Abstrakt    Translanguaging eller transspråkande är ett nytt arbetssätt som kan användas i mångkulturella skolor. Det finns flera forskningar som tyder på att transspråkande har en positiv effekt på elevernas språkutveckling och identitetsförstärkning. Flertals studier visar även att elevernas första- och andra språk vävs in i varandra på ett dynamiskt sätt så att elevernas skolspråk utvecklas. Det har visats att transspråkande inte bara gynnar flerspråkiga elever utan även monolingvistiska elever. Dock finns det få studier som berör lärarnas uppfattning om transspråkande och hur det kan tillämpas i undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur grundskollärare uppfattar transspråkande och dess innebörd samt hur grundskollärare använder sig utav transspråkande i undervisningen. Åtta lärare deltog i intervjuer i syfte att besvara studiens frågeställningar. Studiens resultat visar att det finns skillnad i lärarnas uppfattning av transspråkande där vissa är för och vissa emot denna lärandestrategi. Denna studie visade att lärare som inte har genomgått en kompetensutbildning eller erhållit kunskap om transspråkande hade svårt att använda sig av strategierna. Den visade även att lärare som hade ett positivt förhållningssätt till de transspråkande strategierna kunde på så sätt utnyttja de flerspråkiga elevernas resurser vilket tydde på att transspråkande är ett förhållningssätt snarare än en metod.

Syftet med vår studie är att undersöka vilka arbetsmetoder och lärandemiljöer pedagoger använder för att utveckla språkutveckling hos flerspråkiga barn i förskolan samt hur dessa arbetsmetoder stämmer är överens med det sociokulturella perspektivets bild av en god språkutveckling miljö. Vi har genomfört en kvalitativ studie på tre mångkulturella förskolor i södra Sverige. Vi har intervjuat fem förskollärare som arbetar aktivt med flerspråkiga barns språkutveckling.    Studien utgår från Lev Vygotskijs sociokulturella perspektivet som tar sin utgångspunkt i att allt lärande hos barnet sker genom sociala samspel och kommunikation med andra. Det betyder att sociala sammanhang stimulerar flerspråkiga barns språkutveckling.    Vårt resultat från studien visar att alla intervjuade förskollärare har likadana förhållningssätt om flerspråkiga barns språkutveckling. Där pedagogerna betraktar flerspråkighet som en tillgång för individen och samhället. Dessutom hade förskollärarna kunskap om att lärandemiljö spelar viktigt roll i flerspråkiga barns språkinlärning. Det visar sig i studiens resultat att alla förskollärarna använder sig av likadana arbetsmetoder i olika förskolor såsom benämna och upprepa föremål, högläsning, bildstöd, teckenspråk, TAKK och kroppsspråk. Alla dessa arbetsmetoder utgår ifrån sociokulturella perspektiv och har utgångspunkt från barns lärande kommunikation. Resultat av vår studie visar också att samarbeta med vårdnadshavarna är avgörande för barns språkutveckling. Ett samarbete mellan familjen och pedagoger ökar dessutom flerspråkiga barns trygghet i förskolan. Det visar även att ett starkt modersmål är basen till en framgångsrik språkinlärning hos flerspråkiga barn. Alla intervjuade pedagoger har en positiv uppfattning till språkutveckling av flerspråkiga barn i förskolan.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om förskollärares arbete med språkutveckling hos flerspråkiga barn. I en granskning från Skolinspektionen (2017) presenteras det att förskollärare saknar kunskap och metoder i arbetet med att stimulera språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. Med motiv i detta har studien utgått från en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare har genomförts för att belysa förskollärares erfarenheter av detta arbete. Förskollärarna som intervjuats är verksamma på förskolor där majoriteten av barngruppen är flerspråkig. Resultatet visar att förskollärarnas erfarenheter präglas av en positiv syn på flerspråkighet. I resultatet framkom även att förskollärarna tycks ha ett medvetet arbetssätt och att de nyttjar ett flertal olika metoder som de anser vara gynnsamma för flerspråkiga barns språkutveckling. Slutligen uppmärksammas att förskollärarna upplever ett antal utmaningar i detta arbetet. Slutsatsen av studien tyder på att det både finns främjande och hindrande aspekter av förskollärares arbete med språkutveckling hos flerspråkiga barn.

Syftet med studien var att undersöka förskollärares perspektiv på flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Studien tog en kvalitativ forskningsansats där åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med legitimerade förskollärare. Studiens teoretiska utgångspunkt tog avstamp i Roger Säljös tolkning av Lev Vygotskijs sociokulturella teori. Dataanalysen genomfördes med hjälp av tematiskanalys och då framkom fyra övergripande teman i resultatet: förutsättningar i arbetet med flerspråkighet, flerspråkiga barns förutsättningar till språkutveckling, förskolans miljö och material samt samverkan med vårdnadshavare. Resultatet visar bland annat att flerspråkiga barn ges olika förutsättningar till språkutveckling beroende på vilka språk som talas av personalen. Studiens slutsats är att förskollärarna beskriver ett gediget arbete med flerspråkiga barns språkutveckling men att utbildning inom området är önskvärt. Förskollärarna uttrycker den pedagogiska miljön som betydelsefull för flerspråkiga barns språkutveckling, både den fysiska miljön tillsammans med materialet såväl som den sociala miljön och deras förhållningssätt.

No description available.

