<p>Under den senaste tioårsperioden har hedgefonder kommit att etablera sig som ett reellt investeringsalternativ på den svenska fondmarknaden. Hedgefonder har friare placeringsregler än vanliga, traditionella värdepappersfonder och kan i princip använda sig av alla tillgängliga investeringsalternativ på marknaden, däribland aktier, obligationer, valutor, råvaror och finansiella derivat. Det finns globalt sett en myriad av olika hedgefondstrategier där de allra flesta syftar till att generera positiv avkastning oavsett marknadens generella rörelser. Vi har studerat fonderna på den svenska hedgefondmarknaden i syfte att öka kunskapen om deras avkastningsmönster. För att möjliggöra detta samlade vi in avkastningsdata från de hedgefonder som är verksamma på den svenska marknaden.</p><p>Hedgefondförvaltare och andra aktörer på marknaden gör ofta en kvalitativ och högst subjektiv klassificering av fonderna i olika strategier. Tidigare studier inom ämnesområdet har dock visat att hedgefonder kan grupperas på ett kvantitativt sett med avseende på deras avkastningsmönster. Genom faktoranalys har vi samlat hedgefonder med liknande avkastningsstruktur i olika grupper, med den underliggande tanken att fonder som använder samma strategier och investerar i samma tillgångar bör ha ett liknande avkastningsmönster. Vi kan på så vis konstatera att en mycket stor del av den svenska hedgefondmarknaden går att samla i ett fåtal grupper och att marknaden således framstår som mycket homogen till sin karaktär jämfört med tidigare studier av den globala marknaden. Vi bedömer anledningarna som flera där den huvudsakliga förklaringen är att marknaden fortfarande är ung, vilket medför att förvaltarna saknar expertiskunskaper och att investerarna ännu inte efterfrågar fler strategier. Vi tror därför att marknaden på sikt kommer att bli heterogenare.</p><p>Avkastningen från investeringsfonder kan delas upp i två delar; en del som kan förklaras av marknadens generella rörelser och en del som kan tillskrivas förvaltarens skicklighet. Hedgefonder syftar överlag till att skapa positiv avkastning oavsett marknadsrörelser men tidigare studier har visat att en stor del av hedgefondavkastningen kan förklaras av avkastningen på olika traditionella tillgångsklasser, däribland aktieindex, ränteindex och olika optioner på dessa. Med detta som bakgrund använder vi multipel regressionsanalys till att förklara hur hedgefonder på den svenska marknadens avkastning kan återskapas med förhållandevis enkla investeringar. Det utan att behöva betala de förhållandevis höga förvaltaravgifter som ofta är förknippade med hedgefonder. Vi visar att en stor del av avkastningen går att återskapa med investeringar i främst stora svenska aktieindex och optioner på dessa.</p><p>Den avkastning som kan tillskrivas förvaltarens unika kunskaper kallas ofta överavkastning. I studiens avslutande del utforskar vi i vilken utsträckning hedgefonderna på den svenska marknaden kan skapa överavkastning. Vi kan visa att endast en mindre del kan generera signifikant positiv avkastning. Det föranleder oss att ifrågasätta hedgefonders relativt höga förvaltningsavgifter.</p>

<p>In 2000, more then 4 million Swedish citizens were given the responsibility to invest a part of their earned money in the new premium pension system. With limited knowledge in financial markets was it now up to the people themselves to decide how to invest. Due to the citizens lack of knowledge lead them to a passive behavior. This meant a new role for the financial institutions and the advising that followed. Since the start, there has been constant debates on how well the system has been working and who it has been beneficial to.With the new role of the pension advisors the problem question was stated as: considering the customers’ knowledge and understanding of the financial factors, how has the advising of premium pension funds evolved since 2000? With the sub question: what role will the future of pension funds advising have?The aim of the study is to research how the knowledge among the Swedish public has changed, how the perception of risk has altered, how the trust and confidence among financial advisors have changed, what importance new laws and regulations have had, and how the relations between customer and advisors has developed