Idag äger många svenskar andelar i olika fonder. Detta beror delvis på att det allmänna pensionssystemet i Sverige idag består av en premiepensionsdel, där individen kan göra ett individuellt val hur dennes pensionspengar ska investeras. Gemensamt för investerare är att de vill erhålla en god avkastning. Ett vanligt sätt att bedöma förväntad avkastning i en finansiell tillgång kallas Capital Asset Pricing Model, eller CAPM. Detta är en mycket behandlad, debatterad och även kritiserad modell. Förutom CAPM utgår studien från en nyare teori som heter Black Swan theory. År 2007 presenterade Taleb sin teori om Black Swan. Han menar att en Black Swan är en händelse som avviker från det normala, har långtgående effekter och som efteråt får naturliga förklaringar. Ett potentiellt Swan-fenomen är finanskrisen. Om nu finanskrisen kan räknas som ett Swan-fenomen innebär det att den finansiella verkligheten har förändrats. Om nu den finansiella världen har påverkats så finns det anledning att tro att även modeller och deras överensstämmelse med verkligheten har påverkats. Det är detta vi i denna studie ämnar att undersöka och mynnar därför ut i frågeställningen: Var CAPM en fungerande modell gällande Sverigefonder åren 2005-2014? Studiens syfte lyder enligt följande: Att undersöka hur väl CAPM:s prediktion av förväntad avkastning i Sverigefonder stämmer överens med den faktiska avkastningen. Vi vill också genom undersökningen se ifall denna överensstämmelse har förändrats under vår undersökningsperiod och ifall detta i sådana fall kan kopplas till ett potentiellt Swan-fenomen som finanskrisen. Med teoretisk utgångspunkt i modern portföljvalsteori, CAPM och Black Swan theory undersöks sambandet mellan betavärde och avkastning i Sverigefonder. Vi utgår från en positivistisk kunskapssyn och genom en deduktiv ansats genomförs en regressionsanalys för att svara på vår frågeställning. Det empiriska materialet består av månadsavkastning från de valda fonderna, riskfri ränta och marknadsindexets avkastning. I vår studie hade vi endast ett år med signifikant positivt samband mellan beta och avkastning (som försvann i och med heteroskedasticitet i datamaterialet). Vi hade däremot ett år med negativt signifikans (2014) samtidigt som en positiv marknad, vilket inte överensstämmer med tidigare empiriska undersökningar. Vissa år ser det ut som att det finns samband genom att grafiskt titta på våra figurer i resultatdelen, men det är även år där det motsatta förhållandet finns. Med resultaten och analysen i åtanke kan vi inte förkasta nollhypotesen 2005-2013 (det finns inget samband mellan beta och avkastning).

The field of behavioural finance remains to be a major criticizer to the efficient market hypothesis, claiming all humans of being rational. Some argues for the lack of behavioural aspects of investors being a main cause to the financial crisis of 2008, due to tendencies of them following same investment paths. Understanding investors’ sights and approaches is important as behavioural differences can contribute to further enhancements in the financial markets. This study examines the approaches towards the financial markets of managers of actively managed mutual funds in Sweden. By interviewing six managers of actively managed mutual funds, representative conclusions could be drawn, although, not statistically significant as for the lack of supporting numbers of significance. Representatively for the participants in this thesis, the overall estimation of the markets is considered to be efficient to some extent, but do occasionally indicate for having flaws, of which the managers are taken advantage of. Behaving rationally was found to be representative when deciding what and when to invest. Confidence have been proven to be a common attribute among the managers influencing their decisions and investments. You obtain less without confidence than you would have with it. Although, too much confidence can be damageable. There is no point of thinking of hindsight as afterthoughts does not change your past decision. / Beteendefinansiering som ämne är än idag en stor del av kritiken mot den effektiva marknadshypotesen som antar att alla människor är rationella i sitt beteende. Vissa påstår att de bristande beteendemässiga aspekterna är nästintill en huvudanledning till varför finanskrisen 2008 blev som det blev på grund av tendensen av att flertalet investerare följer samma spår. Att förstå hur investerare ser och angriper finansiella marknader är viktigt då det vidare kan möjliggöra för förbättringar på dem marknaderna. Denna studie undersöker förvaltares angreppssätt mot marknader för aktivt förvaltade fonder i Sverige. Genom att intervjua sex förvaltare för aktivt förvaltade fonder har representativa slutsatser kunnat dras, dock inte signifikanta, då metodologin brister i signifikanta siffror som stöd. Respondenternas syn på marknaden antas vara effektiv överlag, men som emellanåt indikerar för ineffektivitet. Att bete sig rationellt resulterade även det för att vara representativt gällande i vad och när man ska investera. Självförtroende i det man som förvaltare sysslar med på en daglig basis är viktigt att ha och är bevisat, dock inte med signifikant stöd av siffror, vara ett gemensamt attribut bland förvaltarna. Har man inte självförtroende som fondförvaltare kan det leda till brister, likt om man har för gott sådant. Det är heller ingen idé att tänka på vad man borde göra i efterhand då sådana eftersläpande tankar inte kan påverka dåtida beslut.

