Fondmarknaden har sett en stadig tillväxt under senare år och likaså har även den totala förmögenheten på den svenska marknaden haft en kraftig ökning. Majoriteten av alla svenskar är exponerade mot sparande i fonder på något sätt, antingen direkt via egna investeringar eller via sitt pensionssparande. På fondmarknaden finns det en stor mängd olika fonder, där aktiefonder är den vanligaste typen. Med tanke på det stora utbud som finns att välja på kan det vara svårt för en enskild investerare att veta vilka faktorer denne ska ta i beaktning vid sina placeringsval. En faktor som har påvisats ha en negativ påverkan på en fonds avkastning är fondens förmögenhet. Vi undersöker därför i denna studie om förmögenheten har någon påverkan på svenska aktiefonder med placeringsmarknad i Sverige. Mer specifikt undersöker vi förmögenhetens påverkan på fondernas risk-justerade avkastning.   Undersökningen genomförs i två steg. Det första steget innebär att vi skattar den risk-justerade avkastningen och exponeringen mot de riskfaktorer som är representerade i CAPM, Fama och French tre-faktormodell samt Carharts fyr-faktormodell. Denna skattning är gjord på fem olika portföljer som är uppdelade efter fondernas förmögenhet, rankade från låg till hög förmögenhet. Skattningen gör vi via tidsserieregressioner för hela tidsperioden. I vårt andra steg använder vi de skattade exponeringsvärdena för portföljerna för att justera fondernas avkastning och genomför sedan tvärsnittsregressioner där vi testar sambandet mellan fondernas risk-justerade avkastning och den naturliga logaritmen av en fonds förmögenhet.   Vår tidsperiod sträcker sig från januari 2001 till december 2013, vilket gör att vår studie är mycket aktuell och genomförs under år som präglats av starka upp- såväl som nedgångar. Vårt urval består av aktiefonder med placeringsmarknad i Sverige som är aktiva idag och existerat mellan januari 2000 till och med december 2013. Vi använder oss av CAPM, Fama och French tre-faktormodell samt Carharts fyr-faktormodell för att skatta den risk-justerade avkastningen för våra portföljer. Vi finner att den risk-justerade avkastningen inte tenderar att påverkas negativt av en stor förmögenhet utan snarare att fonder med en högre förmögenhet visar en tendens till att prestera högre risk-justerade avkastningar. När vi genom tvärsnittsregressioner testat om fondernas förmögenhet påverkat deras prestation finner vi en svagt positiv påverkan från förmögenheten på fondernas risk-justerade avkastningar. När vi delar upp dessa resultat efter tidsperioder ser vi även en något mer positiv påverkan mellan åren 2001-2006 än vad vi fann under perioden 2007-2013. Dessa resultat är emellertid väldigt svaga och är ej heller statistiskt signifikanta.   Vi härleder våra resultat till att de nackdelar som funnits för förmögna fonder i andra studier inte verkar vara närvarande i samma utsträckning på dagens svenska marknad. Vidare finner vi att stora fonder tenderar att höra till stora fondbolag och att detta för med sig stordriftsfördelar som troligen eroderar de nackdelar som existerar för förmögna fonder. Vi kan således efter denna studie slå fast att investerare inte behöver dra sig för att placera i fonder med en stor förmögenhet. Tvärt om kan det i många fall vara positivt, speciellt i de fall när fonden tillhör ett fondbolag med en stor förmögenhet.

