Hållbarhet och etik är ett högst aktuellt ämne i dagens samhälle som även påverkar den finansiella sektorn. Ämnen som CSR och hållbarhetsfrågor har tidigare haft fokus på företagsvärlden men under de senaste åren har även finansvärlden uppmärksammat ämnet, i och med uppkomsten av sociala och etiska investeringar.Tidigare forskning inom området etiska fonder har framförallt handlat om avkastningen och urvalsprocessen av bolag, få studier har gjorts av fondernas etiska prestanda. Den här studien syftar till att fördjupa diskussionen kring de etiska fonderna. Detta görs genom att studera hur fondbolagen bedriver urvalsprocessen och förvaltningen av dessa fonder.I studien används en abduktiv ansats. Det har inneburit att vi har fått komplettera den ursprungliga teoridelen utifrån de svar vi fick under den empiriska insamlingen. Studien är kvalitativ och empirin samlades in genom semi-strukturerade intervjuer. Vi valde att kontakta de fyra storbankernas fondbolag, två AP-fonder samt ytterligare ett fondbolag. Respondenterna som intervjuades bestod av fondförvaltare eller specialister inom hållbarhetsområdet.Resultatet av studien visar att benämningen etiska fonder är på väg bort. Branschen vill inte definiera etik istället talar man om efterträdarna, hållbara och ansvarsfulla fonder. Trots förnekelsen av etiska fonder används en liknande urvalprocess för de hållbara fonderna, därmed kvarstår den problematiken som funnits för de etiska fonderna. Den stora skillnaden idag är att fondbolagen vill agera hållbart och ansvarsfullt på alla plan, både gällande sociala- och miljömässiga aspekter.Studies resultat skiljer sig från tidigare forskning genom att den fokuserar på den etiska prestandan. Undersökningen konstaterar att etikfonderna håller på att försvinna, men ur dem har hållbara fonder fötts. Den här studien har gett ökad kunskap inom ett område som är relativt outforskat. Studien kan därför lämpligtvis användas för framtida forskning. / Sustainability and ethics are discussed all over the world. Subjects as CSR and sustainability related questions were earlier only highlighted by companies. Nowadays even the financial industry has started to focus on those questions, with the emergence of social and ethical investments.Previous research have focused on return or the selection process, very few have studied the ethical performance. This study aims to deepen the discussion about ethical funds. This is done by studying how the fund companies conduct the management of ethical funds.This study is using an abductive approach, which means that we have completed the original theory with more theory after we had done the research on the field. We have used a qualitative method and collected the empirical data by semi-structured interviews. The four largest banks fund companies of Sweden, two pension funds and one additional fund company were interviewed. The respondents were either fund managers or specialists in the area of sustainability.The results of the study show that the term ethical fund is slowly disappearing. No one of the respondents were willing to define ethics, they would rather discuss the successors sustainable- and responsible funds. Despite the denial of ethical funds, similar selection processes for sustainable funds are used as for ethical funds. The problems that have existed for the ethical funds are moving to the sustainable funds. The big difference today is that fund companies have a vision of acting responsible and sustainable at all levels, both in terms of social and environmental aspects.The results differ from previous research, since it focuses on the ethical performance. The study finds that ethical funds are disappearing as time goes by, but out of them have sustainable funds developed. This research has provided increased knowledge in an area that is relatively unexplored. The study can therefore be suitable for future research.

