Denna litteraturstudie beskriver andraspråksutveckling utifrån forskning. Vår upplevelse av verksamheten är att lärare inte har kunskaper hur elever med annat modersmål än svenska ska undervisas på bästa sätt. Resultatet i denna studie visar att lärarens kunskaper om andraspråksutveckling är en viktig faktor för andraspråkselevers skolframgång. Forskning visar flera gynnsamma arbetssätt som skulle bidra till en mer utvecklande undervisning för andraspråkslever om läraren har kunskaper om dessa arbetssätt. Lärarens kunskaper kring språkutveckling är starkt förknippat med lärarens attityd till flerspråkighet. Med godare kunskaper kommer också ett positivare förhållningssätt gentemot elever med ett annat modersmål än svenska. Elevens språk bör ses som en resurs och inte som ett hinder. Emellertid visar resultatet att lärare saknar korrekt kompetens, vilket har negativa konsekvenser för elevens språkutveckling. En annan slutsats från resultatet är att kollegialt samarbete har stor betydelse för andraspråkselevers skolframgång. När elevens utbildning grundas på ett gott samarbete mellan modersmålslärare, klasslärare och studiehandledare blir elevens behov synliga. På detta sätt kan man ge eleven större möjligheter att utvecklas så långt som möjligt. Studien är en litteraturstudie som genomförts med informationssökning och litteraturanalys som metod. Syftet med studien är att analysera forskningsmaterial för att kunna sammanställa ett resultat kring vad forskning säger om språkutvecklande arbetssätt. Studien belyser sociokulturell teoriram, kognitivism, pragmatism och behaviourism utifrån ett språk- och lärandeperspektiv. Materialet som använts i studien har valts ut genom kriterier som innebär att texterna ska innehålla skolkontext, årskurs 1-9 och första- och andraspråksinlärning.

Studien syftar till att undersöka om och hur barns andraspråksutveckling stimuleras med hjälp av litteratur och estetiska uttrycksformer. Ur ett neomaterialistiskt perspektiv har data konstruerats med hjälp av intervjuer och observationer. Studien syftar till att synliggöra hur barn samhandlar och bereds agens för sitt språkande i det sammanhang de ingår i. Resultatet visar att förskollärares förhållningsätt är den viktigaste performativa agenten för barns möjligheter till uttryck. Slutsatsen är att förskollärare ser boken som ett objekt de hämtar kunskap ifrån istället för att bereda plats för ett sprakande mellanrum.

Mitt syfte med den här studien var att undersöka hur fem pedagoger uppger att de jobbar språkutvecklande på förskolan, både med svenska språket samt barnens modersmål. För att göra det använde jag mig av metoden intervjuer. Fyra intervjuer skedde i personliga möten på förskolorna där de jobbade och en intervju skedde via mailen. Det som framkom under intervjuerna var att pedagogerna anser att barnens språkutveckling sker i vardagliga aktiviteter så som läsa böcker, sjunga sånger, spela spel o.s.v. Det som också framkom under intervjuerna var att pedagogerna inte riktigt viste hur de skulle stödja barnens modersmålsutveckling. Eftersom pedagogerna oftast inte själva kan barnens modersmål när det är annat än svenska, så blir det svårt för dem att stödja det språkets utveckling. Det pedagogerna kan göra då är att visa intresse för barnens modersmål och uppmärksamma det på olika sätt som till exempel låta barnet presentera lunchen på sitt modersmål.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med språkutvecklingen hos flerspråkiga barn i förskolan. Dessutom vill vi skaffa oss kunskap om vilket material som används i arbete med dessa barn vid språkutveckling. Studien baseras på en kvalitativ undersökning och kvalitativa intervjuer används för att kunna besvara på vårt syfte och frågeställningar. Intervjuerna genomfördes med sju pedagoger dvs. fyra förskollärare och tre barnskötare, i två olika kommuner i Stockholms län. Det sammanställda resultatet visar att alla förskolor använder olika verktyg/redskap som exempelvis TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation), böcker på olika språk, sånger och ramsor samt bilder för att tydliggöra det dagliga arbetet för både flerspråkiga barn och barn som inte har kommit så långt i sin språkutveckling. Med hjälp av olika verktyg/redskap underlättar pedagogerna för barnen att kunna kommunicera både med varandra och med de vuxna i förskolan. Vidare visar studien att pedagogernas roll har stor betydelse för arbete med flerspråkiga barns språkutveckling.

I föreliggande studie har sex förskollärare intervjuats med syfte att undersöka deras uppfattningar om arbetssätt, kompetenser och samarbete med föräldrar för att stärka språkutveckling i svenska hos barn med annat modersmål. Fokus läggs på språkets betydelse för flerspråkiga barns lärande och studien har sina utgångspunkter i ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att de flesta förskollärare i studien anser att det krävs ett öppet bemötande gentemot flerspråkiga barn, för att kunna gynna språkutvecklingen i svenska och främja barnens utveckling och lärande i stort. En god attityd betonas som grunden för en bra verksamhet. Däremot menar några att arbetet med flerspråkighet kan upplevas som utmanande och svårt i förskolan. I resultatet framgår även att några förskollärare betonar svårigheter i kommunikationen mellan förskola och hem. De flesta förskollärare tar upp vikten av ett bra samspel, ett öppet bemötande och goda relationer mellan förskolan och hemmet. Något som nämns av de flesta förskollärare är vikten av tydlighet i samspel och kommunikation med flerspråkiga barn. Att barnen är beroende av medvetna pedagoger som planerar aktiviteter och organiserar miljön på ett sätt som stimulerar barnens språkanvändning och språkutveckling. Vissa förskollärare betonar sitt behov av kompetens i flerspråkighet för att kunna tillgodose barnens språkliga behov i svenska. Utifrån denna studie anses kompetens vara kunskap om innehållet i läroplanen, kompetens om flerspråkighet och att ha ett välutvecklat majoritetsspråk. Att själv vara flerspråkig som förskollärare ses också av flera som en kompetens.