Background: Investors have several options to choose from when the goal is to achieve the highest yield at the lowest cost and risk. Stocks are a common investment options, but is also associated with risks. Portfolios are usually constructed with several different assets to reduce the unsystematic risk of investment. Funds are similar to composite stock portfolios, the big difference is that they dealt with in their entirety and investors may not affect the fund's content. The problem remains that whether you choose stocks or mutual funds there is still uncertainty as to how the future will unfold. Which stocks will yield a high return, and what will bring losses? This is a problem that all investors have to deal with, and by economic theory seeks to create models and mathematical estimates forecasting the future. Studies indicate that the opposite of such economic models can provide at least the same rate of return, for example by allowing a monkey, baby, dog or other non-analytical choose the shares to the portfolio. Objective: Our aim was to investigate the possibility to provide an equal or higher returns than actively managed funds, but the study would also examine the number of shares a portfolio should contain, then random selection acting factor. Delimitation: The study will not take into consideration commissions, dividends, transaction costs, taxes or other issues than those stated. Method: The study extends between the years 2003 - 2013, and was performed by assembling a total of fifteen portfolios according to three different compositions of shares in the portfolios, ie 10, 15 and 20 shares. Five portfolios were randomly composed for each of the three portfolio categories, which are then compared against ten professionally managed funds, as well as an index for the same measurement period. Both the ten funds and stock composition of the fifteen portfolios were randomly reselected for each one of the total ten measurement periods. Conclusion: The managed funds outperformed the index OMXSPI by 2.8%, but the study found that randomly assembled portfolios delivers a significantly higher return than managed funds provide. The portfolio composition of twenty shares was found to provide the most representative results as the portfolio type had the lowest volatility and hence the lowest spread within the results.

Studien undersöker om Morningstars betygssystem för fonder, kan ses som en indikation på fondens riskjusterade avkastning tolv månader framåt i tiden. Hypotesen är att det finns ett positivt samband mellan Morningstar-betyg och framtida riskjusterad avkastning, mätt i Jensen’s Alpha och Sharpekvot. Med ett urval om 107 svenska aktiefonder, över en tidsperiod mellan 2007 och 2016, genomförs en regressionsanalys som sedan kopplas till teorin om marknadens effektivitet samt tidigare forskning om varaktighet i avkastning. Resultatet visar att det finns indikationer på att fonder med det högsta Morningstar-betyget (fem stjärnor) kommer prestera bättre än fonder med de lägre betygen (tre till en stjärnor). Dock finns litet stöd för att fem-stjärniga fonder skulle prestera bättre än fyra-stjärniga fonder. Förklaringsgraden är dessutom nära noll vilket gör det svårt att dra generella slutsatser över hela tidsperioden. Möjligen kan Morningstar-betyg användas som ett verktyg för att identifiera vilka fonder som bör undvikas, vilket kan underlätta för investerare.

Bakgrund: Varje dag gör människor val som har större eller mindre påverkan på framtiden. I takt med att hållbarhet påverkar en större del av vår vardag, kommer även beslut kring sparande bli mer påverkat av aspekter som hållbarhet och socialt ansvarstagande. Det är långt ifrån alla konsumenter som tenderar till att vara medvetna om hur stor påverkan deras fondval kan ha på bolagen som fonden investerar i och även hur stor påverkan det kan ha på vår hållbara framtid. Beslut rörande hållbara fonder påverkas inte bara av förväntad avkastning och hållbarhet utan även psykologiska faktorer. Hur informationen presenteras för fondspararen kommer därför påverka hur investeringen uppfattas och hur beslutet argumenteras för av investeraren. Det framgår att det finns ett informationsgap mellan fondbolagen och privatpersoner kring hur hållbara fonder kan påverka bolagen fonden investerar i. Lite kunskap finns även om hur privatpersoner resonerar kring hållbara fonder. Genom att undersöka privatpersoners beslutfattande kring hållbara fonder bidrar studien till en kunskapsspridning och kartläggning om hur beslut inom hållbara fonder fattas. Syfte: Studiens syfte är att kartlägga hur privatpersoner fattar beslut som leder till investeringar i hållbara fonder och vilka faktorer som kan påverka beslutsfattandeprocessen. Genomförande: Studien är tentativ och karaktäriseras av ett kvalitativt tillvägagångssätt. Empirin har samlats in genom ett bekvämlighetsurval med inslag av såväl målstyrt- och kvoturval. Sammanlagt har 72 privatpersoner intervjuats under en tidsperiod på tre veckor. Slutsats: Studien resulterar i att faktorerna