: På ett övergripande plan har idrott, och så även lagidrotter, en betydelse för människors hälsa eftersom den fysiska aktiviteten, som ofta kommer med idrott och lagidrotter, påverkar folkhälsan. Även den strukturerade fotbollen har betydelse för folkhälsan i och med att fotboll medför skador vilket påverkar människors hälsa. Syfte: Syftet för studien var att undersöka vilken betydelse den strukturerade och ideella fotbollen har för vuxnas hälsa. Metod: Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Totalt deltog sex aktiva fotbollsspelare, två män och fyra kvinnor från tre olika ideella fotbollsföreningar. För att analysera data genomfördes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Av den manifesta tolkningen mynnade resultatet ut i fyra huvudkategorier vilka var struktur, livspussel, föreningsidrott och spontanidrott samt manliga och kvinnliga fotbollsspelare. Underkategorierna för den manifesta tolkningen var rutiner, planering, prioritering, bidra till laget, mer seriöst och kvinnliga fotbollsspelare. Av den latenta tolkningen mynnade resultatet ut i tre teman vilka var fysisk hälsa, psykisk hälsa och social hälsa följt av subteman som var avkoppling, återhämtning, prestationskrav, skador, bättre fysisk form, social identitet, gemenskap och meningsskiljaktigheter. Slutsatser: Slutsatser för studien är att den strukturerade fotbollen har betydelse för vuxnas hälsa då rutinerna gör att de är fysiskt aktiva. Den har också betydelse då fotbollsspelarna får avkoppling och återhämtning samt en möjlighet att ha en social identitet och känna en gemenskap i laget. Skadorna och meningsskiljaktigheterna som förekommer är inte av någon negativ betydelse för hälsan. Däremot har prestationsångesten en negativ betydelse för de kvinnliga fotbollsspelarna. / <p>Betyg i Ladok 220218.</p>

Purpose: ACL-injuries are comon in female soccer. Preventative intervention has a positive effect on its prevalence. The purpose of this study is to investigate active leader experience of prophylactic neuromuscular exercise and its effect on ACL-rupture in female soccer between 14-16 years. Design and method: A descriptive, qualitative design using semi-structured interviews with active soccer coaches. Qualitative content analysis was employed for data interpretation.  Results: The results contain six categories and fourteen subcategories showing the leaders all had knowledge of neuromuscular exercise (NMT); but that a variety of factors lead to low implementation. Knowledge of NMT was insufficient to support full implementation coupled to a lack of guidelines describing how NMT should be implemented and why. Knowledge of NMT did not reach key people. Courses should include more detailed information with guidance on the design of training, with more information about prophylactic exercise and NMT. Conclusions: Leaders are aware of NMT but there is a lack of knowledge. It is important to supplement course material to include NMT. More guidelines, education and information needs to reach key people for sustainable implementation. Without necessary education, it will not be possible to achieve sufficient compliance to ensure a significant decrease in ACL-ruptures.

To further investigate athletes’ goal orientations in relation to their use of psychological skills, the present study examined the following objectives: 1) the goal orientations of young Swedish soccer players, (2) their use of psychological skills in both practice and competition and (3) the relationship between their goal orientations and use of psychological skills. Participants were 171 young soccer players from five Swedish high schools. The Perceptions of Success Questionnaire and the Test of Performance Strategies were administered to meet the objectives. Results showed no significant difference between athletes’ task (3.40 ± 1.32; M ± SD) and ego (3.32 ± 1.18) goal orientations. Results further revealed that athletes used more psychological skills in association with competition (3.21 ± .67) than in practice (2.74 ± .63). Moreover, results showed that athletes low in ego orientation used more psychological skills (3.83 ± .67) in practice than athletes high in ego (2.68 ± .60). A recommendation for coaches is to emphasize the importance of using PST in relation to practice in order to maximize athletes’ performances. Results have been discussed in relation to previous research of achievement motivation and athletes’ use of psychological skills.

Previous research indicates that appropriate emotional responses might be beneficial in termsof improving physical ability, improving the quality of team interaction, reducing the risk oflosing self-control, reducing the risk of injury and improving interpersonal and organizationaldynamics. Furthermore, it is proposed that the effectiveness of emotion regulation (ER)strategies is a bearing factor regarding sport performance. The purpose of present study wasto examine whether differences exist between national and regional players in terms of howfrequent they regulate emotion and how effective they perceive themselves as. Youth national(n = 45) and regional (n = 76) footballers completed a questionnaire pack measuring their useof ER strategies and their perceived effectiveness. Results indicated differences between thetwo groups within their ER frequency and perceived effectiveness. Results were discussed inrelation to previous research. Practical implications and direction for future research weregiven.

