna ett till sex. Vi fokuserar främst kring hur de arbetar för att stärka elevernas språk i NO-undervisningen. Pedagogerna arbetar i två större kommuner i södra Sverige med en varierande andel flerspråkiga elever i sina klasser. I vår bakgrund skriver vi att det finns stora skillnader mellan meritvärdet hos elever med svensk bakgrund och hos elever med utländsk bakgrund. Allra svårast är det för de elever som kom till Sverige efter skolåldern, men även föräldrarnas utbildningsnivå spelar stor roll för elevernas skolresultat. Av de sex pedagoger vi intervjuade var det en lärare som arbetade med genrepedagogik. De andra betonade att de framför allt försökte vara extra tydliga, samt hålla ett lägre tempo för att se till att de flerspråkiga eleverna förstod allt. Vår slutsats blev att det krävs mer utbildning om hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande med flerspråkiga elever. Det hade även varit intressant att undersöka om och hur ett genrepedagogiskt arbetssätt i mindre grupper hade påverkat flerspråkiga elevers skolresultat.

Mitt syfte med denna studie är att se hur en verksamhet med pedagoger som pratar och lär ut flera olika språk kan vara utformad till en flerspråkig barngrupp i en internationell förskola. Jag har genomfört observationer på en förskola där flerspråkighet inte enbart är kopplat till barn eller personal med ett annat modersmål, utan där flera olika språk är en självklar del av verksamheten. Studien beskriver observationer som går nära inpå barnens vardag och observerar samspelet mellan barn, pedagoger och det fysiska rummet ur ett språkutvecklingsperspektiv. För att utreda syftet ställs tre frågeställningar:-I vilka situationer kan en barngrupp som har många olika språk stöta på utmaningar? -Hur är den fysiska miljön på nämnda förskola anpassad efter en flerspråkig verksamhet?-Vad kan? hända i mötet mellan barn om pedagogen är närvarande respektive inte närvarande i barngruppenStudien grundas på det Vygotskij beskriver som sociokulturella perspektivet där språkutveckling och lärande anses ske i samspel med andra och i samspel med sin omgivning (Säljö, 2000). Begrepp från Dewey (2004) såsom språkligt samspel, Hwang & Nilssons (2011) teorier om stadietänk och gradvis utveckling, Aspelins (2010) bok sociala relationer och pedagogiskt ansvar, McLaughlins (1995) studie Rapid Sequential Bilingualism och slutligen begreppet kognitiv jonglering (Bialystoks, 2010) beskrivs och används för att förstå analysen. Det empiriska materialet har samlats in genom observationer som analyseras och diskuteras. Analysen, diskussionen och slutsats visar på att det fysiska rummet har betydelse för verksamheten och att pedagogernas roll står i centrum för språkligt samspel, utveckling och lärande.

Den här studien handlar om flerspråkighet i förskolan. Syftet med studien är att belysa hur barn samspelar med den pedagogiska miljön, ur ett flerspråkigt perspektiv. Utifrån syftet har tre frågeställningar formulerats: ” Vilka möjligheter har barnen till flerspråkighet i den pedagogiska miljön?”, ”Hur samspelar barnen med den pedagogiska miljön, ur ett flerspråkigt perspektiv?” och ”Är den pedagogiska miljön, ur ett flerspråkigt perspektiv, tillgänglig för alla barn?” Det empiriska materialet som ligger till grund för studien har samlats in på tre olika förskoleavdelningar genom kvalitativa observationer, informella intervjuer samt dokumentation av den fysiska miljön med hjälp av fotografier. Materialet har sedan analyserats utifrån Nordin-Hultmans teori.Resultatet visar att barn och vuxna använder sig av sin flerspråkighet i den vardagliga verksamheten men på de avdelningar där det flerspråkiga materialet finns tillgängligt för barnen ökar användandet av olika språk. Detta pekar på att utformningen av den pedagogiska miljön har betydelse för barns möjlighet till flerspråkighet. Slutsatsen som dras är att en god atmosfär i verksamheten, personal med samma modersmål som barnen samt personal som visar intresse för de olika språken inte räcker för att barnen dagligen ska möta sina olika språk utan barnen måste också ha tillgång till det fysiska materialet i en tillåtande miljö.