referenspunkt, rationalitet, socialt dilemma samt framing påverkar beslutsfattandeprocessen vid val av hållbara fonder och vissa av dessa är påverkningsbara. Studiens författare har, genom empirin, även skapat olika investeringsprofiler beroende på hur privatpersoner fattar beslut inom hållbara fonder. Vidare har ett analysverktyg utvecklats för att tydliggöra när de ovan presenterade faktorerna påverkar beslutsfattandeprocessen. Analysverktyget kan användas av fondförvaltare som arbetar med hållbara fonder för att förstå vad som påverkar beslutsfattandeprocessen samt vad de kan göra för att påverka investerares beslut. / B Background: Every day, people make choices that have an impact on their future. As sustainability affects a greater part of our daily lives, savings decisions will also be more affected by sustainability and social responsibility. It tends to be far from all consumers who are aware of the impact of their funds on the companies the funds invests in and even less the impact it may have on our sustainable future. Sustainable investment decisions are affected not only by expected returns and sustainability but also psychological factors. Therefore, how the information is presented to the investor will affect how the investment is perceived and how the decision is being argued. It appears that there is an information gap between fund companies and individuals regarding how sustainable funds can affect sustainability and how individuals make sustainable investment decisions. By studying individuals’ decision-making in sustainable funds, the study contributes to the dissemination of knowledge and mapping of how sustainable investment decisions are carried out. Purpose: The purpose of the study is to describe how individuals make decisions that lead to sustainable fund investments and, which factors can affect the decision-making. Completion: The study is tentative and based on a qualitative approach. The empirical data has been collected through a convenience sample with elements of both target and quota sample. A total of 72 interviews with private individuals have been conducted during the time period of three weeks. Conclusion: The study conclusion is that reference points, rationality, social dilemma and framing affect the decision-making process when deciding about sustainable funds, some of which are influential. Through the empirical study, the authors have also created different investment profiles depending on how individuals make decisions in sustainable funds. Furthermore, an analysis tool has been developed to clarify when these factors presented above has an effect on the decision-making process. The analysis tool can be used by fund managers working with sustainable funds to understand what affects the decision-making process and what they can do to influence investors' decisions.

Det pågår diskussioner huruvida aktivt förvaltade fonder lyckas generera en bättre avkastning än marknaden. Ett argument för att investera i en aktivt förvaltad fond är att fondförvaltaren aktivt handlar värdepapper i syfte att uppnå hög avkastning. De här fonderna har ofta en högre avgift vilket används som motargument för att investera i den typen av fonder. Kritiker anser att en indexfond ger investerare en högre nytta eftersom de har lägre avgifter och att aktiv handel inte leder till större avkastning.  Många studier har gjorts på ämnet och den allmänna uppfattningen är att aktivt förvaltade fonder kan ge bättre avkastning än index över tid. Få studier kan dock bekräfta att det är fondförvaltarens bedrift. Fondprestation mäts enligt prestationsmåtten, Jensens Alfa, Sharpekvot och Treynorkvot. Slutsatsen liknar majoriteten av studier. Det är svårt att bekräfta hypotesen att det är fondförvaltarens skicklighet som ligger till grund till en bra fondprestation. Troligtvis beror större delen av en fonds prestation på makroekonomiska faktorer och börspsykologi. / Discussions are ongoing as to whether actively managed funds succeed in generating a better return than the market. One argument for investing in an actively managed fund is that the fund manager actively trades securities in order to achieve a high return. These funds often have a higher fee, which is used as a counter-argument to invest in this type of fund. Critics believe that an index fund provides investors with a higher benefit because they have lower fees and that active trading does not lead to greater returns.  Many studies have been done on the subject and the general perception is that actively managed funds can provide better returns than indices over time. Few studies can, however, confirm that this is the fund manager's achievement. Fund performance is measured according to performance measures such as Jensen's Alpha, Sharpe ratio and Treynor ratio. The conclusion of the study is similar to the majority of studies. It is difficult to confirm the hypothesis that it is the fund manager's skill that is the basis for a good fund performance. Most of a fund's performance probably depends on macroeconomic factors and stock market psychology.

