Traktdirektivet är ett dokument utformat för att förmedla betydelsefull information vid utförande av skogliga åtgärder om den berörda trakten. Studiens syfte var att kontrollera huruvida traktdirektivet fungerade inom informationskedjan. Genom intervjuer från ett urval av berörda yrkesgrupper samlades data in som tydde på att i det stora hela fungerade traktdirektivet relativt bra, men brister framkom. Förbättringsarbete fanns att göra inom exempelvis säkerhet, vändplaner etecetera.

Det sker stora och snabba förändringar nu inom skogsbrukets miljöfrågor. Skogsstyrelsen kallar det själva en ny ordning i skogen. samtidigt så har samhällsdebatten i media blivit allt mer polariserad och många av diskussionerna är snarare baserade på opinion än fakta. Dessa förändringar påverkar både skogsägare och skogsindustrin, kopplingen mellan dessa två är virkesköpare. I detta arbete har kvalitativa intervjuer använts för att undersöka hur fem virkesköpare känner och tänker inför dessa förändringar och vad de tror att det kommer att få för konsekvenser. Deras bedömning är att förändringarna är stora men än så länge otydliga och att de virkesköpande organisationerna kommer att behöva ändra sin kompetens avseende artkunskap antingen genom att utbilda virkesköparna eller genom att knyta specialister till sig.

Svenska riksdagen tog 1997 ett beslut om att allt trafiksäkerhetsarbete ska utgå från Nollvisionen. Cirka 100 miljoner kubikmeter skog avverkas varje år inom skogsbruket. Allt virke som avverkas läggs av skogsmaskiner upp i drygt 200 000 avlägg placerade vid bilväg. I takt med SCA Skogs hälso- och säkerhetsarbete togs 2015 ett beslut om att ta fram en egen avläggsinstruktion för att bland annat säkerställa säkerheten och arbetsmiljön vid arbete med virkesavlägg. I denna fallstudie gjordes stickprov, en intervju och analys av data från SCA Skogs IT-system för hantering av avvikelser inom säkerhet och arbetsmiljö för att studera efterlevnaden av SCA Skogs avläggsinstruktion och vilka risker som finns med bristande avlägg. Resultaten visade att 43 % av avläggen ej var godkända och slutsatserna är att arbetet med att förbättra efterlevnaden av avläggsinstruktionen borde vara av största betydelse då hälsa och säkerhet är SCA Skogs högsta prioritet och för att bidra till arbetet med Nollvisionen.

Skogsägare har möjlighet att certifiera sin skogsfastighet i enlighet med FSC och/eller PEFC. Flera av de skogsägare som certifierar sin fastighet känner dock inte till PEFC:s krav. Studiens syfte var undersöka synen på ansvar och behovet av kunskap och information om PEFC. Endast 66 % av skogsägarna ansåg att det var de själva som stod ytterst ansvarig för sin skogsfastighet och lika stor andel ansåg att informationen de fått om PEFC varit tillräcklig. Drygt hälften av skogsägarna ansåg sig ha tillräcklig kunskap om PEFC. Studien visade att flera olika faktorer spelar in på skogsägarnas syn på ansvar och behovet av kunskap och information.

The enterprise Derome Forest, which manages the supply of raw materials to Derome Group's industries, wants to develop its communications with suppliers and also the forest services that the company provides. The purpose of the study was to find new information channels for forest companies to communicate about forest services to existing and future suppliers. In order to answer the research questions and achieve the purpose of the study, a questionnaire was chosen as a method in combination with a focus group. The most sought after services were final felling, thinning, and pre commercial thinning and planting. Forestry magazines, personal meetings and social activities were important sources of knowledge for forest owners. Few of the forest owners replied that they used the websites of forest companies or followed them on social media, although most of the respondents estimated that their internet use for forest purposes will increase. Digital calendars with forest companies' activities and mobile apps for measuring and calculating were digital tools that were requested. Damage and diseases on forests, intrusion issues and thinning were subjects that many forest owners thought was difficult. Greater diversity in forestry methods and a more goal-based and diversified advice were requested from forest companies.

För att transporterna skall bli mer ekonomiska och samtidigt ha en liten miljöpåverkan krävs det att maximera transporterna viktmässigt och minimera avstånden. Ett tillvägagångssätt för att utnyttja lastkapaciteten är att ha en hög medellängd på virket för att transportera mindre luft i den begränsade volymen på lastbilen. Den här studien undersöker medellängder på massaved hos Sydved. Sydved har ett miljömål där 90% av volymen skall hålla minst 4,2 m medellängd på barr, gran och lövmassaved. En ökad medellängd på massaveden får inte påverka timmerutbytet eftersom det primära skall vara att aptera för bästa ekonomi för markägaren. Studien undersöker om och hur aptering för en ökad medellängd på massaved av gran påverkar timmerutbytet. Studien resulterar i att aptera massaveden till högre medellängder för att nå miljömålet kan påverka timmerutbytet både positivt och negativt.