Bakgrund: Var dag ställs människor inför val som har högre eller mindre utsträckning påverkan på dess framtid. En av de vanligaste ekonomiska beslutssituationer människor ställs inför är beslut gällande pensionen. Det svenska pensionssystemet är komplext och särskilt inom premiepensionen ställs individen inför en mängd valmöjligheter. Där kan individen välja egna premiepensionsfonder eller välja att inte göra ett aktivt val och därmed ha kvar förvalsalternativet AP7 Såfa. Samtidigt som kraven är höga på individens beslutsfattande visar beteendeekonomisk forskning att individens förmåga att fatta rationella beslut inte är på den nivå som traditionella ekonomiska teorier utgår ifrån. Den stora mängd valmöjligheter som finns inom premiepensionen förefaller skapa problem och leder till att åtskilliga individer väljer att inte göra något aktivt val. Tidigare forskning visar att ett flertal demografiska faktorer samt individens finansiella förmåga och kännedom om finansiella marknaden påverkar individens beslut gällande pensionen, samt att det finns ett behov av vidare forskning på vad som påverkar individer gällande pensionssparandet. Denna studie ämnar bygga vidare på de tidigare studier som gjorts för att kartlägga vilka egenskaper som leder till att en individ fattar aktiva beslut inom premiepensionssparandet samt koppla de beslut de gör till beteendeekonomiska teorier för att få en djupare förståelse för individens agerande gällande premiepensionsvalet. Med studiens resultat hoppas vi kunna bidra med ökad förståelse för vad som påverkar de val som görs gällande premiepensionen. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka samband mellan en individs egenskaper och om denne gör ett aktivt val gällande premiepensionemn, samt undersöka bakomliggande beteendeekonomiska biases gällande individens val inom premiepensionen. Detta med avsikt att genom en kvantitativ metod skapa ökad förståelse kring varför individer fattar de beslut de gör kring premiepensionssparandet. Genomförande: Denna kvantitativa studie antar en iterativ ansats där studien präglas av en tvärsnittsdesign och data har samlats in genom ett snöbollsurval med hjälp av enkäter. Sammantaget ingår 172 individer i denna studie. Slutsats: Resultatet av studien visar att hur länge en individ har befunnit sig i arbetslivet, inkomstnivån samt om individen investerar i aktier på fritiden har en positiv påverkan på sannolikheten att denne har valt egna fonder till premiepensionen. Resultatet skiljer sig mot vad viss tidigare forskning visat. Studien identifierade även ett antal beteendeekonomiska biases som påverkar individen inom premiepensionsvalet. Resultatet tyder på att de individer som har gjort ett aktivt premiepensionsval påverkas av mentala genvägar när det kommer till att välja premiepensionsfonder. Vidare indikerar resultatet på IV att de som inte gör ett aktivt val påverkas av beteendeekonomiska biases som leder till inaktivitet. / Background: Every day people have to make choices that have a greater or lesser impact on their future. One of the most common financial decision-making situations people face is the decision regarding the pension. The Swedish Pension System is complex and, in particular, within the Premium Pension the individual is faced with a variety of choices. There individuals can choose their own Premium Pension funds or choose not to make an active choice and thus retain the AP7 Såfa. While the demands are high on the individual’s decision-making, behavioral finance research shows that the individual’s ability to make rational decisions is not at the level of traditional economic theories. The wide range of options available within the Premium Pension seems to create problems and leads to the fact that several individuals choose not to make any active choice. Previous research shows that a number of demographic factors, as well as the individual's financial literacy and financial market awareness, influence the individual's decision regarding the pension. Previous research also shows that there is a need for further research on what affects individuals in terms of pension savings. This study aims to build on previous studies to map which characteristics affect an individual to make active decisions in the Premium Pension and to link the decisions they make to behavioral finance theories to gain a deeper understanding of the individual's actions regarding the Premium Pension choice. With the result of the study, we hope to contribute with better understanding of what influences the choices made within the Premium Pension. Purpose: The purpose of this study is to investigate the relationship between an individual's characteristics and if they make an active choice regarding premium pension funds, as well as investigate underlying behavioral finance bias that affect an individual’s choice within the Premium Pension. With the intention, through a quantitative method, to create a better understanding of why individuals make the decisions they make regarding the Premium Pension. Completion/methodology: This quantitative study assumes an iterative approach where the study is characterized by a cross-sectional design and the data has been collected through snowball sampling using surveys. Altogether, 172 people are included in this study. Conclusion: The result of the study shows that how long an individual has been working, the income, and if the individual invests in shares has a positive impact on the probability that the individual has chosen own funds for the premium pension. This differs from what some previous research has shown. The study also identified a number of behavioral biases that affect the individual in the Premium Pension Plan. The result indicates that those individuals who have made active Premium Pension choices are affected by shortcuts when it comes to choosing Premium Pension funds. Furthermore, the result indicates that those who do not make an active choice are affected by behavioral biases that lead to inactivity.

