Syftet med denna studie var att få djupare kunskap om hur lärare beskriver och resonerar kring sitt användande av formativ bedömning i kemiundervisningen på högstadiet. Utifrån denna bakgrund har ett problemområde formulerats och avgränsats i följande frågeställning: Hur beskriver och resonerar lärare kring sitt användande av formativ bedömning i kemiundervisningen? Denna kvalitativa studie genomfördes med intervjuer av sex lärare som alla undervisar i kemi för årskurs 7–9. För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna användes semistrukturerade intervjuer. Detta för att både uppnå syftet och besvara frågeställningen så utförligt och välutvecklat som möjligt. Studiens resultat visar att lärare upplever att formativ bedömning är gynnsamt för elevens lärande i kemiämnet om det används på rätt sätt. Det som framkommer i studien är att det finns flera faktorer som påverkar användandet av formativ bedömning i kemiundervisningen, bland annat spelar lärarens kompetens och användning av olika strategier en avgörande roll. Studien visar även att lärarens egenutbildning, kunskaper i ämnet och ämnesdidaktiska kompetens, har betydelse för hur formativ bedömning används i praktiken. Studien visar också att elevernas upplevelser av formativ bedömning kan påverka användandet av olika former av formativ bedömning i kemiundervisningen, speciellt kamratbedömning.

No description available.

Som avslutande examensarbete inom Speciallärarprogrammet med specialisering utvecklingsstörning 90 hp på Stockholms Universitet genomfördes en aktionsforskning tillsammans med kollegor på två skolor. Problemet som undersöktes var att ta reda på hur undervisning kan utformas för att utveckla bedömning av elevers förmåga att tolka text för elever som är mottagna i särskolan. Studiens resultat beskriver betydelsefulla kärnkategorier utifrån inspiration av grundad teori (GT) för att implementera reciprok undervisning (RU) som ett verktyg inom särskolan för att utforma undervisning som leder till aktiv bedömning av elevers förmåga att tolka text. Vi antar att studiens teoretiska modell även är användbar inom andra skolformer då RU- modellen används.

Detta arbete syftar till att ta reda på hur lärare i årskurs 1 på lågstadiet anser att de jobbar med bedömning i praktiken. Genom att utföra kvalitativa intervjuer av lärare i årskurs 1 tar jag reda på hur de anser att de bedömer elever under svenskundervisningens läs- och skrivinlärning. Resultatet blev blandat. För en lärare var den formativa bedömningen en del av det dagliga arbetet, medan det för en annan lärare inte alls fanns med i lärarens planering för den dagliga verksamheten. Jag kunde se att det i årskurs 1 fanns ett visst motstånd till att bedöma eleverna utifrån de strategier som ingår i den formativa bedömningen, då eleverna ansågs ”för små” för att ta till sig av alla delar som ingår i formativ bedömning.

Studien handlar om formativ bedömning eller bedömning för lärande som det även kallas. Syftet med undersökningen har varit att belysa hur sambanden ser ut mellan elevers upplevelser av formativ bedömning och deras lärares tillämpning och reflektion av metoden. Jag har intervjuat två lärare från två olika skolor och tre elever till dem vardera. Empirin har analyserats utifrån teorier om formativ bedömning som kunskapsutvecklande samt det sociokulturella perspektivet. Undersökningens resultat visar att beroende på hur läraren tolkar och tillämpar formativ bedömning eftersöker eleverna olika aspekter i processen. Resultatet visar att om läraren anser att summativ bedömning inte ska användas i processen så önskar eleverna förståelse för kunskapsmål och kunskapskrav så att de kan förstå sina prestationer i förhållande till målen samt sitt summativa betyg, vilket även motiverar dem mer än vad den formativa bedömningen gör. Vidare visar resultatet att tidsbrist hos lärare kan medföra att elever får mindre interaktion med såväl lärare som andra elever i responsarbetet och därför kan få övervägande skriftlig respons. Elevernas uppfattningar är att de vill ha muntlig bedömning då de anser den vara mer utvecklande än den skriftliga. Undersökningen visar att summativ och formativ bedömning med fördel kan kombineras i undervisningen samt att mer undervisningstid behövs för att lärarna ska kunna arbeta med muntlig respons i såväl elevgrupper som i det egna responsarbetet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några elever på högstadiet upplever lärarens formativa bedömning. Studien lägger sitt fokus på den feedback som läraren ger under lektionstid vid momenten spel på ackordsinstrument och sång samt om feedbacken upplevs som likvärdig av pojkar och flickor. Studien visar att de flesta eleverna upplever att den formativa bedömningen är likadan till pojkar och flickor. Däremot visar den även att var tredje elev upplever att den formativa bedömningen inte är likadan till pojkar och flickor. Genom intervjuer har studien visat att anledningarna till att den formativa bedömningen upplevs olika till pojkar och flickor beror på flera faktorer. Dels kan det bero på lärarens förväntningar på eleverna, dels elevens motivation och prestation.

