Sverige är ett land med ett mycket utvecklat sparande. Fondsparandet har genom åren gått från något som endast berörde några få till att hamna i svenskens vardagsrum. Detta breda fondsparande har även gett upphov till en diskussion om aktiv förvaltning fungerar, samt vad man egentligen får för de avgifter fondbolagen kräver. Syftet med denna uppsats är att granska om det finns bevis för att aktiv fondförvaltning skapar ett värde för investeraren. Uppsatsen inleds med en bakgrund som kommer redogöra för hur den svenska fondmarknaden ser ut i dagsläget samt dess historiska utveckling. Vidare kommer det under teorin redogöras för en rad tidigare forskning inom aktiv förvaltning. Det kommer även förklaras vad hypotesen om effektiva marknader är och vad den innebär. I empiren genomförs en undersökning av några av de största Sverigefonderna med målet att utreda deras prestation mot jämförelseindex. I analysavsnittet kommer resultaten från undersökningen att analyseras och sammanfattas. Efter en sammanställning av tidigare forskning finner man ett blandat resultat. En del forskning når slutsatsen att aktivt förvaltade fonder ej överpresterar sina jämförelseindex. Samtidigt som annan forskning når den motsatta slutsatsen om att aktiva fonder visar en bättre avkastning än jämförelseindex. Efter en genomgång av tidigare forskning går det ej att dra några otvivelaktiga slutsatser om att aktiv förvaltning skapar ett värde. Den undersökning som genomförs visar att en stor majoritet av de valda fonderna underpresterat sitt jämförelseindex under den utvalda perioden. Slutsatsen nås att aktiv förvaltning kan löna sig under särskilda marknadsförhållanden men att fonderna generellt har svårt att prestera bättre än sitt jämförelseindex. Detta tillsammans med höga förvaltningsavgifter gör aktivt förvaltade fonder till ett dyrt och ineffektivt sparande.

Sweden's fund savings have increased in recent years. Both young and old people have started saving in everything from investment savings accounts to fund accounts, and in 2020, we reached a record level of savings. Funds are the most common way that the Swedish people save, and funds can be managed in different ways, such as through passive or active management. In this study, we have looked at actively managed funds, specifically at the key figure active share and whether this can benefit the returns for funds. The key figure's attribute is to compare the percentage of the fund's total assets that are considered different from the fund's benchmark index. We have chosen to look at a number of Swedish funds between 2018-2022, where we would find out the difference between active funds with a high active share compared to active funds with a low active share. Through our research questions, we have developed various theories and methods to investigate under which circumstance active share affects the return of funds. The conclusion that can be drawn from the various research questions was made through hypotheses about active share to see the key figure's impact on the research questions. Hypothesis one showed that active share has a positive impact on the fund's return when the benchmark index is positive. Hypothesis two shows that the risk-adjusted return is positively affected by active share when the index increases or slightly decreases, but more negatively when the index moves further down. Hypothesis three showed that highly active funds outperformed their benchmark indexes by about 2%. In the last hypotheses, we found that small-cap funds with higher active shares had higher returns than large-cap funds, with a difference of about 3%.