Bakgrund: I Sverige finns det ett stort intresse för privat fondsparande. De svenska storbankerna erbjuder ett flertal fonder och utgör den huvudsakliga andelen av den svenska fondmarknaden. Fondförvaltares mål med en aktiv fond är att generera en högre avkastning jämfört med dess jämförelseindex, men tidigare forskning har visat att de svenska storbankernas aktiva fonder sällan presterar bättre än jämförelseindex. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka varför privatpersoner behåller fondinnehav i de svenska storbankernas aktiva fonder trots att tidigare studier visar att dessa fonder ofta har högre avgifter, men inte bättre avkastning jämfört med exempelvis indexfonder. Metod: Hypotesprövning har tillämpats med en kvantitativ ansats deriverad utifrån befintlig teori. Empiriska primärdata har samlats in med en fysisk enkätundersökning som 174 studenter vid Linköpings universitet har besvarat. I denna studie har ett icke-sannolikhetsurval med ett bekvämlighetsurval tillämpats. Bivariat och multivariat analys av studiens empiriska data har genomförts med logistisk regressionsanalys. Resultat: Nollhypotesen förkastas för den oberoende variabeln byteskostnader (p <0,1). För de oberoende variablerna finansiell kunskap och familjär-bias förkastas nollhypotesen tills vidare (p <0,1). Resultatet av beta-koefficientens riktning är negativ för byteskostnader avseende avgifter och andra finansiella kostnader, men positiv för relationskostnader, finansiell subjektiv och objektiv kunskap samt familjär-bias. Slutsats: De oberoende variabler som kan förklara varför privatpersoner i studiens urval behåller fondinnehav i de svenska storbankernas aktiva fonder är byteskostnader, finansiell kunskap och familjär-bias. Studiens resultat genererar ett kunskapsbidrag som kan öka kundrörligheten på fondmarknaden. / Background: In Sweden, there is a great interest in private fund savings. The major banks in Sweden offer several funds and constitute the majority of the Swedish fund market. Fund managers' goal with an active fund is to generate a higher return compared to its benchmark index, but previous research has shown that active funds rarely outperform the benchmark index. Purpose: The purpose of this study is to investigate why individuals retain fund holdings in the Swedish major banks’ active funds, although previous studies show that these funds often have higher fees, but not better returns than for example index funds. Methodology: Hypothesis testing has been applied with a quantitative approach derived from existing theory. Empirical primary data has been collected with a physical survey answered by 174 students at Linköping University. In this study, a non-probability sample with a convenience sample has been used. Bivariate and multivariate analysis of the study's empirical data was conducted with logistic regression analysis. Results: The null hypothesis is rejected for the independent variable switching costs (p <0.1). For the independent variables financial knowledge and familiarity bias, the null hypothesis is rejected for the time being (p <0.1). The result of the beta coefficient's direction is negative for switching costs regarding fees and other financial costs, but positive for relationship costs, financial subjective and objective knowledge, and familiarity bias. Conclusions: The independent variables, which might explain why private individuals in this study's sample retain fund holdings in the Swedish major banks' active funds, are switching costs, financial knowledge, and familiarity bias. The results of this study generate a knowledge contribution which might increase customer mobility in the fund market.