Abdulkarim Ismail, Amna & Fellnäs, Ingela (2014). Språkstörning i ett flerspråkigt perspektiv. En fallstudie. Language impairment in a multilingual perspective. A case study. Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.SyfteSyftet med vårt arbete har varit att studera skolsituationen för en tvåspråkig elev med grav språkstörning genom att ta del av pedagogers berättelser och därigenom ta reda på hur pedagogerna skapar en gynnsam lärandemiljö för eleverna. Vi ville också undersöka hur eleven och föräldrarna upplever skolsituationen.Preciserade frågeställningarHur skapar pedagoger en gynnsam lärandemiljö för flerspråkiga elever med språkstörning? Hur upplever eleven och föräldrarna skolsituationen? Hur tar eleven till sig undervisningen?Teoretisk ramVi har använt oss av Vygotskijs sociokulturella teori (1934) vid analysen av studien men även använt oss av ett specialpedagogiskt perspektiv. MetodVi har använt oss av en fallstudieundersökning och med kvalitativa forskningsfrågor som grund intervjuat elev, föräldrar och undervisande pedagoger. Vi har även observerat eleven vid sju olika tillfällen i klassrumssituationen och på en rast.Resultat och analysSyftet med vår undersökning har uppfyllts genom att vi fått ta del av informanternas berättelser och upplevelser. Resultatet visar på att föräldrarna haft ett stort behov av att berätta om sina upplevelser. Eleven har också berättat om sina upplevelser och vi menar att genom berättelserna fått bekräftat att eleven tagit till sig den undervisning som bedrivs överensstämmer med hennes behov. Pedagogerna har berättat om framgångsrika metoder för arbete i kommunikationsklasser.Kunskapsbidraget i relation till vad som redan beforskats och vad vår undersökning kommit fram tillVi har funnit att pedagogerna försöker använda sig av forskning om undervisningsmodeller som beskrivs i tidigare forskning kring språkutvecklande arbetssätt (Cummins, 1997; Gibbons, 2006; Thomas & Collier, 1997). Föräldrarna vittnar i likhet med tidigare forskning (Bouakaz & Persson, 2007; Lahdenpäre, 1997; Stigendal, 2000) i sina berättelser om den klyfta som finns mellan skolan och föräldrar med en annan kulturell bakgrund än den svenska. Vi menar att det finns ett behov av att öka förståelsen mellan föräldrar och den svenska skolan. Specialpedagogiska implikationerAtt undervisa elever med språkstörning i särskilda undervisningsgrupper menar vi har många fördelar även om det sker under exkluderande former. Det är dock viktigt att sprida den kunskap som finns bland personalen där till pedagoger i alla förskolor och skolor för att alla barn ska kunna undervisas under inkluderande former. / Language Impairment in a multilingual perspective A case studyAbstract/ Summary Amna Ismail, Abdulkarim & Fellnäs, Ingela (2014) Language Impairment in a multilingual perspective. A case study. School development and leadership, special education, learning and society, Malmö Highschool.Purpose The purpose of our research has been to study school situation for a bilingual pupil with specific language impairment by taking part of the teachers experience and through that we get to know how teachers create a beneficial learning environment for pupils. We also wanted to know how the pupil and her parents feel about the school situation.The main questions in the researchHow do teachers create a beneficial learning environment for bilingual pupils with specific language impairment? How do the parents and the pupil feel about the school situation? How does the pupil learn and understand during lessons?Theoretical frame Vygotskijs social cultural theory (1934) was our main theory that we used when we analyzed this research. We also used special educational perspective. MethodOur research is a case study about one pupil with Specific Language Impairment. Our interview questions were based on quality methods when we interviewed the pupil, her parents and her teachers. We have also observed the pupil at seven different occasions. Result and analysesThe purpose of our research was achieved by taking part of the participants’ stories and experiences. The results show that the parents were in a real need of talking about their feelings and experiences. The pupil has talked about her feelings and experiences and we believe that through these stories we are now assured that this pupil gained the help and support that suited her needs. The teachers have talked about their successful methods which they used in the communication class.Knowledge contribution in a relationship to what has already been researched and what does our examination reachedWe have found that the teachers use researches of teaching models which are described in previous research about language development work (Cummins, 1997; Gibbons, 2006; Thomas & Collier, 1997). In their stories parents testify as in previous research (Bouakaz & Persson, 2007; Lahdenpäre, 1997; Stigendal, 2000) the gap between the school and the parents with another cultural background than the Swedish. We believe that there is a need to increase the understanding and the cooperation between the parents and the Swedish school. Special educational implicationsWe believe that teaching pupils with specific language impairment in specific teaching groups has many advantages even if it occurs in excluding forms. However, it is important to spread the knowledge that exists among the staff to the teachers in all preschools and schools in order to enable all children to get the chance to be taught in inclusive forms. Keywords: multilingualism, parental perspective, communication class, language impairment