Massmedier utmålar den svenska skolan som i stadigt förfall. Enligt den senaste PISA undersökningen har resultaten i matematik försämrats jämfört med tidigare undersökningar. För att ge elever det stöd de behöver i matematik spelar kartläggningen av deras kunskaper en avgörande roll. En kartläggning behöver ge utförlig och entydig beskrivning av elevers kunskaper som förstås av alla inblandade parter. Denna studie undersöker hur speciallärare och specialpedagoger beskriver matematiksvårigheter samt om hur de upptäcker, kartlägger och organiserar stödundervisningen för elever i matematiksvårigheter. Studien visar att intervjuade speciallärare och specialpedagoger beskriver matematiksvårigheter på samma sätt som också återkommer i forskningen. De finner diagnosen dyskalkyli problematisk då den beskriver elevens matematiksvårigheter, men inte dess orsaker. Speciallärarna och specialpedagogerna ser ett mervärde av diagnosticering om de får veta vad de ska göra med en elev som har dyskalkyli. Även i fråga om väl utförd kartläggning är både forskning och informanter eniga om dess betydelse för stödundervisningens utformning. Speciallärarna och specialpedagogerna anser entydigt att många elever i matematiksvårigheter utvecklar känslomässiga blockeringar som gör det svårare att arbeta med matematik. De för också fram betydelsen av att förebyggande insatser införs redan när eleverna börjar lågstadiet. Studien visar att matematikundervisningen bör arbeta än mer med att utveckla elevernas förståelse för matematik.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur lärare inom ämnet idrott och hälsa tillämpar en formativ bedömning. Vi vill utifrån två av de didaktiska frågorna när och hur undersöka hur lärare i idrott och hälsa använder sig av formativ bedömning, i kursen Idrott och hälsa 1 på gymnasiet vilken innefattar 100 poäng. Följande frågeställningar ska hjälpa till att besvara syftet: När tillämpas formativ bedömning av lärare i idrott och hälsa? Hur tillämpar lärare i idrott och hälsa formativ bedömning?   Metod Vi har valt att använda oss av en kvalitativ intervjustudie med verksamma lärare i idrott och hälsa på gymnasiet, där vi genomfört både enskilda intervjuer och en gruppintervju. Vi skickade mail till 30-talet gymnasieskolor och fick svar av sex lärare inom idrott och hälsa som ställde upp på en intervju.    Resultat Samtliga lärare som deltagit i studien har en gemensam syn på formativ bedömning, där de menar att det är den kontinuerliga processen som är viktig. Lärarna i studien tillämpar den formativa bedömningen i den vardagliga undervisningen genom olika metoder såsom feedback, reflektion, självbedömning och kamratbedömning. I den formativa bedömningen är det  tillämpningen av feedback och den individuella utvecklingen som är i centrum.   Slutsats Flera lärare antyder att användandet av den formativa bedömningen inom idrott och hälsa är den bedömningsmetod som fungerar bäst i den dagliga undervisningen. Lärarna menar att det är utvecklingen och hur eleverna tillämpar kunskapen som bedöms. Något vi även kan konstatera som är gemensamt för de intervjuade lärarna är att det är viktigt att syftet med undervisningen är klarlagt för eleverna, detta bidrar till att eleverna tar ansvar för sitt eget lärande. / Aim The purpose of the study is to examine how teachers in physical education apply a formative assessment. We want from using two of the didactic questions "when" and "how" examine how physical education teacher use formative assessment, in the course "Idrott och hälsa 1" in upper secondary school, which includes 100 points. The following questions should help to answer the question: When do teachers apply formative assessment in physical education? How do teacher apply formative assessment in physical education? Method The object of study was investigated through interviewing teachers in physical education in upper secondary school, we conducted both individual interviews and group interviews. We sent mail to the 30th century, upper secondary school and received the reply of six teachers of physical education who we interviewed. Results What we can observe through the this study is that all the teachers who participated have a common understanding of formative assessment, formative assessment is a continuous process. The teachers in the study apply the formative assessment in everyday teaching through various methods such as feedback, reflection, self-assessment and peer assessment. In the formative assessment it is the application of feedback and individual development which is most important. Conclusions Several teachers suggest that the use of the formative assessment is the assessment method that works best in physical education. The teachers believe that it is the development and how students apply the knowledge is most important in the assessment. Something that is common to the interviewed teachers is that it is important that the purpose of lessons is clear to the students, this helps students take responsibility for their own learning.

