Denna studie har undersökt förvaltningsberättelsers och revisionsberättelsers innehåll för större svenska bolag gällande information om fortsatt drift innan konkurs. Den teoretiska utgångspunkten har varit att utröna om revisionsbyråns storlek har betydelse för revisorns och bolagens rapportering av fortsatt drift, vilket framkommit i tidigare forskning. För att kunna studera praxis inom rapportering av fortsatt drift, har en population av 146 större svenska bolag som har gått i konkurs mellan 2006 och 2015 använts. Årsredovisningen från året innan konkursen har varit studieobjektet. Den teoretiska metoden utgår från ett abduktivt synsätt där teori har studerats parallellt med insamlandet av sekundärdata från årsredovisningar. Studiens teoretiska antagande utgår från tidigare studier om revisionskvalitet och rapportering av fortsatt drift, mestadels via revisionsberättelsen. Forskningen om förvaltningsberättelsens betydelse härvidlag har, enligt författarens kännedom, undersökts i mindre omfattning vilket förstärker studiens kunskapsbidrag. Studiens empiriska resultat visar att en övervägande del av de bolag där revisorn rapporterade problem med fortsatt drift hade lämnat en upplysning av särskild betydelse. Få fall av avvikande mening eller uppgift med reservation rapporterades, och i sammanlagt 28,8 % rapporterades tvivel på fortsatt drift i revisionsberättelsen. I de fall som tvivel om fortsatt drift rapporterades användes upplysning av särskild betydelse i 88,6 %. Studien kunde inte bekräfta att revisorer som tillhör en större revisionsbyrå rapporterar med bättre kvalitet, något som motsäger tidigare forskning.Det finns dock tendenser som indikerar att förvaltningsberättelsen är ett viktigt dokument att studera för att finna tecken på ett bolags förmåga till fortsatt drift.

Ett företags intressenter behöver kunna lägga stor tillit i företagets finansiella rapporter. Därför är det betydelsefullt att det finns en neutral part som revisorer för att säkerställa riktigheten i dessa finansiella rapporter. Lågkvalitativa revisioner kan leda till skadliga konsekvenser för intressenterna eftersom de inte kommer att kunna ta rätt beslut som baseras på dessa finansiella rapporter. Oegentligheter i reviderade årsredovisningar kan också få allvarliga konsekvenser för den ansvariga revisionsbyrån som riskerar ett skamfilat rykte, skadat varumärke och i längden minskade intäkter genom klientbortfall. Vikten av hög revisionskvalitet är grundläggande i företagsekonomin, men en stor faktor till osäkerhet kring begreppet revisionskvalitet finns i hur man mäter och definierar det. Denna studie undersöker hur olika variabler påverkar revisorers benägenhet att utfärda fortsatt drift-anmärkningar, där fortsatt drift-anmärkningar används som en proxy på revisionskvalitet. En fortsatt drift-anmärkning ska utfärdas av revisorn om denne tror att det finns risk för att ifrågasätta ett företags fortsatta drift. En revision som innehåller en fortsatt drift-anmärkning över ett företag som sedan går i konkurs inom tolv månader från revisionstillfället, anses vara av hög kvalitet. Revisionskvalitet har varit och är fortfarande en viktig fråga i flera tidigare studier om revision. Dessa studier har identifierat flera faktorer, både revisorsspecifika och klientspecifika, som kan påverka revisionskvaliteten. Till de faktorer som kan härledas till revisorn finns revisorns kön och revisionsbyråns storlek. Till faktorerna som kan härledas till klienten finns företagets storlek och olika finansiella mått på företagets ekonomiska ställning. Tidigare studier indikerar att dessa faktorer är viktiga för revisorns förmåga att utfärda korrekta revisioner rörande fortsatt drift. I denna studie ser vi närmare på dessa faktorer och deras inverkan på revisionskvaliteten i en svensk kontext. Studien genomfördes med en kvantitativ forskningsmetod och ett deduktivt synsätt där årsredovisningar och revisionsberättelser från 282 konkursinledda onoterade aktiebolag under perioden 2013–2017 undersöktes för att undersöka eventuella samband mellan studiens variabler och revisionskvalitet. Resultatet visar att revisorns kön, klientens soliditet och klientens kassalikviditet har en signifikant inverkan på utfärdandet av fortsatt drift-anmärkningar och därmed revisionskvaliteten. Vårt resultat ger dock inget stöd för påståendet att revisionsbyråns storlek, klientens storlek eller klientens räntabilitet påverkar revisionskvaliteten.

