<p>Svensson, O. (2007), En studie av fotbollsdomarens motivation i ledarskap och hans personliga utveckling. Arbetsvetenskapliga programmet. Högskolan i Halmstad.</p><p>Ur ett sociologiskt perspektiv framstår fotbollsdomarens roll som en konsekvens av samhällsutvecklingen. Fotbollen hör till den typ av riskabla aktiviteter som Goffman, enligt Svensson (2005), i artikeln – Where the action is, menar försvinner när alltmer av risktagande kringgärdas av förbud. Fotbollen erbjuder en miljö präglad av spänning och utlevelse i det trygga välfärdssamhället, där domaren varje match ges tillfälle att demonstrera sina kunskaper och sin förmåga att kontrollera skeendet. Av intervjuerna framgår att fotbollsdomare söker sig till fotbollen just för att uppleva spänning, upprätthålla traditionella ideal, samt att motverka fusk och våld. Detta ger dem tillfälle att kunna leva ut känslor och aggressioner, samtidigt som de måste kunna visa att de kan bemästra stressfulla och känsloladdade situationer, ibland med inslag av våldsamt och aggressivt beteende. Det var bland intervjupersonerna vanligt att de upplevt denna spänning tidigare som aktiva spelare, men sedan valt att bli fotbollsdomare när karriären som spelare eller tränare avslutats. Liknande resultat har påvisats av bland andra Norlander med flera (2001).</p><p>Även om tidigare forskning (Andersson, 1983) visat att två tredjedelar av domarna hade haft för avsikt att sluta var domarna i min undersökning inställda på att fortsätta döma orsaken var att de älskar fotboll. Av intervjuerna framgår att fotbollsdomarna upplevde kontakten med människorna och miljön inom fotbollen som något positivt, samt att man kunde göra karriär och förbättra sig när det gällde att döma fotboll, ur den negativa sidan var våldet, massmedias och funktionärers sätt mot domarna.</p>

Svensson, O. (2007), En studie av fotbollsdomarens motivation i ledarskap och hans personliga utveckling. Arbetsvetenskapliga programmet. Högskolan i Halmstad. Ur ett sociologiskt perspektiv framstår fotbollsdomarens roll som en konsekvens av samhällsutvecklingen. Fotbollen hör till den typ av riskabla aktiviteter som Goffman, enligt Svensson (2005), i artikeln – Where the action is, menar försvinner när alltmer av risktagande kringgärdas av förbud. Fotbollen erbjuder en miljö präglad av spänning och utlevelse i det trygga välfärdssamhället, där domaren varje match ges tillfälle att demonstrera sina kunskaper och sin förmåga att kontrollera skeendet. Av intervjuerna framgår att fotbollsdomare söker sig till fotbollen just för att uppleva spänning, upprätthålla traditionella ideal, samt att motverka fusk och våld. Detta ger dem tillfälle att kunna leva ut känslor och aggressioner, samtidigt som de måste kunna visa att de kan bemästra stressfulla och känsloladdade situationer, ibland med inslag av våldsamt och aggressivt beteende. Det var bland intervjupersonerna vanligt att de upplevt denna spänning tidigare som aktiva spelare, men sedan valt att bli fotbollsdomare när karriären som spelare eller tränare avslutats. Liknande resultat har påvisats av bland andra Norlander med flera (2001). Även om tidigare forskning (Andersson, 1983) visat att två tredjedelar av domarna hade haft för avsikt att sluta var domarna i min undersökning inställda på att fortsätta döma orsaken var att de älskar fotboll. Av intervjuerna framgår att fotbollsdomarna upplevde kontakten med människorna och miljön inom fotbollen som något positivt, samt att man kunde göra karriär och förbättra sig när det gällde att döma fotboll, ur den negativa sidan var våldet, massmedias och funktionärers sätt mot domarna.

