Sparande i fonder är något som berör många människor. I Sverige är 99 % av den vuxna befolkningen på något vis exponerad mot fondmarknaden genom privat- eller pensionssparande. Aktiefonder är den vanligaste typen av fonder vilka kan förvaltas på olika sätt. Majoriteten förvaltas aktivt av en grupp människor med mål att överprestera marknadens utveckling, medan det även finns passivt förvaltade fonder som till stor del sköts av datorer och strävar efter att följa marknadsutvecklingen.   En ständigt aktuell diskussion är huruvida de aktivt förvaltade fonderna, som också kostar betydligt mer för fondspararen, är ett bättre alternativ till de billigare passivt förvaltade fonderna. Vår studie tar fasta i den effektiva marknadshypotesen som menar att det inte är möjligt, att med aktiv förvaltning, överträffa marknadsutvecklingen. En hel del forskning har genomförts inom området där konsensus talar för de passivt förvaltade fonderna.   Vi har genomfört studien på ett urval där vi endast inkluderat fonder som tagits fram genom förutsatta kriterier. Kriterierna är utformade för att finna de aktivt förvaltade fonder som vi anser har bäst förutsättningar att överprestera marknadsutvecklingen. Utifrån kriterierna har vårt urval slutligen landat på aktivt förvaltade aktiefonder med minsta möjliga placeringsrestriktioner.   Vi har undersökt fondernas prestationer utifrån två synvinklar; avkastning och riskjusterad avkastning. Den förstnämnda har mätts genom geometrisk avkastning samt teorin B-index. Den sistnämnda har mätts genom de välkända prestationsmåtten Jensens Alfa, Sharpekvot, Treynorkvot samt Informatiosnkvot.   Vi har utgått från den svenska fondspararens perspektiv för att ge vägledning huruvida denne bör välja aktivt eller passivt förvaltade fonder. Urvalet innehåller fonder baserade i Sverige, Norge och Luxemburg, alla tillgängliga för den svenska placeraren.   Studiens resultat visar tydligt att de aktivt förvaltade fonderna generellt inte överpresterar marknadsutvecklingen, trots de relativt goda förutsättningar vi anser våra urvalsfonder har. Endast en av femton fonder har lyckats överprestera marknadsutvecklingen gällande både avkastning och riskjusterad avkastning. Den effektiva marknadshypotesen har därmed visat sig gällande i vår undersökning.   Genom resultatet kan vi fastslå att de klart högre avgifterna som fondbolagen tar ut för aktiv förvaltning generellt inte skapar något värde för fondspararen. Trots vår slutsats är endast 5 % av den svenska fondförmögenheten placerad i passivt förvaltade fonder. Okunskapen bland fondspararna i kombination med fondbolagens girighet är troligtvis de främsta anledningarna till att aktivt förvaltade fonder fortfarande utgör majoriteten av fondförmögenheten i Sverige.   Den enes dumhet, den andres rikedom

Syfte: Syftet med denna undersökning är att jämföra aktiefonders avkastning i  relation till tagen risk för tillväxtmarknaderna Afrika, Ryssland och en mer mogen marknad i detta fall Sverige åren 2008-2011. Metod: Till detta arbete används kvantitativ metod med deduktiv ansats. Information har samlats in i form av sekundärdata såsom fondernas kvartal avkastning från Morningstar. Teori: Standardavvikelse, Sharpekvot och Modigliani-Modigliani måttet används för utvärdering. Slutsats: Studien visar att den Svenska mogna marknadens aktiefonder har högst avkastning och lägst risk. Medan fonder med placering i den mer etablerade tillväxtmarknaden Ryssland har högst risk men varken högst eller lägst avkastning i förhållande till Afrika- och Sverigefonderna. Fonderna som investerar i den nyetablerade tillväxtmarknaden Afrika har låg risk likt Sverigefonderna men även låg avkastning. Samtliga fonder utom en hade negativt värde på Sharpekvot. Däremot presterade samtliga valda fonder sämre i relation till Stockholmsbörsens index (SIXRX) enligt Modigliani- Modigliani måttet.

