Fackförbundet är en politiskt styrd organisation, vars syfte är att förbättra medlemmarnas villkor genom att förhandla med arbetsgivare, teckna kollektivavtal, se till att avtalet följs, hantera tvister och utbilda sina medlemmar. Vår studie inventerar olika mötesformer i ett fackförbund. Formella och informella möten i organisationer är viktiga för att förstå hur informationsspridning sker i en organisation. Hur deltagarna upplever och deltar i mötena har betydelse för hur effektiva mötena är. Studien är kvantitativt inriktad och syftar på hur mötena fungerar på förbundet, vilka eventuella brister det finns samt hur ny teknik stödjer informationsspridning. I denna fallstudie använder vi oss av en enkät, intervjuer och i viss mån observation. Intervjuer och observation ger en fördjupning i enkätens resultat. Den teoretiska referensramen baseras på organisationsteori bl. a. Henry Mintzberg, Chester Barnard och Max Weber. Resultatet visar att de anställda anser att förbundet har en fungerande mötesstruktur. Både formella och informella möten fungerar bra och bidrar till att informationsspridningen fungerar på förbundet. Samtidigt vi konstaterat att det finns en del brister vilket leder till stress och frustation bland medarbetarna. Mötesformerna på förbundet fungerar bra, men vi kan inte säga att de i sin tur leder till ett effektivare fackförbund. Om det däremot finns problem med effektiviteten finner vi inga belägg för att det ska bero på mötenas fungerande. Andra slutsatser vi dragit i denna studie är att den nya tekniken har underlättat utvecklingen av flera former av kommunikation på förbundet, genom att bland annat ge stöd för ett effektivt kommunikationssystem.

Ekonomistyrning består av ett antal olika kontrollsystem, både formella och informella. Dessa system har tidigare främst studerats isolerat från varandra, men bör studeras som en helhet för att skapa förståelse för hur de olika systemen påverkar och samverkar med varandra i en organisation. I en alltmer konkurrensintensiv och föränderlig värld är denna förståelse av största vikt och något som till stor del saknas i tidigare forskning. Studien ämnar därför besvara forskningsfrågan: Hur samverkar olika styrmedel i en konkurrenskraftig organisation? Det teoretiska ramverket utgår från Malmi och Browns (2008) teori som ser ekonomistyrningens olika kontrollformer som en helhet. Huvuddelarna i modellen är kulturstyrning, planering, cybernetisk styrning, belöning och bonusar och administrativ styrning. Ramverket används som bakgrund till en kvalitativ fallstudie på Scania CV AB. Genom semi-strukturerade intervjuer, direkta observationer och studerande av interna dokument trianguleras information för att svara på studiens forskningsfråga. Utifrån det insamlade materialet redogör studien för hur olika styrmedel samverkar. De formella styrsystemen visar sig i högsta grad vara beroende av de informella för att fungera och nå önskade resultat. Organisationskulturen visade sig vara integrerad i alla delar av organisationen och fungera som en sammanbindande kraft mellan formell och informell styrning och skapa en gemensam riktning. Resultatet kan bekräfta Malmi och Browns (2008) ramverk om ekonomistyrning som ett sammanhängande paket med tillägg att ledarskap bör inkluderas i ramverket. Samverkan mellan styrmedel visade sig stark och viktig att ta hänsyn till. Studien bidrar teoretiskt med att fastslå tidigare teori om ekonomistyrning som ett paket samt lämnar ett bidrag på att inkludera ledarskapsstil i Malmi och Browns (2008) ramverk. Studiens praktiska bidrag är en förståelse för vikten av att se ekonomistyrning som en helhet och förstå styrmedlens samband vid dess utformning samt vikten av de informella processerna i en organisation. Avslutningsvis lämnas förslag på vidare forskning där studiens resultat bör fastlås i ytterligare studier samt studeras i andra miljöer.

Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse och en klarare bild för hur de formella styrmedlen väljs och används inom kundägda företag. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod där fyra intervjuer har hållits på Länsförsäkringar Göinge-Kristianstad samt Länsförsäkringar Blekinge. Vidare har även tidigare forskning i form av vetenskapliga artiklar tagits i beaktning. Vår studie har visat att kundägda bolag inte är vinstdrivande på samma sätt som andra bolagsformer. Det framkom också att om bolaget är regionalt eller lokalt känner kunderna en starkare tillhörighet till organisationen. Valet och användandet av formella styrmedel i kundägda bolag har visats sig bero på bolagsformen, marknadspositionen och att kundernas behov är det centrala.