with the uneven knowledge. The future of pension advising will be investigated.This study has a qualitative approach with seven semi-structured interviews with different institutions that are related to pension saving. Due to the nature of the study a hermeneutic approach and abductive perspective is obliged.The respondents have observed the level of knowledge among the public to be low, however has it gotten better. The laws and licenses implemented has changed how pension advisors are working, and increased the confidence for advisors. For the future, a majority of the advisors are calling for the government to take the responsibility on educating the public in private economy. This would, according to the respondents, simplify the advisors job. The insufficient level of knowledge has created both problems and opportunities for advisors. The trouble with a product/service such as advising its complexity, which makes it hard for the institutions to explain, and for the customers to understand it. Therefore, the authors agree with the respondents, to educate the Swedish citizens in order for them to understand the opportunity that is in front of them.</p>

<p><strong>Aim</strong>: Social Entrepreneurship (SE) has been widely spread as a global phenomenon, although many researches have been done, the concept is still hard to define. However, it has been proved that SE has a positive effect on alleviating the social problems. The aim of this research is by the means of comparing three prevalent social enterprise models and analyzing the crucial factor in the social value creation process, to find out an appropriate mode for the Chinese organizations to develop SE, with twofold value creation: social and economic.</p><p> </p><p><strong>Method</strong>: Three companies are chosen as case study: Gefle Chocolaterie, Göranssonska Fonder and Lenovo. Face-to-face interview and phone interview are used to collect the primary data, also some books and articles are applied as secondary data. The analysis model is social enterprise models, and strategic triangle model.</p><p> </p><p><strong>Result & Conclusions</strong>: We find some advantages and disadvantages of social enterprise models, and come to a result that for each case company, because of the difference between crucial factor of the social enterprise model, their strategic triangle model are different as well. There is no fixed social enterprise model for Chinese companies to practice SE, each kind of the model should be adjusted to the specific situation of the company, only in this way, best results can be achieved.</p><p> </p><p><strong>Suggestions for future research</strong>: The information we got from the interviewees may be limited to their point of view, also, bias may occur in the research due to authors’ academic point of view. On the other hand, this research was only based on qualitative data, and the empirical study, which was not enough, hence, more quantitative data is needed in the future study.</p><p> </p><p><strong>Contribution of the thesis</strong>: After the study, according to the size of the company, we list the potential models for each of them to develop SE. It is valuable and helpful for managers to capture the SE practice model and embed it into the company behaviour.</p>

<p>Fondsparandet har länge varit den dominerande sparformen i Sverige. Totalt ägnar sig hela 74 procent av Sveriges befolkning åt aktivt fondsparande, och andelen blir högre vid pensionssparande. Tendensen är tydlig, svenskar ägnar sig allt mindre åt att själva äga aktier och har i stället överlåtit sparandet till banker och fondförvaltare. Storleken på en aktiefond har stor betydelse för vilken strategi en förvaltare väljer. Tidigare studier har funnit att det finns skillnader mellan förvaltad fondförmögenhet, avkastning och risktagande. Studierna är dock få på den svenska marknaden.</p><p>Uppsatsen syftar till att undersöka risk och avkastning i mindre och större fondförmögenheter inom Sverige. Om det föreligger en skillnad i risktagandet skall det även undersökas i fall fonder får betalt för sina risker.  </p><p>Den kvantitativa undersökningen av små respektive stora fonder har utretts utifrån ett finansteoretiskt perspektiv med empirisk data och statistisk metodik. Undersökningen har baserats på Morningstars data av Sverigefonder. Huvudmåtten som använts är Sharpes kvot, Treynors kvot och Jensens alfa. Aktiv risk har använts som referens till huvudmåtten. Data har sammanställts och beräknats i två statistiska datorprogram. Resultatet har därefter analyserats utifrån gällande frågeställningar och matas ut i form av diagram och tabeller. De induktiva slutsatserna har härletts från diskussion av resultatet och analysen.</p><p>En klar majoritet av måtten visade att små fonder är att föredra. Alla mått visade att både små och stora fonder utmärkte sig positivt över mätperioden, men att de flesta av storbankernas fonder presterade i paritet med index eller något bättre. Förvaltare som tog en hög aktiv risk blev ofta belönade genom en överavkastning mot index.  </p><p>Slutsatserna är att Sverigefonder skiljer sig mellan mindre och större förmögenheter, men att den aktiva förvaltningsrisken är påtaglig i respektive fondstorlek. Det är med andra ord skickligheten hos förvaltaren som avgör hur avkastningen kommer att se ut. Valet av Sverigefonder bör stå mellan olika små fonder med hög aktiv risk som förvaltas av duktiga förvaltare.</p>

Aim: Social Entrepreneurship (SE) has been widely spread as a global phenomenon, although many researches have been done, the concept is still hard to define. However, it has been proved that SE has a positive effect on alleviating the social problems. The aim of this research is by the means of comparing three prevalent social enterprise models and analyzing the crucial factor in the social value creation process, to find out an appropriate mode for the Chinese organizations to develop SE, with twofold value creation: social and economic.   Method: Three companies are chosen as case study: Gefle Chocolaterie, Göranssonska Fonder and Lenovo. Face-to-face interview and phone interview are used to collect the primary data, also some books and articles are applied as secondary data. The analysis model is social enterprise models, and strategic triangle model.   Result &amp; Conclusions: We find some advantages and disadvantages of social enterprise models, and come to a result that for each case company, because of the difference between crucial factor of the social enterprise model, their strategic triangle model are different as well. There is no fixed social enterprise model for Chinese companies to practice SE, each kind of the model should be adjusted to the specific situation of the company, only in this way, best results can be achieved.   Suggestions for future research: The information we got from the interviewees may be limited to their point of view, also, bias may occur in the research due to authors’ academic point of view. On the other hand, this research was only based on qualitative data, and the empirical study, which was not enough, hence, more quantitative data is needed in the future study.   Contribution of the thesis: After the study, according to the size of the company, we list the potential models for each of them to develop SE. It is valuable and helpful for managers to capture the SE practice model and embed it into the company behaviour.

Under den senaste tioårsperioden har hedgefonder kommit att etablera sig som ett reellt investeringsalternativ på den svenska fondmarknaden. Hedgefonder har friare placeringsregler än vanliga, traditionella värdepappersfonder och kan i princip använda sig av alla tillgängliga investeringsalternativ på marknaden, däribland aktier, obligationer, valutor, råvaror och finansiella derivat. Det finns globalt sett en myriad av olika hedgefondstrategier där de allra flesta syftar till att generera positiv avkastning oavsett marknadens generella rörelser. Vi har studerat fonderna på den svenska hedgefondmarknaden i syfte att öka kunskapen om deras avkastningsmönster. För att möjliggöra detta samlade vi in avkastningsdata från de hedgefonder som är verksamma på den svenska marknaden. Hedgefondförvaltare och andra aktörer på marknaden gör ofta en kvalitativ och högst subjektiv klassificering av fonderna i olika strategier. Tidigare studier inom ämnesområdet har dock visat att hedgefonder kan grupperas på ett kvantitativt sett med avseende på deras avkastningsmönster. Genom faktoranalys har vi samlat hedgefonder med liknande avkastningsstruktur