Gällande den drastiska ökningen av hållbarhetens popularitet i samhället, har denna uppsats lagt en fot i ämnet. Uppsatsens syfte är att undersöka skillnader i avkastning i förhållande till tagen risk mellan sparformerna investmentbolag och fonder. Sparformerna har även kategoriserats i olika ESG-kategorier; hög, låg och obefintlig. Uppsatsens data har samlats in i form av historiska data för de utvalda investmentbolagen och fonderna via systemet Infront. Statistiska analyser har sedan gjorts med hjälp av ANOVA-tester, först och främst för de sex olika portföljerna med ESG-kategoriseringen och slutligen för sparformerna i sig. ANOVA-testerna påvisar inte någon signifikant skillnad mellan portföljernas avkastning och risk, vilket innebär att skillnaderna i avkastning och risk inte var tillräckligt stora för att kunna visa resultat. Vidare blev det ingen signifikant skillnad mellan sparformernas avkastning, däremot visades en signifikant skillnad gällande jämförelsen mellan sparformernas risk. Detta innebär att urvalets fonder hade en relativt låg risk jämfört med investmentbolagen, och slutsatsen blir då att investerare bör överväga investeringar i fonder utifrån denna studie. Något som läsaren bör ha i åtanke är att studien inte gäller för samtliga fonder och investmentbolag, utan är en förminskad undersökning vad gäller antalet fonder och investmentbolag som uppsatsen redogör för. Uppsatsens resultat bör därför tas med försiktighet. / <p>Med tanke på Corona-viruset gjordes både presentationen och oppositionen via Zoom.</p>

No description available.

Blockchain is a new type of shared ledger for distributing and keeping consensus on what constitutes a true state of a system. The implications of the technology, i.e. enabling almost trustless transactions between market participants, is a revolutionary idea, especially to financial markets. The Swedish fund market, being a fragmented and in some cases inefficient system of intermediating actors, is a potential use case for the new technology of blockchain. This report reviews and presents the technology underlying the new blockchain phenomenon, and its potential application to the Swedish fund market with a specific focus on the possible new trust dynamics in such a market. Blockchain could, by removing some of the inter-participant risks, disintermediate the communication between market actors in the Swedish fund market, possibly enabling a cost reduction related to fund unit administration and order handling. / Blockkedje-teknologi är en ny typ av distribuerad databas som med hjälp av kryptologi tillåter ett system av självständiga och icke-tillitande aktörer att gemensamt dela en databas. Implikationerna för teknologin, tillåtandet av näratillitslösa transaktioner mellan marknadsdeltagare, är revolutionära, speciellt finansmarknaderna. Den svenska fondmarknaden, som karaktäriseras av fragmenterade och i vissa fall ineffektiva system, är ett potentiellt appliceringsområde för den nya teknologin. Den här rapporten går över och presenterar den underliggande tecknologin för blockkedjor, och dess potentiella applikation på den svenska fondmarknaden, med ett specifikt fokus på hur appliceringen skulle förändra tillits-förhållandena på marknaden. Det konstateras att blockkedjor skulle b.la. kunna avveckla vissa mellanliggande aktörer på marknaden, och därmed möjliggöra kostnadsbesparingar kopplade till fondadminstration och orderhantering.

