Inledning  Sverige är i dag ett mångkulturellt land och med många barn som talar flera olika språk. Förskolan ses som en arena för flerspråkiga och mångkulturella möten. Forskning visar att pedagoger upplever utmaningar kring arbetet med flerspråkighet men även möjligheter med att arbeta med flerspråkighet i förskolan. I läroplanen för förskolan, lpfö18 (Skolverket 2018) redogörs för mål om språk, där framgår tydligt att barn med annat modersmål än svenska ska ges möjlighet att utveckla både det svenska språket samt sitt modersmål. Detta mål anses enligt forskningen vara svårtolkat samt problematiskt att nå upp till i förskolans verksamhet.  Syfte   Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver arbetet med flerspråkighet i förskolan.  Metod  Till denna studie valdes kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som verktyg för insamling av studiens data. Intervjuerna utfördes av sex förskollärare på två förskolor i mångkulturella områden i en storstadsregion.  Resultat  Resultatet i studien visar att respondenterna upplever utmaningar med bristande kommunikation i de fall förskollärarna inte behärskar barnens första språk. Om det finns pedagoger med annat första språk än svenska att tillgå på förskolorna, så ses detta som en möjlighet att arbeta med flerspråkighet i förskolan. Mötet med olika kulturer anses vara en annan utmaning hos förskollärare i studien. Bildstöd, TAKK och gester är något som förskollärarna i studien anser vara viktiga i interaktionen med flerspråkiga barn. Polyglutt, bildstöd samt TAKK ses som språkstödjande verktyg i arbetet med flerspråkighet i förskolan. Majoriteten av förskollärarna i studien anser att det behövs mer kunskap kring arbetet med flerspråkighet. Det mål som redogörs för i läroplanen, lpfö18 (Skolverket 2018) anses enligt förskollärarna i denna studie som svårt att nå upp till, vilket är förenligt med tidigare forskning

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete med att inkludera flerspråkiga barns modersmål i förskoleverksamheten. För att undersöka detta har kvalitativa intervjuer genomförts med nio förskollärare. Förskollärarna har fått beskriva sitt förhållningssätt till modersmål, vilka strategier de har för att inkludera flerspråkiga barns modersmål i förskoleverksamheten, samt vilka utmaningar de upplever relaterat till att inkludera och arbeta med flerspråkiga barns modersmål i förskolan. Förskollärarnas beskrivna förhållningssätt och strategier i förhållande till att inkludera barns modersmål i förskolan har analyserats och diskuterats med hjälp av sociokulturell teori. Resultatet visar att förskollärarnas förhållningssätt till inkludering av modersmål är positivt och har stor betydelse för vilka förutsättningar de flerspråkiga barnen får att utveckla alla sina språk i förskolan. Några av de strategier förskollärarna använder sig av som stöd för att förstärka och förtydliga den språkliga undervisningen presenteras i resultatet. Resultatet pekar även på att förskollärarna upplever att det talas för lite om hur arbetet med flerspråkighet och modersmål bör se ut i förskolan. Samtliga förskollärare uttrycker att de upplever utmaningar och svårigheter med hur de ska inkludera flerspråkiga barns modersmål på ett naturligt sätt i undervisningen och några av dessa utmaningar blir synliga i resultatet. Studien bidrar med ökad kunskap om hur förskollärarens förhållningssätt påverkar flerspråkiga barns möjligheter och förutsättningar till att få utveckla alla sina språk. Studien bidrar även med en insyn i både de strategier förskollärarna använder som stöd för att inkludera modersmålet i verksamheten samt de utmaningar som förskollärarna upplever med det arbetet.

