Detta är en kvalitativ studie med syfte att undersöka hur fem legitimerade svensklärare undervisar om det formella textskrivandet i kursen svenska 2 på gymnasienivå. Studien har ett kompensatoriskt perspektiv då skolan och dess lärare ska se till att alla elever får chans att nå så långt de kan. Det är därför intressant att ta reda på hur svensklärare arbetar kompensatoriskt. Fokuset på det formella skrivandet härleds till dess vikt vid vidare studier och i flertalet yrkesroller. Ett sociokulturellt perspektiv används för att se huruvida elever införlivas i det formella skrivandets sfär. Studien använder semistrukturerade intervjuer som sedan genomgått en tematisk analys. Resultatet i studien visar att lärare vid skolor med höga antagningspoäng använder fler arbetssätt som kräver metakognitiv reflektion, medan lärare vid skolor med lägre antagningspoäng tenderar att använda färre arbetssätt som kräver metakognitiv reflektion. Lärarna vid skolor med låga antagningspoäng använder istället arbetssätt som ger ett rikt stödmaterial där eleverna arbetar mer individuellt. En slutsats är att dessa skilda arbetssätt verkar bidra till att elever som förstår formella texter ur ett metaperspektiv har större chanser att lyckas med vidare studier och i mer prestigefyllda yrken. En annan slutsats är att lärarna verkar arbeta kompensatoriskt och att de når så långt de kan i elevernas utveckling i relation till deras proximala utvecklingszoner, samt engagemang.

SammanfattningTitel: Länken mellan formella ledares kommunikationsstilar och retorikUndertitel: I en kontext av organisationsförändringFörfattare: Josefin Andersson och Mikaela BrinteHandledare: Jean-Charles LanguilaireNivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hp, VT 2017Nyckelord: Formella ledare, Kommunikationsstilar, Retorik, Ethos, Pathos, Logos,OrganisationsförändringSyfte: Syftet är att förklara länken mellan formella ledares kommunikationsstilaroch retorik, i en kontext av organisationsförändring.Teoretisk referensram: Studien utgår ifrån ett analysverktyg baserat på befintlig teori om formellaledares kommunikationsstilar vid organisationsförändring samtsammanfattande definitioner av Ethos, Pathos och Logos medutgångspunkt i befintlig forskning inom området organisation ochledarskap.Metod: Kvalitativ data har samlats in med hjälp av en kvalitativ metod medutgångspunkt i studiens analysverktyg. Insamlad data har sedananalyserat på ett kvalitativt sätt för att kunna besvara studiens syfte.Empiri: Empiri har samlats in i form av semistrukturerade intervjuer med sex olikaledare på medelstora företag i Skåne.Slutsats: Efter att ha analyserat insamlad data kunde vi förklara länken mellanformella ledares kommunikationsstilar och retorik vidorganisationsförändring. Vi fann även en för studien nykommunikationsstil. Resultatet illustreras i figur 8. / AbstractTitle: The link between formal leaders’ communication styles and rhetoricSubtitle: In a context of organizational changeAuthors: Josefin Andersson and Mikaela BrinteAdvisor: Jean-Charles LanguilaireLevel: Bachelor thesis in Business Administration, 15 credits, Spring 2017Key words: Formel leaders, Communication style, Rhetoric, Ethos, Pathos, Logos,Organizational changePurpose: The purpose of the study is to explain the link between formal leaders’communication styles and rhetoric, in a context of organizational change.Theoretical framework: The study is based on a theoretical framework created from existingtheory of formal leaders' communication styles in organizational changeas well as the studies own definitions of Ethos, Pathos and Logos based onexisting research in the field of organization and leadership.Method: Qualitative data were collected using a qualitative method based on thestudy's analytical tools. The collected data were then analyzedqualitatively to answer the purpose of the study.Empirical foundation: Empirical data were collected through semi structured interviews with sixdifferent leaders in medium-sized companies in Skåne.Conclusion: After analyzing collected data, we were able to explain the link betweenformal leaders' communication styles and rhetoric in organizationalchange. We also found a, for the study, new communication style. Theresult is illustrated in Figure 8.