I kölvattnet av finanskrisen 2008 har regleringen på det finansiella området ökat markant. En del av den finansiella marknaden som varit nästintill oreglerad innan 2008 års finanskris är verksamheten för förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare). Sedan 2011 omfattas dock denna verksamhet av reglering på såväl unionsrättslig nivå, i och med Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU, som på nationell nivå, i och med direktivets implementering i svensk rätt genom lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF). Motiven för reglering på det finansiella området i allmänhet och för AIF-förvaltare i synnerhet har varit flera, emellertid är säkerställande av stabilitet i det finansiella systemet det mest framträdande. I uppsatsen undersöks huruvida regleringen avseende marknadsföring av AIF-fonder till icke-professionella investerare är ändamålsenlig. För att besvara frågeställningen om regleringens ändamålsenlighet identifieras LAIF:s övergripande såväl som underliggande ändamål och används som utvärderingsvariabel. Med hjälp av utvärderingsvariabeln undersöks i vilken utsträckning de övergripande ändamålen tillgodoses med regleringens utformning.  Regleringen av marknadsföring av AIF-fonder till icke-professionella investerare skiljer sig åt. Dessa skillnader föranleds av motivet att skydda investerare, ty olika AIF-fonder har olika starkt investerarskydd. Investerarskyddet vid marknadsföring av AIF-fonder tar sig uttryck genom bestämmelser om informationsgivning och produktingripande åtgärder. Kraven på informationsgivning ämnar hjälpa investerare att fatta väl övervägda och kvalitativt bättre investeringsbeslut. I uppsatsen påvisas dock att omfattande informationsgivning, något som kraven på informationsgivning i LAIF föranleder, till stora delar är ett ineffektivt skydd emedan informationsgivningen inte sällan leder till informationsöverflöd. Anledningen härför är investerares, främst konsumenters, tillkortakommanden i form av bristande kognitiv förmåga. Vidare försvårar den befintliga investerarklassificeringen för investerare att erhålla ett adekvat skydd genom informationsgivning. Klassificeringen av investerare medför att även institutionella investerare faller in under kategorin ”icke-professionella investerare” trots att skyddsnivån i regleringen är anpassad efter konsumenters skyddsbehov. De produktingripande åtgärderna, å andra sidan, förhindrar marknadsföring av AIF-fonder, i form av riskkapitalfonder, till konsumenter med anledning av att dessa AIF-fonder bedöms för riskfyllda för konsumenter att investera i. Utformningen av de produktingripande åtgärderna i LAIF får dock följden att erhållet skydd beror på personlig status, eftersom det skydd konsumenterna erhåller utgörs av en miniminivå för investering.  I uppsatsen ifrågasätts således investerarskyddets utformning vid marknadsföring av AIF-fonder i LAIF och hur långt detta skydd kan sträcka sig i förhållande till andra i lagen beaktansvärda intressen. Till diskussionen är även gränsdragningen mellan investerares legitima skyddsbehov och överbeskydd, av vikt. Frågan om huruvida regleringen avseende marknadsföring av AIF-fonder till icke-professionella investerare är adekvat utformad, besvaras i uppsatsen nekande. Därtill presenteras förslag på förändring av regleringens utformning de lege ferenda, i syfte att uppnå en mer ändamålsenlig reglering.

Purpose: The purpose of this study is to examine the difference in return between Swedish and Russian hedge funds while considering the risk taken. Method: This study is based on quantitative data on funds' historical returns from the electronic database Morningstar.se. Additional data is taken from the funds websites, the Swedish National Bank and Fondbolagens förening. Result and conclusion: All hedge funds, both the Russian and Swedish performed better thanthe index. The Russian hedge funds nevertheless performed better than their Swedishcounterparts in all three evaluation methods. / Syfte: Syfte med undersökningen är att granska skillnaderna i avkastning med hänsyn till riskenmellan svenska och ryska hedgefonder. Metod: Denna studie grundas på kvantitativ data om fondernas historiska avkastning från den elektroniska databasen Morningstar.se. Ytterligare data är hämtad från fondernas hemsidor, Riksbanken och Fondbolagens förening. Resultat och slutsats: Alla hedgefonder både de ryska och de svenska presterade bättre än index. De ryska hedgefonderna presterade dock bättre än de svenska i alla tre utvärderingsmåtten.

Background: There has been an increase in savings and investment in recent years along with an increased interest in responsible investments. Ethical mutual funds has developed and gained increasingly popularity. Aim: The aim of the study is to examine if ethical mutual funds are an equivalent alternative to traditional mutual funds in terms of return, risk and risk-adjusted return on the Swedish stock market. Theory: Beta, Jensen's Alpha, Sharpe ratio, Treynor ratio, and Modern Portfolio Theory. Method: Quantitative survey method, a statistical study. Conclusion:The study concludes that there is no significant difference between ethical and conventional mutual funds in terms of return, risk and risk-adjusted return. The small differences that exist between the two fund groups are in favor of the ethical fund group, indicating that funds is a comparable investment option compared to traditional mutual funds.

Aim: Based on portfolio theory, which highlights diversification, and CSR, which describes the value of social and ethical responsibility of corporations, this study examines whether there is a difference in risk-adjusted performance between ethical and traditional mutual funds. Ethical funds are limited in their opportunities of diversification and should therefore be limited in their potential perfomance. On the other hand, a focus on social and ethical responsibility can be profitable. Method: The study uses a quantitative approach where we used 25 mutual fund in each category, ethical and conventional mutual funds. The mutual funds and their data has been obtained from www.morningstar.se and www.pensionmyndigheten.se. Historical performance between 2009-2013 were processed to obtain the Sharpe ratio and M2. For comparison a independent t-test is used. Result & Conclusions: Although ethical and traditional mutual funds have different diversification opportunities, the results indicate no significant difference in risk-adjusted performance between ethical and conventional funds.

