Seven out of ten Swedes save voluntarily in funds, and if premium pensions and pension savings are taken into account, almost all adults save. In recent years, there has been a growing interest in sustainable funds, with more than a third choosing a sustainable fund to invest in. There is a disagreement in the existing research as to whether sustainable funds are a better option than conventional ones.  The study examined whether sustainable funds underperformed conventional funds on the variables of return, standard deviation and Sharpe ratio. The study's measurement period covered 21 April 2019 to 21 April 2024, for Swedish-registered funds in the industrial sector. The study conducted a quantitative approach using t-tests and regression analyses to examine performance across categories. The study obtained secondary data from Morningstar and used the Morningstar Sustainability Rating to categorise the funds. Funds with a rating of 1-3 were defined as conventional and sustainable as those with a rating of 4-5.  From the data collected in the study, the authors concluded that the t-test between conventional and sustainable funds was significant based on the standard deviation variable, while the other variables were not significant. Like the t-test, the regression analysis between sustainability ratings and standard deviation was significant and the other regressions were not significant. The study does not find that sustainable funds are characterised by lower returns, higher risk or lower risk-adjusted returns compared to conventional funds. / Sju av tio svenskar sparar frivilligt i fonder och tar man hänsyn till premiepensionen och pensionssparande så sparar nästan alla vuxna. Under de senare åren har det växt fram ett intresse för hållbara fonder, där mer än en tredjedel har valt en hållbar fond att investera i. Det finns en oenighet i den befintliga forskningen huruvida hållbara fonder är ett bättre alternativ än konventionella.  Studien undersökte om hållbara fonder presterade sämre än konventionella fonder utifrån variablerna avkastning, standardavvikelse och Sharpekvot. Studiens mätperiod avsåg 2019-04-21 till 2024-04-21, för svenskregistrerade fonder inom industrisektorn. Studien genomförde en kvantitativ ansats med hjälp av t-tester och regressionsanalyser för att undersöka prestationen mellan kategorierna. Studien inhämtade sekundärdata från Morningstar och har använt Morningstar Sustainability Rating för att kategorisera fonderna. Fonder som innehar 1-3 i betyg definierades som konventionella och hållbara som innehar 4-5 i betyg.  Av studiens inhämtade data, konstaterade författarna att t-testet mellan konventionella och hållbara fonder var signifikant utifrån variabeln standardavvikelse medan de övriga variablerna inte var signifikanta. Likt t-testet var regressionsanalysen mellan hållbarhetsbetyg och standardavvikelse signifikant och de övriga regressionerna var ej signifikanta. Studien kan inte konstatera att hållbara fonder kännetecknas av en lägre avkastning, en högre risk eller en lägre riskjusterad avkastning gentemot konventionella fonder.

No description available.

Intresset för hållbara fonder har ökat kraftigt de senaste åren och idag investerar var fjärde person i denna typ av fond. Studiens syfte var att undersöka vilka psykologiska aspekter som påverkar vid investering i miljövänliga fonder, en underkategori till hållbara fonder. Detta har skett med stöd från ett flertal beslutsteorier samt teorier inom beteendefinansiering. Undersökningen har gjorts genom en kvantitativ metod med hjälp av enkäter, där en sambandsanalys gjordes genom korstabeller. Resultatet visade att altruism är en stark faktor till att människor väljer att investera miljövänligt. I övrigt har resultatet påvisat att motiven mellan investerare som sparar i miljövänliga fonder och investerare som sparar i konventionella fonder ur många aspekter är lika. / Sustainable mutual funds have increased with popularity during the past recent years. Presently, one in four people invests in this type of mutual funds. The aim with the following study was to examine which psychological factors have an impact on investment decisions in environmental funds. Specifically, looking into one of multiple subcategories of sustainable mutual funds. The study was made with support from several decision making theories and theories within behavioral finance. The study used surveying as a quantitative method with a context analysis by crosstabs. The results suggested that altruism is a strong factor towards one's choice to invest in environmental funds. The results also suggested that the motives between investors who invests in environmental funds and investors who choose to invest in traditional funds are similar in many aspects.