<p>Bakgrund: Traditionell styrning har kritiserats av en rad olika författare och en modern verksamhetsstyrning har utvecklats. Vi menar att traditionella tillverkande företag är intressanta ur den aspekten att traditionella ekonomistyrningsmodeller är uppbyggda kring dessa typer av företag. Frågan vi ställer oss är alltså huruvida modern verksamhetsstyrning är ändamålsenlig i traditionella tillverkande företag.</p><p>Syfte och metod: Syftet med den här uppsatsen är, att beskriva och analysera tillämpningen av traditionella och modernare verksamhetsstyrningsmetoder i traditionella, tillverkande företag. Vår empiri är baserad på sex olika kvalitativa intervjuer på företagen Cloetta Fazer, Milko och Skånemejerier.</p><p>Resultat: Traditionellt tillverkande företag möter inte samma förutsättningar som tidigare och behöver därför på många plan anpassa sin styrning.</p> / <p>Background: Many authors have criticised traditional methods of management control which has triggered the development of modern management control methods. We believe that an interesting aspect of traditional companies from the manufacturing sector is that traditional management control models spring from demands from these types of companies. We want to find out whether modern management control is fit-to-purpose solution for traditional manufacturing companies.</p><p>Purpose and methods: The purpose of this thesis is to describe and analyse the use of traditional and more modern operations management control methods, in traditional manufacturing companies. Empirical work is based on six qualitative interviews with representants from the three companies Cloetta Fazer, Milko and Skånemejerier.</p><p>Results: Traditional manufacturing companies do not face the same conditions compared with yesterday, and must in many areas change their management control.</p>

Bakgrund: Traditionell styrning har kritiserats av en rad olika författare och en modern verksamhetsstyrning har utvecklats. Vi menar att traditionella tillverkande företag är intressanta ur den aspekten att traditionella ekonomistyrningsmodeller är uppbyggda kring dessa typer av företag. Frågan vi ställer oss är alltså huruvida modern verksamhetsstyrning är ändamålsenlig i traditionella tillverkande företag. Syfte och metod: Syftet med den här uppsatsen är, att beskriva och analysera tillämpningen av traditionella och modernare verksamhetsstyrningsmetoder i traditionella, tillverkande företag. Vår empiri är baserad på sex olika kvalitativa intervjuer på företagen Cloetta Fazer, Milko och Skånemejerier. Resultat: Traditionellt tillverkande företag möter inte samma förutsättningar som tidigare och behöver därför på många plan anpassa sin styrning. / Background: Many authors have criticised traditional methods of management control which has triggered the development of modern management control methods. We believe that an interesting aspect of traditional companies from the manufacturing sector is that traditional management control models spring from demands from these types of companies. We want to find out whether modern management control is fit-to-purpose solution for traditional manufacturing companies. Purpose and methods: The purpose of this thesis is to describe and analyse the use of traditional and more modern operations management control methods, in traditional manufacturing companies. Empirical work is based on six qualitative interviews with representants from the three companies Cloetta Fazer, Milko and Skånemejerier. Results: Traditional manufacturing companies do not face the same conditions compared with yesterday, and must in many areas change their management control.

The main purpose of this study is to survey and reach an understanding of how the practical work in psychiatry at times depart from the organization’s stated formal structure. To find the material that would give us the answers we read the organizations own documents about the formal structures form and also we had five interviews. All the tutors are involved in one way or another with the psychiatric and the forensic process. .Job titles vary in order to access information from different parts of the process and get multiple perspectives.  The data was analyzed with sociological concepts and a more comprehensive theory. Some of the concepts are “formal structure”, “cooperation”, "the relationship between freedom and constraint” and “gräsrotsbyråkrater”. The theory that we used to examine the material is W. Meyer and Rowans theory about how the formal structure of an organization and business is only a myth and ceremony.  The result of the study indicates that a plurality of elements has an impact on why the difference between the formal structure and the practical process exists. The loose constraint leads to a wider freedom of action that gives a varied embodiment within the different workgroups. It becomes a habitual pattern in the practical process and the looks of the formal structure is not a priority. The practical process is not aligned with the formal structure and that causes problems. The cooperation is affected negatively and becomes inexplicit and the workgroups can form how the duties are done instead of the organizational management plan (the formal structure). That brings the opportunity to decide and claim that the own group does it better so cooperation partners is excluded in the practical process, when they actually are supposed to be included according to the formal structure.

