Huruvida män och kvinnors attityd skiljer sig åt när det kommer till risk är ett ämne som det bedrivits mycket forskning kring. Dock var det först med de indivuella premiepen-sionsvalen som det för första gången kunde undersökas från ett rättvisande urval, eftersom hela befolkningen valde och gjorde så under samma period samt med samma bakgrunds information. Med implementeringen av detta nya system kom alltså en möjlighet för varje individ att själv påverka sin pension genom de indivudella valen. Informationen som varje individ erhöll innan valen innehöll risken associerad med varje fond samt fondens ursprung, dessa två variabler testas i uppsatsens empiriska analys. Följaktligen är syftet med denna uppsats att undersöka ifall kvinnor är mindre riskbenägna än män med premiepensionsvalen som analys. Resultaten visar att det inte finns några statistiska bevis som indikerar att kvinnor är mindre riskbenägna än män när det kommer till pensionsplaceringsbeslut. Dock har fondens ursprung en större inverkan på kvinnor än den har på män. Eftersom kvinnor visar en tendens att vara mer benägna att investera i Svenska fonder. Detta kan dock påverkas av faktorer som t.ex. vilken sektor man är anställd i. De erhållna resultaten gör att jag kan instämma med tidigare forskning som hävdar att det inte finns bevis som indikerar att kvinnor är mindre riskbe-nägna än män. / The subject of men and womens attitude difference towards risk has been thoroughly dis-cussed in previous research. However, with the individual allocation choices came an op-portunity to study this subject and to draw conclusions from a fair and representative sample for the first time. The reason is that the entire population choose and did so at ap-proximately the same time, and were given access to the same information prior to choos-ing. With this new system came therefore the opportunity for each individual to invest a portion of their pension. The information, distributed to each individual prior to choosing, contained the risk index and also the origin of the fund and these variables are tested in the empirical analysis in the thesis. Hence, the purpose of this thesis is to investigate whether women are more risk averse than men, using the individual allocation choice as analysis. The results indicated no difference between men and women indicating that there is no statistical evidence that women are more risk averse than men when it comes to individual financial decisions. However the origin of the fund has a larger impact on women in the sense that they have a tendency to be more home biased than men. However, the home biasedness seems to be a variable highly affected by e.g. place of employment. With the obtained result I can concur with previous researches that claim that women are not more risk averse than men.

Mellan år 1984-2000 ökade andelen aktieägare bland Sveriges befolkning markant, från 29 till 80 %, för att mellan år 2000 och 2008 ligga stabilt runt 80 %. Då allt fler får sin inkomst från kapital och inte endast från arbete borde detta leda till nya normativa föreställningar kring välfärdsstatens utformning och finansiering. Studien jämför kvantitativa studier kring utbredningen av aktieägandet och attityder till välfärdsstatens institutioner och premisser mellan åren 1984-2008. Med aktieägande avses en inkluderande definition av både direkt ägande av enskilda aktieposter samt innehav av fondandelar, såsom pensionsfonder. Studiens primära hypotes är att ökat aktieägande leder till mer negativa attityder till välfärdsstaten. Därtill antas fusket inom välfärdssektorerna öka samt misstänksamheten om fusk tillta medan klasskillnader inom åsikter rörande välfärdsstaten förväntas minska. Centrala teoretiska utgångspunkter är reciprocitet, moralisk ekonomi, historisk institutionalism och spårberoende. Det alltmer utbredda aktieägande liknas vid processer i riktning mot ett massinvesteringssamhälle där vardagen tenderar att finansialiseras alltmer. Studiens resultat ger inget stöd för hypoteserna. Stödet för välfärdsstaten verkar inte ha förändrats nämnvärt under undersökningsperioden. Inte heller verkar klasskillnaderna i åsikter kring välfärdsstaten, fusket inom välfärdssektorerna samt misstänksamheten om fuskets utbreddhet ha förändrats nämnvärt. Dessa resultat beror troligen på flera orsaker. Bland annat tenderar aktieägandet att vara mycket ojämnt fördelat bland Sveriges befolkning. / Between the years 1984-2000 it became increasingly common to own stocks in Sweden. Among the whole population stock ownership increased from 29 to 80 % until year 2000, and was thereafter around 80 % until present day, 2008. As more people receive disposable income not only from labour, but also from capital, their attitudes regarding how the welfare state should be financed and organized, should change. Stock ownership here includes both traditional private stocks and also savings in stock funds. The paper’s main hypothesis is that increased stock ownership will have a negative impact on attitudes towards the welfare state. Also cheating in the welfare sectors and the suspicion about others cheating is believed to increase while class differences concerning attitudes towards the welfare state are believed to diminish. Central theoretical themes are reciprocity, moral economy, historical institutionalism and path dependency. The increased stock ownership is described as a process in the direction towards a mass investment society, where everyday life tends to become financialized to a growing extent. The results show no support for the hypotheses. Attitudes and opinions concerning the welfare state seem to be stable during the whole time period. Neither seems there to be any significant sign of diminishing class differences regarding attitudes towards the welfare state, nor any growing suspicion concerning cheating within the welfare sectors nor any actual growth of cheating. These results might depend on a number of reasons. For one, stock ownership seems to a large extent be unequally distributed among the population of Sweden.