Detta är en kvalitativ studie av fyra förskollärares arbete med att synliggöra strategier i förskolan i ett språkutvecklande arbete med flerspråkiga barn. Syftet med studien är att synliggöra hur förskollärare stöttar flerspråkiga barn i sin språkutveckling. Studien berör frågor som innebär att synliggöra kompetenser hos förskollärarna inom området flerspråkighet. Vidare kommer studien även beröra vilka strategier som tillämpas i förskollärarnas arbete med flerspråkiga barn. I denna studie har fyra förskollärare med liten till hög erfarenhet i mötet med flerspråkiga barn intervjuats. Vikten av att besitta erfarenhet spelade roll för resultatet, då erfarenheten skulle medföra hur arbetet ser ut för de olika förskollärarna. Studiens fokusområde har varit strategier och kompetenser samt hur arbetet utformas språkutvecklande i deras arbete med flerspråkighet. Studien vilar på semistrukturerade intervjuer som genomfördes via telefon.    Tidigare forskning där bland annat Fredriksson och Lindgren Eneflo (2019) lyfter vikten av att arbeta språkstimulerande med flerspråkiga barn i förskolan. Författarna benämner att barn med ett annat modersmål än svenska ska få rätt till likvärdig undervisning, genom att få möjlighet att utveckla sitt svenska språk och hemspråk. Likaså ges möjlighet till att utveckla sin kulturella identitet. Något som härstammar från skollagens bestämmelser samt läroplanen för förskolan. Resultatet för denna studie visar att förskollärarna tillämpar goda strategier och har ett synsätt som ställer sig i linje till det sociokulturella perspektivet som även tillämpas i denna studie. Resultatet lyfter även utmaningar i arbetet med flerspråkiga barn, samt vikten av att bemöta utmaningarna på ett rätt sätt.

Studiens syfte är att få kunskap om bruket av TAKK (Tecken som Alternativ och kompletterande kommunikation) i relation till flerspråkiga. Studien fördjupar sig först i vad flerspråkighet innebär, TAKK och TAKK i förskolan. Teoretiska perspektiv som speglar i arbetet är transspråkande och metodologiska teorin positivism. En webb enkät användes som datainsamling med sammanlagt 80st respondenter från både en kommun i Norrbotten och en sluten Facebook grupp. Resultatet visar ingen nämnbar skillnad på antal arbetsår och hur TAKK används. Utbildning inom TAKK gav ingen nämnvärd skillnad utom vid hur ofta TAKK används. Främsta anledningen varför pedagoger använder TAKK är för att det är ett bra verktyg i förhållande till flerspråkighet och att skapa förståelse. Möjligheter med TAKK är att det främjar språket, skapar tydlighet och förståelse mellan barn samt pedagog. Utmaningar med TAKK är att pedagogerna har olika utbildning inom TAKK, passar inte alla barn och att TAKK tar tid samt pedagogerna upplever det är svårt att lära sig.

Idag ser vi en ständig ökning av flerspråkiga elever i de svenska skolorna, vilket medför större utmaningar för lärare då lärare måste arbeta mycket med anpassning för att dessa elever ska kunna klara målen, så att lärarna på så sätt ska kunna utgå från elevernas behov och förutsättningar.Syftet med min studie är att undersöka utmaningar och svårigheter för flerspråkiga elever inom matematikundervisningen samt att undersöka varför språkutvecklingen är viktig i matematiken för dessa elever. Målet är att studien ska bidra till att belysa vilka anpassningar man kan använda i matematikundervisningen för flerspråkiga elever samt hur lärare och specialpedagoger kan arbeta språkutvecklande när det gäller dessa anpassningar. I min studie har jag valt att använda mig av intervjuer och analys av teoretiska perspektivsom jag utgår ifrån såsom det sociokulturella perspektivet. Utifrån det fått resultat som var väldigt intressanta om flerspråkiga elevers svårigheter i matematik samt hur man kan anpassa undervisningen så att de lär sig på bästa sätt. Dessutom har jag fått lära mig vilka specialpedagogiska implikationer det är som krävs när man undervisar flerspråkiga elever med svårigheter inom matematiken.