Knowledge  sharing  has  earned  a  more  central  role  in  organizations  strive  to      achievecompetitive advantage. Still, many organizations fail to make full potential of knowledge sharing initiative, highlighting the demand for further studies in the area to increase the understanding of knowledge sharing within organizations. This study therefore examines how knowledge sharing is affected within mentoring through a case study of qualitative nature where interviews have been conducted with consultants of a global IT company whom in various ways are involved in a mentoring program. This study seeks to understand how mentoring of new hires works in practice and how knowledge sharing on an individual level is affected within the given context, as well as how the structure of formal mentoring might affect knowledge sharing between the mentor and protégé. The study starts off by depicting mentoring and knowledge sharing based on previous literature. The mentoring literature that is presented offers support to analyse the structure of the studied mentoring program and its significance. A model is thereafter presented within  the knowledge sharing section with the purpose of acting as an analytical lens when processing the empirical findings, the study has generated. The results show that knowledge sharing on an individual level within mentoring of new hires is affected by the organizational value associated with the knowledge being shared. It also shows that one motivational factor that affect the sharing is whether or not the participants are able to realize incentives associated to sharing knowledge and that mentoring offers both formal and informal opportunities to share knowledge, which implied a positive impact on knowledge sharing on an individual level. In addition, the results imply that an organizational culture impact the employees’ norms and values, and therefore their actions. An organizational culture promoting knowledge sharing is thereby considered having a positive effect on knowledge sharing on the individual level within mentoring. Another important finding is that the structure of formal mentoring programs, is affecting multiple aspects of the knowledge sharing   between   mentor   and   protégé.   However,   the   study   cannot   suggest   that  theorganizational culture is significantly affected. / Kunskapsdelning  har  fått  en  alltmer  central  roll  i  organisationers  strävan  att        erhållakonkurrensfördelar. Trots det misslyckas flertalet organisationer med att ta tillvara på kunskapsdelande initiativ, vilket belyser behovet av ytterligare studier på området för att öka förståelsen för kunskapsdelning inom organisationer. Denna studie undersöker därför hur kunskapsdelning påverkas inom mentorskap genom en fallstudie av kvalitativ karaktär där intervjuer utförts med konsulter på ett globalt IT-bolag som på olika sätt är involverade i ett mentorskapsprogram. Denna studie söker förstå hur mentorskap riktat mot nyanställda fungerar i praktiken och hur kunskapsdelning på individnivå påverkas inom den givna kontexten, men även vad utformningen av formella mentorskap har för betydelse för kunskapsdelningen mellan mentor och adept. Studien utgår ifrån att skildra mentorskap och kunskapsdelning utifrån tidigare litteratur. Mentorskapslitteraturen som presenteras ger stöd för att analysera utformningen av det givna mentorskapet och dess betydelse. I kunskapsdelningsavsnittet presenteras en modell vilken appliceras som en analytisk lins vid bearbetning av de empiriska fynd som studien genererat. Av studiens resultat framgår att kunskapsdelning på individnivå inom mentorskap riktat mot nyanställda påverkas av vilket organisatoriskt värde som är associerat med den kunskap som delas. Det framgår även att en motivationsfaktor som påverkar delningen är huruvida deltagarna upplever att det existerar incitament till att dela kunskap och att mentorskap tillhandahåller både formella och informella möjligheter att dela kunskap, vilket antyds inverka positivt på kunskapsdelning på individnivå. Därtill indikerar studien att en organisationskultur inverkar på de anställdas normer och värderingar, och således agerande. En organisationskultur som främjar kunskapsdelning har därmed en positiv påverkan på kunskapsdelning på individnivå inom mentorskap. Ytterligare en viktig slutsats är att utformningen av formella mentorskapsprogram utifrån ett flertal aspekter är av betydelse för kunskapsdelningen   mellan   mentor   och   adept,   dock   finner   studien   inte   stöd   för attorganisationskulturen påverkas nämnvärt av utformningen som sådan.

This paper is about basic set theory and cardinalities for infinite sets. One of the results are that the line R and the plane R2 contains exactly the same number of points. Because of that the set theory is described with a formal language this the paper has an appendix about formal languages. / Denna uppsats behandlar grundläggande mängdlära och inriktar sig sedan på kardinaliteter för oändliga mängder. Bland de resultat som redovisas finns bland annat resultatet som säger att linjen R och planet R2 innehåller precis lika många punkter. Då mängdläran beskrivs av ett formellt språk så innehåller uppsatsen en bilaga om formella språk.