Fotbollsagenter har verkat inom fotboll under en längre tid. Deras avsikt är att representera spelare och klubbar i spelarövergångar och kontraktsförhandlingar. När fotbollen gick över från amatörism till professionellt utövande växte branschen och utvecklingen har över tid blivit allt större. Genom fotbollens expansion, står agenter kvar som en nyckelfaktor inom fotbollens marknad. I takt med att antalet agenter har ökat har fotbollsmarknaden sett en växande tillströmning av olicensierade agenter. Oetiska metoder har påverkat den allmänna uppfattningen om agenter negativt och därmed har trovärdigheten kring agenter ifrågasatts. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur agenter inom svensk fotboll skapar legitimitet samt hur de arbetar etiskt och moraliskt i relation till sina representanter. För att genomföra detta kommer studien även att undersöka agenternas grundfunktion inom svensk fotboll. Genom ett fenomenografiskt angreppssätt har perspektiv från fotbollsagenter, fotbollsspelare och Svenska Fotbollsförbundet undersökts. Detta har genomförts genom semistrukturerade intervjuer för att skapa en helhetsbild av branschen. Studiens resultat indikerar att ett starkt förtroende och en god kommunikation mellan spelaren och agenten är grundförutsättningar för ett legitimt arbete. Dessutom är transparens och ett noggrant utfört arbete viktiga aspekter som skapar legitimitet hos agenter. Genomgående i studien var även att formella regelverk har en väsentlig del i hur legitimt agentbranschen uppfattas. Slutligen har etiska perspektiv bidragit till värdefulla synvinklar om agenternas arbete. / Football agents have been present in football for a long time. Their goal is representing players and clubs with player transfers and contract negotiations. As football has shifted from amateurism to a professional practice, the industry has grown and the development has rapidly expanded over time. Through the expansion, agents remain a key factor in the football market. As the number of agents has increased, the football market has seen a growing influx of unlicensed agents. Unethical practices have negatively affected the general perception of agents and thus the credibility of agents has been called into question. The purpose of this study is to investigate how agents in Swedish football create legitimacy and how they work ethically and morally in relation to their clients. In order to do this, the study will also examine the agents' function in Swedish football. Through a phenomenographic approach, perspectives from football agents, football players and the Swedish Football Association have been studied. This collection of data has been gathered through semi-structured interviews to create an overall picture of the industry. The results of the study indicate that strong trust, good communication, transparent and diligent work between the player and the agent are vital aspects which create legitimacy for agents. It was also consistently found in the study that formal regulations play a significant role in how legitimate the agent industry is perceived. Lastly, the ethical perspectives used in the study to evaluate agents has brought valuable viewpoints about the agents' moral decision-making at work.

Bakgrund: Skada på främre korsbandet (ACL) är en av de vanligaste skadorna en fotbollsspelare kan drabbas av. Anatomi och fysiologi kan förklara varför kvinnor drabbas i högre grad än män. Vid tillämpning av knäkontroll har incidensen av korsbandsskador setts minska men följsamhet till programmet har setts vara låg. Motivation och följsamhet är viktigt för att vidmakthålla ett hälsorelaterat beteende och med hjälp av en fysioterapeuts kompetenser inom beteendemedicin kan förutsättningarna optimeras för att öka tillämpningen av knäkontrollsträning. Syfte: Undersöka upplevelser av vad som motiverar och hindrar kvinnliga fotbollsspelare till genomförande av knäkontrollsträning. Metod: En kvalitativ beskrivande design med semistrukturerad intervjuguide. Sju kvinnliga fotbollsspelare inom Damallsvenskan och division 1 inkluderades. Manifest innehållsanalys med en induktiv ansats användes. Resultat: 12 underkategorier uppdelade i fyra kategorier presenterades: Spelarens attityd till knäkontrollsträning, tid, kunskap för knäkontroll, förväntningar på effekter av knäkontroll. Slutsats: Uppsatsen påvisar att det finns flera psykosociala motivatorer och hinder för genomförande av knäkontrollsträning. Beteendemedicinsk tillämpning vid implementering av programmet kan optimera förutsättningarna för att fotbollsspelare ska utföra programmet.