i olika grupper, med den underliggande tanken att fonder som använder samma strategier och investerar i samma tillgångar bör ha ett liknande avkastningsmönster. Vi kan på så vis konstatera att en mycket stor del av den svenska hedgefondmarknaden går att samla i ett fåtal grupper och att marknaden således framstår som mycket homogen till sin karaktär jämfört med tidigare studier av den globala marknaden. Vi bedömer anledningarna som flera där den huvudsakliga förklaringen är att marknaden fortfarande är ung, vilket medför att förvaltarna saknar expertiskunskaper och att investerarna ännu inte efterfrågar fler strategier. Vi tror därför att marknaden på sikt kommer att bli heterogenare. Avkastningen från investeringsfonder kan delas upp i två delar; en del som kan förklaras av marknadens generella rörelser och en del som kan tillskrivas förvaltarens skicklighet. Hedgefonder syftar överlag till att skapa positiv avkastning oavsett marknadsrörelser men tidigare studier har visat att en stor del av hedgefondavkastningen kan förklaras av avkastningen på olika traditionella tillgångsklasser, däribland aktieindex, ränteindex och olika optioner på dessa. Med detta som bakgrund använder vi multipel regressionsanalys till att förklara hur hedgefonder på den svenska marknadens avkastning kan återskapas med förhållandevis enkla investeringar. Det utan att behöva betala de förhållandevis höga förvaltaravgifter som ofta är förknippade med hedgefonder. Vi visar att en stor del av avkastningen går att återskapa med investeringar i främst stora svenska aktieindex och optioner på dessa. Den avkastning som kan tillskrivas förvaltarens unika kunskaper kallas ofta överavkastning. I studiens avslutande del utforskar vi i vilken utsträckning hedgefonderna på den svenska marknaden kan skapa överavkastning. Vi kan visa att endast en mindre del kan generera signifikant positiv avkastning. Det föranleder oss att ifrågasätta hedgefonders relativt höga förvaltningsavgifter.

In 2000, more then 4 million Swedish citizens were given the responsibility to invest a part of their earned money in the new premium pension system. With limited knowledge in financial markets was it now up to the people themselves to decide how to invest. Due to the citizens lack of knowledge lead them to a passive behavior. This meant a new role for the financial institutions and the advising that followed. Since the start, there has been constant debates on how well the system has been working and who it has been beneficial to.With the new role of the pension advisors the problem question was stated as: considering the customers’ knowledge and understanding of the financial factors, how has the advising of premium pension funds evolved since 2000? With the sub question: what role will the future of pension funds advising have?The aim of the study is to research how the knowledge among the Swedish public has changed, how the perception of risk has altered, how the trust and confidence among financial advisors have changed, what importance new laws and regulations have had, and how the relations between customer and advisors has developed with the uneven knowledge. The future of pension advising will be investigated.This study has a qualitative approach with seven semi-structured interviews with different institutions that are related to pension saving. Due to the nature of the study a hermeneutic approach and abductive perspective is obliged.The respondents have observed the level of knowledge among the public to be low, however has it gotten better. The laws and licenses implemented has changed how pension advisors are working, and increased the confidence for advisors. For the future, a majority of the advisors are calling for the government to take the responsibility on educating the public in private economy. This would, according to the respondents, simplify the advisors job. The insufficient level of knowledge has created both problems and opportunities for advisors. The trouble with a product/service such as advising its complexity, which makes it hard for the institutions to explain, and for the customers to understand it. Therefore, the authors agree with the respondents, to educate the Swedish citizens in order for them to understand the opportunity that is in front of them.