<p>För omvärlden kom Enrons krasch som en chock men det fanns de som visste vad som pågick inom bolaget. Bland annat var ansvarig revisor införstådd med de finansiella svårigheterna men valde ändå att inte påpeka detta i revisionsberättelsen. Flera studier indikerar att detta är fallet även för andra bolag då resultaten visade på en liten andel going-concern utlåtanden trots hotande konkurs. Det här väcker tankar om revisorns utlåtande verkligen ska ses som en garanti. Enron-skandalen väckte även frågor kring revisorns oberoende då det framkom att samma revisor reviderat bolaget i flera år. Syftet med denna uppsats är därmed att undersöka om svenska publika aktiebolag som gått i konkurs erhållit ett going-concern utlåtande från revisorn i den senaste årsredovisningen. Vi ämnar även se om det finns ett samband mellan going-concern utlåtande och konkurs samt mellan going-concern utlåtande och revisorns mandatperiod. För att uppnå syftet valde vi att utifrån den teoretiska referensramen formulera tre hypoteser som vi därefter prövade kvantitativt genom att samla in årsredovisningar och granska tillhörande revisionsberättelser för samtliga konkursdrabbade publika aktiebolag mellan år 1997-2010. För att säkerställa delar av resultatet genomförde vi även en statistisk prövning av hypotes 2 och 3 genom Cramers kontingenskoefficient V.</p><p><em>I den första </em>hypotesen undersökte vi om mindre än hälften av de svenska konkursdrabbade publika aktiebolagen erhöll ett going-concern utlåtande i den senaste årsredovisningen. Utifrån resultatet kunde vi konstatera att det var 18,2 procent av bolagen som erhöll ett goingconcern utlåtande i årsredovisningen närmast konkursen, vilket ligger i linje med tidigare studier. <em>I den andra </em>hypotesen undersökte vi om det fanns ett samband mellan going-concern utlåtande och konkurs, om andelen bolag som erhöll ett going-concern utlåtande ökade ju närmre bolagen var en konkurs. Resultatet visade att andelen going-concern utlåtanden var få för samtliga år men ökade ju närmre bolagen var en konkurs. Den statistiska analysen ger stöd till hypotesen och visar att det finns ett signifikant samband mellan utlåtande och konkurs. <em>I den tredje </em>och sista hypotesen undersökte vi om det fanns ett samband mellan going-concern utlåtande och revisorns mandatperiod, om andelen bolag som erhöll ett going-concern utlåtande ökade vid ett revisorsbyte. Resultatet visar att det inte fanns något samband mellan revisorsbyte och going-concern utlåtande då samtliga bolag som fått detta utlåtande inte bytt revisor. Detta bekräftas även av den statistiska prövningen. Bland de bolag där revisorsbyte genomfördes kunde vi däremot urskilja ett mönster som visade att endast de bolag som gjorde externa byten erhöll orena revisioner efter revisorsbytet.</p>

För omvärlden kom Enrons krasch som en chock men det fanns de som visste vad som pågick inom bolaget. Bland annat var ansvarig revisor införstådd med de finansiella svårigheterna men valde ändå att inte påpeka detta i revisionsberättelsen. Flera studier indikerar att detta är fallet även för andra bolag då resultaten visade på en liten andel going-concern utlåtanden trots hotande konkurs. Det här väcker tankar om revisorns utlåtande verkligen ska ses som en garanti. Enron-skandalen väckte även frågor kring revisorns oberoende då det framkom att samma revisor reviderat bolaget i flera år. Syftet med denna uppsats är därmed att undersöka om svenska publika aktiebolag som gått i konkurs erhållit ett going-concern utlåtande från revisorn i den senaste årsredovisningen. Vi ämnar även se om det finns ett samband mellan going-concern utlåtande och konkurs samt mellan going-concern utlåtande och revisorns mandatperiod. För att uppnå syftet valde vi att utifrån den teoretiska referensramen formulera tre hypoteser som vi därefter prövade kvantitativt genom att samla in årsredovisningar och granska tillhörande revisionsberättelser för samtliga konkursdrabbade publika aktiebolag mellan år 1997-2010. För att säkerställa delar av resultatet genomförde vi även en statistisk prövning av hypotes 2 och 3 genom Cramers kontingenskoefficient V. I den första hypotesen undersökte vi om mindre än hälften av de svenska konkursdrabbade publika aktiebolagen erhöll ett going-concern utlåtande i den senaste årsredovisningen. Utifrån resultatet kunde vi konstatera att det var 18,2 procent av bolagen som erhöll ett goingconcern utlåtande i årsredovisningen närmast konkursen, vilket ligger i linje med tidigare studier. I den andra hypotesen undersökte vi om det fanns ett samband mellan going-concern utlåtande och konkurs, om andelen bolag som erhöll ett going-concern utlåtande ökade ju närmre bolagen var en konkurs. Resultatet visade att andelen going-concern utlåtanden var få för samtliga år men ökade ju närmre bolagen var en konkurs. Den statistiska analysen ger stöd till hypotesen och visar att det finns ett signifikant samband mellan utlåtande och konkurs. I den tredje och sista hypotesen undersökte vi om det fanns ett samband mellan going-concern utlåtande och revisorns mandatperiod, om andelen bolag som erhöll ett going-concern utlåtande ökade vid ett revisorsbyte. Resultatet visar att det inte fanns något samband mellan revisorsbyte och going-concern utlåtande då samtliga bolag som fått detta utlåtande inte bytt revisor. Detta bekräftas även av den statistiska prövningen. Bland de bolag där revisorsbyte genomfördes kunde vi däremot urskilja ett mönster som visade att endast de bolag som gjorde externa byten erhöll orena revisioner efter revisorsbytet.