Hållbarhet är en trend på aktie- och fondmarknaden som ökat markant under de senaste åren.Det råder fortfarande en viss osäkerhet huruvida prestationen mellan hållbara ochtraditionella fonder skiljer sig. Tidigare forskning har visat på att hållbara fonder bättre klararav perioder präglade av osäkerhet och risk.Syftet med denna kvantitativa studie är därför att jämföra prestationen för svenska hållbarafonder med svenska traditionella under olika marknadsförhållanden. Hela studieperioden ärmellan år 2017-2023 och urvalet är totalt 13 hållbara fonder och 24 traditionella fonder.Resultatet presenteras med hjälp av deskriptiv statistik och en regressionsanalys.Studien gav ett varierande resultat vid olika perioder. Den första perioden visade inte någonstörre skillnad mellan fonderna, medan det under de två senare perioderna påvisades atthållbara fonder presterat bättre än traditionella. Sammanfattningsvis indikerar studien attunder perioder av osäkerhet och risk tenderar hållbara fonder att prestera bättre äntraditionella. Studien identifierar en positiv men inte särskilt stark korrelation mellanhållbarhetsbetyg och riskjusterad avkastning för fonderna. Detta antyder att fondernasprestation inte helt kan förklaras av deras hållbarhetsmått och vidare studier krävs för attförstå de bakomliggande faktorerna som kan påverka fonders prestation. / Sustainability has become a growing trend on the stock- and fund market throughout therecent years, although there is still some uncertainty on how the performance differs betweensustainable funds/stocks and more traditional funds/stocks. Previous research have shownthat sustainable funds show greater accomplishment in coping with periods of uncertainty andrisk.The purpose of this qualitative study is thereby to compare the performance of Swedishsustainable funds, with the performance of Swedish traditional funds. The study’s periodspans between the years 2017 and 2023. The selection contains a total of 13 sustainable fundsand 24 traditional funds. The result is presented with the help of descriptive statistics andregression analysis.The result of this study produced varying results across different periods, with the initialperiod showing no significant difference while the latter two periods indicated betterperformance by sustainable funds. Shortly summed up, the study shows that in periods ofuncertainty and risk, the sustainable funds appear to perform better than the traditional funds.The study identifies a positive, but not a particularly strong correlation between sustainabilityrating and risk-adjusted return for the funds. This means that the performance cannot alone beexplained by their sustainability rating, and more studies need to be done to understand theunderlying factors that may have an impact on fund performance.

This scientific study has researched whether EU funds within projects have been used for the development of the hospitality industry. The study has investigated three municipalities and these have been Hammarö, Säffle and Karlstad. These three municipalities have been chosen because they are close to each other geographically, two small municipalities and one large municipality. The study has provided an insight into how these three municipalities work with financing projects in the hospitality industry via EU funds. The reason why these three municipalities were chosen for this study is because we wanted to compare how small municipalities differ from a large municipality and how they work with the development of the tourism industry, but mainly with EU funds. The interest in the study has come from lectures from many different actors who have mentioned that the economic aspect has been the part that has held back the development of the hospitality industry. The study has been conducted as a qualitative study using qualitative semi-structured interviews. Furthermore, the study has used document analysis which has been to go through the municipalities' regional development plans, destination development plans and population change depending on the size of the municipality and what conditions this creates linked to grant opportunities.  Document analyzes and interviews are what have helped us arrive at a result.  Results show that these three municipalities have different conditions when it comes to EU grants and this can cause them to differ depending on which municipality and how they invest in the tourism industry, but also how they work with EU funds. The result shows that if municipalities were to start using more EU funds and have the skills to do so, this could result in it contributing to greater development on the site. But the study will also go into the fact that there are more aspects within this and not just financial aspects.

Syfte: Syftet med denna undersökning är att göra en komparativ studie mellan Sverige-och global aktiefonder för att vidare analysera vilka aktiefonder som ger högst avkastning. Metod: Uppsatsen bygger på en statistisk analys vilket sekundärdata ligger till grund för våra beräkningar. Genom tillämpning av kvantifierbar hård data där bland annat historiska aktiekurser ingår, så har en kvantitativ studie använts. Befintliga teorier och modeller har tillämpats. Slutsats: Studien visar i stort sett att högre risk ger en högre avkastning. Under period 1 presterade Latin Amerika fonderna bäst varefter Sverige fonder presterade bättre under period 2. Dessa marknader kan vara väldigt oberoende av varandra och tenderar därmed inte att följa varandras kursutveckingen. Slutsatsen är då att en investering i olika geografiska placeringar diversifierar risken mer. Exempelvis en investering i en svensk fond och en latin amerika fond.