Empirierna visar att hedgeportföljen under den avgränsade undersökningsperioden har genererat endast marginellt mindre igenomsnittlig avkastning än aktieportföljen, som den bästavkastningspresterande traditionella portföljen. Riskmässigt var det dockuppenbart att hedgeportföljen var överlägsen gentemot båda de traditionellaportföljerna, som lyckades skydda sig bättre mot kursfallen, under båda denfinansiella krisen 2007 och den europeiska skuldkrisen 2011. Hedgeportföljenföljde inte heller med de kraftiga uppgångarna som förkom på marknaden i sammautsträckning som de traditionella portföljerna gjorde. Friareplaceringsregleringar anses vara den viktigaste skillnaden mellan hedge ochtraditionella fonder, som t.ex. tillåter hedgefonderna att vara högre belånade,och kan därför finansiera en större kombination av skildainvesteringsstrategier och åstadkommer därmed bredare kapitalplaceringar somresulterar i större riskspridningar.

SEB Merchant Banking provides to its institutional customers a true market neutral product called Dynamic Manager Alpha (DMA). The DMA is constructed by a long position in an exceptionally well performing mutual fund and a beta adjusted short position in an appropriate index. The key to making the product market neutral is adjusting with the correct beta, since the beta changes, it is very important to have a good model for predicting beta in the future. This master thesis begins with describing what beta is in a CAPM sense. It then continues with recognizing the so called “Two Beta Trap”, which separates two kinds of beta. The first is in CAPM sense, with a market portfolio represented by the whole market. The second is a “best fit” beta where the market portfolio is the index which explains as much as possible of the fund returns. It is this second way of calculating beta that is used in this thesis and therefore beta can be viewed upon like a hedgeratio. The purpose of this thesis is to predict the future beta for mutual funds with as high accuracy as possible. The starting point has been historic OLS (Ordinary Least Squares) estimation of beta. From earlier studies and own studies in this thesis a lot of different techniques for predicting beta has been tested. For example the eriodicity in the returns, the interval length, different regression methods as LAD (Least Absolute Deviation) and IRLS (Iteratively Reweighted Least Squares). Also different adjustments to beta have been tested for better catching the momentum in beta and general mean reverting tendencies. The results of the studies show that when possible, returns calculated with daily compounding is not favorable. For daily but especially weekly returns, LAD and IRLS are superior to OLS in predicting beta. Adjusting techniques have a positive effect in predicting beta, especially for weekly returns. Monthly returns seem to be most stable and have the smallest prediction errors, but with the right model and adjustment, betas with weekly returns have almost as good characteristics. Since the prediction model needs to have a fast response to market changes, returns calculated with short compounding is favorable. It is therefore very encouraging that the results from this thesis have showed great improvements in prediction of beta for returns calculated with weekly compounding.

<p>Begreppet likhet har en central roll inom kognitionsvetenskapen och är betydelsefullt för beskrivningar av flertalet kognitiva processer. I denna rapport behandlas kontexters påverkan på utfallen av likhetsjämförelser. Det har tidigare visats att hänsyn till relationslikheter i likhetsjämförelser har ett samband med tillämpandet av den kognitiva process som på engelska kallas för structural alignment. Det har dessutom visats att den utsträckning i vilken structural alignment tillämpas beror av kontextfaktorer såsom hur de objekt som jämförs presenteras. Sambandet mellan kontext och hänsyn till relationslikheter vid likhetsjämförelser behandlas i denna rapport. För att ta reda på om objekts tillhörighet till samma respektive olika scener, d.v.s. omgivningar, påverkar hänsynstagandet till relationslikheter i likhetsjämförelser utförs ett experiment i vilket likhet mellan par av bilder jämförs. Det går dock inte att härleda ur experimentets resultat huruvida den marginella skillnaden i hänsynstagande till relationslikheter mellan experimentets två grupper av försökspersoner är en effekt av scenkontexterna eller ej.</p>