Intressenter grundar många av sina investeringsbeslut på vad som presenteras i bolags finansiella rapporter. Revisorer har därmed en viktig roll i samhället eftersom deras uppgift är att bestyrka finansiella rapporter och säkerställa att de i all väsentlighet ger en rättvisande bild av bolaget. För att revisorers arbete ska kunna ses som tillförlitligt krävs det att de producerar revision av hög kvalitet, vilket kräver att de är opartiska, har rätt kompetens och följer de riktlinjer och standarder som finns. Ett vanligt sätt att mäta revisionskvalitet är genom antalet fortsatt drift-kommentarer som utfärdats i revisionsberättelsen hos konkursdrabbade bolag. Att bristande revisionskvalitet har en negativ inverkan på samhället visades tydligt efter de uppmärksammade revisionsskandaler som inträffade under början av 2000-talet. Till följd av detta blev revisionskvaliteten starkt ifrågasatt, diskussioner och arbete för att höja revisionskvaliteten påbörjades. Forskning fokuserade mycket på att finna vilka faktorer som påverkar revisionskvaliteten. Dessa visade varierade resultat och det har även efterfrågats forskning med fokus på hur en revisors egenskaper kan påverka revisionskvaliteten. Det ger tydliga indikationer till att mer forskning gällande revisorers egenskaper behövs. Syftet med studien var att genom fortsatt drift-kommentarer uppskatta revisionskvalitet för att se om det skett en förbättring mellan åren 2012–2017. Syftet var också att undersöka hur en revisors kön, erfarenhet, ålder och storleken på staden revisorn arbetar i påverkar revisionskvaliteten. Studien genomfördes med en kvantitativ metod där ett urval på 1871 på bolag gjordes. De bolag som inkluderades i urvalet var svenska aktiebolag som har inlett en konkurs mellan 2012-01-01 och 2018-03-16. Det krävdes att konkursen var inledd inom loppet av tolv månader från det senaste bokslutsåret och att bolaget har haft en årsredovisning med en revisionsberättelse tillgänglig. Resultatet visar att det skett en procentuell förbättring av revisionskvalitet mellan år 2012 och 2017. Dock har det endast skett en signifikant förbättring från år 2012 fram till 2014. Resultatet visar även att det finns ett negativt samband mellan revisionskvalitet och en revisors ålder respektive erfarenhet. Sambandet innebär att yngre och mindre erfarna revisorer håller högre revisionskvalitet jämfört med äldre och mer erfarna revisorer. Studien visar att det inte förekommer något samband mellan en revisors kön och revisionskvalitet. Det identifierades endast ett svagt samband mellan stadsstorleken på staden som revisorn arbetar i och revisionskvalitet. Dock finns indikationer att revisorer som arbetar i storstäder håller högre revisionskvalitet.