Bakgrund: De flesta svenskarna sparar i form av värdepapper för att investera sina pengar och få en avkastning. Vilket placeringsalternativ ska de välja mellan investering i traditionella eller speciella fonder? De traditionella fonderna har en relativ avkastning och en stor risk, medan de speciella eller hedgefonderna har en lägre risk och en absolut positiv avkastning oavsett marknadsläge.I denna studie kommer att undersökas om hedgefonders avkastningsmönster är trovärdig, och om deras målsättning har uppnåtts under åtta års period. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan olika svenska hedgefonders investeringsstrategier och avkastningsmönster samt undersöka hur dessa hedgefonder skiljer sig från de traditionella fonderna och marknadsindexet. Delsyftet är att studera två olika perioder och urskilja hur fonderna presterar under hög respektive låg konjunktur läge. Metod: Studien är baserad på forskningsstrategin kvantitativa metoden. Sekundär data i form av historiska avkastningssiffror för åttaårsperiod är avhämtad. Olika nyckeltal är valda för uträckningen och analysen. Korrelation, regression och hypotesprövning är de utvalda statistiska metoder som ska leda författaren att analysera och dra slutsats. Slutsats: De hedgefonderna har under de olika perioderna genererat en genomsnittlig positiv avkastning trots de låga värden. De har lägre totalrisk samt marknadsrisk än de traditionella, och en låg korrelation mellan varandra. Vidare har studien visat att räntearbitrage och marknadsneutrala strategier har presterat bäst under låg konjunktur.Sammanfattningsvis hedgefonders avkastningsmönster skiljer sig mellan de olika strategierna och inom varje strategi. Trots på den låga positiva avkastningen anses hedgefonder ett bättre placeringsalternativ än traditionella fonder i tider där marknaden går ner.Avkastningsmönster är en fördom på kortsikt men anses vara en verklighet långsiktigt. / Background: The majority of the Swedish population saves in the form of securities to invest and receive a return. Which investment option should they choose? Should they invest in mutual or special funds? The mutual funds have a relative return and come with a high risk, while the special funds, also known as hedge funds, have an absolute positive return regardless of the market situation and this fund type accounts for a lower risk. This study will investigate whether the return pattern in the hedge funds are valid or not, and if their objective was achieved during this 8 year period. Purpose: The purpose of this study is to investigate if there is a relationship between Swedish hedge funds' investment strategies and their return pattern as well as examining how these hedge funds differ from the mutual funds and the market index. The sub focus is studying two different periods and discerns how the funds perform under high and low economic situation. Methodology: The study is based on results obtained from the research strategy, of a quantitative character. Secondary data in the form of historical returns for the eight-year period is utilized. Different ratios are utilized for calculations and analysis. Correlation, regression, and hypothesis testing are the chosen statistical methods that will lead the author to analyze and draw conclusions. Conclusions: The hedge funds have in the different periods generated an average positive return despite the low values. They have lower total risk and market risk than mutual ones, and a low correlation between each other. Furthermore, the study has shown that rate arbitrage and market neutral strategies perform best under low economy context.In summary, hedge funds' return pattern differs between the diverse strategies and within each strategy. Despite the low positive returns hedge funds are considered a better investment option than mutual funds in times when the market is unstable.The return pattern does not apply to short term investments but it does apply to long term investments.

Recently, the selections of ethical funds are increased; at the same time investors with social and moral preferences have increased in the capital market. There are currently debates on whether ethical funds perform better or worse than funds without ethical criteria. This also involves a vivid discussion on whether investors know about the consequences of investing in ethical funds. Therefore, this study involves theories about the rationality and decision theory, in addition to what mainly control the investment decisions. The study also discusses portfolio theory since this is one of the underlying theories behind fund management and its development. The purpose of this study is to explain if ethical limitations in the selection of securities affect risk and return in the fund portfolio. This study has positivistic research approach and a quantitative method. The method involves some calculations and equations