Sweden is one of the countries in the world where investing in mutual funds is most prevalent among the population. The supply of funds in the market has increased significantly in recent decades as well as the public debate on ethical issues. This has contributed to the development of the market for ethical funds. There is no clear definition of what an ethical fund is but generally it is a fund that takes into account factors related to social responsibility in different ways. This study analyzes the ethical funds historical performance levels in comparison with the corresponding traditional mutual funds. Three questions have been answered with the help of quantitative and qualitative analysis. A computational model has been constructed in Excel to analyze historical data from a range of ethical funds and traditional mutual funds. The results of the calculations are the basis for the quantitative portion of the analysis. These have been supplemented by external expertise. The effects, which the commodity prices have had on the yield differences between traditional and ethical funds, have also been studied. In this study, the price of oil has been chosen to illustrate these effects. It is not possible to reliably reach any general conclusions about how ethical funds as a fund category have performed in comparison with the corresponding traditional mutual funds. However, a pattern is observed, that the risk levels for the selected ethical funds, during the periods studied when the market went sharply up or down, respectively, were higher in all cases. The reason for this seems to be the diversification problems that have arisen due to the ethical constraints, something that both the underlying theory on the subject and the discussion with one of Swedbank Roburs portfolio manager’s support. The increased level of risk has contributed to the fact that ethical funds have found it harder to reach an equivalent risk-adjusted rate of return when the bull and the bear markets were examined. / Sverige är ett av de länder i världen där sparandet i fonder är som mest utbrett bland befolkningen. Utbudet av fonder på marknaden har ökat markant de senaste decennierna och i takt med att samhällsdebatten kring etiska frågor ökat, har en ny marknad vuxit fram, marknaden för etiska fonder. Det finns ingen tydlig definition på vad en etisk fond är men generellt är det fonder som tar hänsyn till faktorer kopplade till socialt ansvarstagande på olika sätt. Denna undersökning analyserar etiska fonders historiska prestationsnivåer i jämförelse med motsvarande traditionella aktiefonder. Tre frågeställningar har besvarats med hjälp av kvantitativ och kvalitativ analys. En beräkningsmodell har byggts i Excel i syfte att analysera historisk data från ett urval av etiska fonder och traditionella aktiefonder. Resultaten från beräkningarna ligger till grund för den kvantitativa delen av analysen som därefter har diskuterats med extern expertis. Råvaruprisernas effekter på skillnader i avkastning mellan traditionella och etiska fonder har också analyserats. I denna undersökning har oljepriset valts för att studera dessa effekter. Det går inte att med säkerhet komma fram till några generella slutsatser kring hur etiska fonder som fondkategori presterat i jämförelse med motsvarande traditionella aktiefonder. Dock kan ett mönster observeras under de perioder som undersökts då marknaden gått kraftigt uppåt respektive neråt, nämligen att risknivåerna för de utvalda etiska fonderna varit högre i samtliga fall. Anledningen till detta tycks vara de diversifieringsproblem som uppstått till följd av de etiska restriktionerna, något som bakomliggande teori inom ämnet och intervju med en av Swedbank Roburs förvaltare stödjer. Den ökade risknivån bidrar till att de etiska fonderna haft svårare att uppnå en likvärdig riskjusterad avkastning när den uppåtgående och den nedåtgående perioden granskats.

I takt med att miljömedvetenheten har ökat i samhället har även intresset för hållbara investeringar ökat. Den här studien undersöker prestationen hos svenska hållbara fonder mot svenska konventionella fonder under coronapandemin. Trots att det finns många studier som undersöker hållbara investeringars prestation under finansiella kriser, är ämnet inte så utstuderat under coronakrisen, framförallt inte i Sverige som jämfört med många andra länder haft en annorlunda coronastrategi. Vidare undersöks även om investerares ökade risktagande i att investera i andra fonder än indexfonder lönar sig. Studien utförs genom att analysera faktisk avkastning, Sharpe-kvot och Treynor-kvot för svenska fonder under och innan coronapandemin. Resultatet visar att det finns en signifikant skillnad i prestation mellan hållbara och konventionella fonder under coronapandemin, samt en skillnad mellan dessa fondgrupper och marknaden under coronapandemin. Det går huruvida inte att fastställa att skillnaden beror på vilket hållbarhetsbetyg fonderna innehar. I den utförda regressionsanalysen visade endast en variabel ett signifikant samband med prestation och det var beta-värdet.  Resultatet från studien har lett till slutsatsen att Den moderna portföljteorin är en rimlig förklaring till hur investerare konstruerar sina portföljer för att maximera den förväntade avkastningen. Teorin innebär att exkluderandet av icke-hållbara fonder, eller inkluderandet av endast hållbara fonder, leder till färre diversifieringsmöjligheter vilket i sin tur medför en lägre avkastning. Att det finns en skillnad i prestation mellan hållbara och konventionella fonder talar dock för att Den effektiva marknadshypotesen inte håller. Detta för att man enligt teorin inte kan göra extra avkastningar men resultatet som visar att en skillnad finns bevisar motsatsen. Vidare diskuteras även resultatet utifrån Beteendeekonomi där många olika aspekter finns med. Det som talat emot teorin är att marknaden återhämtade sig snabbt efter nedgången i början av coronapandemin vilket dock kan bero på gränsen till arbitrage där investerare kan ha upptäckt undervärderade tillgångar. Den här studien har inte analyserat Beteendeekonomi vidare eftersom fokus har legat på fondernas prestation och inte individernas investeringsbeteenden. Vad som däremot har konstaterats är att många investerar i hållbara fonder oavsett prestation vilket kan förklaras av Prospektteorin. Teorin menar att individer vinner en annan nytta än just den som de får i avkastningen.