Sex av tio svenskar vill år 2023 investera hållbart. Samtidigt sker en märkbar förändring inom svenska fondinvesteringar som går från en tidigare restriktiv inställning till vapenindustrin i etiska fonder mot att öppna upp investeringar och dialoger för försvarsindustrin. De senaste åren har säkerhetsläget i världen försämrats rejält med anledning av Ukraina-invasionen i februari 2022. Efter decennier av ett nedrustat Sverige och Europa har försvarsindustrin vaknat till liv och en stämpel som oetiskt börjar sakta gnuggas bort. Vapenindustrin är på högvarv där försvarsbolag behöver kapital för att bemöta den höga efterfrågan. Syftet med rapporten är att analysera om svenska fondbolag förändrat sin inställning till etisk investering mot försvarssektorn. Studien ämnar att utreda och jämföra utvalda fonders förändring i placeringsinriktning, svartlistning av bolag och policies mot försvarsbolag de senaste fem åren. För att uppfylla syftet med studien valdes en kvalitativ analysmetod. Insamlingen av data gjordes genom intervjuer av sju stycken fondbolag (Öhman fonder, Swedbank Robur, SEB, Lannebo fonder, Spiltan fonder, AP3 och AP4), två branschorganisationer och en tillsynsmyndighet (Finansinspektionen, SOFF och Svenskt Näringsliv). Utöver intervjuerna har relevant datainsamling skett från litteratur, artiklar och tidigare examensarbeten. Resultatet visar utifrån frågeställningarna och empirin att två av de sju fondbolag som intervjuades har förändrat sin hållbarhetspolicy gentemot vapenindustrin mellan 2019 och 2024. De två fondbolagen SEB och Swedbank Robur har utfört förändringar i syfte att öppna upp för investeringar i försvarsindustrin, däremot så började resonemangen och beslutsprocesserna rörande en policyförändring långt innan invasionen av Ukraina. Gemensamt för fondbolagen är att kunderna efterfrågat kundkorgar som innefattar försvarsföretag. Fondbolagen framhäver även vikten av att verka som aktiva ägare och öppna upp för att hjälpa bolag med en omställningsresa. Vidare framgår att samtliga aktörer på marknaden anser att det är kontraproduktivt att exkludera bolag eller vara restriktiv mot hela sektorer. Fondbolagen följer och rapporterar enligt SFDR-förordningen som utgör ett ramverk med stora frihetsgrader. Därigenom är det diskutabelt om syftet med förordningen uppfylls då fondernas unika definitioner gör det svårt att jämföra. ENFs “femprocentgräns”, avseende den maximala omsättnings andelen till vapenbolag, följs av den såkallade Swedbank Roburs “utökade nivå”, SEB tvillingfonder av hållbar karaktär, Spiltans fonder, Lannebo fonder och Öhman fonder. Gränsdragningen till vad som klassas som vapen, kontroversiellt vapen eller kärnvapen är en gråzon. Fonderna har valt att utgå ifrån vad produkten och verksamhetens huvudsyfte är. / By 2023, six out of ten Swedes would like to invest sustainably. At the same time, a noticeable change is taking place. Swedish fund investments is moving from a previously restrictive attitude towards the arms industry in ethical funds to opening up investments and dialogues for the defense industry. In recent years, the security situation in the world has deteriorated and become very tense due to the invasion of Ukraine in March 2022. After decades of a disarmed Europe including Sweden, the defense industry has reassured and the stamp as unethical is slowly evanesce. The arm industry is in full swing and defense companies need capital to meet the high demand. The purpose of this study is to analyze whether Swedish fund companies have changed their approach to ethical investment linked to the defense sector. The study aims to investigate and compare selected funds change in investment focused on blacklisted companies and policies towards defense companies over the past five years. To fulfill the purpose of this study, a qualitative analysis method was chosen. The data collection was done through interviews with seven fund companies (Öhman Funds, Swedbank Robur, SEB, Lannebo Funds, Spiltan Funds, National Pensions Fund AP3 and AP4) and in addition two organizations (SOFF and Svenskt Näringsliv) as well as one supervisory authority (FI). Relevant data was collected from literature, articles and previous students theses. The result shows that based on the questions and the empirical data, that two of seven fund companies interviewed have changed their sustainability policy towards the arm industry between 2019 and 2024. The two fund companies SEB and Swedbank Robur have made changes with the aim of opening up for investments in the defense industry, however, the reasoning and decision-making processes began long before the invasion of Ukraine. Common to the fund companies are that customers have requested fundbaskets of defense companies. The fund companies also emphasize the importance of acting as active owners and helping companies with a transition journey. Furthermore, it is clear that everyone in the market considers it counterproductive to exclude entire sectors. Fund companies comply with and report according to SFDR regulation. It’s a matter of debate whether the purpose of the regulation is met, due to the funds do their own definitions of the reporting of the funds portfolio. ENF’s “five percent limit” is followed by Swedbank Roburs “extended level”, SEBs twin fund “sustainable”, Spiltan funds, Lannebo funds and Öhmans funds. The boundary between what is classified as a weapon, controversial weapon or nuclear weapon is a difficult field. The funds boundary within the definition of weapons is in terms of what the product's main purpose is.