I uppsatsen undersöks tolkningen och tillämpningen av undantaget från mervärdesskatt för förvaltning av särskilda investeringsfonder ur en EU-rättslig synvinkel. I svensk lagstiftning finns undantaget stadgat i 3 kap. 9 § ML. Motsvarande artikel i mervärdesskattedirektivet är art. 135.1 g). I uppsatsen undersöks hur det svenska lagrummet förhåller sig till EU-rätten. Dessutom undersöks huruvida en direktivkonform tolkning av den nationella bestämmelsen bör göras, samt om art. 135.1 g) skulle kunna åberopas med direkt effekt i en svensk domstol.

An increase in globalization has led to a growing awareness of climate change, ethical values, and sustainable development. The fund industry has become more socially responsible, with fund managers developing new strategies to generate high returns and meet specific customer preferences. Therefore, changing values has contributed to an increased interest in ethical investing, resulting in a significant growth of ethically-oriented equity funds. To fill a knowledge gap, this study aims to describe whether there have been significant differences in risk-adjusted returns between conventional and ethical equity funds in the Swedish fund market. By applying Markowitz's portfolio theory and the efficient market hypothesis to three risk-adjusted performance measures, Sharpe's-, Treynor's-, and Jensen's Performance Measures, the study analyzes the return opportunities for conventional and ethical funds compared to market indices. The study showed no significant difference in risk-adjusted returns between ethical and conventional equity funds. However, both fund groups have, on average, performed worse than the market index. If the goal is to maximize returns and diversification, both ethical and conventional funds should be considered as part of the investment strategy, provided they meet the requirements for a well-diversified and efficient portfolio. The study's results are supported by previous research, and there is no reason to exclusively choose ethical or conventional funds if maximizing returns is the primary goal.

Sustainable investing has seen a significant increase in the past years and is continuing to gain momentum with the constant rise of awareness and concern of the climate crisis. It is necessary for modern mutual fund companies to conduct ESG assessments as it provides a comprehensive understanding of a firm's sustainability performance, and identifies potential risks and opportunities which lay ground for investment decisions. However, there are still issues with fully aligning financial flows with sustainability goals. This study explores current issues regarding ESG assessment in investment decisions by mapping and examining Swedish fund companies. Furthermore, these issues will be explored if they are consistent with previous research. This study contributes to the literature by giving a comprehensive overview of issues regarding ESG assessments that are well-grounded in a real, sustainability-mature market, and will hopefully help investors and other stakeholders to get a deeper understanding of the issues, challenges and limitations associated with ESG assessment. By doing a case study of the Swedish fund market that tests factors derived from international literature, it was found that there are numerous issues in the process of conducting an ESG assessment in investment decisions. Firstly, there were issues regarding the collection of data that the fund companies use in order to conduct an ESG assessment. There is a lack of available, reliable and accessible data for fund companies to use directly and for the ESG rating agencies to use to rate companies. It is somewhat paradoxical as the fund companies feel strongly about developing their own methods for ESG assessment as they expressed hesitancy in using data from ESG rating agencies due to concerns about accuracy and comparability. By having individual methods, the fund companies gain control over the investment objectives and strategies, and hence, may avoid reputational damage. ESG rating agencies were generally discussed in the literature, as there was clear evidence of divergence between rating agencies and poor coverage of firms, which were also echoed by the fund companies. However, the companies still use ESG rating agency’s services as a support in their own ESG methods. Furthermore, regulations and legislation were an important finding in this study as fund companies perceived it to be developing in the right direction. However, the fund companies experienced being