I idrottsvärlden är det vanligt förekommande att utövare upplever krav och press från sin omgivning, vilket vid misslyckanden ofta leder till en hög grad av självkritiska tankar. I sammanhanget har självmedkänsla visat sig vara en hjälpsam strategi för att hantera negativa tankar, men relativt lite forskning inom denna domän återfinns inom den idrottsliga kontexten. Vidare indikerar aktuell forskning att effekten av självmedkänsla påverkas av anknytningsstil. Således var syftet med denna experimentella studie att undersöka om en kortvarig intervention med fokus på självmedkänsla kan påverka grad av självkritiska tankar hos kvinnliga fotbollsspelare, samt om spelarnas anknytningsstil kan predicera förmågan att framgångsrikt ta till sig interventionen.  Urvalet bestod av aktiva kvinnliga fotbollsspelare i åldrarna 15–31 år (N=74) från sex lag som randomiserades till en interventionsgrupp, respektive kontrollgrupp. För att besvara frågeställningarna användes självskattningsformulären Self-compassion Scale Athlete Version (SCS-AV), Self-criticism Scale Athlete Version (SC-AV) samt Experiences in Close Relationships - Relationship Structures questionnaire (ECR-RS). Varians- och regressionsanalyser visade att interventionen signifikant påverkat deltagarnas upplevda grad av mindfulness och samhörighet, samt att grad av undvikande anknytning kan predicera deltagarnas upplevda omsorg och vänlighet mot sig själv. Sammanfattningsvis ger studien visst stöd till att en korttidsbaserad intervention i självmedkänsla kan ge gynnsamma effekter på kvinnliga fotbollsspelares självmedkänsla. Framtida forskning bör fokusera på vad som är verksamma mekanismer i interventioner av självmedkänsla i en idrottspopulation för att åstadkomma goda och reliabla behandlingsutfall. / In the sports world, it is common for practitioners to experience demands and pressure from their surroundings, which in the event of failure often leads to a high degree of self-critical thoughts. In this context, self-compassion has been shown to be a helpful strategy for dealing with negative thoughts, but relatively little research in this domain is found within the sporting context. Furthermore, current research indicates that the effect of self-compassion is influenced by attachment style. Thus, the aim of this experimental study was to investigate whether a short-term intervention focusing on self-compassion can affect the degree of self-critical thoughts in female soccer players, as well as whether the players' attachment style can predict the ability to successfully adopt the intervention. The sample consisted of active female soccer players aged 15-31 years (N=74) from six teams who were randomized to an intervention group and a control group, respectively. To answer the questions, the assessment forms Self-compassion Scale Athlete Version (SCS-AV), Self-criticism Scale Athlete Version (SC-AV) and Experiences in Close Relationships - Relationship Structures questionnaire (ECR-RS) were used. Variance and regression analysis showed that the intervention significantly affected the participants' perceived degree of mindfulness and common humanity, and that the degree of avoidant attachment can predict the participants' perceived self-kindness. In summary, this study provides some support that a short-term self-compassion intervention can have beneficial effects on female soccer players' self-compassion. Future research should focus on the mechanisms at work in self-compassion interventions in an athletic population to achieve good treatment and reliability outcomes.