Syftet med denna litteraturstudie är att, utifrån aktuell forskning, undersöka vad som kan krävas för att den formativa bedömningen i matematikundervisningen ska bidra till att stärka elevers matematiska lärande. Vilka förutsättningar krävs för att formativ bedömning i matematikundervisningen ska bidra till en kunskapsutveckling hos elever på låg- och mellanstadiet samt vilka svårigheter kan formativ bedömning innebära för lärare som undervisar i matematik? Med formativ bedömning menas en fortlöpande process eller aktivitet för lärare och elever i undervisningen där återkopplande information ges i syfte att utveckla främst elevens lärande.Designen för denna studie är en systematisk litteraturstudie, där resultatet består av relevant och kvalitetsgranskad forskningslitteratur från systematiska databassökningar. Resultatet visar att en förutsättning för formativ bedömning och elevernas lärande i matematik har att göra med lärarens arbete och elevernas delaktighet i bedömningen. Lärarkompetensen har också en viktig roll då läraren bör besitta god matematisk och didaktisk kompetens. Vidare är lärarfortbildningar inom formativ bedömning samt stöttning och handledning under en längre tid av betydelse. En svårighet i arbetet med formativ bedömning att lärare kan uppleva det svårt att förändra sin bedömningspraktik mot en mer formativ sådan. Det finns således en rad olika komponenter som kan ses som förutsättningar för att tillämpningen av formativ bedömning ska kunna leda till ett ökat lärande i matematik för elever i årskurs 1-6. / <p>Matematik</p>

Denna studie har till syfte att undersöka om likvärdig bedömning kan uppnås och hur dokumentation används i ämnet idrott och hälsa. Studien undersöker även hur lärare arbetar för en likvärdig bedömning med hjälp av olika dokumentation. I studien används en kvalitativ metod i form av intervjuer med lärare som undervisar i idrott och hälsa för att få svar på hur dokumentation används för att nå likvärdig bedömning. Resultaten analyseras sedan med ramfaktorer (Imsen 1999). Resultatet visar att det skiljer sig hur mycket dokumentation och vilken typ av dokumentation lärare använder sig av. Resultaten visar även på att tidsbrist är den största faktorn till att dokumentation för bedömning inte görs i den utsträckning den bör, samt att betyg och bedömning inte diskuteras mellan lärare. Resultatet visar även att likvärdig bedömning kan uppnås då läraren konkretiserar målen, dokumenterar elevernas prestation samt diskuterar betyg och bedömning med andra lärare.