This is a study of how multicultural competence is supplied within a centralized purchasing group of librarians in Gothenburg. It is also an investigation in librarians' working methods in purchase of multilingual media and their approaches to multilingual users' needs and demands. The purpose is thus to reach a deeper understanding of these librarians' multicultural competence and their work with multilingual media in relation to user's demand. This since we in prior work experience faced obstacles with the acquisition of multilingual media. This is problematic in a diverse society where all needs and demands should be fulfilled within the public libraries. We based our theory in research regarding multicultural competence, with an approach to the concept as a process that is developing over time. The study is conducted in Gothenburg, we found that the city's primary working method is a centralized purchasing group from different branch libraries. Within this group we made semi-structured interviews to assemble data. These interviews concerned if and how the librarians use multicultural competence in the purchasing group, how they approach and use them in their working methods and strategies, and, if and how, they relate to Gothenburg's districts populations and their demands. We proceeded thus from the librarians' perspective. We found, along the interviews, that the librarians were all multicultural competent but that the working methods in some cases could limit their work. The working methods could also in some cases limit their work to satisfy demand.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur några lärare, speciallärare och specialpedagoger beskriver att flerspråkighetsfaktorn påverkar identifiering av läs- och skrivsvårigheter, och vilken kunskap som de anser behövs för att kunna göra bedömningar med god tillförlitlighet. För att undersöka detta har åtta lärare, speciallärare och specialpedagoger på sammanlagt sex olika grundskolor i två olika kommuner intervjuats i enskilda och semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska ram utgår från ett specialpedagogiskt perspektiv på lärande samt Antonovskys salutogena perspektiv. Sammanfattningsvis efterfrågar deltagarna, och framför allt lärarna, mer kunskap om generella och specifika läs- och skrivsvårigheter för att kunna stötta elever i svårigheter på rätt sätt. Flera av deltagarna tycker att det är en stor utmaning att ge de flerspråkiga eleverna rätt stöttning, och framför allt är det en stor utmaning att identifiera det som är brister i språket och det som skulle kunna vara läs- och skrivsvårigheter. De menar att man behöver ha god utbildning i både svenska som andraspråk och specialpedagogik för att göra rätt bedömningar och följaktligen sätta in rätt insatser. Vidare uttrycker deltagarna även en önskan om ett utökat samarbete mellan professionerna lärare, speciallärare, specialpedagoger och modersmålslärare när det gäller dessa elever. Min slutsats är att lärare, speciallärare och specialpedagoger har stor kunskap om och ett salutogent förhållningssätt till flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter, men att det är ett komplext område som kräver tvärprofessionell specialistkompetens. Att disciplinerna lärare, speciallärare och specialpedagoger arbetar tillsammans är en förutsättning för att vi ska kunna möta elevernas behov. Därutöver behöver samarbetet med modersmålslärarna utökas för att ge en mera rättvis och heltäckande bild av de flerspråkiga elevernas svårigheter och förmågor.

Flerspråkighet och svenska som andraspråk är två aktuella samtalsämnen i dagens samhälle. De flesta lärare som arbetar i skolan har idag flerspråkiga elever representerade i sina klassrum. Vi anser det därför intressant att undersöka vilka föreställningar som finns bland lärare om motivation hos flerspråkiga elever i andraspråksinlärning. I denna studie belyses vilken/vilka diskurser som är dominerande i lärares samtal om flerspråkiga elevers motivation i andraspråksinlärning och vilka konsekvenser sådana diskurser kan generera för dessa elevers andraspråksutveckling. Diskursanalys används både som teori och metod för att synliggöra underliggande diskurser i lärarnas samtal. Enskilda intervjuer och en fokusgrupp har genomförts med fem klasslärare som arbetar i årskurs 1-3. Transkriberade samtal har kodats och ett digitalt verktyg har sedan använts för att kartlägga mönster och underliggande diskurser. Utifrån den diskursanalys som genomförts i denna studie har det kunnat synliggöras en huvuddiskurs. I samtal med lärare om motivation hos flerspråkiga elever är det de nyanlända eleverna som ges störst fokus. Flerspråkiga elever representerar stor språklig komplexitet och olika språkbakgrunder. Den rådande diskursen skulle därför kunna bidra till konsekvenser för de elever utanför diskursen såsom brister i motivation och i språkutveckling. En genomgående positiv attityd till flerspråkighet finns också i lärornas utsagor. Ett sådant förhållningssätt kan vara en stor fördel för flerspråkiga elever i sin möjlighet att investera i sin andraspråksutveckling.