Syftet med detta examensarbete är att fördjupa förståelsen för flerspråkiga elevers skolsituation i Sverige. Vi undersöker forskningens tal om flerspråkiga elevers skolsituation och belyser denna problematik utifrån ett lärarperspektiv samt ur ett elevperspektiv. Vår analys utgår ifrån följande forskningsfrågor: - Hur framträder sambandet mellan skolprestation och flerspråkighet i forskningens tal om flerspråkiga elevers skolsituation? - Hur framträder lärares arbete med och uppfattningar om flerspråkiga elever i forskningens tal om flerspråkiga elevers skolsituation? - Hur framträder flerspråkiga elevers identitetsskapande i forskningens tal om flerspråkiga elevers skolsituation? Vi använder oss utav en diskursteoretisk ansats och analyserar fem avhandlingar för att söka svar på våra frågor och för att synliggöra de diskurser som finns i texterna kring flerspråkiga elevers skolsituation. De huvuddiskurser som trätt fram kan sammanfattas som att de flerspråkiga eleverna inte presterar på samma nivå som de enspråkiga, svenska eleverna. Lärare uppfattar ofta flerspråkiga elever som ”jobbiga” eller som ”struliga”. De flerspråkiga eleverna ses ofta som elever som är i behov utav särskilt stöd. De flerspråkiga eleverna ges inte samma chans som enspråkiga, svenska elever att skapa sig en egen identitet som elev i den svenska skolan. Istället tillskrivs de ofta en roll på grund utav de förutfattade meningar och föreställningar som lärare, övrig personal på skolan och andra elever har om de flerspråkiga eleverna. Samhället idag ser på flerspråkighet som något positivt. Det anses vara positivt att kunna flera språk, att resa och se sig om i den alltmer globaliserade värld som vi lever i. En slutsats som vi drar är att det är besynnerligt och nedstämmande att flerspråkighet i skolans värld ses som något negativt och som förknippas med lågpresterande elever som är ”jobbiga” att arbeta med. Vårt kunskapsbidrag är alltså tvåfallt; Forskningsfältet flerspråkighet i skolan domineras av ett tal om flerspråkighet som något problematiskt och detta ställer krav på (blivande) lärare inom svensk skola att dels vara medvetna om denna diskurs dels, arbeta aktivt för att förändra den.

Flerspråkighet är idag mycket utbrett i det svenska samhället och lika så i den svenska förskolan. Enligt våra observationer får andra språk än svenska begränsat utrymme i förskolan och språkundervisningen handlar i stort sett enbart om det svenska språket. Detta examensarbete har till syfte att undersöka hur förskollärare uppger att de arbetar med flerspråkighet i förskolan samt vilka hinder och möjligheter förskollärarna ser i flerspråkighetsarbetet. För att göra detta möjligt användes intervjuer som metod. Sex intervjuer med förskollärare genomfördes på sex olika förskolor. Det som framkom när intervjuerna transkriberades och analyserades var att arbetet med flerspråkigheten varierade, däremot använde samtliga förskollärare metoder som exempelvis bildstöd och högläsning. Det framkom även att de avdelningarna med högt antal flerspråkiga barn fokuserade på att lära barnen svenska i kontrast till de avdelningar med färre antal flerspråkiga barn som la större fokus på barnens olika modersmål. Det har visat sig att barn som utvecklar sitt modersmål sedan har lättare att lära sig ett andraspråk (Skolverket, 2021). Personalbrist och stora barngrupper är något många av förskollärarna anser är ett hinder för att utveckla flerspråkigheten. Det som framkom som möjligheter var förskolornas system för kompetensutveckling, samt stöd från rektorn vid behov. Det teoretiska perspektiv som ligger till grund för studien är det interkulturella perspektivet.

Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare förhåller sig till elevernas flerspråkighet, samt om elevernas flerspråkighet utnyttjas i klassrumssammanhang. Syftet uppnås och frågeställningarna besvaras genom en kvalitativ intervjustudie. I studien deltar fyra kvinnliga och yrkesverksamma lärare som arbetar inom årskurs F-3. Lärarna berättar vilken syn de har på att eleverna använder sitt modersmål i undervisningssammanhang och även delvis i övriga klassrumssammanhang. Lärarna berättar även om de använder sig av några strategier för att främja elevernas flerspråkighetsutveckling. Vidare talar lärarna om hur eller om de använder elevernas flerspråkighet i klassrummet. Det insamlade empiriska materialet analyseras utifrån den tidigare framtagna forskningen. Studiens resultat visar att de intervjuade lärarna har en generellt positiv inställning till elevernas flerspråkighet. Resultatet visade dock samtidigt att elevernas flerspråkighet inte används i klassrummet i en stor utsträckning. Det blev även väldigt synligt att resultatet och diskussionen blev motsägelsefull.

Abstrakt: Syftet med denna studie är att undersöka de utmaningar och svårigheter som läraren möter i undervisningen av nyanlända elever i ämnet engelska, samt de strategier och ar-betssätt som läraren använder för att inkludera dessa elever i den ordinarie undervis-ningen. Studien utgår från ett lärarperspektiv och belyser de hinder och framgångsfak-torer i arbetet med nyanlända elever, samt hur läraren kan stödjas för att främja elever-nas lärande och integration. Studien utgår från den sociokulturella teorin, genom att in-tegrera sociokulturella teorin med forskning om flerspråkighet och transpråkande fick vi en djupare förståelse om hur lärandet sker i flerspråkiga skolor.Genom kvalitativa semistrukturella intervjuer med fyra lärare från två olika skolor sam-lades det empiriska materialet in. Resultaten visar att de största utmaningarna som lära-ren möter är de varierande kunskapsnivåer hos nyanlända elever, brist på tid, resursper-soner, studiehandledning på modersmål samt otillräckliga föräldrastöd vilket lede till att eleverna tappade motivation. Dessa faktorer påverkar möjligheten till effektiv undervis-ning och anpassning av material och stöd. Vidare har det framgått att lärarna använder olika användbara strategier och hjälpmedel för att möta dessa utmaningar såsom bild-stod, kroppsspråk, digitala verktyg, transpråkandet genom att använda elevernas mo-dersmål som resurs i lärandet och stöttning.Trots de positiva strategier som läraren använder för att stödja och inkludera nyanlända eleverna, kvarstår betydande utmaningar på grund av de brister på resurser och stöd-strukturer. Denna granskning betonar vikten av att skolorna säkerställa att eleverna får tillräckliga resurser och studiehandledare, och att lärarna får den utbildning och stöd de behöver för att möta elevernas varierande behov.

Syftet med denna studie var att undersöka studiehandledares uppfattning om sitt arbete och sin roll i förhållande till andra yrkesgrupper inom skolan. Sju studiehandledare från olika skolor intervjuades för att besvara på studiens forskningsfrågor. Resultaten visar att studiehandledarna har en viktig roll i skolan och att deras arbete är avgörande för nyanlända elevers lärande samt skolans övergripande funktion. Studien identifierar flera utmaningar, bland annat bristande samarbete mellan lärare och studiehandledare. Resultaten lyfter fram vikten avstudiehandledarnas arbete, de utmaningar de står inför och okunskapen om derasyrkesroll bland övrig skolpersonal. Studien visade också att rollen somstudiehandledare ofta missförstås och förväxlas med andra yrkesgrupper, såsomtolkar, elevassistenter och extra resurser i klassrummet, vilket gör att de ofta måsteutföra arbetsuppgifter som inte ingår i deras egentliga arbetsbeskrivning.Studiehandledarna uttrycker oro över sin anställningssituation och även om deanser att deras arbete är viktigt, riskerar de att förlora jobbet när som helst på grundav att elevantalet snabbt kan förändras.