Syftet med det här arbetet är att tydliggöra vad svenska fotbollsagenter gör samt redogöra hur legitimitet skapas i en bransch som kantas av kriminalitet och bristfällig transparens. Kvalitativa intervjuer har använts för att besvara de två forskningsfrågorna som lyder: Vad gör fotbollsagenter i Sverige och vad erbjuder de fotbollsspelare och fotbollsklubbar för tjänster? Samt, hur konstruerar fotbollsagenter legitimitet i en bransch med dåligt rykte? Respondenterna till studien är tagna från tre olika yrkesgrupper: tre fotbollsspelare, tre fotbollsagenter och tre sportchefer. Resultatet visar att fotbollsagenter i Sverige primärt jobbar med kontraktsförhandlingar, kontaktskapande, scouting och karriärrådgivning. Några agenter erbjöd även spelare möjligheten till extra träningspass, matchanalys och rehab. Utöver detta framkom det att det förekommer agenter i Sverige som arbetar med oetiska arbetsmetoder som exempelvis att muta spelare. När det kom till hur agenter konstruerar legitimitet handlar det huvudsakligen om att skapa tillit från andra aktörer i fotbollssverige. Detta görs främst genom att få externa godkännanden från andra aktörer inom fotbollen. Utöver detta handlade det om att följa den reglering som finns och hålla sig borta från allt som kan associeras med den mörkare sidan av agentbranschen. / The purpose of this thesis is to clarify what a football agent does in Sweden and describe how legitimacy is created in an industry that is associated with crime and a lack of transparency. Qualitative interviews have been used to answer the two main issues that follows: What do football agents do in Sweden and what services do they offer football players and football clubs? And how do football agents construct legitimacy in an industry with a bad reputation? The respondents were picked from three different professions: three footballers, three football agents and three sports directors. The result shows that football agents in Sweden mainly worked with contracts negotiation, professional contact creation, scouting and giving career advice. Some agents even offered their players the opportunity for extra training sessions, match analysis and rehabilitation. The result also shows that some agents in Sweden uses work methods that could be considered unethical, for example giving bribes to players. When it came to how agents constructed legitimacy, it was mainly about creating a trust between themselves and other actors in Swedish football. This was done mostly through gaining external approval from other actors in football. In addition, it was about following the regulations that exist and staying away from anything that can be associated with the shadier side of the football agent industry.

<p>The objectives of this study concerning Swedish players’ transition from junior to senior football were to examine: (1) transition, perceived health, and athletic identity variables, as well as the relationship between them; (2) how transition, perceived health, and athletic identity variables contribute to: (a) healthy sport participation; (b) unhealthy sport participation; (c) quality of adjustment on the senior level of football; (d) life satisfaction. The theoretical frameworks included: the developmental model on transitions faced by athletes; the career transition model; the perceived health and sport/exercise participation model; the circle of health model. The participants (n = 126) were Swedish adolescent football players at local, national or international competitive levels. Three instruments were used in regard of the quantitative approach: the Transition Monitoring Survey; the Perceived Health and Sport Participation Profile; the Athletic Identity Measurement Scale. The transition variables were examined and several relationships were discovered between transition and perceived health variables, and athletic identity. Four multiple regression analyses showed that satisfaction with different spheres of life and coping strategies are significant positive predictors of healthy sport participation. Athletic identity, personal resources, and environmental pressure are significant positive predictors of unhealthy sport participation. In addition, environmental support was revealed to be a significant negative predictor of unhealthy sport participation. Importance of different aspects of sport and satisfaction with sport participation are significant positive predictors of the quality of adjustment on the senior level of sports, whereas importance of different spheres of life and athletic identity are significant negative predictors. Importance of different spheres of life and healthy sport participation are significant positive predictors of life satisfaction. The results are discussed in relation to theoretical frameworks and previous research.</p> / <p>Syftena med föreliggande studie angående svenska spelares övergång från junior till seniorfotboll var att undersöka: (1) övergångs-, upplevd hälsa- och idrottsidentitetsvariabler, såväl som förhållandet mellan dem; (2) hur övergångs-, upplevd hälsa- och idrottsidentitetsvariabler bidrar till: (a) ett hälsosamt idrottsdeltagande; (b) ett ohälsosamt idrottsdeltagande; (c) idrottarnas anpassning till seniornivån i fotboll; (d) livstillfredsställelse. De teoretiska referensramarna inkluderade: the developmental model on transitions faced by athletes; the career transition model; the perceived health and sport/exercise participation model; the circle of health model. Deltagarna (n = 126) bestod av svenska ungdomsfotbollsspelare på lokal, nationell och internationell tävlingsnivå. Tre mätinstrument användes med tanke på den kvantitativa utgångspunkten: Enkäten Karriärövergången från Junior till Senioridrott; Upplevd Hälsa & Idrottsdeltagande Profil; Athletic Identity Measurement Scale. Övergångsvariablerna undersöktes och flera samband upptäcktes mellan övergångs- och upplevd hälsavariabler och idrottsidentitet. Fyra multipla regressionsanalyser visade att tillfredsställelse med olika delar av livet och copingstrategier är positivt signifikanta faktorer som bidrar till ett hälsosamt idrottsdeltagande. Idrottsidentitet, personlighetsfaktorer och tidigare erfarenheter, samt press från omgivningen är positivt signifikanta faktorer som bidrar till ett ohälsosamt idrottsdeltagande. Dessutom så upptäcktes support från omgivningen att vara en negativt signifikant faktor som bidrar till ett ohälsosamt idrottsdeltagande. Hur viktiga olika delar av idrotten är och tillfredsställelsen med idrottsdeltagandet är positivt signifikanta faktorer som bidrar till idrottarens anpassning till seniornivån, då däremot hur viktiga olika delar av livet är och idrottsidentiteten är negativt signifikanta faktorer. Hur viktiga olika delar av livet är och ett hälsosamt idrottsdeltagande är positivt signifikanta faktorer som bidrar till livstillfredsställelse. Resultaten diskuteras i förhållande till de teoretiska referensramarna och tidigare forskning.</p>