Background: In 1999 the Swedish pension system was reformed with an aim to create a stable and high return on pension assets. First, Second, Third and Fourth general pension funds, hereby referred to as AP1-AP4, had an important part in the reform. AP1-AP4, also called the buffer funds, was assigned to secure long-term, big parts of the pension capital. The funds objective is by law, to manage the fund's assets in a manner that provides maximum benefit for the state pension. The funds will also invest pension assets with an overall low level of risk while achieving a sustainable high return. Aim: The purpose of this study is to investigate whether the First-Fourth AP-Funds is meeting its objectives regarding risk and return according to Swedish law. The aim is also to see how AP1-AP4 risk-adjusted returns compare to the four Sweden funds risk-adjusted returns according to modern portfolio theory. Theory: Morningstar Rating, Treynor ratio, Sharpe ratio, Jensen's Alpha, Standard Deviation, Beta. Conclusion: The risk-adjusted performance measures used in this study shows that there are clear differences between the two fund groups, where the AP-funds performed worse than the Sweden funds in every measurement. The study shows that the pension funds do not reach their goals over the five-year period, in four of the five time intervals listed in the study. In summary, the study shows that pension funds have a lower risk-adjusted return than the four bank Sweden funds and that the pension funds have not achieved their goals.

Valet mellan aktiv respektive passiv fondförvaltning har sedan länge varit en omdiskuterad fråga inom privata fondsparandet. På senare tid har frågan kommit att återaktualiserat efter att de aktivt förvaltade storfonderna Allemansfond komplett och Kapitalinvest anklagats för vilseledande marknadsföring, då de inte har generat en högre avkastning än den generella marknaden. Inom den akademiska världen har erkända forskare och sedermera pristagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, påvisat att aktivt förvaltade fonder inte kan generera en högre avkastning med hänsyn till förvaltningsavgifterna. Utifrån förvaltningsavgifterna påvisade betydelse har vi valt att studera effekten av de rabatterade förvaltningsavgifterna, inom Premiepensionssystemet. Studiens syfte är således att under tidsperioden, 1 januari 2004 till 31 december 2013, analysera om aktiv förvaltade fonder har genererat en högre riskjusterad avkastning än passivt förvaltade fonder, då hänsyn tagits till de rabatterade förvaltningsavgifterna. Studien baserades på dagliga marknadsnoteringar av 174 aktivt förvaltade premiepensionsfonder och årliga förvaltningsavgifter.  Vidare använde vi oss av ett globalt aktiemarknadsindex, MSCI World, som utifrån definitionen av passivt förvaltade fonder var synonymt med studiens jämförelseindex. I enlighet med studiens syfte använde vi oss av det riskjusterade avkastningsmåttet Sharpekvot för att kunna besvara studiens frågeställning.  Resultatet av studien påvisade att aktivt förvaltade fonder har genererat en högre avkastning än passivt förvaltade fonder då hänsyn tagits till förvaltningsavgifter. Då även fondernas risktagande togs i anspråk blev resultatet det motsatta och vi kan därigenom konstatera att aktivt förvaltade fonder har generat en lägre riskjusterad avkastning är passivt förvaltade fonder. Vidare har vi även kunnat konstatera att aktivt förvaltade fonder med låga förvaltningsavgifter har generat en högre såväl avkastning som riskjusterad avkastning än aktivt förvaltade fonder med höga förvaltningsavgifter. / The choice between active and passive fund management has long been a contentious issue within the private mutual fund investments. Lately, the issue has been widely discussed since the actively managed funds Allemansfond komplett and Kapitalinvest was accused of misleading marketing, since their performance has not overachieved the return of the general market. In the academic world, recognized scholars and later Laureate of the Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel, has demonstrated that actively managed funds cannot generate a higher return with regard to management fees. Based on the importance of the management fees, we have chosen to study the effect of the discount management fees, within the Premiepensionssystemet. Therefore the study's objective is to analyse whether active managed funds have generated higher risk-adjusted returns than passively managed funds, reduced for the discounted management fees. The study will be limited to analyse the period between the 1st January 2004 to 31th December 20103 The study was based on daily market quotations of 174 actively managed Premiepensionsfonder and annual management fees. Furthermore, we used a global stock market index, MSCI World, by the definition of passively managed funds that was synonymous with the study's benchmark. In accordance with the study’s purpose, we used the risk-adjusted performance measure Sharpe ratio in order to answer the research question. The results of this study demonstrated that actively managed funds have generated higher returns than passively managed funds, reduced for the discounted management fees. When the funds' risk taking was committed, the result is the opposite, and we can thus conclude that actively managed funds have yield a lower risk-adjusted returns than passively managed funds. Furthermore, we also noted that actively managed funds with low management fees has generated higher returns as well as risk-adjusted returns than actively managed funds with high management fees.