Denna studie handlar om flerspråkighet i förskoleklass och undersöker hur pedagogerna förhåller sig till flerspråkighet samt hur de beskriver att de använder andra modersmål i sin verksamhet. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare som arbetar i förskoleklasser med flerspråkiga barn. Som analysverktyg för att se hur resultatet besvarar studiens forskningsfrågor används den sociokulturella teorins begrepp den närmaste utvecklingszonen och stöttning. Resultatet av studien visar att pedagogerna är medvetna om betydelsen av att de flerspråkiga barnen får använda sina modersmål i verksamheten och pedagogernas berättelser visar även på ett positivt förhållningssätt till flerspråkighet. I resultatet framkommer också hur pedagogerna beskriver flera olika sätt de använder sig av andra modersmål i sin verksamhet. Analysen visar hur det kan tolkas som olika sätt att stötta de flerspråkiga barnens språkutveckling både på modersmålet och på det svenska språket. Resultatet visar även att pedagogerna beskriver hur de anpassar sin undervisning efter barnens språkliga nivå för att alla ska ha möjlighet att tillägna sig den undervisning som förekommer i förskoleklassen.

I dagens samhälle och skola finns det elever med flerspråkighet. Vårt samhälle innehåller språkliga resurser i en stor variation men de flerspråkiga eleverna får inte alltid den stöttning de behöver i det svenska språket. Det primära syftet med litteraturstudien är att tydliggöra hur lärare kan stötta flerspråkiga elever i deras andraspråksutveckling. Metoden som använts är en systematisk litteratursökning för att undersöka tillämplig forskning inom vårt valda område. Denna studie har identifierat några av de viktiga faktorerna för stöttning i andraspråksundervisning: modersmålsundervisning, höga förväntningar och krav, tydlighet i kommunikation och val av undervisning. För vidare forskning inom detta område behöver vi se och förstå stöttningens betydelse ur elevernas perspektiv, det vill säga att undersöka vad flerspråkiga elever själva anser att de behöver för att vidareutvecklas i sitt andraspråk.

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa de faktorer som är viktiga i arbetet med flerspråkiga elever i klassundervisningen. Studien redogör för hur undervisning bör utformas för att andraspråkselever ska lära och trivas i skolan. Studien behandlar främst forskning som utförts i grundskolans lägre årskurser. Litteraturstudiens resultat är baserat på 16 vetenskapliga artiklar och har strukturerats i olika teman som svarar mot syftet. Faktorer som stödjer andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling har ordnats i sju teman. Dessa är höga förväntningar och utmanande uppgifter, lärares medvetna språkanvändning, explicit undervisning av språkregister, stöttning, stort talutrymme för elever, språkstöd samt meningsfull och motiverande undervisning. Därefter följer de faktorer som är betydelsefulla för andraspråkselevers trivsel i två teman. Dessa är se värdet av mångfald samt trygghet och gemenskap. I den avslutande diskussionen behandlas tre områden som är övergripande för resultatet. Först diskuteras hur undervisning ska tillgodose balansen mellan andraspråkselevers behov av förståelse och utmaning. Därefter diskuteras vikten av att språket är i centrum för ämnesundervisningen för att främja andraspråksutvecklingen. Slutligen resoneras det kring huruvida andraspråkselevers trivsel är en förutsättning för lärande.

Syftet med denna studie är att återge aktuell forskning kring modersmålets inverkan hos illiteratas inlärningav ett andraspråk. För att kunna ge svar på studiensfrågeställningar redogörs för centrala begrepp inom andraspråksinlärning.Ett resultat som framkommer är att användningen av modersmålet inom ramen för undervisningen genereraren självkänsla hos inläraren. Modersmålsanvändningen gör ocksåatt inlärarenfår ökade möjlighetertillintegration i samhället.Dels kan redan befästa kunskaper och erfarenheter från modersmåletanvändasvid läsning och skrivande på andraspråket. Dels visas hos inläraren prov på en stolthet över sittkulturella arv. Tidigare språkkunskaper skapar förutsättningar för andraspråksinlärning ochger därmed en större tillförsikt till inlärarens egenförmåga.Genom ettsamarbete mellan modersmålslärare ochsfi-lärarekan en mer enhetlig bild förmedlasav en inlärares inneboende kunskaper och erfarenheter. Rent konkretkan läraren inkludera modersmålsläraren i läs-och skrivutveckling för de inläraresom inte tillgodogjort sig detlatinskaalfabetetet.

The aim of this bachelor's thesis is to gain a deeper understanding of the subject which is about children's librarians and how they look at their professional identity when it comes to the work they do with bi- and multilingual children. This comes mainly from what we have read in earlier publications that exists in the subject as a whole. The analytical framework for the thesis is based upon Anders Ørom and Treine Schreibers professional identities written in the 1990's. The method for the thesis is made up of six semistructured interviews with children's librarians. The main results we got out of this thesis are that all of the professional identities could be found in the respondents for this study. We also found that several of the identities coexisted in parallel within the respondents.