Bakgrund/Problem: Redovisning har utvecklats tack vare internationaliseringen vilket harlett till att många frågor inom redovisningen är obesvarade i skattelagstiftningen.Utvecklingen av redovisningsregler gör att skattelagstiftningen skall ses över och därför harregeringen startat en utredning om hur sambandet skall se ut.Det formella sambandet innebär att det finns särskilda skatterättsliga regler där redovisningenskall följa beskattningen. Sambandet gör att företag redovisar både balansposter och resultatsom hade sett annorlunda ut om det inte hade förelegat ett formellt samband vilket uppenbararsig i koncernredovisningen där skatteeffekterna elimineras såsom de obeskattade reserverna.Ännu ett exempel på sambandets effekter är värdering av pågående arbeten där juridiskapersoner och koncerner har olika redovisningsmöjligheter. I de fall en bokföringsskyldig harmöjlighet att välja mellan dessa två metoder för redovisning av en transaktion väljer företagenofta den metod som är mer förmånlig från ett skatteperspektiv, vilket sedan får genomslag iredovisningen. Från en samordningssynpunkt är detta problematiskt då innehållet i dejuridiska personerna måste justeras till de regler som finns vid upprättande avkoncernredovisningen.Syfte: Här vill vi få en förståelse av den företeelsen som uppstår inom det formella sambandetoch dess betydelse på redovisningen samt vad ett avskaffande kan innebära.Metod: Vi har utgått ifrån en abduktiv arbetsmetod med en hermeneutisk kunskapssyn. Somunderlag i vår teoretiska start har vi använt oss gällande regler och normer angåendesambandet mellan beskattning och redovisning för upprättandet av års- ochkoncernredovisningen. Den empiriska delen består av kvalitativa intervjuer med revisorer ochrättsfall som beskriver problematiken inom pågående arbeten och räkenskapsenligaavskrivningar p.g.a. det formella sambandet.Slutsatser: Avskaffandet av det formella sambandet är mycket komplicerat bl.a. för attnormgivarnas syfte att förenkla för de mindre bolagen. En gradvis avskaffande är nogoundviklig med tanke på den internationella redovisningen samt den utveckling av godredovisningssed som eftersträvas av lagstiftaren. / Uppsatsnivå: C

<p>Sammanfattning</p><p>Under de senaste 15 åren har antalet fristående skolor ökat markant. Det finns flera skäl till varför det anses vara viktigt med friskolor. De bidrar till mångfald och skapar konkurrens inom skolutbildningen. Men vissa tycker att det finns nackdelar med friskolor. De påstås ha en segregerande effekt och motarbeta integrering i det svenska samhället. Den stora skillnaden mot ett ”vanligt” tjänsteföretag är att prissättningen på tjänsterna är fastställd av den enskilda kommunens skolförvaltning, som både beräknar och utbetalar ersättningarna till friskolan. Detta gör att friskolan blir en starkt budgetkopplad organisation. Stabilitet i organisationen ger större trygghet för eleverna, föräldrarna och personalen. Vinster som uppstår i friskolor är ett resultat av ett bra arbete i hela organisationen, genom att använda resurserna så effektivt som möjligt. Det är ett tecken på att verksamheten är välskött. En lyckad ekonomistyrning i sig kan utlova ett bra resultat i verksamheten. Det finns ingen teoretisk föreställningsram som berättar hur en fristående skolas ekonomistyrning bör utformas. Det finns friskolor som utvecklas med positivt resultat, men det finns även de andra, som kämpar hårt för att överleva.</p><p>Denna uppsats har vi skrivit på uppdrag av styrelsen för Språkskolan i Umeå ekonomisk förening. Syftet är att framställa ett ekonomisystem med hjälp av en utarbetad teoretisk föreställningsram anpassad för en mindre fristående skola. I denna studie har vi utvärderat företagets befintliga ekonomisystem, och kopplat ihop det med den utarbetade teoretiska föreställningsramen, samt givit ett förslag på eventuella förbättringar, vilka kan leda till att de ekonomiska resurserna kan användas på ett effektivare sätt.</p><p>Vid författandet av uppsatsen har vi positivistisk kunskapssyn och har använt ett deduktivt angreppssätt. Vid insamling av empiriska material har vi använt oss av intervjuer med avdelningsföreståndarna och ekonomiska rapporter under de tre senaste åren. Vi har nyttjat Umeå universitetsbibliotek när det gäller litteratursökning.</p><p>I den teoretiska referensram som ligger till grund för vårt arbete har vi använt oss av en traditionell uppfattning av ekonomisystem med kompletteringar från andra teorier som påläggskalkylering, budgetering och redovisning med tagen hänsyn till tjänsteföretag.</p><p>Resultatet av vår undersökning har visat att det finns en del möjligheter till förbättringar av verksamheten. Företaget bör tänka på strategisk styrning och ha väldefinierade verksamhetsplaner på både kort och lång sikt. Budgetering bör göras enligt iterativa metoden och resultatansvaret ska vara centralt för hela företaget. När det gäller kalkylering har företaget dålig uppfattning om hur mycket ett barn kostar i förhållande till lärarkostnad och övriga rörelsekostnader. Men det är inte enbart ett bra fungerande ekonomisystem som avgör resultatet, utan även andra faktorer påverkar det ekonomiska resultatet. Det är inte enbart formella styrmedel som påverkar resultatet utan också de andra faktorerna, exempelvis avdelningsklimat, samarbetsförmåga mellan friskolor och olika myndigheter, mm.</p>