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur berörda fotbollslag i senior- och ungdomsserierna har uppfattat lagvärdsarbetet, genom att problematisera och belysa behovet av lagvärdar och vilka effekter som lagen ser av detta arbete. De frågeställningar som vi använde var: Anser berörda lag att det finns ett fortsatt behov av lagvärdar och hur uppfattar lagen själv idén med lagvärdar? Uppnår lagvärdarna sitt syfte, utifrån Stockholms Fotbollförbunds riktlinjer? Är lagvärdsutbildningen tillräcklig, sett utifrån dagens utformning? Har säkerheten runt matcherna förbättrats, i och med införandet av lagvärdar?</p><p>Metod</p><p>Vi har gjort en totalundersökning omfattande samtliga lag som spelar i Stockholms Fotbollförbunds seriesystem och omfattas av kravet på lagvärd. Datainsamling har skett i form av enkät, utformad i samråd med Stockholms Fotbollförbund.</p><p>Resultat</p><p>Majoriteten av de responderande lagen anser att ett fortsatt behov av lagvärd finns. På frågan om lagvärdarna uppfyller sitt syfte, skiftade svaren. Många anser att de uppfyller sitt syfte, dock visade svaren på att många av respondenterna som svarat ja, trots detta inte vet hela innebörden av lagvärdsarbetet. De som är negativa till lagvärdsarbetet tycker i många fall att det är en extra börda som läggs på laget. Resultatet visade vidare att respondenterna i stor utsträckning anser att utbildningen är tillräcklig, samt att effekten av lagvärdsarbetet har inneburit att det blivit lugnare kring de flesta matcher, samtidigt som det inneburit en större förståelse för domarens utsatta roll under match.</p><p>Slutsats</p><p>Vår uppfattning efter genomförd studie var att syftet med lagvärdsarbetet är bra, men att det i praktiken inte uppnår syftet. Åtgärder och förbättringar måste vidtas för att detta arbete skall kunna fungera i framtiden. Förslag på åtgärder är ett tydligt utformat regelverk för lagvärdar och fadderskap där äldre spelare syftar att fungera som goda förebilder för yngre spelare.</p>

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats var att undersöka hur berörda fotbollslag i senior- och ungdomsserierna har uppfattat lagvärdsarbetet, genom att problematisera och belysa behovet av lagvärdar och vilka effekter som lagen ser av detta arbete. De frågeställningar som vi använde var: Anser berörda lag att det finns ett fortsatt behov av lagvärdar och hur uppfattar lagen själv idén med lagvärdar? Uppnår lagvärdarna sitt syfte, utifrån Stockholms Fotbollförbunds riktlinjer? Är lagvärdsutbildningen tillräcklig, sett utifrån dagens utformning? Har säkerheten runt matcherna förbättrats, i och med införandet av lagvärdar? Metod Vi har gjort en totalundersökning omfattande samtliga lag som spelar i Stockholms Fotbollförbunds seriesystem och omfattas av kravet på lagvärd. Datainsamling har skett i form av enkät, utformad i samråd med Stockholms Fotbollförbund. Resultat Majoriteten av de responderande lagen anser att ett fortsatt behov av lagvärd finns. På frågan om lagvärdarna uppfyller sitt syfte, skiftade svaren. Många anser att de uppfyller sitt syfte, dock visade svaren på att många av respondenterna som svarat ja, trots detta inte vet hela innebörden av lagvärdsarbetet. De som är negativa till lagvärdsarbetet tycker i många fall att det är en extra börda som läggs på laget. Resultatet visade vidare att respondenterna i stor utsträckning anser att utbildningen är tillräcklig, samt att effekten av lagvärdsarbetet har inneburit att det blivit lugnare kring de flesta matcher, samtidigt som det inneburit en större förståelse för domarens utsatta roll under match. Slutsats Vår uppfattning efter genomförd studie var att syftet med lagvärdsarbetet är bra, men att det i praktiken inte uppnår syftet. Åtgärder och förbättringar måste vidtas för att detta arbete skall kunna fungera i framtiden. Förslag på åtgärder är ett tydligt utformat regelverk för lagvärdar och fadderskap där äldre spelare syftar att fungera som goda förebilder för yngre spelare.

Den här uppsatsen belyser hur Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet omskriver fotbollsrelaterat våld i Sverige. I uppsatsen koncentrerar jag mig på kravallerna i matchen mellan Hammarby och Djurgården, som spelades på Söderstadion, den 28 augusti 2006. Syftet med den valda avgränsningen är att utföra en mer fördjupad studie om pressens bemötande av fotbollsrelaterat våld. Den här matchen symboliserar på ett effektfullt sätt de våldsamheter som med jämna mellanrum förekommer i samband med möten mellan rivaliserade lag. Efterspelet till den här matchen har dessutom varit mer omskrivet än någon annan match på svensk mark. För att ge läsarna en inblick i hur sportjournalistiken är beskaffad, och på vilka premisser de utför sitt arbete, kommer jag att använda mig av såväl utländsk, som inhemsk litteratur. David Rowe är sociologiprofessor vid University of Western Sidney (UWS), och har gett ut boken Sport, Culture and the Media: The Unruly Trinity. För att ta del av forskning kring sportjournalistiken ur ett mer svenskt perspektiv, tar jag hjälp av antologin Sport och medier. En introduktion, av Peter Dahlén, professor i medie- och kommunikationsvetenskap. För att skärskåda det fundamentala inom huliganismen redogör jag även för fenomenet huliganism, dess uppkomst, och medlemmarnas egna uppfattningar.