Inledning Modersmålslärare har i samband med bemötande av flerspråkiga barn på förskolan och skolan ett pedagogiskt uppdrag. För att kunna fullfölja sitt uppdrag finns det lagar och bestämmelser i form av läro- och kursplan som ska följas. I uppdraget ingår att besöka förskolor och skolor för att undervisa i modersmål. Det innebär i sin tur att det inte endast sker i samspel med barn/elever, utan även med dessa elevers ordinarie lärare samt vårdnadshavare. Syfte Syftet med arbetet är att undersöka hur modersmålslärare beskriver sitt uppdrag. Vilka arbetsmetoder använder sig en modersmålslärare av i modersmålsstöd i förskola och undervisning på skola samt hur modersmålslärare upplever sina relationer med övriga lärare och pedagoger, elever och dess vårdnadshavare. Metod För att kunna besvara frågeställningar och syfte har intervju som kvalitativ metod använts. Fyra modersmålslärare intervjuades med strukturerade frågor som bestämdes i förväg samt följdfrågor som komplettering till undersökningen. Resultat Resultaten från dessa intervjuer visar modersmålslärarnas olika erfarenheter av samspel med ovannämnda personer samt på vilket sätt och under vilka förhållanden mordersmålslärarna bedriver undervisningen för att bidra till utvecklingen av språk hos barn med ett annat modersmål. I resultaten framkommer en beskrivning av samspelet med andra vuxna, ordinarie lärare och vårdnadshavare samt sina arbetsupgifter som på olika sätt är involverade i ett barns språk utveckling.

Under de senaste decennierna har det skett en stor förändring kring språksituationen i Sverige, eftersom migrationen hela tiden ökar och vi blir ett mer mångkulturellt land. Det innebär att det ställs högre krav på lärare och den planerade undervisningen i skolan. Den här litteraturstudien behandlar vad forskning säger om språkutvecklande undervisning för flerspråkiga elever och vilken effekt flerspråkighet som resurs har på elevers språk- och kunskapsutveckling. Syftet med litteraturstudien är att undersöka, analysera och sammanställa forskning som behandlar språkutvecklande undervisning i svenska för flerspråkiga elever i åldrarna 6-12 år. Frågeställningar som resultatet ska ge svar på är följande: Vilka arbetssätt gynnar flerspråkiga elevers språkutveckling? Vilken effekt har den flerspråkiga elevens resurser på dess språk- och kunskapsutveckling? Metoden för den här litteraturstudien har utgått från nationell och internationell forskning. Studiens resultat grundar sig framför allt i det sociokulturella perspektivet och visar att interaktion och samtal, språklig stöttning och transspråkande undervisning är gynnsamma arbetssätt för flerspråkiga elevers språkutveckling. Resultatet visar även att effekten av elevers möjlighet till användning av sina språkliga resurser i undervisningen bland annat leder till positiva attityder till flerspråkighet, språk- och kunskapsutveckling samt stärkt identitet hos eleverna. Vidare kan det bidra till en samverkan mellan hemmet och skolan, vilket innebär att även vårdnadshavare blir engagerade i sina barns språk- och kunskapsutveckling. En slutsats som därmed dragits är att flerspråkighet som resurs bör tas tillvara i klassrummet för att gynna alla elevers språkutveckling.

Då tidigare forskning visat bland annat att matematikundervisning på elevers modersmål, med olika uttrycksformer samt interaktion och kommunikation är fördelaktigt för deras prestationer syftade föreliggande studie till att undersöka lärares möjligheter att anpassa sin matematikundervisning till andraspråkselever. Baserat på semi-strukturerade intervjuer med fem lärare från en F-9 skola med cirka 220 elever i en mindre kommun, visade resultatet att lärare ibland kan uppleva sig sakna nödvändiga förutsättningar för att erbjuda en likvärdig matematikundervisning som läroplanen föreskriver. De anpassningar lärarna beskriver visar att i stort sett alla arbetar med metoder som har stöd i forskning. Trots detta framkom en rad anmärkningar kring exempelvis ökade möjligheter för studiehandledning i matematik på modersmålet, tidsbrist och behov av genomarbetade kartläggningar. Sammanfattningsvis indikerar studien att en rad av de utmaningar som finns kring anpassning av matematikundervisning för andraspråkselever är mer på en organisatorisk nivå än relaterad till lärarinsats.

Syftet med denna studie var att samla information om hur stort omfång av litteratur det finns på andra språk än svenska i ett skolbibliotek på en grundskola. Syftet med studien var att få en bild över hur olika språk utöver det svenska språket som representeras i både böcker och interiören i skolbiblioteket. Studien utgår från en forskningsfråga, en kvalitativ forskningsintervju och observation i ett skolbibliotek. För att svara på forskningsfrågan togs reda på hur skolbiblioteket arbetat med utbudet, och erkännandet av olika modersmål. Resultatet av studien visar på att det är många faktorer som behövs ha i åtanke vid utformningen av ett skolbibliotek i samband med arbetet av ett språkvarierat utbud.