Revisionskvaliteten har blivit kritiserad efter skandaler som exempelvis Enron och Wirecard. Skandalerna gjorde att förtroendet för revisionsbranschen försvagades. För att stärka förtroendet föreslogs utökade krav och begränsningar. En av begränsningarna varrevisorsrotation där det infördes utökade krav hur länge revisorn kan behålla ett uppdrag med samma kund. Kraven kom bara att gälla publika aktiebolag, därav valdes privata aktiebolag med revisor där tidigare forskning varit begränsad. Forskningen inom publika aktiebolag har varit oense huruvida revisorns uppdragslängd påverkar revisionskvaliteten negativt eller positivt. Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap kring om det finns ett samband mellan längden på revisionsuppdraget och revisionskvaliteten hos svenska privata aktiebolag. Utifrån resultatet, ämnar studien erhålla en indikation huruvida obligatorisk revisorsrotation kan vara ett sätt att stärka revisionskvaliteten även för privata aktiebolag. Forskningsfrågan formulerades därför som följande “finns det ett samband mellan längden på revisionsuppdraget och revisionskvaliteten hos svenska privata aktiebolag?”. För att mäta revisionskvaliteten användes oväntade periodiseringar genom en modifierad Jonesmodell. Träffsäkerheten av fortsatt drift kommentarer undersöktes även genom typ-II fel som ett tillläggstest.  Data är insamlad för 50 422 svenska privata aktiebolag med revisor och bokslut under 2022. Resultatet visar att det finns ett positivt samband mellan revisorns uppdragslängd och revisionskvalitet mätt som resultatmanipulation genom oväntade periodiseringar.Kopplat till revisionskvalitet sker en förbättring vid längre uppdrag. Uppdragslängden delades upp i tre kategorier där studien fann att korta uppdrag hade signifikant mer oväntade periodiseringar jämfört med medel och långa. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan medel och långa uppdrag, vilket innebär att det inte observerats någon minskning av revisionskvalitet till följd av längre uppdrag. Tilläggstestet genomfördes på 256 svenska privata aktiebolag med revisor. Bolagen hade alla bokslut under 2022 och sedan gått i konkurs. Resultatet visar en indikation att träffsäkerheten av fortsatt drift kommentarer minskar när revisorns uppdragslängd ökar. Det finns däremot inga signifikanta resultat vilket gör att inget uttalande kan göras gällande sambandet.  Studien bidrar med bredare kunskaper om revisionskvalitet inom privata aktiebolag. Slutsatserna blir således att det inte finns några indikationer på att revisorsrotation bör införas även för privata aktiebolag. För revisionsbyråerna har inget uppmärksammats som tyder på att rutiner ska ses över gällande revisorrotation för att stärka revisonskvaliteten.

An auditors’ job is to review the company's figures and, as an independent part, give an accurate picture of its financial situation. Auditors have to relate to ISA where ISA 570 can be found and which deals with the going concern. The standard addresses a couple of factors that may be indications that a company can have problems with their continued operation. The problem is that ISA does not evaluate the events, which is more significant than others in the assessment, but it is up to the auditor to consider. The purpose of this paper is to describe the factors, which the auditor believes is more important than others in assessing the going concern and explain why it is so. In order to solve the purpose we used both a quantitative and qualitative method. The quantitative method was based on a grid model called The Reperatory Grid and the qualitative method consisted of interview questions. In order to obtain data we interviewed three certified public accountants. In our results and conclusion, we concluded that it is difficult to determine whether an event is more important than anyone else. The explanation is that the objects that the auditor takes into account most often is situation-specific and therefore require the auditor to use out of their previous knowledge of the company, but also create a comprehensive picture of the specific situation with the help of various dimensions. / En revisors uppgift är att granska företagets siffror och, som oberoende part, ge en tillförlitlig bild av företagets ekonomiska ställning. Revisorn måste vid granskningen förhålla sig till standarden ISA. I ISA finns standarden ISA 570 som behandlar fortsatt drift (going concern). Standarden tar upp ett par faktorer som kan vara indikationer på att ett företag kan få problem med sin fortsatta drift. Problematiken är att ISA inte värderar vilka faktorer som är mer betydelsefulla än andra vid bedömningen, utan det är upp till revisorn att ta ställning. Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka faktorer som revisorn anser är mer betydelsefulla än andra vid en bedömning av going concern samt förklara orsaken till varför det är så. För att ta reda på syftet användes både en kvantitativ och kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden utgick från en gridmodell som kallas The Reperatory Grid och den kvalitativa metoden bestod av intervjufrågor. För att få fram data intervjuades tre auktoriserade revisorer. I vårt resultat och slutsats kom vi fram till att det är svårt att avgöra om någon händelse är mer betydelsefull än någon annan. Förklaringen till detta är att de faktorer som revisorn beaktar oftast är situationsspecifik och därför behöver revisorn använda sig utav sin tidigare kunskap om företaget, men även skapa sig en helhetsbild över den specifika situationen med hjälp av olika mått.