<p>Problemen med våldsamheter kring Stockholmslagens allsvenska fotbollsmatcher ökar, och kostar både klubbarna och samhället miljoner varje år. Samtidigt har publikintresset för allsvenskan minskat under 2008, inte minst i huvudstaden. Vissa hävdar att det finns ett samband mellan ökade problem med fotbollsvåld och fallande publiksiffror. Andra menar att det rör sig om två skilda företeelser. Alla verkar dock överens om att det krävs ett nytänkande kring hur och när elitfotboll ska arrangeras.</p>

Problemen med våldsamheter kring Stockholmslagens allsvenska fotbollsmatcher ökar, och kostar både klubbarna och samhället miljoner varje år. Samtidigt har publikintresset för allsvenskan minskat under 2008, inte minst i huvudstaden. Vissa hävdar att det finns ett samband mellan ökade problem med fotbollsvåld och fallande publiksiffror. Andra menar att det rör sig om två skilda företeelser. Alla verkar dock överens om att det krävs ett nytänkande kring hur och när elitfotboll ska arrangeras.

Denna uppsats hade som syfte att undersöka fotbollshuliganers upplevelse av våld och supporterskap för att få en djupare förståelse för fenomenet huliganism. Detta analyserades med hjälp av teorier om social identitet. Utifrån intervjuer med fyra huliganer kom analysen fram till att huliganerna skapar en norm där de upplever det våld som de själva utför som rätt, eftersom det inte skadar andra människor än de själva. Detta skapade temat Våld under vissa premisser. Utöver detta var två andra teman som framträdde som viktiga Rivalitet och Gemenskap. Det gick att finna att huliganerna skapar en social identitet som bygger på synen på våld som bra när det sker i koppling till sitt supporterskap, och att gemenskapen inom den så kallade huliganfirman och rivaliteten mot andra firmor är av vikt. / This paper has sought to analyze and contribute to an understanding of football hooligans' experiences of supportership and violence. This was done in order to attain a deeper understanding of the phenomena of football hooliganism. The analysis was carried out with theories on social identity. Through interviews with four hooligans, the analysis shows that the hooligans create a norm within their firm where violence is seen as justified when carried out under specific circumstances. This created the theme Violence under certain circumstances. In addition to this, two other themes that emerged from the analysis were Rivalry and A sense of community. It is found that the hooligans create a social identity that is built on their views on violence as justified in connection to their supportership, and that the community within the so-called hooligan firm as well as rivalry towards other firms are important aspects.

The purpose of the present study was to evaluate to what extent executive functioning has an impact on aggressive and violent behavior contextualized within football supporters. The sample consisted of 142 (111 males and 31 females) football supporters, between 16-71 years old (M=34,58, SD=12,53) who, during the 2022 season of the Swedish football league “Allsvenskan” visited at least one game. Results showed an association between aggressive and violent behavior contextualized within football supporters and certain aspects of executive functions, as well as self-control. The association did not significantly differ depending on frequency of game-day attendance, thus indicating the presence of the association for various subgroups of supporters. The results are in line with previous research on the association between executive functions and aggressive and violent behavior. The present study is one of the few studies adopting a bio-/neurological perspective on football violence. Thus indicating that more research is warranted on this specific topic, as well as a need for a re-evaluation of strategies preventing football violence. / Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning exekutiva funktioner hos fotbollssupportrar har en inverkan på aggressivt och våldsamt beteende kontextualiserat inom fotbollen. Urvalet bestod av 142 (111 män och 31 kvinnor) fotbollssupportrar mellan 16–71 år (M=34,58, SD=12,53) som under säsongen 2022 i den svenska fotbollsserien “Allsvenskan” besökte minst en match. Resultaten påpekade en association mellan aggressivt och våldsamt beteende inom fotbollen och särskilda aspekter av exekutiva funktioner samt självkontroll. Associationen skiljde sig inte signifikant beroende på besöksfrekvens vid matcher, vilket pekar på att associationen existerar hos flertalet olika typer av supportrar. Resultaten går i linje med tidigare studier som undersökt associationen mellan exekutiva funktioner och aggressivt och våldsamt beteende. Den aktuella studien är en av få studier som applicerat ett bio-/neurologiskt perspektiv på våld inom fotbollen. Detta pekar på behovet av fortsatt forskning inom ämnet samt ett behov av att omvärdera strategierna ämnade att förhindra våld inom fotbollen.