used that will be presented. The study indicates that ethical funds actually deliver better risk adjusted returns than its Swedish benchmark index. It also indicates a trend that ethical funds deliver better excess returns than funds without ethical preferences. Furthermore, the study concludes that no statistical difference between the ethical funds and the benchmark in terms of risk in investment can be demonstrated. One limitation of the study is that the survey mainly includes the Swedish market with Swedish company stakeholders. This means that there may be a need for research in a global market where also cultural aspects need to be considered. It has not previously been quite clear how ethical fund performance in the Swedish market, and at a time when demand for ethical choice increases, the goal of this study was to clarify the performance of ethical funds. / På senare tid har urvalet av etiska fonder ökat, samtidigt som investerare med sociala och moraliska preferenser har blivit allt vanligare på kapitalmarknaden. Det finns idag diskussioner om huruvida etiska fonder presterar bättre eller sämre än fonder utan de etiska kriterierna. Detta innefattar också en livlig diskussion om huruvida investerare är medvetna om konsekvenserna av att investera i etiska fonder. Därför berör studien teorierna kring den rationella- och beslutsteorin, för vilka huvudsakligen styr investeringsbesluten. Studien behandlar också portföljvalsteori då detta är en av de bakomliggande teorierna för fondförvaltning och dess uppkomst. Syftet med denna studie är förklara om de etiska begränsningar i urvalet av värdepapper påverkar risk och avkastning i fondportföljen. I studien kommer en positivistisk forskningssats användas samt en kvantitativ metod. Metoden innefattar en del beräkningar och ekvationer som används och som presenteras. Studien pekar på att de etiska fonderna faktiskt levererar en bättre  riskjusterad  excessavkastning än sitt jämförelseindex på den svenska marknaden. Den visar också tendenser att de etiska fonderna levererar en bättre excessavkastning än de fonderna utan etiska preferenser. Vidare kommer studien fram till att det inte kan påvisas någon statistisk skillnad mellan de etiska fonderna och jämförelseindexet vad det gäller risken i investeringar. En begränsning med studien är att undersökningen huvudsakligen innefattar den svenska marknaden med svenska företagsaktörer. Detta gör att det kan finns behov av forskning på en global marknad där även de kulturella aspekterna behöver bejakas. Eftersom det tidigare har varit ganska oklart vad det gäller etiska fondernas prestanda på den svenska marknaden, och i en tid då efterfrågan på etiska urvalet ökar, är målet med denna studie att bringa klarhet om etiska fonders prestation.

Fondsparandet har länge varit den dominerande sparformen i Sverige. Totalt ägnar sig hela 74 procent av Sveriges befolkning åt aktivt fondsparande, och andelen blir högre vid pensionssparande. Tendensen är tydlig, svenskar ägnar sig allt mindre åt att själva äga aktier och har i stället överlåtit sparandet till banker och fondförvaltare. Storleken på en aktiefond har stor betydelse för vilken strategi en förvaltare väljer. Tidigare studier har funnit att det finns skillnader mellan förvaltad fondförmögenhet, avkastning och risktagande. Studierna är dock få på den svenska marknaden. Uppsatsen syftar till att undersöka risk och avkastning i mindre och större fondförmögenheter inom Sverige. Om det föreligger en skillnad i risktagandet skall det även undersökas i fall fonder får betalt för sina risker.   Den kvantitativa undersökningen av små respektive stora fonder har utretts utifrån ett finansteoretiskt perspektiv med empirisk data och statistisk metodik. Undersökningen har baserats på Morningstars data av Sverigefonder. Huvudmåtten som använts är Sharpes kvot, Treynors kvot och Jensens alfa. Aktiv risk har använts som referens till huvudmåtten. Data har sammanställts och beräknats i två statistiska datorprogram. Resultatet har därefter analyserats utifrån gällande frågeställningar och matas ut i form av diagram och tabeller. De induktiva slutsatserna har härletts från diskussion av resultatet och analysen. En klar majoritet av måtten visade att små fonder är att föredra. Alla mått visade att både små och stora fonder utmärkte sig positivt över mätperioden, men att de flesta av storbankernas fonder presterade i paritet med index eller något bättre. Förvaltare som tog en hög aktiv risk blev ofta belönade genom en överavkastning mot index.   Slutsatserna är att Sverigefonder skiljer sig mellan mindre och större förmögenheter, men att den aktiva förvaltningsrisken är påtaglig i respektive fondstorlek. Det är med andra ord skickligheten hos förvaltaren som avgör hur avkastningen kommer att se ut. Valet av Sverigefonder bör stå mellan olika små fonder med hög aktiv risk som förvaltas av duktiga förvaltare.