This paper investigates whether “skin in the game” has an impact on the actively managed funds’ performance. Based on the agency theory where an agent and a principal in different scenarios might have access to different information etc., can result in differences in financial decisions. In this case it could be whether to invest in the fund they manage or not. We examine the time period from 2018 to 2020, where each year has been analyzed as well as the three-year period. To perform the tests, information on the actively managed funds’ managers has been collected from 160 funds, along with the returns of each year and fund. Both funds with skin in the game and without have been found in Large Value Funds at Morningstar, where all of them are actively managed value or equity funds. We have analyzed 80 funds with skin in the game and 80 funds without. After comparisons to the index Russel 1000 Value Total Return USD, we tested whether there are significant differences in performance between the two groups. What the results indicate is that differences are significant which might be due to the fact that managers have skin in the game, but also that these funds tend to perform better.

Forskningen om sambandet mellan fonders hållbarhetsbetyg ESG (Environmental, Social och Governance) och finansiell prestation är utbredd och mångfacetterad, men samtidigt saknas studier med svenska marknaden som studieobjekt. Sverige är ett land där fondsparande med hållbar inriktning är vanligare än någon annanstans i världen, och det är därför intressant att rikta forskningens fokus till den svenska marknaden. Syftet med den här uppsatsen är således att undersöka sambanden mellan svenska fonders ESG-betyg och finansiell prestation utifrån det totala ESG-betyget och de enskilda kriteriernas betyg. Förhoppningen med studien är att bidra med nya bevis om sambanden inom en marknad som ligger i framkant, samt att ge svenska investerare en inblick i lönsamheten bakom hållbara investeringar. Syftet uppnås genom att pröva åtta hypoteser om sambanden, där hypoteserna berör det sammantagna ESG-betyget och de enskilda kriteriernas betyg samt delas upp utifrån prestationsmåtten. Hypoteserna utformades med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående av tidigare forskning om sambanden, samt teorier om varför sambanden existerar eller inte. Samtliga hypoteser förutspådde ett positivt statistiskt signifikant samband mellan ESG och finansiell prestation. För att pröva hypoteserna insamlades data om 70 svenskar fonder som analyserades genom fyra regressionsmodeller. Resultatet visade att inget statistiskt signifikant samband kan mätas mellan det sammanlagda ESG-betyget och avkastning respektive riskjusterad avkastning, då dessa analysmodeller inte uppnådde en korrekt signifikansnivå. Eftersom hypoteserna om det sammanlagda betyget inte fick stöd av regressionsmodellerna, drogs slutsatsen att det inte finns något samband mellan det totala betyget och finansiell prestation. Däremot utvanns statistiskt signifikanta modeller som visar sambanden mellan de enskilda kriterierna och avkastning respektive riskjusterad avkastning, men enbart två kriterier visade sig ha ett statistiskt signifikant samband med prestationsmåtten, dock inte positiva. Bolagstyrningskriteriet fastslogs ha ett negativt samband med avkastning medan det sociala kriteriet uppvisade ett negativt samband med riskjusterad avkastning. Övriga kriteriers samband fick inte stöd av modellerna. De icke-existerande och negativa sambanden kan förklaras av Friedmans aktieägarteori som säger att ett företag uppnår ekonomisk vinst genom fokus på att tillfredsställa aktieägarna, och att fokus på hållbarhet medför avkall på det fokuset. Kompromissteorin  vidareutvecklar Friedmans teori och bekräftar resonemanget då den argumenterar för att sociala och ekonomiska prestationer inte kan maximeras samtidigt, och ger också en förklaring till resultatet.