squeezed where they have demands and requirements, but no useful tools or material to achieve and satisfy them effectively. There are too many directives, actors, and initiatives for smaller fund companies to comply with, which causes frustration, misunderstandings and fuzziness among all actors on the financial market. Therefore, industry organizations such as the Swedish Investment Fund Association (SIFA) have a great responsibility to act as legal advisors and facilitate this transition. Lastly, it is ambiguous whether a standardized ESG assessment is desirable and/or even feasible in practice. While uniform regulations are required, there is also a major value in the freedom of interpretation in order to maintain the competitive advantage of having individual assessment methods. Succeeding in identifying material factors and standardizing the definition of sustainable investmentsis a challenge. Better integration between ESG and financial materiality will be required to create attractive longterm value in the future. / Hållbara investeringar har ökat avsevärt de senaste åren och fortsätter att öka i takt med att medvetenheten och oron i samhället för klimatkrisen växer. Det är nödvändigt för fondbolag att genomföra ESG-bedömningar för att få förståelse för ett bolags hållbarhetsprestanda samt identifiera potentiella risker och möjligheter vid investeringsbeslut. Det finns fortfarande utmaningar med att säkerställa att de finansiella flödena går i linje med hållbarhetsmålen. Denna studie undersöker och utforskar vilka utmaningar som finns med ESG-bedömningar vid investeringsbeslut, genom att kartlägga och granska svenska fondbolag. Dessutom kommer de identifierade utmaningarna att sättas i relation till tidigare forskning. Denna studie ämnar att bidra till litteraturen genom att ge en omfattande översikt över huvudsakliga utmaningar som finns vid genomförandet av ESG-bedömningar, som är väl förankrat i en verklig och mogen fondmarknad. Detta kommer hjälpa investerare och andra intressenter att få en djupare förståelse för utmaningarna, problemen och begränsningarna som finns förenat med ESG-bedömningar. Genom att göra en fallstudie av den svenska fondmarknaden med utgångspunkt i att testa faktorer härledda från internationell litteratur, identifierades ett flertal utmaningar med att utföra en ESG-bedömning vid investeringsbeslut. För det första fanns det svårigheter med inhämtningen av den data som börsbolag publicerar. Det råder brist på tillgänglig och pålitlig rådata som fondbolagen använder i sina egna ESG bedömningar samt för ESG ratinginstitut att använda som underlag vid betygsättning. Det blir något paradoxalt när fondbolag känner att det är väsentligt att utveckla egna metoder och modeller för ESG-bedömningar eftersom de anser att ratinginstituten erhåller tveksam data vilket ger upphov till frågor om tillförlitlighet och jämförbarhet. Vid utvecklandet av egna metoder tar de kontrollen genom att definiera sina egna hållbarhetsmål och strategier därefter, och kan därmed undvika potentiellt skadat rykte. Ratinginstitut visade även på osäkerheter såsom skiljaktigheter instituten emellan och dålig täckning på bolag (storleksmässigt), vilket nämndes både i litteratur och intervjustudien. Dock används ratinginstitutens tjänster ändå av fondbolag som en stöttepelare i deras egna metoder. I studien framgår det tydligt att utvecklingen av regelverk och lagstiftning går åt rätt håll, men samtidigt upplevs fondbolagen pressade av de nya överväldigande kraven i brist på resurser och verktyg för att lyckas hantera dem effektivt. De mindre fondbolagen upplever en frustration över den stora mängden direktiv, ramverk och aktörer som måste tas i beaktning vid ESG-bedömningar. Det lägger ett stort ansvar på branschorganisationer, däribland Fondbolagens Förening (SIFA), i rollen som juridiska rådgivare för att underlätta omställningen på fondmarknaden. Slutligen är standardisering ett omdiskuterat begrepp i studien, där det finns delade åsikter om huruvida en standardiserad ESG-bedömning är önskvärd och genomförbar i praktiken. Samtidigt som det finns ett behov av enhetliga regelverk och jämförbarhet finns det också ett värde i flexibiliteten i de egna bedömningsmetoderna för att skapa en konkurrensfördel. Att lyckas identifiera materiella faktorer och etablera en standardiserad definition av en hållbar investering är en genomgående utmaning på fondmarknaden. Bättre integration mellan ESG-faktorer och finansiell materialitet kommer att krävas för att möjliggöra ett långsiktigtvärdeskapande i framtiden.