<p>A paper to analyse how the FAR and SRS associations in Sweden look upon the upcoming changes in the auditbusiness and how this may come to change the formal requirements when graduating auditors.</p>

Sammanfattning Under de senaste 15 åren har antalet fristående skolor ökat markant. Det finns flera skäl till varför det anses vara viktigt med friskolor. De bidrar till mångfald och skapar konkurrens inom skolutbildningen. Men vissa tycker att det finns nackdelar med friskolor. De påstås ha en segregerande effekt och motarbeta integrering i det svenska samhället. Den stora skillnaden mot ett ”vanligt” tjänsteföretag är att prissättningen på tjänsterna är fastställd av den enskilda kommunens skolförvaltning, som både beräknar och utbetalar ersättningarna till friskolan. Detta gör att friskolan blir en starkt budgetkopplad organisation. Stabilitet i organisationen ger större trygghet för eleverna, föräldrarna och personalen. Vinster som uppstår i friskolor är ett resultat av ett bra arbete i hela organisationen, genom att använda resurserna så effektivt som möjligt. Det är ett tecken på att verksamheten är välskött. En lyckad ekonomistyrning i sig kan utlova ett bra resultat i verksamheten. Det finns ingen teoretisk föreställningsram som berättar hur en fristående skolas ekonomistyrning bör utformas. Det finns friskolor som utvecklas med positivt resultat, men det finns även de andra, som kämpar hårt för att överleva. Denna uppsats har vi skrivit på uppdrag av styrelsen för Språkskolan i Umeå ekonomisk förening. Syftet är att framställa ett ekonomisystem med hjälp av en utarbetad teoretisk föreställningsram anpassad för en mindre fristående skola. I denna studie har vi utvärderat företagets befintliga ekonomisystem, och kopplat ihop det med den utarbetade teoretiska föreställningsramen, samt givit ett förslag på eventuella förbättringar, vilka kan leda till att de ekonomiska resurserna kan användas på ett effektivare sätt. Vid författandet av uppsatsen har vi positivistisk kunskapssyn och har använt ett deduktivt angreppssätt. Vid insamling av empiriska material har vi använt oss av intervjuer med avdelningsföreståndarna och ekonomiska rapporter under de tre senaste åren. Vi har nyttjat Umeå universitetsbibliotek när det gäller litteratursökning. I den teoretiska referensram som ligger till grund för vårt arbete har vi använt oss av en traditionell uppfattning av ekonomisystem med kompletteringar från andra teorier som påläggskalkylering, budgetering och redovisning med tagen hänsyn till tjänsteföretag. Resultatet av vår undersökning har visat att det finns en del möjligheter till förbättringar av verksamheten. Företaget bör tänka på strategisk styrning och ha väldefinierade verksamhetsplaner på både kort och lång sikt. Budgetering bör göras enligt iterativa metoden och resultatansvaret ska vara centralt för hela företaget. När det gäller kalkylering har företaget dålig uppfattning om hur mycket ett barn kostar i förhållande till lärarkostnad och övriga rörelsekostnader. Men det är inte enbart ett bra fungerande ekonomisystem som avgör resultatet, utan även andra faktorer påverkar det ekonomiska resultatet. Det är inte enbart formella styrmedel som påverkar resultatet utan också de andra faktorerna, exempelvis avdelningsklimat, samarbetsförmåga mellan friskolor och olika myndigheter, mm.