Begreppet likhet har en central roll inom kognitionsvetenskapen och är betydelsefullt för beskrivningar av flertalet kognitiva processer. I denna rapport behandlas kontexters påverkan på utfallen av likhetsjämförelser. Det har tidigare visats att hänsyn till relationslikheter i likhetsjämförelser har ett samband med tillämpandet av den kognitiva process som på engelska kallas för structural alignment. Det har dessutom visats att den utsträckning i vilken structural alignment tillämpas beror av kontextfaktorer såsom hur de objekt som jämförs presenteras. Sambandet mellan kontext och hänsyn till relationslikheter vid likhetsjämförelser behandlas i denna rapport. För att ta reda på om objekts tillhörighet till samma respektive olika scener, d.v.s. omgivningar, påverkar hänsynstagandet till relationslikheter i likhetsjämförelser utförs ett experiment i vilket likhet mellan par av bilder jämförs. Det går dock inte att härleda ur experimentets resultat huruvida den marginella skillnaden i hänsynstagande till relationslikheter mellan experimentets två grupper av försökspersoner är en effekt av scenkontexterna eller ej.

Bakgrund: I Sverige har intresset för att investera i hållbara fonder ökat rejält de senaste åren och med detta följer också en stor ökning i utbudet av hållbara fonder. Känt sedan tidigare är också att det råder en definitionsproblematik på ämnet som adderar komplexitet till marknaden, detta då hållbarhet i sig är svårdefinierat. Indikationer visar att det kan råda en skillnad mellan andelen människor som är intresserade av att investera hållbart och de som faktiskt gör det. Syfte: Syftet med studien är att slå fast huruvida det råder ett attitude-behaviour gap på marknaden för hållbara fonder. Vidare ämnar uppsatsen att uppskatta storleken på fondförmögenheten som finns i svenska hållbara fonder, detta för att få en bättre bild av marknaden och dess omfång. Till sist vill uppsatsförfattarna på villkoret att det råder ett attitude-behaviour gap undersöka de faktorer som kan tänkas föranleda det. Genomförande: För att kunna genomföra studien och besvara dess frågeställningar har två kvantitativa samt en kvalitativ metod använts. De kvantitativa delarna har genomförts med dels en enkät för att slå fast huruvida det finns ett attitude-behaviour gap samt databaser med fonddata där syftet har varit att slå fast mängden kapital som finns allokerat till svenska hållbara fonder. Den kvalitativa delen har genomförts med hjälp av semistrukturerade-intervjuer med främst privatpersoner men också en expert på området. Slutsats: Studien har slagit fast att det råder ett attitude-behaviour gap på svenska marknaden för hållbara fonder. Vidare har slutsatsen dragits att det ej går att fastslå mängden kapital placerat i svenska hållbara fonder, detta med motiveringen att definitionsproblematiken och brist på vedertagna tredjepartsmärkningar gör det alltför osäkert. Slutligen har studien kommit fram till en rad olika faktorer som ligger till grund för attitude-behaviour gapet, bland dessa framträder oro kring avkastning, definitionsproblematik, kunskap och information som de mest avgörande. / Background: The interest in sustainable mutual funds and the supply of them has rapidly grown in Sweden during the last years. It is previously known that there is a problem with the definition of what a sustainable mutual fund is, which adds a layer of complexity to the market. Indications shows that there might be a discrepancy between the number of people that are interested in sustainable mutual funds and those who buys them. Purpose: The aim with this study is to determine whether an attitude-behaviour gap exists on the market for sustainable mutual funds. Furthermore, the study intends to estimate the amount of capital invested in the Swedish market for sustainable funds, that is to broader the perspective of the market and its size. Finally, if there is an existing attitude- behaviour gap, the authors want to examine the factors behind the gap. Completion: To be able to carry out the study, both quantitative and qualitative methods have been used. The quantitative parts were made with both a survey to determine whether there is an attitude-behaviour gap and data collection concerning the amount of capital allocated to Swedish sustainable mutual funds. The qualitative part has been carried out with the help of semi-structured interviews with mainly private savers but also an expert in the field. Conclusion: The study has established that there is an attitude-behaviour gap in the Swedish market for sustainable funds. Furthermore, the conclusion has been drawn that it is not possible to determine the amount of capital invested in Swedish sustainable mutual funds, the reason being that the definition problem and the lack of accepted third- party labels make it too uncertain. Finally, the study has come up with several different factors that form the underlying reasons of the attitude behaviour gap, concerns about yield, definition problems, knowledge and information as the most crucial.