Vårt examensarbete handlar om språkstörning i kombination med flerspråkighet. Vi gör en text- och bildanalys av två testmaterial, Nya Lundamaterialet och Nya SIT. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka om och i så fall på vilka sätt dessa tester ger barn med annat modersmål än svenska förutsättningar att utföra testet. De frågor som ligger till grund för detta arbete är: Hur är testmaterialen konstruerade? Hur är bedömningsmaterialet utformat vad gäller hänsynstagande till kultur, etnicitet och flerspråkighet? Vad är det som bedöms i de tester som logopedmottagningen använder sig av vid en misstänkt språkstörning? De metoder vi har använt oss av för att kunna besvara våra frågeställningar är text- och bildanalys och intervjuer. Den tidigare forskning som presenteras berör språkstörning, konsekvenser av att testa barns språkutveckling samt samhällets till synes ökade behov av att ställa diagnoser. De teoretiska utgångspunkterna har varit Michel Foucaults teori om normalitet och avvikelser samt processbarhetsteorin som är en teori om andraspråksinlärning. Vår slutsats i arbetet är att testerna ej tar hänsyn till kultur, etnicitet och flerspråkighet, men testens syfte att kartlägga och bedöma barns språkliga förmåga framför allt fonologi, morfologi och syntax samt att ge en bild av barnets språkliga förmåga uppfylls.

Hösten 2013 infördes en ny reform för modersmålsstödet i Malmö stads förskolor. Reformen ska garantera att alla barn får möjlighet till språkutveckling och språkstöd. Sedan införandet har olika åtgärder gjorts för att garantera ett likvärdigt stöd för alla barn. Syftet med den här studien är att ta reda på om åtgärderna som genomförts i den nya reformen för modersmålsstöd garanterar ett likvärdigt stöd för de flerspråkiga barnen på Malmö stads förskolor. För att lyckas med detta behöver vi ta reda på i hur stor utsträckning pedagogerna i Malmö stad arbetar med flerspråkighet. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, med utgångspunkt i Vygotskijs teorier om tänkande och språk. I analysen används Cummins fyrfältsmodell för att beskriva vad den nya reformen kan innebära för de flerspråkiga barnens språkutveckling och Ellis modell för språkundervisning används för att beskriva hur modersmålsstödet har förändrats. I studien har vi använt oss av enkätintervjuer som insamlingsmetod och fick på så vis in svar från 46 förskollärare. Vi har även intervjuat en språkutvecklare från förskoleförvaltningen, för att skapa förståelse för hur språkutvecklarna arbetar. Utifrån studiens resultat så anser vi att åtgärderna som genomförts i Malmö stad sedan den nya reformen genomfördes, inte garanterar ett likvärdigt språkstöd för de flerspråkiga barnen i Malmö stads förskolor. Genom respondenternas svar kom vi fram till att det finns olika faktorer som kan påverka i hur stor utsträckning pedagogerna som deltog i enkäten arbetar med att stödja de flerspråkiga barnens språkutveckling. Några av faktorerna som kan påverka hur stort utrymme flerspråkighetsarbetet ges i verksamheten är bland annat om pedagogerna har tillgång till flerspråkig personal, om de får stöd av en språkutvecklare och om de har tillgång till digitala verktyg på avdelningen. I slutändan så anser majoriteten av pedagogerna i studien att den nya reformen för modersmålsstöd är bättre än den tidigare för de flerspråkiga barnens språkutveckling. Men de anser att det är ett dåligt genomförande av den nya reformen, eftersom 80% av pedagogerna anser att de saknar kunskap och/eller verktyg för att klara av uppdraget att stödja alla barns språkutveckling.