<p>Several organisations have called for clarifications on sustainable investment. The aim of this study is to map and compare the ethical criteria used by Socially Responsible Investment (SRI) funds in their assessment of companies. My attention is also to seek for clarifications on the definition on SRI. A theoretical framework has been used to identify core issues of socially responsible investment. The areas of interest are charitable giving, environmental technologies, negative and positive screening and shareholder activism. The empirical material consisted of qualitative interviews with 4 fund managers from 5 investment management firms in addition to written documents on the funds’ ethical criteria. The conclusions are that all of the funds use negative criteria in their assessment of companies, with similarities in what may be considered as unethical activity and differences in the extent. Most of the funds also seek to identify better-managed companies through an assessment of how companies comply with international agreements. Differences occur in the choices of international agreements as well as the minimum criteria for investing. Most of the investment management firms engage in shareholder activism with the aim to influence the companies’ corporate behaviour, thus with different levels of engagement. Some have dialogue with whom they invest in, some favour the idea of communicate with companies they do not invest in as well. Furthermore, the results of this study show that investments in environmental technologies are rare since these companies are too small. When it comes to charitable giving, donations to charity may be seen as SRI or may not be seen as SRI depending on if the concept refers to investment criteria.</p>

<p>Mellan år 1984-2000 ökade andelen aktieägare bland Sveriges befolkning markant, från 29 till 80 %, för att mellan år 2000 och 2008 ligga stabilt runt 80 %. Då allt fler får sin inkomst från kapital och inte endast från arbete borde detta leda till nya normativa föreställningar kring välfärdsstatens utformning och finansiering. Studien jämför kvantitativa studier kring utbredningen av aktieägandet och attityder till välfärdsstatens institutioner och premisser mellan åren 1984-2008. Med aktieägande avses en inkluderande definition av både direkt ägande av enskilda aktieposter samt innehav av fondandelar, såsom pensionsfonder. Studiens primära hypotes är att ökat aktieägande leder till mer negativa attityder till välfärdsstaten. Därtill antas fusket inom välfärdssektorerna öka samt misstänksamheten om fusk tillta medan klasskillnader inom åsikter rörande välfärdsstaten förväntas minska. Centrala teoretiska utgångspunkter är reciprocitet, moralisk ekonomi, historisk institutionalism och spårberoende. Det alltmer utbredda aktieägande liknas vid processer i riktning mot ett massinvesteringssamhälle där vardagen tenderar att finansialiseras alltmer. Studiens resultat ger inget stöd för hypoteserna. Stödet för välfärdsstaten verkar inte ha förändrats nämnvärt under undersökningsperioden. Inte heller verkar klasskillnaderna i åsikter kring välfärdsstaten, fusket inom välfärdssektorerna samt misstänksamheten om fuskets utbreddhet ha förändrats nämnvärt. Dessa resultat beror troligen på flera orsaker. Bland annat tenderar aktieägandet att vara mycket ojämnt fördelat bland Sveriges befolkning.</p> / <p>Between the years 1984-2000 it became increasingly common to own stocks in Sweden. Among the whole population stock ownership increased from 29 to 80 % until year 2000, and was thereafter around 80 % until present day, 2008. As more people receive disposable income not only from labour, but also from capital, their attitudes regarding how the welfare state should be financed and organized, should change. Stock ownership here includes both traditional private stocks and also savings in stock funds. The paper’s main hypothesis is that increased stock ownership will have a negative impact on attitudes towards the welfare state. Also cheating in the welfare sectors and the suspicion about others cheating is believed to increase while class differences concerning attitudes towards the welfare state are believed to diminish. Central theoretical themes are reciprocity, moral economy, historical institutionalism and path dependency. The increased stock ownership is described as a process in the direction towards a mass investment society, where everyday life tends to become financialized to a growing extent. The results show no support for the hypotheses. Attitudes and opinions concerning the welfare state seem to be stable during the whole time period. Neither seems there to be any significant sign of diminishing class differences regarding attitudes towards the welfare state, nor any growing suspicion concerning cheating within the welfare sectors nor any actual growth of cheating. These results might depend on a number of reasons. For one, stock ownership seems to a large extent be unequally distributed among the population of Sweden.</p>