<p>Titel: Fonders förvaltningsavgifter vs avkastning – Lönar det sig att betala lite mer eller är det bara dumdristigt?</p><p>Seminariedatum: 2008-06-04</p><p>Ämne/kurs: Magisteruppsats/ D-nivå</p><p>Författare: Anna Asplund och Malin Elfving</p><p>Handledare: Stig Westerdahl</p><p>Nyckelord: Fonder, Förvaltningsavgifter, TKA, Avkastning</p><p>Syfte: Syftet med studien är att undersöka om det föreligger ett samband mellan fonders förvaltningsavgifter och dess avkastning samt om avkastningen och förvaltningsavgifterna skiljer sig mellan olika fondtyper.</p><p>Metod: Studien bygger på en deduktiv forskningsansats eftersom vi utgår från befintliga begrepp och teorier. Då vi ville undersöka en stor population har vi använt oss av en kvantitativ forskningsstrategi. Studien grundar sig på åren 2004-2007. För att bestämma ett samband mellan de två variablerna förvaltningsavgift och avkastning har vi använt oss av regressionsanalyser. För att undersöka om avkastningen och förvaltningsavgifterna skiljer sig åt mellan de olika fondtyperna har vi använt oss av medelvärdesanalyser.</p><p>Empiri: Vi har hämtat data gällande förvaltningsavgifter och avkastning på de fonder som ingår i urvalet från Morningstar som är en oberoende utgivare av fondinformation.</p><p>Slutsatser: Studiens resultat visar att ett samband mellan fondernas avkastning och dess förvaltningsavgift (TKA) endast kan fastställas år 2005, då ett negativt samband föreligger. Detta år visar indikationer på att det finns skillnader i resultaten och att det inte beror på slumpen. De resterande åren kan resultaten dels bero på slumpen samt har de en dålig förklaringsgrad vilket innebär att resultaten i studien ej kan skildra verkligheten. Räntefonderna är den fondtyp som har den lägsta genomsnittliga avkastningen under den undersökta perioden, aktiefonderna har den högsta. Räntefonderna har även den lägsta genomsnittliga TKA medan den fondtyp som i denna studie har den högsta genomsnittliga TKA är fond-i-fonder.</p> / <p>Title: Mutual funds; administration fees vs. proceeds – Is it profitable to pay a bit more or is it just foolish?</p><p>Seminar date: 2008-06-04</p><p>Course: Master Thesis/D-level</p><p>Authors: Anna Asplund and Malin Elfving</p><p>Advisor: Stig Westerdahl</p><p>Keywords: Mutual funds, Administration fees, TKA, Proceed</p><p>Purpose: The purpose of the study is to investigate if there is a connection between the administration fees of mutual funds and their proceeds. The study aims to examine different kinds of funds which invests in different kinds of markets and if there are differences between these funds.</p><p>Methodology: The study is founded on a deductive research effort since we take our starting-point in existing terminology and theories. Since we wanted to examine a large population we used a quantitative research strategy. In order to determine a connection between the two variables; administration fee and proceed we have used regression-analysis.</p><p>Empirical foundation: We have collected data concerning administration fees and proceed on the funds in the selection from Morningstar, which is an independent publisher of mutual fund information</p><p>Conclusion: It is only for the year of 2005 the study shows a possible negative connection between the administration fees of mutual funds and their proceeds. For the unit trusts a possible connection cannot be established for any of the examined years.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Fonder är en sparform som har utvecklats och blivit en av de mest populära och framgångsrika placeringsformerna på marknaden. Många företag väljer därför, efter en högkonjunktur följd av möjlighet till reservsparande, att investera på fondmarknaden för att kunna öka sitt kapital under kommande lågkonjunktur. Att välja en stor och trögrörlig eller en liten och snabbfotat fond kan vara av avgörande karaktär när man ska se till utvecklingen.</p><p><strong>Problemformulering:</strong> Har fondstorleken betydelse vid placering i fonder under lågkonjunktur?</p><p><strong>Syfte:</strong> Klargöra huruvida fondstorleken har betydelse för avkastningen vid placering i svenska aktiefonder under lågkonjunktur.</p><p><strong>Metod:</strong> Studien använder sig av metodtriangulering där ett kvantitativt upplägg kombineras med ett kvalitativt inslag i form av en intervju. En deduktiv ansats anammas. Urvalet har valts ut genom ett bekvämlighetsurval och datainsamling har skett i form av sekundärdata från Morningstar, Riksbanken samt Affärsvärlden. Med den informationen har uppsatsens empiri och resultat grundlagts och kunnat kopplas till teorier, tidigare forskning samt allmän uppfattning om fonder i analysen.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Undersökningen visar att stora fonder, tätt följt av medelstora fonder, är den bästa investeringen under lågkonjunktur. Små fonder är mer snabbrörliga, har en högre standardavvikelse och risk men det innebär inte generellt att det utmynnar i en högre avkastning.</p> / <p><strong>Background:</strong> Fund saving is nowadays a very popular investment strategy when it comes to putting money aside on the market. After a big economic boom, with the potential of gathering up assets, companies choose  to invest in the fund market with the possibility to increase their wealth when a recession is up and coming. When it comes to how well the fund is developing, one needs to make a critical decision and choose either a big and sluggish one or a small and swift-footed one.</p><p><strong>Problem formulation:</strong> Does fund size matter when investing in funds during recession?</p><p><strong>Purpose:</strong> Determine whether fund size has an impact on return rate when investing in Swedish mutual funds during recession.</p><p><strong>Method:</strong> Different types of methods will be used throughout the study to ensure good quality and enough quantity. Mainly quantitative layout (data gathering from the Swedish State Bank, Morningstar and Affärsvärlden) featuring a qualitative interview and a deductive approach. With established empirics and elicited results, the study has been able to connect the theories used, the previous research in the field and the common view of funds among society to its analysis.</p><p><strong>Conclusion: </strong>Theory suggests that large funds, closely followed by mediumsized funds are the best investment during recessions. Small funds are more fastmoving, has a higher standard deviation and risk but it does not, generally, out-flow into a higher return.</p>