<p>SEB Merchant Banking provides to its institutional customers a true market neutral product called Dynamic Manager Alpha (DMA). The DMA is constructed by a long position in an exceptionally well performing mutual fund and a beta adjusted short position in an appropriate index. The key to making the product market neutral is adjusting with the correct beta, since the beta changes, it is very important to have a good model for predicting beta in the future.</p><p>This master thesis begins with describing what beta is in a CAPM sense. It then continues with recognizing the so called “Two Beta Trap”, which separates two kinds of beta. The first is in CAPM sense, with a market portfolio represented by the whole market. The second is a “best fit” beta where the market portfolio is the index which explains as much as possible of the fund returns. It is this second way of calculating beta that is used in this thesis and therefore beta can be viewed upon like a hedgeratio.</p><p>The purpose of this thesis is to predict the future beta for mutual funds with as high accuracy as possible. The starting point has been historic OLS (Ordinary Least Squares) estimation of beta. From earlier studies and own studies in this thesis a lot of different techniques for predicting beta has been tested. For example the eriodicity in the returns, the interval length, different regression methods as LAD (Least Absolute Deviation) and IRLS (Iteratively Reweighted Least Squares). Also different adjustments to beta have been tested for better catching the momentum in beta and general mean reverting tendencies.</p><p>The results of the studies show that when possible, returns calculated with daily compounding is not favorable. For daily but especially weekly returns, LAD and IRLS are superior to OLS in predicting beta. Adjusting techniques have a positive effect in predicting beta, especially for weekly returns. Monthly returns seem to be most stable and have the smallest prediction errors, but with the right model and adjustment, betas with weekly returns have almost as good characteristics. Since the prediction model needs to have a fast response to market changes, returns calculated with short compounding is favorable. It is therefore very encouraging that the results from this thesis have showed great improvements in prediction of beta for returns calculated with weekly compounding.</p>

Under början av 2000 – talet har fondsparandet och antalet fonder ökat markant i Sverige. Från början var det bara bankerna som erbjöd denna sparandeform i Sverige och i takt med att fonderna har blivit fler har också antalet kapitalförvaltare blivit fler. Sverige är det land i världen där flest sparar kapital i fonder och därför fyller dessa kapitalförvaltare en väldigt viktig funktion i samhället. Valet av fond och kapitalförvaltare blir väldigt viktigt då det skiljer stort mellan fonders prestationer. Vi vill med denna studie undersöka om bankers fonder generellt sätt har presterat bättre än fonder förvaltade av fondbolag under femårsperioden 2003 – 2007. De fonder vi valt att undersöka är Sverigefonder, Nordenfonder, Europafonder och Globalfonder. Resultatet visar att de fonder som förvaltats av bankerna under denna period presterat bättre än fondbolagens fonder. Genom att ta del av tidigare forskning finner vi ett antal aspekter som kan vara förklaringen till dessa skillnader i fondprestation. Några av dessa är att bankerna har något lägre förvaltningsavgifter vilket visat sig positivt för fondens utveckling, fondstorlek är även det något som har betydelse för framtida utveckling och inflödet av nytt kapital påverkar framtida utveckling. Det finns alltså ett antal aspekter som man bör ha i åtanke vid valet av fond genom att försöka ta reda på dessa signaler kan man investera i fonder som har goda förutsättningar att prestera bättre än andra.

Utifrån en historisk jämförelse av de tre äldsta svenska ETFerna undersöker vi huruvida svensknoterade ETFer är en bättre placeringsstrategi än aktivt förvaltade Sverigefonder. Studien genomförs med de fyra utvärderingsmåtten Sharpe Ratio, Treynor Ratio, Jensen’s alfa samt Information Ratio för att se om ETFer ger högre riskjusterad avkastning än jämförbara aktivt förvaltade Sverigefonder. De tre ETFerna, XACT OMXS30, XACT OMXSB och XACT OMXSBULL jämförs mot samtliga aktivt förvaltade Sverigefonder som har som strategi att investera i stora bolag listade på Stockholmsbörsen. Samtliga utvärderingsmått ger tvetydiga resultat men två av de undersökta ETFerna visar sig ha genererat högre riskjusterad överavkastning än de jämförda fonderna. ETFernas överavkastning kan inte statistiskt säkerställas och bör därför tolkas med försiktighet. Vår undersökning indikerar dock att det kan vara mer fördelaktigt för privata investerare som värdesätter hög likviditet och aktierelaterade egenskaper att investera i ETFer framför aktivt förvaltade fonder.