Over the past few decades, as a result of globalization and increasing global migration, Sweden has witnessed significant demographic changes. This has created a multicultural and multi-linguistic society.  New languages, backgrounds and more differences to take into account have presented teachers with a challenging task in designing their teaching. Teachers' attitudes towards students’ languages and methods that acknowledge and encourage the use of students’ full linguistic repertoire are highlighted as essential in order to create conditions in which the students can succeed. Despite this, it appears in previous research that many teachers lack sufficient pedagogical tools in order to provide the students with the linguistic stimulus they require. The aim of this qualitative study is to examine and contribute with knowledge about how language developing approaches might promote learning in multilingual F-3 classrooms. The aim is formulated through the following research questions:   ·       How to the teachers describe that the language development approach affects their teaching? ·       How do the teachers describe the opportunities and obstacles they experience when it comes to taking advantage of students’ linguistic resources in teaching?    The data for this study has been collected through four semi-structured interviews with teachers with experiences of teaching in multilingual classrooms. The study’s theoretical basis is based on the theory of social practices where learning and language development is described as a result of the interaction and interplay amongst the students and teachers in the classroom's social context. The results show that the teachers have a positive attitude towards multilingualism and that the teaching is designed with a particular focus on language development. In the result the teachers also give prominence to showing curiosity towards students' languages and creating conditions for understanding and participation as key factors in promoting students’ language and knowledge development. The teachers further explain the positive effects that occur when students' first languages are lifted and used in the teaching and emphasizes that small actions can have big effects on students’ identity and knowledge development.

Denna studie syftar till att fördjupa kunskapen om hur F-3-lärare beskriver utmaningar som finns kring flerspråkiga elevers ordförråd i svenska och vilka arbetssätt som används för att elever ska nå kunskapskraven. Genom sju kvalitativa intervjuer med F-3-lärare sammanställdes ett material som studerades med hjälp av tematisk analys. Materialet genererade fem teman som besvarar forskningsfrågorna. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att lärare upplever att flerspråkiga elevers bristande ordförråd är en utmaning i undervisningen och att lärare använder varierade arbetssätt för att hantera utmaningarna.

Syftet med denna rapport var att undersöka vilka hinder som fanns då en skola skulle försöka integrera tjugotalet elever i olika åldrar som inte talar svenska i sin undervisning. Forskningen på detta område är sparsam även om Franzén (2001), Wikström (1996) samt Skolverket i sina rapporter (2003, 2005) presenterat teorier om hur vägen in i den svenska skolan ser ut. Fyra perspektiv antogs och styrdokument, skolledning, lärare och en elev användes på olika sätt för att informera om den pågående integrationsprocessen. Intervjuer och observationer av skolledning, lärare och elev pågick under fyra veckor i oktober år 2006. Det visade sig att svårigheterna för eleverna att få en fullgod undervisning, dvs. nå upp till de kunskapsmål som står i styrdokumenten är många. Möjligheterna för elever som kommer till Sverige i trettonårsåldern att hinna lära sig tillräckligt mycket svenska och övrig ämneskunskap för att kunna fortsätta med gymnasiestudier är få. En av anledningarna till problemen är att det inte står klart för vare sig de som genomför undervisningen eller den som är mottagare hur undervisningen bör bedrivas på bästa sätt för att nå så långt som möjligt.

Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger på en förskola ser på flerspråkighet och barns språkutveckling samt hur barns kultur integreras i förskolans verksamhet. Studien utgår från följande frågeställningar: 1. Hur arbetar pedagogerna för att främja barn med annat modersmål än svenska i sin språkutveckling? 2. Hur stimuleras barnets modersmål i förskolan? 3. Hur integreras barnets kultur i förskolans verksamhet? I studien används en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Sju pedagoger i en förskola som ligger i nordvästra Skåne har intervjuats. Insamlat material transkriberades och analyserades med hjälp av de teorier och teoretiska begrepp som vi ansåg vara relevanta för vårt arbete. Arbetet utgår från ett sociokulturellt perspektiv med utgångspunkt i Lev Vygotskijs tankar om språk och det sociala samspelet.Pedagogerna som intervjuats uttryckte sig positivt till arbetet med flerspråkiga barn. De var alla överens om att de inte använder sig av någon speciell metod för att stärka barnens modersmål, men att de arbetade efter befintliga kunskaper. Pedagogerna ansåg att de inte arbetade särskilt aktivt med att integrera barnens kultur i förskolan och önskar mer kunskap om både flerspråkighet och andra kulturer.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka verktyg som används i två olika skolor i undervisningen, för att andraspråkselever ska tillgodogöra sig undervisningen i förskoleklassen. Kopplat till syftet har vi det sociokulturella perspektivet och ramfaktorteorin som ett analysverktyg, där vi jämför och letar efter skillnader och likheter skolorna emellan.  Genomförandet avsåg att undersöka lärares tankar, erfarenheter och tillvägagångssätt för att få reda på vilka verktyg och arbetssätt dessa informanter har i undervisningen för andraspråkselever. Informanterna i intervjuerna är två förskoleklasslärare och två sva-lärare på två olika skolor inom samma kommun. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer för att undersöka detta.  Resultatet visar på att det finns stora skillnader mellan de två utvalda skolorna. En olikhet är tid som andraspråkselever i förskoleklassen spenderar hos svenska som andraspråksläraren för att tillgodogöra sig det svenska språket. Dessutom skiljer det sig åt i antalet andraspråkselever som finns på skolorna samt att många ramfaktorer (till exempel ekonomi och politiska beslut) skiljer skolorna åt. Lärarens förhållningssätt är också ett av de verktyg som är viktigt för en andraspråkselev och om inte förutsättningarna finns för att skapa goda relationer till alla elever på skolan, är chansen låg att kvaliteten i undervisningen blir bra.  Vår slutsats är att beroende på vilket område skolan ligger i så finns det olika förutsättningar och resurser som påverkar skolans verksamhet att bedriva språkutvecklande undervisning för andraspråkselever.