A paper to analyse how the FAR and SRS associations in Sweden look upon the upcoming changes in the auditbusiness and how this may come to change the formal requirements when graduating auditors.

Vårt syfte med studien var att undersöka om och hur pedagogerna på förskolan lyfter fram barns intressen från informella lärmiljöer och deras förhållningssätt till intressen om de innefattar populärkultur. De frågor vi sökte svar på var:    Hur uppmärksammar pedagoger barns intressen från informella lärmiljöer?  Hur vidareutvecklar pedagoger barns intressen från informella lärmiljöer?   Vilket förhållningssätt har pedagoger till barns intressen om de innefattar populärkultur?   För insamling av material använde vi kvalitativa undersökningsmetoder. Vi valde att intervjua och observera pedagoger på två avdelningar på en förskola med barn i blandade åldrar mellan ett och fem år.   Resultatet av studien visade att pedagogerna aktivt lyfter fram barns intressen från informella lärmiljöer i samtal och de utvecklar även aktiviteter utifrån barns egna intressen. När det gällde populärkultur i intressen så samtalar pedagogerna med barnen om dem i lika hög grad som om andra intressen från informella lärmiljöer, för att bekräfta barnen och deras kultur, men de undviker helst att utveckla populärkulturella intressen till aktiviteter.

Syftet med denna studie är att ge en förklaring för hur en koncern använder budget för styrning och uppföljning samt varför arbetet sker på detta sätt och vilka motiv som finns för detta arbete. Studien ska ge förståelse för hur detta sker på olika nivåer inom en koncern.   Studien har utgått från två forskningsfrågor: Hur använder en koncern budget för styrning och uppföljning utifrån de tre nivåerna: koncernledningsnivå, dotterbolagsnivå och avdelningsnivå? Hur skiljer sig budgetarbetet mellan de olika nivåerna? Varför finns dessa skillnader?   Studien har en hermeneutisk utgångspunkt. Till en början har studien ett deduktivt synsätt för att sedan använda ett induktivt synsätt när teoriavsnittet kompletteras efter empiriinsamling. Studien har använt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer för insamling av empiri.   Resultatet i studien visar att syftet med budget är samma på alla nivåer inom koncernen. Skillnader finns däremot mellan nivåerna i vilka budgetar som används, vilka mål som ligger i fokus och huruvida en budgetuppföljning är nödvändig. Studien visar att vikt bör läggas vid att engagera alla nivåer inom koncernen i budgetprocessen för att skapa delaktighet.   Vidare forskning inom ämnet kan undersöka fler koncerner, både inom samma bransch och inom andra branscher. Vidare kan forskningen jämföras med denna studie för att sedan resultera i en generaliserbar slutsats. / The purpose of this study is to give an explanation to the using of budget for control and monitoring in a group and what motives there are to operate in this way. The study is supposed to give understanding to how this work is performed in different levels within a group.   The study is based on two issues: How does a group use budget for control and monitoring based on the three levels: group leading level, subsidiary level and unit level? How does the work with budget differ between the different levels? Why are there these differences?   The study has a hermeneutic base. In the beginning the study has a deductive point of view and later on, when the theory section is complemented by empirical data collection, it changes to an inductive point of view. The empirical data collection in this study has been made by semi structured interviews which is a qualitative method.   The result shows that the purpose of budget is the same in all levels throughout the group. On the contrary there are differences between the levels in the budgets that are used, which goals that are in focus and whether a budget analysis is necessary. The study shows that involving of all levels throughout the group in the budget process is important to create participation.   Further research within this subject can examine more groups, both within the same line of business and within other lines of business. This will make possible to do a comparison with this study which can result in a generalizable conclusion.