Today, there is no uniform definition of what an ethical fund is. Fund management companies choose themselves what they believe is ethical and not. The lack of the definition makes it difficult for consumers to understand why these funds are special compared to other funds. The purpose of this study is to examine three Swedish companies; KPA Pension, Swedbank Robur and Folksam, to obtain a clearer picture of the concept ethical funds and its definition. The study describes each company's view of Ethics and how they may affect other companies to work for a more sustainable world. The paper will also discuss how fund companies make a good balance between ethics and profit. The study is based on interviews with people involved in Corporate Social Responsibility and Responsible Investments. The results suggest that companies themselves have difficulties to define what an ethical fund is, but they all believe they have a good chance to influence the various companies. Research on ethical funds and their returns have shown different results. This makes it difficult to determine if ethics and returns go hand in hand or if ethical funds instead leads to a lower risk, with a smaller yield. / I dagsläget finns det ingen enhetlig definition för vad en etisk fond är. Fondbolagen väljer själva vad de anser är etiskt och inte. Den uteblivna definitionen gör det svårt för konsumenter att förstå vad som utmärker just de här fonderna, gentemot andra. Syftet med den här studien är att undersöka tre svenska företag, KPA Pension, Swedbank Robur och Folksam, för att på så sätt få en klarare bild av etiska fonder och dess definition. Studien beskriver vad de olika företagen har för syn på etik och hur de kan påverka de företag de är delägare i. Uppsatsen kommer även att diskutera hur fondbolagen kan få en bra balans mellan etik och avkastning. Studien bygger på intervjuer med personer som arbetar med Corporate Social Responsibility och ansvarsfulla investeringar. Resultatet tyder på att företagen själva har svårt att definiera vad en etisk fond är, men att de alla anser att de har en bra chans att påverka de olika företagen. Forskningen angående etiska fonder och dess avkastning har visat olika resultat. Vilket gör det svårt att bestämma om etik och avkastning går hand i hand eller om etiska fonder istället medför en mindre risk, med en mindre avkastning.

Börshandlade fonder (ETF:er) blir alltmer populära som spar- och investeringsalternativ. Antalet ETF:er och variationen av dessa ökar stadigt. Denna studie ser på ETF:er likställda aktier (ur ett värdepappersperspektiv) och syftar till att applicera momentumstrategier på den amerikanska ETF-marknaden, likt Jegadeesh och Titman (1993), för att testa sambandet mellan ETF:ers kapitalvärde och riskjusterad överavkastning, estimerat genom Jensens alfa. Med utgångspunkt från Banz (1981) som visar på samband mellan investeringar i småbolagsaktier och högre riskjusterad avkastning (än motsvarande investeringar i stora bolags aktier). Testet har baserats på portföljer sammansatta på momentum- och contrarianstrategier för att utröna om en ETFs storlek på kapitalvärde är avgörande för en ETFs avkastning. Populationen har delats upp efter kapitalvärde i grupper om 25% största respektive 25% minsta, varefter portföljer skapats med momentumvinnare och momentumförlorare inom respektive grupp. Resultaten är mångtydiga och är i en del fall i linje med forskning som stödjer teorier om sambandet mellan lågt kapitalvärde och hög riskjusterad överavkastning. I andra fall är resultatet motsatt. Dock ger de flesta observationer inte statistisk signifikans och sambandet kan därför inte styrkas statistiskt. Resultatet tyder snarare på att ett samband mellan dessa två variabler inte föreligger.