Syftet med studien är att undersöka och jämföra hur svenska hållbara aktiefonder och svenska traditionella aktiefonder har presterat inom premiepensionssystemet under perioden 2015-2019. Detta görs eftersom att intresset för hållbara investeringar har ökat markant både hos privatpersoner och företag de senaste åren. Premiepensionssystemet väljs eftersom att varje privatperson som arbetar och betalar skatt i Sverige får en del av sin inkomst placerad i detta system, och sedan 2018/2019 läggs det otroligt mycket fokus på ökad transparens och medvetenhet hos Pensionsmyndigheten på fondplaceringar och att de kan erbjuda hållbara investeringar eftersom efterfrågan ökar. Författaren kan heller inte identifiera någon liknande studie som gjorts angående premiepension efter det att fondtorget gjorts om. Studien innehåller ett urval på totalt 5 hållbara fonder och 24 traditionella fonder. Studien har inriktat sig på den svenska marknaden, det vill säga fonder som placerar i svenska företag och som återfinns på den svenska marknaden samt uteslutande aktiefonder. Historisk data har insamlats från Pensionsmyndigheten och Morningstar för att sedan ligga till grund för beräkningar med hjälp av olika ekonomiska modeller och prestationsmått som Sharpekvot, Jensen’s alfa och Treynors kvot. Dessa mått mäter den riskjusterade avkastningen. Författaren väljer också att titta på faktisk avkastning, nettoavkastning för att se vad som presterat bäst för en privatperson som investerare. Därutöver görs statistiska beräkningar av statistiska mått i form av t-test för att beräkna p-värde och således kunna se om det finns någon statistisk signifikans för att antingen kunna acceptera eller förkasta en formulerad nollhypotes. Studiens resultat visar ingen större skillnad i prestation mellan hållbara och traditionella fonder, om än en marginell fördel för de traditionella i faktisk nettoavkastning. Studien erhåller heller ingen statistisk signifikans på 5-procentsnivån vilket indikerar på att vi inte kan förkasta nollhypotesen. / The purpose of the study is to investigate and compare how Swedish sustainable equity funds and Swedish traditional equity funds have performed within the premium pension system during the period 2015-2019. This is because the interest in sustainable investments has increased markedly among both individuals and companies in recent years. The premium pension system is chosen because every private person who works and pays tax in Sweden gets part of their income placed in this system, and since 2018/2019 there is an incredible amount of focus on increased transparency and awareness at the Swedish Pensions Agency on fund investments and that they can offer sustainable investments as demand increases. The author can also not identify any similar study that has been done regarding premium pensions after the fund market has been redesigned. The study contains a selection of a total of 5 sustainable funds and 24 traditional funds. The study has focused on the Swedish market, i.e. funds that invest in Swedish companies and that are found on the Swedish market, as well as exclusively equity funds. Historical data has been collected from the Swedish Pensions Agency and Morningstar to then form the basis for calculations using various economic models and performance measures such as Sharpe quota, Jensen's alpha and Treynor's quota and these measures measure the risk-adjusted return. The author also chooses to look at actual returns, net returns to see what has performed best for an individual as an investor. In addition, statistical calculations are made of statistical measures in the form of a t-test to calculate the p-value and thus be able to see if there is any statistical significance for either being able to accept or reject a formulated null hypothesis. The results of the t-statistics show that there is not significant differences in performance between sustainable and traditional funds, although a marginal advantage over the traditional ones in actual net returns. The study also receives no statistical significance at the 5% level, which indicates that we cannot reject the null hypothesis.

