Uppsatsen analyserar huruvida rekryterings- och befordringsförfaranden som tillämpas inom ett logistik- och postföretag har betydelse för könsfördelningen på olika befattningsnivåer. Studiens frågeställningar är: Vilka rekryteringsförfaranden tillämpas inom organisationen? Kan rekryteringsförfaranden förklara hur en könsfördelning skapas och återskapas, i så fall på vilket sätt? De teoretiska utgångspunkterna behandlar i huvudsak utbuds- och efterfrågerelaterade förklaringar, samt olika rekryteringspraxis. Avsikten var att genom en jämförande fallstudie, mellan kontor med jämn respektive ojämn könsfördelning, analysera huruvida rekryterings- och befordringsförfarande kan förklara en ojämn könsfördelning.  Empirin inhämtades genom semistrukturerade intervjuer med fyra enhetschefer och två regionchefer. Följaktligen analyserades materialet genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten tyder på att användning av informella informationskanaler, exempelvis rekommendationer, kan leda till skapande av en ojämn könsfördelning. Resultaten pekar även på att en ojämn könsfördelning på en lägre organisatorisk nivå tenderar att skapa en ojämn könsfördelning på högre nivåer genom internrekrytering. Sammantaget är slutsatserna att en ojämn könsfördelning i synnerhet skapas när enhetschefer 1) rekryterar genom homogena sociala nätverk och 2) lägger stor vikt vid medarbetares demografiska likheter. Vidare är slutsatserna att 3) en jämn könsfördelning på en lägre organisatorisk nivå, kan ses som en viktig faktor för en jämn könsfördelning på en högre nivå och 4) redan kvinno- eller mansdominerade positioner återskapas genom att attrahera personer av samma kön.

BAKGRUND & PROBLEM De allra flesta företag i vårt land är mindre företag, hit räknas företag med mindre än 49 anställda vilket motsvarar 99 % av Sveriges företag. Detta gör att de allra flesta företag skiljer sig från de företag som ofta beskrivs i litteratur inom ekonomistyrningens område. Detta genom att stora företag är överrepresenterade i studentlitteratur, vilket är det första problemet som studien omfattar. Flera forskare anser även att det finns ett gap mellan den teori som framställs i studentlitteratur och praktiken, vilket ses som det andra problemet studien behandlar. Denna studie fokuserar på att undersöka hur mindre bemanningsföretag i Östergötland tillämpar formella styrmedel i sin ekonomistyrning. Här kan man fråga sig vilka formella styrmedel som används och varför samt vilken roll styrmedlet har? SYFTE Syftet med studien har varit att ge en fördjupad förståelse för de formella styrmedel som svenska mindre företag inom bemanningsbranschen använder sig av och dess betydelse. AVGRÄNSNING Studien omfattar endast formella styrmedel i mindre företag i Sverige inom bemanningsbranschen. Datainsamlingen begränsas till ett urval. METOD Datainsamlingen genomfördes med hjälp av besöksintervjuer hos fyra fallföretag. Urvalsprocessen genomfördes med hjälp av urvalskriterier och ett företagsregister vilket resulterade i en population av 8 företag inom bemanningsbranschen med 4-49 anställda och med representation i Linköping. Av dessa åtta företag, valdes av fyra fallföretag att ingå i studiens urval. RESULTAT Studiens resultat visar att samtliga fallföretag använder sig av budget och kalkyler, några företag använder prognoser och även icke-finansiella nyckeltal. Ett fallföretag använder ett balanserat styrkort. Resultatet visar också hur företag väljer vilka styrmedel som ska ingå i företagets ekonomistyrning, viktiga aspekter här är behov, förutsättningar, kunskap & uppfattningar samt individuella preferenser. Vidare beskrivs den roll som det formella styrmedlet uppfyller i organisationen, vilket resultatet visar skiljer sig mellan olika styrmedel och beroende på i vilken organisation styrmedlet tillämpas. / BACKGROUND AND PROBLEM The most of the companies in Sweden are small, this group include companies with less than 49 employees and over 99 percent of the companies in Sweden belongs to this group. The fact result in that the most of the companies differ from the large enterprise often described in accessible literature for students within the economic control area. This depends on that large-scale enterprises are overrepresented in student literature, which is the first problem that the study covers. Many researchers also consider that there is a gap between the theory in student literature and practice, which is seen as the second problem that’s the study covers. The focus of this study is to examine how small staffing agencies in the region Östergötland, which include the cities Linköping and Norrköping, are using formal instruments as a part of their economic control. The question is which formal instruments are used and why, as well as what role filling the formal instrument? PURPOSE The purpose with the study is to become absorbed in how small enterprises applying economic control in their organization, what type of formal instruments they use and why. DELIMITATION The study only covers formal instruments that are used by small enterprises active in the business of staffing agencies within Sweden. The collection of empirical data is limited by one sample, the method of selection is described in the methodology section. METHOD The data collection was conducted using interviews with four companies. The selection process was carried out using the selection criteria and a business directory, resulting in a population of eight companies in the staffing industry with 4-49 employees represented in Linköping. From these eight companies, four were selected to be included in the sample of the study. RESULT The study results show that all companies use budgets and estimates, some companies use forecasts and also of non-financial indicators. One company uses a balanced scorecard. The result also shows how companies choose which economic instruments should be included in the company's economic control, key aspects here are needs, circumstances, knowledge and beliefs, as well as individual preferences. The result also describes what type of role the formal instrument should fill in the organization, which the results shows differs between different economic instruments and depending on which organization the instrument is used.