<p>Huruvida män och kvinnors attityd skiljer sig åt när det kommer till risk är ett ämne som det bedrivits mycket forskning kring. Dock var det först med de indivuella premiepen-sionsvalen som det för första gången kunde undersökas från ett rättvisande urval, eftersom hela befolkningen valde och gjorde så under samma period samt med samma bakgrunds information. Med implementeringen av detta nya system kom alltså en möjlighet för varje individ att själv påverka sin pension genom de indivudella valen. Informationen som varje individ erhöll innan valen innehöll risken associerad med varje fond samt fondens ursprung, dessa två variabler testas i uppsatsens empiriska analys. Följaktligen är syftet med denna uppsats att undersöka ifall kvinnor är mindre riskbenägna än män med premiepensionsvalen som analys. Resultaten visar att det inte finns några statistiska bevis som indikerar att kvinnor är mindre riskbenägna än män när det kommer till pensionsplaceringsbeslut. Dock har fondens ursprung en större inverkan på kvinnor än den har på män. Eftersom kvinnor visar en tendens att vara mer benägna att investera i Svenska fonder. Detta kan dock påverkas av faktorer som t.ex. vilken sektor man är anställd i. De erhållna resultaten gör att jag kan instämma med tidigare forskning som hävdar att det inte finns bevis som indikerar att kvinnor är mindre riskbe-nägna än män.</p> / <p>The subject of men and womens attitude difference towards risk has been thoroughly dis-cussed in previous research. However, with the individual allocation choices came an op-portunity to study this subject and to draw conclusions from a fair and representative sample for the first time. The reason is that the entire population choose and did so at ap-proximately the same time, and were given access to the same information prior to choos-ing. With this new system came therefore the opportunity for each individual to invest a portion of their pension. The information, distributed to each individual prior to choosing, contained the risk index and also the origin of the fund and these variables are tested in the empirical analysis in the thesis. Hence, the purpose of this thesis is to investigate whether women are more risk averse than men, using the individual allocation choice as analysis. The results indicated no difference between men and women indicating that there is no statistical evidence that women are more risk averse than men when it comes to individual financial decisions. However the origin of the fund has a larger impact on women in the sense that they have a tendency to be more home biased than men. However, the home biasedness seems to be a variable highly affected by e.g. place of employment. With the obtained result I can concur with previous researches that claim that women are not more risk averse than men.</p>

Bakgrund: Det rådande pensionssystemet i Sverige består av sex så kallade AP-fonder. Genom åren har pensionssystemet flertalet gånger kritiserats för dess låga avkastning. Problem: Vår huvudfråga är att jämföra AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet, detta ska ske med hjälp av två jämförelseindex: MSCI World och SIXRX. Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra de fyra första AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet under åren 2002-2010. Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ metod, genom att samla in information från AP-fondernas årsredovisningar och hemsidor. Vi har samlat in historisk data, som vi sedan har bearbetat och analyserat. Slutsats: De studerade AP-fonderna har presterat sämre än aktiemarknaden. / Background: The current pension system in Sweden consists of six so called AP-funds. Throughout the years the pension system has been criticized for its low return. Problem: We will compare the pension funds’ risk and return with the rest of the stock market as a whole. This will be done by the aid of two comparison registers: MSCI World and SIXRX. Purpose: Our purpose with the essay is to compare the pension funds in the Swedish pension system, their risk and return, with the share market as a whole. Method: We have used a quantitative method, by gathering information from the annual reports and relevant websites. We have also gathered historical data, which has been processed and analyzed. Conclusion: The studied pension funds have achieved lower results than the stock market market.

Bakgrund &amp; Problemformulering: Momentumeffekten på fondmarknaden är ett relativt outforskat område där dess existens på senare tid har blivit omtvistad. Eftersom kunskapen om pensionssparande och det svenska pensionssystemet är låg, samtidigt som de sociala skyddsnäten i samhället minskar är det viktigt att undersöka om momentumstrategier kan ge överavkastning för privatpersoners pensionssparande. Således ställs frågan: Kan momentumstrategier skapa överavkastning på fondmarknaden? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka momentumeffekten på fondmarknaden och om momentumstrategier kan utnyttjas av svenska pensionssparare för att skapa överavkastning i PPM-systemet. Metod: Uppsatsen har ett kvantitativt tillvägagångssätt och en deduktiv utgångspunkt tillämpas. För att undersöka momentumeffekten på fondmarknaden tillämpas en multipel regressionsanalys med Fama French-Trefaktormodell, samt Sharpekvot. Uppsatsens urval är PPM-fonder under perioden 2010-2017. Slutsatser: Uppsatsen finner inget statistiskt stöd för en momentumeffekt på fondmarknaden genom Fama French-Trefaktormodell. Detta är ett tecken på att fondmarknaden kan vara svagt effektiv då historisk information inte har kunnat användas för att skapa riskjusterad överavkastning. Uppsatsen finner således ingen momentumeffekt för fondmarknaden efter finanskrisen 2008, trots att en momentumeffekt har kunnat påvisas dessförinnan inom tidigare forskning. Med hänsyn till det har författarna anledning att misstänka att marknadens effektivitet kan variera, vilket skulle kunna förklaras av den Adaptiva Marknadshypotesen. / Background &amp; Problem: The momentum effect in the fund market is relatively unexplored were its existence has been controversial. Due to the lack of knowledge in retirement savings and the Swedish Premium Pension Agency system, alongside the weakening of a social safety net, it is important to examine if momentum strategies give excess returns and can be used for retirement savings. Therefore, the authors question: Do momentum strategies give excess returns in the fund market? Purpose: The aim of the thesis is to examine the momentum effect in the fund market and if momentum strategies can be used to create excess return in the Premium Pension Agency system. Method: The thesis takes a deductive research approach with a quantitative methodology. To examine the momentum effect in the fund market, a multiple regression analysis model from Fama French-Three factor model is applied, and the Sharpe ratio. The sample for the study is Swedish Premium Pension Agency funds, which is examined over the period of 2010-2017. Conclusions: The thesis does not find support for a momentum effect in the fund market through the Fama French-Three factor model. This indicates that the fund market is weak form efficient, as historical information cannot be used to create risk adjusted excess return. Thus, the thesis does not find a momentum effect for the fund market after the financial crisis in 2008, even though a momentum effect is proven to exist before then. In view of this, the authors have reason to suspect the market efficiency to vary, which could be explained by the Adaptive Market Hypothesis.