The objectives of this study concerning Swedish players’ transition from junior to senior football were to examine: (1) transition, perceived health, and athletic identity variables, as well as the relationship between them; (2) how transition, perceived health, and athletic identity variables contribute to: (a) healthy sport participation; (b) unhealthy sport participation; (c) quality of adjustment on the senior level of football; (d) life satisfaction. The theoretical frameworks included: the developmental model on transitions faced by athletes; the career transition model; the perceived health and sport/exercise participation model; the circle of health model. The participants (n = 126) were Swedish adolescent football players at local, national or international competitive levels. Three instruments were used in regard of the quantitative approach: the Transition Monitoring Survey; the Perceived Health and Sport Participation Profile; the Athletic Identity Measurement Scale. The transition variables were examined and several relationships were discovered between transition and perceived health variables, and athletic identity. Four multiple regression analyses showed that satisfaction with different spheres of life and coping strategies are significant positive predictors of healthy sport participation. Athletic identity, personal resources, and environmental pressure are significant positive predictors of unhealthy sport participation. In addition, environmental support was revealed to be a significant negative predictor of unhealthy sport participation. Importance of different aspects of sport and satisfaction with sport participation are significant positive predictors of the quality of adjustment on the senior level of sports, whereas importance of different spheres of life and athletic identity are significant negative predictors. Importance of different spheres of life and healthy sport participation are significant positive predictors of life satisfaction. The results are discussed in relation to theoretical frameworks and previous research. / Syftena med föreliggande studie angående svenska spelares övergång från junior till seniorfotboll var att undersöka: (1) övergångs-, upplevd hälsa- och idrottsidentitetsvariabler, såväl som förhållandet mellan dem; (2) hur övergångs-, upplevd hälsa- och idrottsidentitetsvariabler bidrar till: (a) ett hälsosamt idrottsdeltagande; (b) ett ohälsosamt idrottsdeltagande; (c) idrottarnas anpassning till seniornivån i fotboll; (d) livstillfredsställelse. De teoretiska referensramarna inkluderade: the developmental model on transitions faced by athletes; the career transition model; the perceived health and sport/exercise participation model; the circle of health model. Deltagarna (n = 126) bestod av svenska ungdomsfotbollsspelare på lokal, nationell och internationell tävlingsnivå. Tre mätinstrument användes med tanke på den kvantitativa utgångspunkten: Enkäten Karriärövergången från Junior till Senioridrott; Upplevd Hälsa &amp; Idrottsdeltagande Profil; Athletic Identity Measurement Scale. Övergångsvariablerna undersöktes och flera samband upptäcktes mellan övergångs- och upplevd hälsavariabler och idrottsidentitet. Fyra multipla regressionsanalyser visade att tillfredsställelse med olika delar av livet och copingstrategier är positivt signifikanta faktorer som bidrar till ett hälsosamt idrottsdeltagande. Idrottsidentitet, personlighetsfaktorer och tidigare erfarenheter, samt press från omgivningen är positivt signifikanta faktorer som bidrar till ett ohälsosamt idrottsdeltagande. Dessutom så upptäcktes support från omgivningen att vara en negativt signifikant faktor som bidrar till ett ohälsosamt idrottsdeltagande. Hur viktiga olika delar av idrotten är och tillfredsställelsen med idrottsdeltagandet är positivt signifikanta faktorer som bidrar till idrottarens anpassning till seniornivån, då däremot hur viktiga olika delar av livet är och idrottsidentiteten är negativt signifikanta faktorer. Hur viktiga olika delar av livet är och ett hälsosamt idrottsdeltagande är positivt signifikanta faktorer som bidrar till livstillfredsställelse. Resultaten diskuteras i förhållande till de teoretiska referensramarna och tidigare forskning.