Bakgrund: En stor andel av de svenska invånarna sparar idag i fonder. De senaste åren har utbudet av fonder ökat allt mer, dels genom antalet fondbolag samt spridningen över olika marknader. Fonder allokerade mot tillväxtmarknader, Emerging Markets samt Frontier Markets, är en av de fondtyper som fått större uppmärksamhet på sistone. På grund av lägre grad av transparens från dessa marknader har investerare inte tillgång till lika mycket finansiell information från tillväxtmarknader, de ses även som mindre effektiva jämfört med de mer utvecklade marknaderna. Tillväxtmarknadsfonder tenderar även att ta ut höga avgifter för förvaltningen. Det för oss vidare till att analysera hur förvaltare av tillväxtmarknadsfonder lyckas med sina investeringar sett till den årliga avgift de tar ut för sin förvaltning. Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur sambandet ser ut mellan fonders årliga avgifter och den riskjusterade avkastningen hos fonder med full allokering mot tillväxtmarknader kategoriserade inom Emerging Markets samt Frontier Markets. Metod: Genom studien har en deduktiv ansats och en kvantitativ metod tillämpats för att undersöka samband mellan flertalet variabler mot den beroende variabeln, Total Expense Ratio. Vi har hämtat in månadsdata från ett urval av 50 fonder via Thomson Reuters som vi sedan analyserat genom nyckeltal samt regressioner. Slutsats: Studiens resultat tyder på att det finns ett negativt samband mellan fondernas riskjusterade avkastning och dess årliga avgift. Vi ser att fonderna med högre avgift tenderar att resultera i en lägre riskjusterad avkastning. / Background: Today most of the swedes saves in mutual funds. The past few years we have seen an increase in the supply of mutual funds. Funds allocated to Emerging Markets and Frontier Markets has gotten more attention as well. These markets have a lower grade of transparency and has a lack of financial information compared to more developed markets. Studies has shown that they are also less efficient than the developed. Mutual funds in Emerging Markets tends to charge higher fees for their management. These factors make it interesting to analyze how the trustees of the mutual funds succeed in their investments related to the Total Expense Ratio that they charge. Purpose: The purpose of this study is to analyze the relationship between mutual funds’ Total Expense Ratio and their risk adjusted return for funds allocated to Emerging Markets and Frontier Markets. Methodology: The authors have used a deductive approach and a quantitative methodology to fulfill the aim of this study. We have gathered data by observing 50 mutual funds and retrieved the data from Thomson Reuters. We have then analyzed the data by calculating key ratios and by regression analysis. Conclusion: The results of this study show that there is a negative relationship between mutual funds’ total expense ratio and their risk adjusted return. We note that mutual funds with higher expense ratios tends to result in lower risk adjusted return.

This thesis examines which factors drive overall net inflows to a Swedish niche bank. It further investigates whether these factors are the same or different from the factors that drive net inflows to mutual funds as well as shares. To find the key factors, and to what degree they drive the different net inflows, three separate multiple linear regressions were performed. The data analysed was taken from the period January 2018 to February 2022, and was provided by Avanza Bank. The data for the driving factors were gathered from different sources online. 21 regressors were used for this analysis. The thesis conclusion in brief was that for total net inflows the main contributor was the number of customers, which positively impacted the net inflows. The two subcategories: mutual fund and stock inflows were more volatile and the number of customers proved not as important in these cases. Some seasonal patterns were recognized, e.g. January was always a significant month for total net inflows. Therefore, performing a time series analysis would be recommended to draw further conclusions. Other possible avenues for future research is to gain a deeper understanding of this applied area of mathematics and to gather more data both in terms of the analysed time period and number of regressors. / Detta arbete ämnar undersöka vilka faktorer som generellt driver nettoflöden till en svensk nischbank. Arbetet ämnar även att vidare undersöka om dessa eller andra faktorer är mest drivande för nettoflöden till kategorierna fonder och aktier. För att hitta dessa nyckelfaktorer, samt till vilken grad de driver nettoflöden, utfördes tre stycken regressionsanalyser. Datan som analyserades avsåg tidsperioden januari 2018 till februari 2022 och sammanställdes av Avanza Bank. Samtliga potentiella nyckelfaktorer för nettoinflödet samlades in från diverse källor online, totalt användes 21 stycken regressorer för analysen. Arbetets slutsats i korthet var att det för det totala nettoflöden är bankens totala antal kunder som är den största drivande faktorn, vilket har ett positivt samband med den beroende variabeln. För de två sub-kategorierna, nettoflöden till fonder och aktier var det svårare att bygga en modell och antal kunder visade sig inte ha en stor påverkan för dessa. Ett säsongsmönster kunde observeras i datan, exempelvis var januari alltid en signifikant månad för stora nettoflöden. Med detta som bakgrund kunde ett tidsserieanalys rekommenderas för att kunna dra bättre slutsatser inom ämnet. Andra möjliga alternativ för framtida forskning innefattar en djupare analys inom detta område av tillämpad matematik samt insamling av mer data både i fråga om den studerade tidsperioden samt antalet använda regressorer.