Under de senaste åren har investeringsintresset ökat kraftigt, och i synnerhet intresset för att investera i fonder. Detta medför en problematik då valet att investera i aktivt eller passivt förvaltade fonder inte är självklart. Tidigare studier pekar åt olika håll när det kommer till detta dilemma. Syftet med denna studie är att undersöka vilken förvaltningsstrategi som har gett mest avkastning i förhållande till den tagna risken och avgiften. Då marknaden under de senaste åren har varit volatil ger detta mer relevans till studiens syfte. Studiens valda tidsperiod sträcker sig mellan 2017-04-21 och 2022-04-21. För att vidare undersöka om det lönar sig att investera i aktivt förvaltade fonder med högre avgift, formuleras två hypoteser. Studien undersöker ett urval på totalt 110 aktivt och passivt förvaltade svenska aktiefonder som enbart är exponerade mot svenska bolag.           Studiens resultat av de två förvaltningsstrategiernas genomsnittliga prestations- och riskmått skiljer sig inte avsevärt gentemot varandra. Studiens resultat pekar på att indexfonderna har presterat marginellt bättre än de aktivt förvaltade fonderna och i genomsnitt har dessa gett högst avkastning till lägst tagen risk. Studiens båda hypoteser förkastades då samtliga korrelationskoefficienter påvisade svaga icke-samband samt att de inte var signifikanta på en 5% signifikansnivå. Sammanfattningsvis medför en högre avgift nödvändigtvis inte en högre avkastning eller riskjusterad avkastning. / In the recent years, the interest in investing on the stock market has increased sharply, and in particular the interest to invest in funds. This entails a problem as the choice to invest in actively or passively managed funds is not self-evident. Previous studies point in different directions when it comes to this dilemma. The purpose of this study is to examine which management strategy has given the most return in relation to the risk and the fee. As the market in recent years has been volatile, this gives the purpose of why this study is relevant. This study's investigates the market from 2017-04-21 and 2022-04-21. To further investigate whether it is profitable to invest in actively managed funds with a higher fee compared to index funds, two hypotheses are formulated. The study investigates a sample of 110 actively and passive managed Swedish equity funds that are only exposed to Swedish companies.  The conclusion of the performance and risk measures of the two management strategies do not differ significantly from each other. Marginally the result of this study indicates that the index funds have an average higher return at the lowest risk. Both hypotheses of this study were rejected when all correlation coefficients showed weak non-correlations and that they were not significant at a 5% significance level. In summary, a higher fee does not necessarily lead to a higher return or a higher risk-adjusted return.

Several organisations and regulators around the globe are recognising warming as a systematic financial risk and investors have increasingly focused on assessing climate-change threats to their assets. In 2018, Morningstar launched a new designation for funds that take global warming into consideration, also called low-carbon funds. This thesis aims to provide relevant insight about the differences in performance and net capital inflow between low-carbon funds and traditional funds on the European market. Furthermore, with the help of statistical regression it was investigated whether low-carbon funds are less sensitive to price changes in different energy and environmental products, such as fossil fuels, electricity and carbon emission allowances, compared to traditional funds. The results suggest that low-carbon funds have been receiving greater compounded annual returns compared to traditional funds during 2018-2020. Furthermore, the annual returns were compared for each fund before- and after becoming a low-carbon fund. The results indicate that it has been more likely for funds to receive greater returns as they became accounted as low-carbon funds. In contrast, any significant difference in net capital inflows between low-carbon funds and traditional funds could not be verified. Finally, it was concluded that the price changes of the included energy and environmental products had no significant impact on the funds' returns. / Organisationer och tillsynsmyndigheter världen över ser den globala uppvärmningen som en systematisk finansiell risk och investerare har i allt högre grad fokuserat på att analysera dessa klimathot i sina tillgångar. År 2018 lanserade Morningstar en ny beteckning för fonder som tar hänsyn till den globala uppvärmningen, så kallade klimatsmarta fonder. Detta examensarbete har som mål att ge relevant information om de skillnader som råder i avkastning och kapitalinflöde mellan klimatsmarta fonder och traditionella fonder på den Europeiska marknaden. Med hjälp av statistisk regression undersöktes huruvida de klimatsmarta fonderna är mindre känsliga för prisförändringar hos olika energi- och miljöprodukter, såsom fossila bränslen, elektricitet och utsläppsrätter, jämfört med traditionella fonder. Resultaten tyder på att klimatsmarta fonder har haft en högre årlig avkastning jämfört med traditionella fonder under 2018-2020. Dessutom jämfördes den årliga avkastningen för varje fond före och efter det att den ansågs vara klimatsmart. Resultaten indikerar att det har varit mer sannolikt för fonder att få en högre avkastning när de klassifceras som klimatsmarta fonder. Inga signifikanta skillnader mellan klimatsmarta fonder och traditionella fonder kunde påvisas hos kapitalinflödet. Avslutningsvis drogs slutsatsen att prisförändringarna på de inkluderade energi- och miljöprodukterna inte hade någon betydande inverkan på fondernas avkastning.