Sammanfattning Vårt syfte är att undersöka hur musik kan användas som ett redskap för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet är även att undersöka vilka möjligheter flerspråkiga barn får till att stimulera sin språkutveckling genom musik. Förskollärares roll enligt styrdokumentet är att uppmuntra barnets språkutveckling oavsett modersmål. Metod I denna studie använde vi oss av kvalitativ metod som utgicks från intervjuer av förskollärare. Med intervjuer vill vi få fram om och hur förskollärarna använder musik och flerspråkighet i verksamheten. Det som vi även vill ta reda på är om de arbetar aktivt med musik för att främja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. Resultat Resultatet visar vad förskollärarna som intervjuades hade för arbetssätt kring flerspråkighet och musik. Ni kommer även få ta del av förskollärarnas tidigare kunskap och hur de arbetar vidare med musik och flerspråkighet samt hur de arbetar med musik som ett redskap för att främja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. Samtliga förskolor tycker musik är ett bra redskap för språkutvecklingen hos flerspråkiga barn men arbetar inte specifikt med båda dessa ämnen tillsammans för att främja språkutvecklingen.

Inledning Studien har sitt fokus i hur digitala verktyg används i förskolor för att utveckla språket hos flerspråkiga barn. Flerspråkighet och digitala verktyg är två växande ämnen i dagens samhälle. Båda ämnena är viktiga att lyfta och skapa sig mer kunskap och förståelse omkring. Syfte Vi vill studera om digitala verktyg används i förskolan med avsikt att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Vi vill genom detta även undersöka vilka metoder som förskollärare använder i detta pedagogiska arbete. Metod Metoden som används i studien är en kvalitativ datainsamling med intervju som verktyg. Intervjuer genomfördes på fem olika förskolor på två orter i södra Sverige. Resultat Studiens resultat visar på att digitala verktyg används inom kommunen för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Det digitala verktyg som används mest är lärplattan och den mest framträdande applikationen är Pollyglutt, där det är möjligt att lyssna på sagor på olika språk. Det framkommer att övriga applikationer endast har som syfte att utveckla det svenska språket. I arbetet med digitala verktyg är det tydligt att respektive förskollärare har olika erfarenheter och metoder. Förskollärarna har arbetat med digitala verktyg i avsikt att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Vissa har genom lärplattan använt sig av applikationer, andra har använt det som informationssökning samt reflektionsverktyg. Dock är detta en relativt ny metod att arbeta med, det är först på senare år de har kombinerat digitala verktyg med språkinlärning. Båda IKT-ansvariga förskollärare nämnde att de är medvetna om att de har en lång väg att gå i arbetet med digitala verktyg. Förskollärarna upplever också hinder som håller dem tillbaka i arbetet. De menar att den digitala utvecklingen går så snabbt att det är svårt att hinna med. Detta kombinerat med personal- och tidsbrist, tillsammans med okunskap och bristande intresse för att arbeta med digitala verktyg för att utveckla språket, gör det till en utmaning för förskollärarna.

SAMMANFATTNING Forskning beskriver att förskolan kan vara en första kontakt med det svenska samhället för en nyanländ familj. Förskolan har därför en viktig roll när det kommer till mottagandet och integreringen av nyanlända barn och vårdnadshavare. Läroplan för förskolan (Lpfö 18, s. 2) beskriver förskolan som en social och kulturell mötesplats där barnen får förståelse för vikten av mångfald i vårt samhälle. Lpfö (18, s. 8) lyfter även hur förskollärare ansvarar för att varje enskilt barn blir bemött och inkluderat utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Syftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring integrering av nyanlända barn i förskolan. Litteraturgenomgången visar att det finns en brist på forskning kring den mångkulturella förskolan samt att det finns ett behov av mer kunskap hos pedagoger angående integrering av nyanlända barn i förskolan. Forskning visar även att alla människor i Sverige inte lever under lika villkor och att ett interkulturellt förhållningssätt där ömsesidig respekt och förståelse för varandras behov är avgörande för hur en integreringsprocess utspelar sig. Verksamhetsteorin har använts för att analysera resultatet under diskussionsavsnittet. En kvalitativ metod har använts för att undersöka hur förskollärare resonerar kring integrering. Intervjuer hölls i två olika kommuner för att ta del av förskollärarnas tankar och erfarenheter och få varierade svar. Sammanlagt hölls sex semistrukturerade intervjuer med sju olika förskollärare. Datamaterialet sammanställdes och analyserades utifrån tabeller som grundade sig på studiens frågeställningar. En slutgiltig tabell gjorde det möjligt att upptäcka fem kategorier utifrån resultatet. Resultatet visar hur förskollärare resonerar kring integrering av nyanlända barn i förskolan. Det första mötet med en nyanländ familj skiljer sig lite mellan de två kommunerna, men arbetet med integrering var däremot relativt likt. Resultatet visar att integrering ses som en viktig del av en förskollärares uppdrag och är något som alla barn ska uppleva i verksamheten. Integrering av en nyanländ familj visar sig leda till både utmaningar och möjligheter där kommunikation och sociala relationer passar in som både en utmaning och möjlighet. De viktigaste aspekterna vid integrering anses vara trygghet och tillit, användning av pedagogiska hjälpmedel, ta hjälp av alternativ kommunikation samt att upprätthålla ett interkulturellt förhållningssätt. Resultatet visade även att det finns en önskan om mer spridning i kommunerna för att samtliga förskolor ska få uppleva mångfald.