Det finns det goda argument för internationell portföljdiversifiering: marknader rör sig inte synkroniserat och genom att exponera mot olika marknader minskar den totala risken i portföljen. Mogna kapitalmarknader, där stora institutionella investerare har ett strukturellt överutbud av kapital, kan välja att förflytta en del kapitalöverskottet utomlands. Genom att flytta kapital till andra tillväxt- eller utvecklingsstäder, kan lika eller bättre avkastning erhållas samtidigt som risken i portföljen diversifieras. Internationell diversifiering medför även en del hinder och risker, men många av dessa har idag minskat i betydelse. En framgångsrik strategi syftar därför till att maximera fördelarna, samtidigt som man försöker undvika eventuella risker och hinder.I tidningen fastighetsvärden skrevs hösten 2016 att ”Svenska fastighetsbolag förvärvar utomlands i en takt som vi inte upplevt sedan i slutet av 1980-talet. Fastigheter för 250 miljarder i 25 länder kontrolleras av 40 svenska bolag”. Medan svenska pensionsinstitut direkt eller via dotterbolag eller delägda bolag redan är stora aktörer på den svenska fastighetsmarknaden, kan man i efterdyningen av finanskrisen 2008, se mer av diversifiering mot såväl den internationella fastighetsmarknaden. Uppsatsen tar upp frågor kring hur och om man idag gör fastighetsförvärv utomlands med mindre risk och vilka förutsättningarna är för att genomföra en sådan övergång. Resultatet av den kvalitativa studien har därefter berikat till svar för huvudsyftet med den här uppsatsen; att ta reda på orsaken till det växande intresset för internationell diversifiering bland svenska pensionsinstitutioner. Den växande internationella diversifiering, har visat att man hittat en gynnsam strategi för att överkomma många av de hinder och risker en sådan övergång medför. Varför man väljer att investera utomlands kan således förklaras i två steg: den underliggande anledningen och den underliggande orsaken. Anledningen är att man vill diversifiera den totala portföljrisken och finna en stabil långsiktig avkastning. Orsaken är att Sverige har haft en lång och god tillväxt som inte är säkrad för framtiden, att det råder stor konkurens på en liten marknad som Sverige och att pensionsinstituten har ett kapitalöverskott.  Alternativet är därför att söka sig utomlands, och då Sverige redan genererar god avkastning, har det mer handlat om att diversifiera genom olika sektorer på liknande ekonomiskt stabila marknader. Det innebär marknader som Finland, Tyskland och England genom att ingå partnerskap med lokala managers, vilket i en sådan internationell övergång verkar riskminimerande. / There are good arguments in favor of international portfolio diversification: markets do not move in a synchronized way and thus by exposing to different markets, the overall portfolio risk reduces. In mature capital markets where large institutional investors have a structural surplus of capital, one can choose to move a portion abroad. By moving part of the capital to other emerging or developed markets, equal or better returns can be earned while at the same time the risk in the portfolio is diversifies. However International diversification implies some obstacles and risks, though many of these have today diminished in importance. A successful strategy therefore aims to maximize the benefits while trying to avoid possible risks and obstacles. In autumn of 2016 the Swedish newspaper Fastighetsvärden published an article stating that "Swedish real estate companies acquire abroad in a way we have not experienced since the late 1980s; Real estate for a value of 250 billion is controlled by 40 Swedish companies in 25 countries". While Swedish intuitions direct or through subsidiaries or joint ventures are at present major players in the Swedish real estate market; in the aftermath of the 2008 financial crisis, one can see the reappearance of diversification towards the international real estate market. The thesis addresses questions concerning if and how to make real estate acquisition abroad with less risk and what the conditions are for implementing such a transition. The result of the qualitative study enriched the response to the main purpose of this essay; to validate the reason for the growing interest in international diversification among Swedish pension institutions. The increase in international diversification implies that a favorable strategy has been found to overcome many of the obstacles and risks entailed by such transition. Why one chooses to invest abroad can be explained in two steps: the underlying reason and the underlying cause. The reason is to diversify the overall portfolio risk and find a stable long-term return. However, the underlying cause for today’s investments are based on the good long-term growth Sweden has had, which is not secured for the future. Moreover there is capital surplus and big competition on a small market like Sweden. The alternative is therefore to go abroad, and as Sweden already generates good returns, it has been more about trying to diversify through different segments in similar economically stable markets. It means entering in markets such as Finland, Germany and England by joint ventures with local managers, which in such an international transition minimizes risk.