Syftet: Syftet med denna uppsats är att studera och kartlägga i vilken utsträckning användandet av formella styrmedel, i ambitionen att minska sjukfrånvaron, skiljer sig mellan stora och små företag. Metod: Vi har i denna studie tillämpat en kvantitativ forskningsmetod för att besvara uppsatsens forskningsfråga och syfte. Detta sker med hjälp av en explorativ studie, baserad på 60 slumpmässigt utvalda konsultföretag inom ekonomisk och juridisk verksamhet. Vi har utifrån befintliga teorier skapat hypoteser som testats på verkligheten och vi följer därför en deduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in via telefonintervjuer och svaren har sedan sammanställts i olika tester i SPSS. Slutsats: Vi kan utifrån vår studie konstatera att användandet av formella styrmedel skiljer sig mellan stora och små företag i tre av fyra avseenden, nämligen användandet av nyckeltal, kalkyler som beslutsunderlag och användandet av förebyggande åtgärder. Detta trots att sjukfrånvaron inte skiljer sig åt mellan stora och små företag. / Purpose: The purpose of this paper is to study and map out to what extent the use of management control systems vary between small and large companies in their ambition to decrease sick leave. Method: To fulfill the purpose of this study, we have used a deductive approach. We have conducted telephone interviews with 60 randomly selected consultancy companies within the accounting and legal field. The data has been analyzed using the computer software SPSS. Conclusion: We have come to the conclusion that the use of management control systems vary between small and large companies in three of four aspects, namely, the use of KPI’s, costs accounting and preventive measures.