The demand for sustainable investments has seen an increase in recent years. There is considerable literature covering backtesting of the performance and risk of socially responsible investments (SRI) compared to conventional investments. However, literature that models and examines the risk characteristics of SRI compared to conventional investments is limited. This thesis seeks to model and compare the risk of mutual funds scoring in the top 10% in terms of sustainability, based on Morningstar Portfolio Sustainability Score, to those scoring in the bottom 10%. We create one portfolio consisting of the top 10% funds and one portfolio consisting of the bottom 10%, for European and global mutual funds separately, thus in total creating 4 portfolios. The analysis is based on data of the funds' returns and Morningstar Portfolio Sustainability Scores during December 2015 to August 2019. Investigating several GARCH models, we find an ARMA-GARCH model with skewed Student's t-distribution as innovation distribution to give the best fit to the daily log-returns of each portfolio. Based on the fitted ARMA-GARCH models with skewed Student's t-distribution, we use a parametric bootstrap method to compute 95% confidence intervals for the difference in long-run volatility and value at risk (VaR) between the portfolios with high and low Morningstar Portfolio Sustainability Scores. This is performed on the portfolios of European and global funds separately. We conclude that, for global and European funds respectively, no significant difference in terms of long-run volatility and VaR is found between the funds in each of the 10% ends of the Morningstar Portfolio Sustainability Score. / Efterfrågan av hållbara investeringar har ökat kraftigt de senaste åren. Det finns många studier som genomför backtesting av hållbara investeringars avkastning och risk jämfört med konventionella investeringar. Färre studier har däremot gjorts för att modellera och jämföra investeringarnas riskegenskaper. Denna uppsats syftar till att modellera risken av hållbara investeringar genom att jämföra de 10% fonder med högst Morningstar Portfolio Sustainability Score mot de 10% fonder med lägst score. Jämförelsen görs separat för globala fonder och europeiska fonder, vilket resulterar i totalt 4 portföljer. Analysen baseras på data på fondernas avkasting och Morningstar Portfolio Sustainability Score under tidsperioden december 2015 till augusti 2019. Genom att undersöka flera olika GARCH-modeller, kommer vi fram till att en ARMA-GARCH-modell med skev t-fördelning bäst beskriver den dagliga logaritmerade avkastningen för varje portfölj. Baserat på de anpassade ARMA-GARCH-modellerna, används en "parametric bootstrap"-metod för att beräkna 95%-iga konfidensintervall för skillnaden i långsiktig volatilitet och value at risk (VaR) mellan portföljerna med högt och lågt Morningstar Portfolio Sustainability Score. Detta görs separat för de europeiska och globala fonderna. Vår slutsats är att det, för globala och europeiska fonder, inte råder en signifikant skillnad i långsiktig volatilitet eller VaR mellan fonder med högt och lågt Morningstar Portfolio Sustainability Score.