No description available.

Several organisations have called for clarifications on sustainable investment. The aim of this study is to map and compare the ethical criteria used by Socially Responsible Investment (SRI) funds in their assessment of companies. My attention is also to seek for clarifications on the definition on SRI. A theoretical framework has been used to identify core issues of socially responsible investment. The areas of interest are charitable giving, environmental technologies, negative and positive screening and shareholder activism. The empirical material consisted of qualitative interviews with 4 fund managers from 5 investment management firms in addition to written documents on the funds’ ethical criteria. The conclusions are that all of the funds use negative criteria in their assessment of companies, with similarities in what may be considered as unethical activity and differences in the extent. Most of the funds also seek to identify better-managed companies through an assessment of how companies comply with international agreements. Differences occur in the choices of international agreements as well as the minimum criteria for investing. Most of the investment management firms engage in shareholder activism with the aim to influence the companies’ corporate behaviour, thus with different levels of engagement. Some have dialogue with whom they invest in, some favour the idea of communicate with companies they do not invest in as well. Furthermore, the results of this study show that investments in environmental technologies are rare since these companies are too small. When it comes to charitable giving, donations to charity may be seen as SRI or may not be seen as SRI depending on if the concept refers to investment criteria.

En global trend inom finansbranschen har varit ett ökat intresse för hållbara och ansvarsfulla investeringar från både privata investerare som vid fondbolagens komponering av fonder. I Sverige sparar majoriteten av befolkningen i fonder och en markant tillväxt bland hållbara fonder har skett. Det privata sparandet har flyttats från sparkonto till olika typer av värdepapper såsom fonder. Trots det ökade intresset föreligger ingen definition av hållbara investeringar. Syftet med studien var att förklara urvalsprocessen vid komponering av hållbara placeringsprodukter för att öka investerares kunskap om vilka premisser fondbolag inkluderar i Socially Responsible Investments fonder. I studien intervjuades tre hållbarhetsansvariga i svenska fondbolag samt en aktieanalytiker. Intervjufrågorna kretsade kring vilka premisser fondbolagen inkluderar i sina hållbara fonder samtidigt fick respondenten belysa sin framtidstro på hållbara fonder. Studiens resultat visade på att samtliga fondbolag använder samma urvalsmetoder och följde samma urvalskriterier vid komponering av sina hållbara placeringsprodukter. Legitimitet och ekonomiskt incitament är bidragande begrepp i föreliggande studie. Resultatet som framkom var att även ifall fondbolagen tagit beslut utifrån det ena incitament så finns det kopplingar till det andra underliggande incitamentet. / A global trend in the financial sector has been an increased interest in sustainable and responsible investments from both private investors and the fund companies' composition of funds. In Sweden, most of the population saves in funds and a significant growth among sustainable funds has taken place. Private savings have been transferred from savings accounts to various types of securities such as funds. Despite the increased interest, there is no definition of sustainable investment. The purpose of the study was to explain the selection process when composing sustainable investment products to increase investors' knowledge of the premises of fund companies in Socially Responsible Investment funds.The study interviewed three sustainability managers in Swedish fund companies and one equity analyst. The interview questions revolved around what premises the fund companies include in their sustainable funds at the same time the respondent had to shed light on his future belief in sustainable funds. The study's results showed that all fund companies use the same selection methods and followed the same selection criteria when composing their sustainable investment products. Legitimacy and financial incentive are contributing concepts in the present study. The result that emerged was that even if the fund companies made decisions based on one incentive, there are links to the other underlying incentive.