<p><strong>Purpose:</strong> The main purpose of this study is to study the 45 funds, divided into three differentdivisions, then the result will provide a greater understanding of how returns change with ahigher risk.</p><p><strong>Methodology:</strong> The study is based on a quantitative approach. The survey was conducted bygathering raw data from databases and secondary data from literature, printed and electronicsources.</p><p><strong>Theoretical perspectives:</strong> The study is based on the theory: the efficient markethypothesis, which argues that future returns can not be calculated as the market is fullyinformed. The study is therefore studying historical yields.</p><p><strong>Empirical foundation:</strong> Empirical data are acquired from www.morningstar.se, andtherefore also treated on this page. The material is then divided into documents and time axes.</p><p><strong>Conclusions:</strong> The study has shown that high-risk funds give a higher percentage returns thanmedium-and low-risk funds. However, does not imply a higher risk automatically earn ahigher return when the low-risk funds have shown a higher yield than medium-risk funds. Animportant factor to study when you are looking for the fund which generated the highest ROIis the Sharpe ratio. Although this study demonstrates that high-risk funds have a higherSharpe ratio than competing risk groups.</p>

No description available.

<p><strong>Bakgrund och problemformulering:</strong> Fondbolagen erbjuder spararna flertalet olika fondkategorier, däribland fonder med en global placeringsinriktning. Två av dessa produkter är globalfonder och globala fond-i-fonder. Globala fond-i-fonder placerar i andra fonder, såväl hos externa förvaltare som i det egna fondbolagets övriga fonder. I medierna har de globala fond-i-fonderna kritiserats för att ha höga avgifter och enbart syfta till att slussa in kapital i fondbolagets underliggande fonder. För att utreda om globala fond-i-fonder verkligen lyckats skapa något mervärde för fondspararna, vore det av vikt att undersöka dessa och titta på vilken risk, avkastning och riskjusterad avkastning de haft, i jämförelse med globalfonder.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med undersökningen är att utreda om globala fond-i-fonder, vid en jämförelse med globalfonder, tillfört något mervärde för den enskilde fondspararen utifrån parametrarna risk, avkastning och riskjusterad avkastning.</p><p><strong>Metod:</strong> Studien bygger på avkastningsdata från åtta fonder, fyra globalfonder och fyra globala fond-i-fonder, under femårsperioden 1 oktober 2004 – 1 oktober 2009. I syfte att utvärdera fonderna har åtta jämförelsemått använts. Eventuell skillnad i avkastning mellan globalfonder och globala fond-i-fonder har försökt säkerställas med hjälp av ett hypotestest. För att ytterligare utvärdera fondernas prestation har vi även jämfört fondernas avkastning med avkastningen i en global indexfond.</p><p><strong>Undersökningens resultat och slutsatser:</strong> Resultatet indikerar att de globala fond-i-fonderna generellt haft en bättre avkastningsutveckling än globalfonderna. Därutöver har tre av de fyra globala fond-i-fonderna haft högre avkastning än den globala indexfonden, medan endast en av globalfonderna lyckats med motsvarande bedrift. Detta har dock inte kunnat säkerställas statistiskt varpå det inte kan uteslutas att skillnaden är en tillfällighet. Vidare antyder resultaten att de globala fond-i-fonderna har en högre riskjusterad avkastning men en likartad risknivå relativt globalfonderna. Sammantaget tyder undersökningen på att globala fond-i-fonder har skapat mervärde för fondspararen vid en jämförelse med globalfonder och framstår som ett fullgott alternativ vid investering i en fond med global placeringsinriktning.</p>