I dagsläget står vår omvärld inför flertal utmaningar utifrån ett miljö- och socialt perspektiv. En effekt av detta är att efterfrågan av hållbara investeringsalternativ har ökat hos privatpersoner. I takt med att medvetenheten om hur privatpersoners investeringar kan bidra till en förbättrad omvärld har andelen svenska människor som söker investeringar i hållbara fonder ökat. Genom att investera pengar i hållbara fonder kan privatpersoner påverka hur företag arbetar ur ett miljö- och socialt perspektiv. Hållbara fonder söker investeringsalternativ som leder till en positiv klimatpåverkan och social påverkan genom ett långsiktigt värdeskapande. Information om hur hållbara fondbolag går till väga för att identifiera och investera i hållbara alternativ är dock bristande vilket kan leda till att privatpersoner inte vet hur deras pengar hanteras utav fondbolagen vid val av investeringar. Denna studie har som syfte att beskriva och analysera vilka investeringsstrategier svenska fondbolag använder för att identifiera hållbara investeringar. Studien har anpassat en kvalitativ metod och, med hjälp av fyra semistrukturerade intervjuer med svenska fondbolag, samlat in data avseende hur de går till väga innan, under och efter investeringsbeslut. Studiens slutsats är att fondbolagen använder negativ- och positiv screening baserat på ESG-kriterier för att identifiera hållbara investeringsalternativ. Efter det att fondbolagen har investerat i ett företag använder fondbolagen olika former av engagemang för att säkerställa att investeringen fortsatt förblir hållbar. / The global community is currently facing various environmental and social challenges, leading to an increased demand for sustainable investment options among private individuals. In response, the proportion of Swedish individuals seeking sustainable investment options has grown. This study describes and analyzes the investment strategies used by Swedish fund companies to identify sustainable investments. A qualitative method was applied and included four semi-structured interviews with Swedish fund companies. The results indicate that fund companies use negative and positive screening based on ESG criteria to identify sustainable investment opportunities and employ various forms of engagement to ensure the sustainability of the investment. This study contributes to the understanding of how fund companies identify sustainable investments and can inform private individuals on the processes used by such companies.

<p><p><p>Allmänhetens uppfattning är att desto fler valmöjligheter det finns desto bättre är det. Men är det verkligen så i alla olika valsituationer vi ställs inför? (Iyengar & Lepper 2000)  </p><p> </p><p>Utifrån tidigare forskning testar vår uppsats om människors valmöjligheter, ett experiment där vi ser hur människor gör sina val på den svenska fondmarknaden. De fick välja mellan ett mindre (limited) urval eller ett större (extensive) urval av fonder. </p><p> </p><p>Utgångspunkten i uppsatsen är två olika forskningsartiklar från Iyengar & Lepper (2000) samt Iyengar & Jiang (2003) där de testar hur människor gör sina val när de får olika stora utbud att </p><p>välja bland. I deras forskning kommer de fram till att även om människor tycker att det är roligare att ha många valmöjligheter så blir det oftare val gjorda eller saker köpta om de har </p><p>mindre saker att välja bland. Detta fenomen kallas choice overload och innebär alltså att det finns en valtrötthet för människor när de ska göra sina val. </p><p> </p><p>Vårt huvudsyfte med denna uppsats är att testa om fenomenet choice overload kan tillämpas på den svenska fondmarknaden och därmed se om beslutet att själv välja fonder påverkas av fondutbudets storlek. Experimentet skedde genom en enkätundersökning på två stycken bankkontor där slumpvis utvalda kunder fick svara på enkäterna. Vi hade två olika enkäter där </p><p>den ena bestod av en fråga där de skulle välja bland ett mindre urval fonder (10st) och den andra bland ett större urval fonder (60st). Varje respondent fick bara en enkät och var därmed helt ovetande om att den andra existerade. Istället för att välja själva kunde de även få låta en </p><p>rådgivare välja åt dem, detta för att få ett alternativ till att välja själv. När vi samlat in alla enkäterna (98st) så jämförde vi resultaten mot varandra i statistikprogrammet SPSS. </p><p> </p><p>Delsyftet som kompletterar huvudsyftet i uppsatsen är att vi rensar för demografiska skillnader som t.ex. kön, utbildning och ålder, så att de inte har någon inverkan på beslutet att välja fonder.  </p><p> </p><p>Genom experimentet vi gjorde så visade det sig att människor valde fonder själva i större utsträckning när de fick enkäten med det mindre fondutbudet på (limited) än när de fick den enkäten med det större fondutbudet (extensive). Denna slutsats är förenlig med den forskning </p><p>vi hade som utgångspunkt till uppsatsen. Alltså att människor hellre gör sina val när de har ett mindre utbud att välja bland. Även om människor gillar att ha många valmöjligheter så kan det leda till att det blir så komplext att hantera att det leder till fenomenet choice overload. </p><p>Vårt experiment med enkäter visar även att de demografiska skillnaderna inte spelar någon signifikant roll för resultatet. </p></p></p>