During the past few decades, social responsible investing (SRI) has rapidly grown to become a renowned investment strategy. Because of the contradictory findings on how successful this strategy is in terms of financial return, the aim of this thesis is to compare the performance of sustainable and conventional funds in four different geographical areas during the last three years. With the use of regression analysis, the correlation between the Portfolio Sustainability Score of a fund, which is a Morningstar-provided rating that represents how well a fund incorporates ESG, and its risk-adjusted return is determined. The final results of this analysis varies among the four geographical regions. The correlation between the two variables is positive in USA and Asia ex-Japan, whereas a negative relationship is found in Europe and the Nordic region. However, the obtained findings are not of statistical significance, implying that there is no difference between the risk-adjusted returns of sustainable versus conventional funds. / Under de senaste årtionden har hållbara investeringar ökat och på senare tid även blivit en väletablerad investeringsstrategi. Då tidigare studier inom området uppvisat motstridiga resultat gällande hur effektiv denna strategi är inom värdeskapande, fokuserar denna rapport på att klargöra ifall hållbara alternativt vanliga fonder är fördelaktiga utifrån ett finansiellt perspektiv. Mer specifikt undersöks fyra geografiska områden över en tidsperiod på tre år. Genom regressionsanalys bestäms korrelationen mellan en fonds Portfolio Sustainability Score, ett betyg som erhålls av Morningstar som representerar hur väl den specifika fonden inkorporerar ESG, och dess riskjusterade avkastning. De slutgiltiga resultaten av denna analys varierar i de fyra geografiska områdena. I USA och Asien där Japan exkluderas är korrelationen positiv medan en negativ korrelation råder i Europa och Norden. Dock är resultaten inte av statistisk signifikans vilket indikerar att det inte är någon skillnad i den riskjusterade avkastningen mellan hållbara och vanliga fonder.

This paper seeks to investigate whether management fees, set by mutual funds, rely on a set of explanatory variables. The study includes equity, bond, and money market funds, all investing in securities registered in Sweden. Results obtained from the project show that changes in assets under management, standard deviation, and tracking error, for a course of 5 years, can provide some explanation to what management fees mutual funds set. In turn, this raises many interesting questions on how capital flows and fund differentiation affects the fees. Also, a market analysis of the Swedish fund market shows that elements of monopolistic competition are present. Finally, because of the scope of this study, several suggestions on further research have been made. / Denna artikel ämnar undersöka huruvida förvaltningsavgifter, satta av fonder, beror på ett antal förklarande variabler. Studien inkluderar aktie, obligations och korträntefonder, vilka investerar i värdepapper registrerade i Sverige. Resultat erhållna från projektet tyder på att förändringar i kapital under förvaltning, standardavvikelse och spårningsfel (tracking error), alla uppmätta över 5 år, delvis kan förklara vilka avgifter fonder sätter. I sin tur väcker detta flera intressanta frågor över hur kapitalflöden och fonddifferentiering påverkar avgifter. Dessutom visar en genomförd marknadsanalys över den svenska fondmarknaden att karaktäristiska drag av monopolistisk konkurrens är närvarande. Slutligen, i samband med studiens omfattning, så har flertalet förslag på vidare studier gjorts.