<p>This paper is about basic set theory and cardinalities for infinite sets. One of the results are that the line R and the plane R2 contains exactly the same number of points. Because of that the set theory is described with a formal language this the paper has an appendix about formal languages.</p> / <p>Denna uppsats behandlar grundläggande mängdlära och inriktar sig sedan på kardinaliteter för oändliga mängder. Bland de resultat som redovisas finns bland annat resultatet som säger att linjen R och planet R2 innehåller precis lika många punkter. Då mängdläran beskrivs av ett formellt språk så innehåller uppsatsen en bilaga om formella språk.</p>

Background: More foreign companies expand into emerging markets and such markets differ from developed ones. Emerging markets present opportunities and challenges for foreign companies. Challenges include many environmental factors, cultural differences, economic uncertainties and weak institutions. Emerging markets are often characterized by underdeveloped formal institutions which result in the so called institutional voids. Informal institutions act as formal institutions and fill in these institutional voids. Foreign companies need to pay much attention to emerging economies institutions when selecting entry mode since the institutions affect their strategy and profitability. Aim: The purpose of my thesis is to investigate and analyze how aforeign company is affected by a host country’s institutional context when entering an emerging market. The thesis focuses on the emerging market of Russia and a case company. Conclusions: Institutions affect the steps taken in accordance with the Uppsalamodel. It is important to learn more about the institutions of a host country in choosing an entry mode. The weakness in property rights, risk of corruption, political and economic factors combined with networking were the dominant factors in choosing an entrymode. Väderstad suffers from institutional shocks in the Russian market and they affect the willingness to invest further. / Bakgrund: Mer företag expanderar till tillväxtmarknader och sådana marknader är annorlunda än utvecklade marknader. Tillväxtmarknader presenterar både möjligheter och utmaningar för företagen. Utmaningarna inkluderar omgivningsfaktorer, kulturella skillnader, ekonomisk osäkerhet och svaga institutioner. Tillväxtmarknader karakteriseras ofta av underutvecklade formella institutioner som kan resultera i institutionella tomrum. Informella institutioner verkar som formella för att fylla tomrummet. Utländska företag måste ge uppmärksamhet till institutionerna i tillväxtmarknader när de väljer etableringsform eftersom institutionerna påverkar både strategi och lönsamhet. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur ett utländskt företag påverkas av ett värdlands institutionella sammanhang när det etablerar sig på en tillväxtmarknad. Uppsatsen fokuserar på tillväxtmarknaden Ryssland och ett fallföretag. Slutsats: Institutioner påverkade stegen i enlighet med Uppsalamodellen. Det är viktigt att lära sig mer om institutionerna för värdlandet när företaget väljer etableringsstrategi. Svag äganderätt, risk för korruption, politiska och ekonomiska faktorer kombinerat med närverksbyggande var dominanta faktorer i valet av etableringsform. Väderstad påverkas av institutionella chocker i Ryssland och det påverkar viljan att investera mer

En av nyckelfaktorerna för framgångsrik affärsverksamhet är en nära anpassning mellan IT och verksamhet. Intresset för området har väckts i samband med att organisationer i stor utsträckning finner ett gap mellan IT-funktionen och verksamhetsområden. Flertalet åtgärder för att nå anpassning inom organisationer diskuteras och följande två perspektiv är mest förekommande i samband med anpassning -– formella och informella strukturer. Formella strukturer handlar om strategier, infrastrukturer och planeringsmetoder i organisationer. Informella strukturer handlar om människor, kommunikation, sociala relationer och gemensam förståelse. Forskare poängterar att strukturerna inte kan separeras eller uteslutas från varandra, samtidigt som vissa hävdar att mer fokus bör ligga på informella strukturer. Tidigare forskning är även i hög grad teoretiskt inriktad och ett praktiskt fokus på anpassning saknas. I denna studie undersöks anpassning mellan IT och verksamhet på e-handelsföretaget NLY Scandinavia AB. Det är särskilt intressant eftersom anpassning kan tyckas självklar i en IT-baserad miljö. Studiens syfte är att, baserat på en fallstudie med kompletterande datainsamlingsmetoder, undersöka hur vi kan förstå anpassning i praktiken. Resultatet visar att företagskultur, helhetssyn och styrning är betydelsefullt vid anpassning mellan IT och verksamhet. / One of the key factors for a successful business is a close alignment between IT and business. Interest within the field has been discovered, since organizations have found a gap between the IT- function and business areas. Several measures in order to reach alignment within organizations are discussed and the following two perspectives are most existent within alignment – formal and informal structures. Formal structures involve strategies, infrastructure and planning methods in organizations. Informal structures focus on people, communication, social relationships and shared understanding. Researchers points out that structures can not be separated or be excluded from each other, while other researchers argue that more focus should be on informal structures. Previous research is mainly focused on a theoretical perspective and a practical focus on alignment are lacking. This study examines the alignment between IT and business of the online retailer NLY Scandinavia AB. This is particularly interesting since alignment can be seen as obvious within an IT-based environment. The purpose of the study is to investigate how we can understand alignment in practice. Furthermore, a case study with complemented data collection methods, such as observation and interviews are used in this study. The result shows that the corporate culture, comprehensive view and governance are significant within alignment between IT and business.