Inledning: Svensk e-handel är under kraftig tillväxt. Att försäljningen har ökat kraftigt beror bland annat på att privatpersoner under de senaste 10 åren blivit bekvämare med att handla på Internet. I takt med att följningen ökat, har även konkurrensen ökat. För att företag ska kunna överleva och växa sägs MCS därför vara av stor betydelse. E-handeln innebär en relativt ny situation för företagen och innebär stor osäkerhet i form av snabba beslut, hög konkurrens och pressade priser. Formella styrmedel gör att företagen snabbt kan anpassa sig efter specifika situationer och uppnå ett bättre resultat. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga förekomsten av formella styrmedel i e-handelsföretag för att se om de används och vilken betydelse de har. Vidare är syftet att identifiera kritiska situationsfaktorer inom e-handeln och utifrån dessa analysera hur de påverkar e-handelns formella ekonomistyrning. Genom att göra detta vill vi utveckla kunskap kring relationen mellan ekonomistyrning och situationsfaktorer inom e-handeln. Metod: Utifrån fyra faktorer; tillväxt, storlek, resultat och bransch, har vi valt ut tio stycken e-handelsföretag att göra en komparativ intervjustudie på. Med varje företag har en halvstrukturerad intervju genomförts. Slutsats: Några av de situationsfaktorer som påverkar den formella ekonomistyrningen är tillväxt, hög konkurrens, snabba beslut, strategi och storlek. Vidare påverkar även de olika faktorerna till stor del varandra. Formella styrmedel som används är planering och budgetering på kort sikt, både finansiella- och icke-finansiella mått och kalkyler till viss del. Strukturen och kultur påverkar även hur dessa används och vilken betydelse de har. / Introduction: Swedish e-commerce is in rapid growth. Sales have increased substantially due to individuals in the last ten years has become more comfortable to online-shopping. As the growth increases, the competition also becomes fiercer. For companies to survive and grow MCS is of great importance. E-commerce is a relatively new situation for companies and involves uncertainty in the form of quick decisions, high competition and price pressure. Formal controls enables companies to quickly adapt to specific situations and achieve better results. Purpose: The purpose of this study is to identify the existence of formal controls in e-commerce companies, to see if they are used and what impact they have. Furthermore, the purpose is to identify critical situation factors in e-commerce and from these analyse which impact they have on e-commerce formal controls. By doing this, we want to develop knowledge about the relationship between management control and situational factors in e-commerce. Methodology: Based on four factors; growth, size, performance and industry, we have selected ten e-commerce companies to make a comparative interview study on. With every company a semi-structured interview was conducted. Conclusion: Some of the situational factors that affect the formal controls are; growth, intense competition, rapid decisions, strategy and size. The situational factors also affect each other. Formal controls are used for planning and budgeting in the short term, both financial and non-financial measurements and also cost accounting to some extent. The structure and culture affects how they are used and what impact they have.

Denna fallstudie syftar till att undersöka hur formella policys och informella relationer tillämpas i expatriationsprocessen samt hur det påverkar karriärutveckling för expatriater som är på utlandsuppdrag. Genom semistrukturerade intervjuer, med tre HR-specialister och fyra expatriater på ett multinationellt företag, analyseras expatriationsprocessen för att förmedla en dubbelsidig bakgrund till fenomenet expatriation. En teoretisk diskussion utifrån tidigare genomförda studier och teorier avhandlar expatriationsprocessen. Resultatet i studien visar att formella policys påverkar processen genom att de olika faserna i policyn utgör ett regelverk som sätter grundförutsättningar för att utlandsuppdraget ska bli framgångsrik. HR-specialisterna använder policyn i de flesta delarna av processen förutom i uppföljningen av expatriaten vilket kan ge implikationer i form av expatriatmisslyckanden. Slutsatsen är att den informella relationen påverkar processen främst i karriärutvecklingen där det är viktigt med ett väletablerat stöd från HR-avdelningen.

Denna fallstudie är av kvalitativ metod och syftar till att undersöka och öka förståelsen för hur formella arbetsbaserade utbildningar används i praktiken och vilken roll de spelar för utbildningssatsande företag inom detaljhandeln. Studien behandlar både ledare och medarbetares syn på de tillhandahållna utbildningarna. Resultaten tyder på att formella arbetsbaserade utbildningar kan fungera som en grund för informellt lärande på arbetsplatsen. Medarbetarna tryckte på vikten av att inkludera diskussionsmoment i utbildningarna för ge de möjlighet att öppna upp sig för alternativa tolkningar. Vidare tyder resultaten på att ökat reflekterande lärande sannolikt leder till att de anställda bättre kan anpassa sina metoder efter olika kontexter. Våra resultat visade även på att motivationen till att gå på utbildningarna minskas i det fall den är repetition. Således bör utbildningarna i högre individanpassas.