Morningstar ratings are a popular way for investors to compare mutual funds. This thesis focuses on Swedish domestic equity funds. The relation of Morningstar ratings and fund flows was studied. Additionally, the short-term performance predictability using star ratings was investigated. This study found that top rated funds using Morningstar ratings received a higher fraction of positive fund flows compared to top rated funds ranked using past returns, Sharpe ratio, or Carhart's four-factor alpha. This provides some evidence towards Swedish investors using Morningstar ratings over other measures when selecting mutual funds. Additionally, all four measures performed poorly when used to predict one-, three- and twelve-month future fund flows, with no model being able to explain more than 7% of the variance in the data (measured in adjusted R-squared). Finally, the predictive power of Morningstar rating in respect to future outperformance (measured in Carhart's four-factor alpha) was evaluated. While all star ratings were statistically significant predictors, no model managed to explain more than 17% of the data's variance. Thus, Morningstar ratings were not found to be a good predictor of future outperformance. / Morningstar Ratings är ett populärt sätt för investerare att jämföra fonder. Denna uppsats fokuserar på svenska fonder som investerar på den svenska aktiemarknaden. Sambandet mellan Morningstar Ratings och fondflöden studerades. Även förmågan att på kort sikt förutsäga fonders prestation genom att använda deras Morningstar Rating undersöktes. Denna studie fann att topprankade fonder utifrån Morningstars prestationsmått fick en högre andel av positiva inflöden än om fonderna rankades efter tidigare avkastning, Sharpekvot eller Carharts alfa. Detta ger begränsat stöd till att svenska investerare använder Morningstar Ratings över andra prestationsmått vid val av fonder. Dessutom hade alla mått låg förklarande förmåga för framtida fondflöden över en, tre och tolv månader. Ingen modell kunde förklara mer än 7% av variansen i fondflödena (mätt i justerad R2). Till sist utvärderades förmågan att förutsäga framtida (Carharts) alfa genom Morningstar Rating. Trots att Morningstar Ratings kunde anses vara statistiskt viktiga för modellen, lyckades ingen modell förklara mer än 17% av variansen i alfa. Således kunde inte Morningstar Ratings anses vara en bra prediktor för framtida alfa.

During recent times, the interest in sustainable investments has significantly increased. One of the factors behind this trend is the implementation of the EU taxonomy, which aims to promote capital allocation to sustainable activities by establishing a unified classification of economic activities that meet sustainability criteria. This initiative aims to create a standardized framework for assessing sustainability, thereby facilitating investment decisions in line with long-term sustainable economic and environmental goals. Another essential legislation contributing to the growing attention towards sustainable finance is the EU’s Sustainable Finance Disclosure Regulation (SFDR). This regulation seeks to promote sustainability within the financial sector by introducing comprehensive disclosure requirements for financial actors, including reporting obligations to enhance transparency and enable informed decisions considering sustainability aspects. The aim of the study is to investigate the compliance with SFDR among Swedish Article 9 funds. Through a qualitative research design with a deductive approach, the study examines how SFDR is implemented and its impact on investors’ decision-making. Three semi-structured interviews were conducted to gain insights into the practical application of SFDR. The qualitative approach facilitated a deeper understanding of SFDR’s implementation, fund reporting practices regarding sustainability, and its impact on investors. The results indicate significant variation in fund reporting practices, posing challenges for both investors and fund companies to navigate the financial landscape. Despite shared commitments to adhere to SFDR requirements and sustainability goals, there is room for improvement to increase transparency and comparability between funds.