Nyckelord: Revision, revisorers oberoende, fortsatt drift, Big 4, konsulttjänster och klientstorlek. Bakgrund: Under 2000-talet har den finansiella revisionen genomgått en rad förändringar. Detta till följd av ett antal händelser såsom Enronskandalen som kom att ifrågasätta revisorers oberoende ytterligare. Syfte: Studiens syfte är att undersöka huruvida en revisors oberoende påverkas av variabler som revisionsbyråns storlek (Big 4), konsulttjänster och klientstorlek. Metod: Utifrån en deduktiv ansats har vi använt en kvantitativ metod genom att analysera sekundärdata som vi hämtat från Affärsdatas databas. Urvalet bestod av årsredovisningar och dess tillhörande revisionsberättelser som studerats utifrån kriterierna: svenska aktiebolag som inlett konkurs under april, maj och december 2010. Studiens kvantitativa data har jämförts med tidigare forskning inom revisionsområdet, denna forskning bottnar i teorier kring agentteori och revision som försäkran. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att Big 4 anmärker i något större utsträckning än övriga revisionsbyråer kring fortsatt drift. Studien fann ett signifikant samband mellan Big 4 och konsulttjänster, företag som nyttjar revisionstjänster från Big 4 nyttjar konsulttjänster i högre utsträckning än företag som har annan revisionsbyrå. Klientstorlek har enbart en påverkan på företagens benägenhet att köpa konsulttjänster, det vill säga förekomsten av att även köpa konsulttjänster utöver revisionen ökar i takt med företagens storlek, om än inte signifikant. Sammanfattningsvis kan klargöras att ingen av de undersökta variablerna har någon signifikant inverkan på anmärkning kring fortsatt drift, varken enskilt eller tillsammans. Detta resultat gör att den rimligaste tolkningen blir att revisorerna förblir oberoende trots påverkan utifrån. Det mesta talar för att valet av revisionsbyrå, vilka tjänster som nyttjats eller vilket företag man representerar inte påverkar revisorns oberoende vilket visar på att revisorn tycks klara av sin uppgift som en tredje oberoende part. / Background: During the early 2000s the financial audit went through a series of changes. The cause of these changes were several, one of these reasons were the Enron scandal which arouse the question about the importance of auditor independence once again.  Purpose: The purpose of the study is to examine whether variables as Big 4, advisory services or client size has any influence on auditor independence. Method: From a deductive point of view a quantitative method has been used as we analyzed data collected from the database Affärsdata. The data were collected from annual reports and audit reports which were analyzed based on the following criteria: Swedish limited companies with a started bankruptcy process during April, May or December in the year 2010. The data of the study have been compared with previous research in the audit field which deals with the theories agency theory and audit as an affirmation. Results and conclusion: The results of the study shows that Big 4 firms tend to issue going concern opinions in a slightly higher extent than other audit firms. There is a significant association between Big 4 and advisory services. Companies who use audit services provided by a Big 4 firm also use their advisory services to a higher extent than those who use audit services from other audit firms. Client size does only show an association, even though it is not statistically significant, between those companies who use both audit and advisory services, in other words, the tendency of using both audit and advisory services increase with company size. None of the investigated variables had any significant affect on the tendency to issue a going concern opinion, neither individually nor together. The most reasonable explanation to these results comes down to the fact that the Swedish auditors are independent due to the variables we studied. Based on this we conclude that the choice of audit firm, weather companies use advisory services or not, or who you are, does not affect the auditor’s independence which indicates that auditors cope with the independence issues quite well.