Today’s society is developing in a high paced environment and in line with this high pace an expansion is occurring in the accounting profession which is also creating a development in the industry. Since there is a possibility of scarcity in the future the demand for the accounting profession has increased. Thus, back in 2018 the authority changed the qualification requirements to become a certified accountant. Hence, to attract the population to apply for an accounting degree. The purpose of this study is to identify the requirements desired by the employer while in an accounting recurring process, both prior and subsequent the amendment of the law, furthermore whether a change has occurred. The data collection method has been in the form of document study, by reviewing job advertisements designed for the accounting profession then examining the requirements on personal abilities, experiences as well as knowledge desired before and after amendment of the law. 100 job advertisements were examined, the first 50 refer to prior and the remaining 50 refer to following the amended education requirements. The result was visualized on separate tables and charts. The study shows that the desire for personal abilities has reduced on the advertisements since the change in the requirements. Hence, after the change in law the employers are focusing on education and work experiences as these are more demanded in the job advertisements. Though, the view on the ideal characteristic in comparison with the previous research has not changed much. The personal characteristics that were mentioned in the previous research was ability to work as part of a team, independent, communication, analytical and ability to work professionally. However, the difference between the prior research and this study, demonstrates the importance characteristics in a professional accountant also includes the ability being driven, business behavior, service oriented, flexible, accurate and goal oriented. As a suggestion this study can be used for future studies and to take a further step into performing an interview for an accountant profession. For the reason being to comprehend a detailed image of how the accounting profession has been affected by the amendment of the law. This study is written in the Swedish language. / Dagens samhälle utvecklas i en hög takt och i takt med denna utveckling sker det en tillväxt inom revisorsprofessionen men även en utveckling. Då allt fler revisorer behövs och det finns risk för brist på yrket i framtiden, ändrade regeringen år 2018 utbildningskraven för att bli auktoriserad revisor. Detta för att locka fler till att söka sig till utbildningen. Denna studie syftar till att identifiera vilka krav som arbetsgivarna eftertraktar vid rekrytering av revisorer, både innan och efter lagändringarna samt om det har skett någon förändring. Datainsamlingsmetoden har varit i form av dokumentstudie, genom att granska platsannonser riktade mot revisorer och studera kraven på personliga egenskaper, erfarenheter samt kunskaper som efterfrågades i platsannonserna både före och efter lagändringarna. Totalt granskades 100 platsannonser, där 50 av dessa berör innan ändrade utbildningskrav och resterande 50 platsannonser avser efter ändringarna av utbildningskraven. Dessa analyserades och resultatet visualiserades i separata tabeller och diagram. Resultatet av studien visar att efterfrågan på personliga egenskaper har minskats i platsannonserna sedan lagändringarna. Detta beror på att arbetsgivarna har efter lagändringarna fokuserat mer på utbildning och arbetslivserfarenhet då dessa efterfrågas mer i platsannonserna. Däremot har synen på ideala egenskaper i jämförelse med tidigare forskningar inte ändrats så mycket. De personliga egenskaperna som hade nämnts i tidigare forskningar var samarbetsförmåga, självständig, kommunikativ, analytisk samt professionell. Dock är skillnaden mellan tidigare forskningar och denna studie när det gäller viktigaste egenskaperna hos revisorer att det har även inkluderats egenskaperna driven, affärstänkande, serviceorienterad, flexibel, noggrann och målfokuserad. Förslagsvis kan framtida studier ta denna studie steget vidare genom att utföra intervjuer inom revisorsprofessionen. Detta för att få en mer detaljerad bild av hur revisoryrket har påverkats av lagändringarna.

Syftet med studien är att ta reda på vilka uppfattningar låg och mellanstadielärare har om kooperativa strategier i sin matematikundervisning, vilket sätt lärarna uppfattar att eleverna gynnas kunskapsmässigt och socialt när de arbetar med kooperativa strategier, samt lärarnas uppfattning av de mest förekommande kooperativa strukturer och strategierna i matematikundervisningen. Fem lärare som aktivt arbetar kooperativt i sin matematikundervisning har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarna anser att eleverna gynnas av kooperativa strategier då det främjar elevernas lärande, sociala förmågor och att eleverna blir mer engagerade och aktiva. Eleverna får träna på det sociala samspelet där eleverna tillåts att diskutera, samarbeta och utbyta kunskaper med varandra. Lärarna upplever att de får en större inblick över vilka matematiska förmågor eleverna kan, och vilka förmågor de behöver träna på när de arbetar med kooperativa strategier. Lärarna anser att elevernas kommunikativa förmåga och samarbetsförmåga gynnas positivt när de tilldelas möjlighet att kommunicera och diskutera matematik. Vidare menar lärarna att eleverna även lär sig sätta ord på sina kunskaper.