Allmänhetens uppfattning är att desto fler valmöjligheter det finns desto bättre är det. Men är det verkligen så i alla olika valsituationer vi ställs inför? (Iyengar &amp; Lepper 2000)     Utifrån tidigare forskning testar vår uppsats om människors valmöjligheter, ett experiment där vi ser hur människor gör sina val på den svenska fondmarknaden. De fick välja mellan ett mindre (limited) urval eller ett större (extensive) urval av fonder.    Utgångspunkten i uppsatsen är två olika forskningsartiklar från Iyengar &amp; Lepper (2000) samt Iyengar &amp; Jiang (2003) där de testar hur människor gör sina val när de får olika stora utbud att  välja bland. I deras forskning kommer de fram till att även om människor tycker att det är roligare att ha många valmöjligheter så blir det oftare val gjorda eller saker köpta om de har  mindre saker att välja bland. Detta fenomen kallas choice overload och innebär alltså att det finns en valtrötthet för människor när de ska göra sina val.    Vårt huvudsyfte med denna uppsats är att testa om fenomenet choice overload kan tillämpas på den svenska fondmarknaden och därmed se om beslutet att själv välja fonder påverkas av fondutbudets storlek. Experimentet skedde genom en enkätundersökning på två stycken bankkontor där slumpvis utvalda kunder fick svara på enkäterna. Vi hade två olika enkäter där  den ena bestod av en fråga där de skulle välja bland ett mindre urval fonder (10st) och den andra bland ett större urval fonder (60st). Varje respondent fick bara en enkät och var därmed helt ovetande om att den andra existerade. Istället för att välja själva kunde de även få låta en  rådgivare välja åt dem, detta för att få ett alternativ till att välja själv. När vi samlat in alla enkäterna (98st) så jämförde vi resultaten mot varandra i statistikprogrammet SPSS.    Delsyftet som kompletterar huvudsyftet i uppsatsen är att vi rensar för demografiska skillnader som t.ex. kön, utbildning och ålder, så att de inte har någon inverkan på beslutet att välja fonder.     Genom experimentet vi gjorde så visade det sig att människor valde fonder själva i större utsträckning när de fick enkäten med det mindre fondutbudet på (limited) än när de fick den enkäten med det större fondutbudet (extensive). Denna slutsats är förenlig med den forskning  vi hade som utgångspunkt till uppsatsen. Alltså att människor hellre gör sina val när de har ett mindre utbud att välja bland. Även om människor gillar att ha många valmöjligheter så kan det leda till att det blir så komplext att hantera att det leder till fenomenet choice overload.  Vårt experiment med enkäter visar även att de demografiska skillnaderna inte spelar någon signifikant roll för resultatet.

Background: The Swedish fund savings have developed strongly over the past two decades. Together with this development, the knowledge that the earth's population is facing an extensive climate challenge has also increased. For many people today, living sustainably has become a central aspect of everyday life, and when it comes to investing their savings, the majority of Sweden's fund savers state that sustainability is something that is taken into account when choosing an investment. Investments in funds that based on measuring tools, show a high degree of sustainability have thus increased. This raises the question of whether these sustainable funds can generate a higher alpha and thus a better risk-adjusted return than the less sustainable alternatives available on the market. Previous studies have shown differences of opinion, which means that it is relevant to examine how these different types of funds perform against each other in the Swedish market.   Purpose: The aim of this study is to analyze whether fund savers that are investing in sustainable funds can generate a higher alpha and thereby a better risk adjusted return than fund savers that invests in less sustainable alternatives.   Methodology: The study was conducted with a quantitative method and a deductive approach. Sustainability ratings have been collected for 253 funds from a measuring institute. For these 253 funds, data in the form of net asset value have been collected between the period 2016 - 2020 monthly. These funds have then been evaluated based on risk-adjusted returns where regression analysis has been the groundwork for finding answers to whether alpha has been achieved compared to the market or not. Results obtained have then been statistically examined through various tests.   Conclusion: After completed study, there were no signs that studied sustainable funds have given rise to a better risk-adjusted return than the less sustainable alternatives available on the market. Of the 253 funds included in the study, only five funds showed a risk-adjusted return statistically different from zero, where three had a negative return and two a positive return. When the 253 funds were divided into four different quartiles based on sustainability ratings, it appeared that the funds with a positive risk-adjusted return were placed in quartile four, which was the one with the highest sustainability rating. However, this may be based on chance and a result of two in a sample of 253 gives clear indications that efficiency prevails in the market.