The number one highest growth-limiting factor in Swedish forests is nitrogen, because of that fertilization often gives a significant growth increase, wherever you are in Sweden. Specific leaf area (SLA) can be used as a standard measurement of how much resources a tre has to use to build up light absorbing leaf area of needles/leaves. Since there is a strong linear relationship between tree growth and leaf area, there should also be a clear correlation between each leaf area of single trees and its diameter, basal area and volume growth (Xiao, 2005).The datamaterial for the study was collected at the forest estate, Toftaholm, near Ljungby in Kronoberg County (57 ° 0´N; 14 ° 3`E). Data were collected from birches growing in both in fertilized and unfertilized young stands of Birch during the growing season of 2018. The biomass sampling occured in May, July and August. At each occasion, samples were taken from 40 birches (a total of 120 samples were collected).The average value of SLA for all samples on the fertilized treatment was 17.33 m² / kg and 16.41 m² / kg for the non-fertilized treatment (Figure 4). The significance analysis obtained a p-value of 0.019 (Table 2), which confirms that there is a significant difference between the fertilized and the unfertilized treatment.In the significance analysis, it could be concluded that with a 95% probability, there is a significant difference between the comparison of all samples from the fertilized (G) and non-fertilized (OG) treatment.

Mechanical strength in wood has always been compromised due to the complex behaviours of the material when interfered with moisture and heat. These factors has always limited the use of the material. However, the will of using more sustainable materials such as wood has contributed to a wider use of the material and several new ways that lead to improvement. Several of these methods emphasizes the joining of two wood components together endwise, where finger-joints are the most commonly used method. Several studies regarding how well finger-joints can withstand external load has been made over the years. However, many of these studies focuses on geometrical properties or strength varying in different species. This study focuses on how relative humidity and temperature affects mechanical strength in finger-jointed wood products. There were beliefs before the research started that increasing temperature would affect mechanical strength greatly. However, it turned out to only affect the mechanical strength marginally, and that relative humidity was the largest contributor to decreasing tolerance levels. It is important to notify that mechanical strength seemed to be directly affected to moisture content (MC), which is a result of an interactive relationship with both temperature and RH. It was particularly MC-levels above 9.2% that showed a decrease in mechanical strength. This research also focused on estimating the relative MOR per cross-section in varying conditions. This method could be used to better understand to which degree hygroscopic factors affects mechanical strength relative to the glued-surface area between finger-joints. Even though the findings in this study indicates that there seems to be possible to estimate strength in regards to relative MOR per cross-section, the results were not sufficient to be viewed as scientifically proof. The findings could however be used as ground for future studies.

I Sverige pågår en strukturell omställning från att vara ett fossilberoende samhälle till att bli fossilfritt. Detta gör att trycket på klimatneutrala bränslen från exempelvis skogen ökat. Skogsbränslen i form av grot är ett bränsle som görs av de avverkningsrester som uppstår vid konventionell avverkning. Det går bra att ta bort groten från hygget om det utförs en så kallad askåterföring. Det betyder att askan förs tillbaka till skogen efter att den bildats vid värmeverk. Askåterföring görs på landskapsnivå för att återbörda de näringsämnen som var bundna i groten blivit aska. Askan innehåller alla näringsämnen utom kväve, och hjälper också till att höja pH värdet tack vare de baskatjoner som trädet bundit under levnadscyclen. Blekinge är ett av de län som tar ut mycket grot men där askåterföring sker i låg omfattning. Studien syftar till att undersöka inställningen bland skogsägarna är en enkätundersökning som skickats ut till hundra av Blekinges största skogsägare. Skogsägarnas svar på enkäten behandlas helt anonymt. De som svarade på enkäten ägde skogsfastigheter mellan 175-900 hektar. Denna undersökning tittar på vilka faktorer som styr eller begränsar utförandet av askåterföring i Blekinge. Undersökningen visar på att många skogsägare känner att de har fått otillräcklig information gällande askåterföring. Studien visar även att miljöfaktorer är de motivationsfaktorer som skogsägarna tycker är viktigaste skälet till askåterföring. Som faktorer vilka begränsar askåterföringen anger många skogsägare att de känner att de saknar tillräcklig kunskap men även att de känner oro kring askans innehåll, dessutom anger flera att de är rädda för körskador i skogen.

Sågverken i Sverige letar kontinuerligt efter lösningar för att kunna effektivisera produktionen. I denna studie analyseras specifikt Derome Kinnareds sågens timmerplan. Genom en stopptidsanalys, undersökningar av nya tekniska lösningar, muntliga kommunikationer med personal samt arbetsledare och andra företag införskaffades underlag till analys. Åtgärder som kan utföras för att minimera produktionskostnaderna eller öka produktionen på timmerplan är att implementera ny teknik t.ex. fjärrmätning, digitalisera mätbesked med hjälp av SDC:s arkiv, omorganisera personalstyrkan samt införskaffa bemyndigad mätare. Förslagen indikerar att implementering av dem kan förbättra Kinnaredsågens ekonomi. Beroende på hur mycket företaget är villigt att investera kan det effektiviseras i olika grad. I samband med kommunikation med företagsrepresentanter kom man dock fram till att ny teknik kan vara bättre att implementera vid en nybyggnation.