Bakgrund: Hållbarhet är ett högaktuellt ämne som genomsyrar de flesta diskussioner i dagens samhälle. Företag förväntas i allt större utsträckning ta ansvar för sina bidrag till ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. De senaste decennierna har forskningsfältet hållbarhetsintegration, som berör processen då hållbarhet förenas med organisationens verksamhet med hjälp av ekonomistyrning, växt fram. Enligt organisatorisk livscykelteori har företag som befinner sig i olika faser av livscykeln olika karakteristika och förutsättningar. Forskningen gällande hållbarhetsintegration har dock främst berört stora och mogna företag som befinner sig i ett senare skede av livscykeln. Världen över återfinns däremot en stor mängd företag som befinner sig i ett tidigt skede av livscykeln. Mot bakgrund av detta föreligger ett behov, både teoretiskt och empiriskt, av att belysa hållbarhetsintegration i startupkontext. Syfte: Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för livscykelns betydelse när det kommer till hållbarhetsintegration i startups verksamhet. Metod: Studien är utformad enligt en kvalitativ metod med fallstudiedesign där ett realistiskt perspektiv tillämpas. Det empiriska materialet har samlats in via dokument och semistrukturerade intervjuer med sju respondenter från sju olika startups, vilka valdes ut med hjälp av ett kriteriestyrt bekvämlighetsurval. Resultat: Då startups befinner sig i ett tidigt skede av livscykeln, närmare bestämt födelse- eller tillväxtfasen, har de unika förutsättningar för hållbarhetsintegration jämfört med större och mer mogna företag som befinner sig i ett senare skede av livscykeln. Startups främsta fokus är att överleva vilket också präglar samtliga prioriteringar och avvägningar inom verksamheten. Därmed får ekonomisk hållbarhet störst uppmärksamhet av de tre hållbarhetsdimensionerna. Startups behöver även adressera social och ekologisk hållbarhet i viss utsträckning i syfte att erhålla legitimitet och tillfredsställa intressenter. Mer omfattande hållbarhetsarbete, utöver det som krävs för att överleva, är inte prioriterat. Vidare visar studiens resultat att ekonomistyrning spelar en central roll i att integrera hållbarhet i startups verksamhet. Ekonomisk hållbarhet adresseras främst med hjälp av formella styrmedel medan social och ekologisk hållbarhet främst adresseras med hjälp av informella styrmedel.

Syftet med min studie är att undersöka hur matematiska begrepp påverkar elevernas lärande, samt lärarens användning av informellt och formellt språk i undervisningen. Studien fokuserar på termernas betydelse i det övergripande sammanhanget och hur de kan vara en avgörande faktor för lärarens yrke och arbete. Tidigare forskning visar olika aspekter av användningen av informellt och formellt språk i undervisning, men alla är överens om att lärare och elever måste ha ett gemensamt språk som används i klassrummet. Studien baseras på observationer av en matematiklektion på gymnasiet, där eleverna arbetar med andragradsfunktionen, samt intervjuer med två verksamma gymnasielärare och tre gymnasieelever. Resultaten visar att anpassning av språket till elevernas förståelse är avgörande för att undervisningen ska vara effektiv. Det framgår också att språket i övningsuppgifter är viktigt för att undvika förvirring och glömska hos eleverna. Resultaten visar även betydelsen av att använda de korrekta matematiska begreppenbåde i skolan och i samhället. För att förstå de resultat jag har kommit fram till, använder jag två olika teorier. Jag har undersökt vad som inte leder till det önskade lärandemålet och försökt ta reda på om det är matematiska termer som används på ett felaktigt sätt, eller om det är en missuppfattning av matematiska begrepp som ligger bakom orsakerna. Slutligen kan jag säga att det är viktigt att eleverna förstår matematisk terminologi på rätt sätt. De måste vara medvetna om vad varje ord betyder och i vilken kontext det används. Detta kan hjälpa dem att förvärva de förmågor som eftersträvas. Som förslag till framtida forskning kan det vara intressant att undersöka elevernas förståelse av matematisk terminologi i relation till deras bakgrund, det vill säga om eleverna är födda i Sverige eller inte.