Den nya revisionsberättelsen framkom efter finanskrisen år 2008 till följd av ett behov att öka transparensen av revisorers bedömningar. Oberoende, kompetens och förtroende påverkar bedömningarna, vilket resulterar i en viss nivå av revisionskvalité. Tidigare var det svårt för intressenter att identifiera företagens riskområden. Därför tillkom särskilt betydelsefulla områden (SBO). Dessutom ställs det ett högre krav på rapportering av fortsatt drift vid väsentlig osäkerhet. Det finns ett förväntningsgap på grund av snedvriden bild, vilket medför att intressenter missuppfattar både revisorers bedömning och förmedling. Dessutom leder ett kommunikationsgap till svårigheter för intressenter att förstå innebörden av begrepp vid revisorers uttalande i revisionsberättelsen. Syftet med den här studien var att beskriva och skapa förståelse för revisorers bedömning enligt revisionsstandarder, samt på vilket sätt bedömning kan påverka förmedlingen av information i den nya revisionsberättelsen för börsnoterade företag. Studien utgick från forskningsfilosofin interpretivism med inriktning på hermeneutik. Tillvägagångssättet var induktiv ansats med kvalitativ forskning. Vid insamling av empiri intervjuades auktoriserade revisorer från de fyra stora revisionsbyråerna. Resultatet av den här studien visade på att kvalitetssäkring säkerställer tillfredsställande revisionskvalité. Riskområden som kommunicerades till styrelsen kan möjligen bli SBO. De här kan vara bransch- och företagsspecifika. För att besluta om uttalande avseende fortsatt drift ska förmedlas, gör revisorer en helhetsbedömning av företagets fortlevnad 12 månader framåt. Dessutom visade studiens resultat på att revisionsberättelsen inte kan minska förväntningsgapet på grund av att revision är mer komplext. Därtill, användningen av svåra facktermer i revisionsberättelsens standardtext, som revisorer inte kan förändra, underlättar inte intressenters förståelse. / The new audit report was developed after the financial crisis of 2008 due to the need to increase transparency of auditors' assessments. Independence, competence and trust affect the assessments, which result in a certain level of audit quality. Formerly, it was complicated for stakeholders to identify entities' areas of risk. Therefore, key audit matters (KAM) were introduced. Moreover, there is a higher requirement addressing going concern when there is a significant uncertainty. There is an expectation gap due to a distorted image, which results in stakeholders misinterpreting both auditors' assessment and conveyance. Furthermore, a communication gap leads to difficulties for stakeholders to understand the meaning of terms in the auditors' opinions in the audit report. The aim of this study was to describe and understand the auditors' assessment according to auditing standards, and in what way assessments may affect conveying information in the new audit report for listed companies. The study was based on the research philosophy of interpretivism with an emphasis on hermeneutics. The method was an inductive approach with qualitative research. When gathering the empirical evidence, authorized auditors from four major audit firms were interviewed. The result of this study showed that quality assurance sufficiently secures the audit quality. Areas of risk, which were taken up with the board of directors, may well possibly be KAM. These can be industry- and entity-specific. In order to determine conveyance of opinion related to going concern, auditors make a general assessment of the entity's ability to continue as a going concern for 12 months. Moreover, the result of this study presented that the audit report cannot reduce the expectation gap due to the audit being more complex. In addition, the use of complicated technical terms in standard text of the audit report, which auditors cannot change, does not ease the stakeholders' comprehension.

Introduktion: Bedömning av fortsatt drift är ett område som vållar många revisorer bekymmer. Samtidigt är det en fundamental förutsättning för att utföra revision av hög kvalitet. Tidigare studier inom området har studerat fenomenet utifrån sekundärdata. Denna studie ämnar att använda sig av primärdata utifrån alternativ forskningsmetod för att komplettera tidigare studier ur en svensk kontext. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara skillnaderna i revisorns bedömning av fortsatt drift. Metod: Studien utgår från en kvantitativ forskningsmetod och en deduktiv ansats. En tvärsnittsdesign har använts och empirin har samlats in från auktoriserade revisorer genom en enkätundersökning. Detta har kompletterats med kvalitativ data som har samlats in genom uppföljningsintervjuer. Slutsats: Studiens resultat indikerar att revisorer är en homogen grupp och att det finns ett antal bakomliggande faktorer som är avgörande vid bedömning av fortsatt drift, såsom dialog med klienten och tillgång till klientens framtidsorienterade lönsamhetsinformation. / Introduction: Going  concern  assessment  is  a  subject  that  causes  many auditors anxiety. At the same time it is a fundamental prerequisite for performing audit of high quality. Previous studies in the field have studied the phenomenon based on secondary data. This study aims at using primary data based on alternative research methods to supplement earlier studies through a Swedish context. Purpose: The purpose of this study is to explain the differences in the auditor’s going concern assessment. Method: The study is based on a quantitative research method with a deductive approach. A cross-sectional design has been used and research data has been collected through auditor’s participation through a survey. This study has been supplemented with qualitative data collected through follow- up interviews Conclusion: The result of the study indicate that auditors are a homogeneous group and that there are a number of underlying factors that are crucial in assessing going concern, such as ongoing dialogue with client and access to the clients future oriented profitability information.