Sustainable investments have become the fastest growing investment trend that has been observed for several years. However, the opinions on whether a sustainable investment - in addition to being better in terms of sustainability - also generates higher returns or not, differs. In the light of this discussion this thesis intends to test the null hypothesis that the abnormal fund return is zero when a sustainability rating is launched and the funds in question receive a high rating, using historical data of returns from Swedish small company equity funds. The thesis will also test the null hypothesis that the abnormal fund return is zero when the news about the launch of the sustainability rating takes place, to see if the advertising has any effect on the fund returns. Any abnormal returns in conjunction with the news from February 2016 and the obtaining of the rating in August 2016 are examined for both the individual funds and for the funds together. Based on these two events, two event studies have been conducted with three different event windows each. The results for the news announcement show negative, but non-significant, abnormal returns for the individual funds across all event windows and significant negative abnormal returns for the funds together across all event windows. Thus, the null hypothesis can not be rejected at a 5% significance level for the individual funds, but it can be rejected for the funds together at a 5% significance level. The results from the actual launch of the sustainability rating, on the other hand, show positive but non-significant abnormal returns for the individual funds in all event windows and non-significant positive abnormal returns for the funds together in the two longer event windows. However, significant positive abnormal returns were shown for the shortest event window regarding the funds together. The null hypothesis for the individual funds and for the funds together in the two longer event windows can thus not be rejected at a significance level of 5%, while the null hypothesis for the funds together in the shortest event window can be rejected at a 5% significance level. / Hållbara investeringar har kommit att bli den snabbast växande investeringstrenden som har observerats på flera år. Det råder dock delade meningar om huruvida en hållbar investering, utöver att vara bättre i hållbarhetsaspekt, även genererar högre avkastning. Mot bakgrund av detta avser denna uppsats att, med hjälp av avkastningsdata från svenska småbolagsaktiefonder, testa nollhypotesen att den abnormala fondavkastningen är noll när ett hållbarhetsmått lanseras och fonderna i fråga erhåller ett högt hållbarhetsbetyg. Uppsatsen kommer även att testa nollhypotesen att den abnormala fondavkastningen är noll när nyheten om lanseringen av hållbarhetsmåttet sker för att se om annonseringen har någon påverkan på fondernas avkastning. Eventuell abnormal avkastning i samband med nyheten från februari 2016 samt i samband med erhållandet i augusti 2016 undersöks för såväl de enskilda fonderna som för fonderna tillsammans. Med utgångspunkt i dessa två händelser har två eventstudier genomförts med tre olika respektive eventfönster i fokus, från vilka resultaten för nyhetsannonseringen visar på negativa, men icke-signifikanta, abnormala avkastningar för de enskilda fonderna över alla eventfönster och signifikant negativa abnormala avkastningar för fonderna tillsammans över alla eventfönster. Nollhypotesen går således inte att förkasta på 5% signifikansnivå för de enskilda fonderna, men går att förkasta för fonderna tillsammans på 5% signifikansnivå. Resultaten från själva lanseringen av måttet visar i sin tur på positiva, men icke-signifikanta, abnormala avkastningar för de enskilda fonderna i samtliga eventfönster samt icke-signifikant positiva abnormala avkastningar för fonderna tillsammans i de två längre eventfönstren. Dock uppvisades signikfikant positiv abnormal avkastning för det kortaste eventfönstret avseende fonderna tillsammans. Nollhypotesen för de enskilda fonderna och för fonderna tillsammans i de två längre eventfönstren går således inte att förkasta på 5% signifikansnivå, medan nollhypotesen för fonderna tillsammans i det kortaste eventfönstret går att förkasta på 5% signifikansnivå.