Idag utgör fonder en allt större del av hushållens sparande och detta har central betydelse för god ekonomisk utveckling. Inte minst är fondsparande aktuellt då 2009 gick till historien som ett rekordår för fondsparande i Sverige. Faktum är att samtliga arbetstagare sparar i fonder geonom PPM-systemet. Denna studie genomfördes i det övergripande syftet att skapa en inblick hur konkurrensen ter sig på fondmarknaden i Sverige genom att undersöka hur ett antal fondförvaltare upplevde att konkurrenssituationen ser ut. Därför ämnade vi att utreda vilka konkurrenskrafter är starka respektive svaga, samt vilka faktorer har betydelse vid en konkurrensanalys av fondförvaltare. Undersökningen omfattade sex fondförvaltare med privatpersoner som kundsegmentet, som hade minst fem fonder listade i PPM-systemet. Kvalitativa datorstödda intervjuer användes huvudsakligen som metodik. Som teoretiskt ramverk användes en konkurrensanalysmodell bestående av fem konkurrens-krafter, skapad av Michael E. Porter, professor vid Harvard Business School. Teorin anger att den sammanlagda intensiteten i dessa fem krafter bestämmer hur branschstrukturen ser ut. Krafterna uttrycks i form av olika av hot som kommer från potentiella nyetablerare, köparens och leverantörens förhandlingsstyrka och makt, substitutprodukter samt konkurrens bland etablerade företag. Efter att ha studerat hur sex fondförvaltare upplevde konkurrenssituationen kom vi fram till att de starkaste konkurrenskrafterna som råder var "stora aktörers dominans" och "hotet från distributörernas förhandlingsstyrka och makt". Även "hotet från potentiella fondförvaltare" och "hotet från substitutprodukter" var relativt starka krafter. Däremot var "hotet från investerarnas förhandlingsstyrka och makt" en ganska svag konkurrenskraft. Huruvida "hotet från leverantörer" utgjorde en stark eller svag konkurrenskraft är fortfarande i behov av ytterligare studier. Våra slutsatser ledde fram till att det finns fler faktorer, än de fem konkurrenskrafterna, som har betydelse vid en konkurrensanalys av fondförvaltare. Hänsyn måste tas till storbankernas dominans samt särskilja investerarna från distributörerna. Sju faktorer bör därför utgöra grunden för vidare konkurrensanalys och strategiutforming för fondförvaltare.

På grund av de turbulenta tider som varit på finansmarknaden de senaste åren behöver människor idag ha en större inblick i sin privatekonomi. Efter att ”bostadsbubblan” i USA sprack under 2008, har det nu införts en gräns för hur mycket bostäderna får belånas (85 %) i Sverige. Detta gör att det blivit mer viktigt att ha ett bra sparande och därför är denna uppsats inriktad på fondsparande. Fonder är idag, näst efter sparkonton, den vanligaste sparformen i Sverige och en sparform där spararen själv kan välja hur engagerad hen vill vara. Det totala kapitalet placerat i fonder har mer än fördubblats på tio år. Med ökad popularitet kommer ökat utbud och på Swedbanks fondtorg finns idag 570 olika fonder att välja mellan. Det finns flera olika sorters fonder med olika risknivåer, och populärast är aktiefonder. Den ökande populariteten och det ökande utbudet bland fonder har kallats en revolution. Studier har visat att ju större utbudet är vid en valsituation, desto svårare blir valet och risken för missnöje ökar. Den här undersökningen har gjorts i samarbete med Swedbank i Hagfors. En enkät skickades ut till dem av bankens kunder som har både internetbank och fondkonto. Enkäten bestod av olika frågor som rörde kundens val av fonder, och vilket intresse och vilken kunskap denne ansåg sig ha. För att få en bredare bild av hur val av fonder går till i rådgivningssituationer intervjuades sju licensierade privatrådgivare på Swedbank i Hagfors och i Karlstad som dagligen möter personer som behöver råd om sitt sparande. De blev intervjuade om hur de upplever kundernas kunskap om fonder och vilka faktorer som spelar roll. Resultatet från båda undersökningarna visar att hur fonden presterat tidigare och att den har en låg förvaltningsavgift ses som de viktigaste faktorerna. Det finns skillnader mellan könen, bland annat att män anser sig kunna mer om fonder än kvinnor och att kvinnor tycker det är svårare att välja fond än män. Ju mer kunskap som finns om fonder, desto lättare blir det att välja vilken fond att placera i. Intresset för sparandet blir också större med mer kunskap. Kvinnor och äldre tycker att låg risk är viktigare än män och yngre. Intresset för fonder är relativt lågt men undersökningen visar att det är lite större hos män. Fonder är en populär sparform och därför finns det många olika sorters fondsparare med olika preferenser. Fondutbudet är väldigt stort vilket kan göra att spararna drar sig för att välja fonder själv. Ett mindre utbud skulle kunna få fler att välja själv och sätta sig in i fonder som sparform. Klart är att med större kunskap ökar intresset och förmågan att ta egna ekonomiska beslut.