Bakgrund: Sår på nedre extremiteter är vanligt förekommande, särskilt hos äldre. De sår som inte läkt inom sex veckor räknas som svårläkta och brukar medföra stora lidanden för de drabbade samt stora samhällsekonomiska kostnader. Sårens komplexitet påverkas av bakomliggande sjukdomsfaktorer och diabetespatienter är särskilt utsatta. Kosten är grundläggande för att upprätthålla kroppens livsviktiga funktioner men trots detta används sällan nutritionsbehandling för denna typ av sår. Syfte: Att sammanställa nutritionens betydelse för sår på nedre extremiteter. Metod: En litteraturstudie baserad på 15 kvantitativa empiriska studier om nutritionens betydelse för bensår och/eller diabetiska fotsår. Huvudresultat: Samband identifierades mellan nutritionsstatus och såromfattning där sämre nutritionsstatus ledde till mer allvarliga sår och ökad amputationsrisk. Näringsbrister, framför allt av mikronäringsämnena vitamin C, D, magnesium och zink, uppdagades hos deltagarna. Deltagarnas kost bestod av hög andel kolhydrater och fett medan proteinintaget i många fall var under rekommenderade nivåer. Trots påtaglig undernäring led majoriteten av deltagarna av övervikt eller fetma. Näringstillskott, särskilt av mikronäringsämnen, påskyndade sårläkningsprocessen och gav även förbättrade värden för CRP och glykemisk kontroll. Vikten av vitamin D är speciellt framträdande. Slutsats: Nutritionen har bevisligen stor betydelse för sårutvecklingen. Därför bör patienter med svårläkta sår utredas för eventuella näringsbrister oavsett kroppsvikt. Med individanpassade kostråd och nutritionsinsatser kan patienten bättre stödjas i strävan efter sårläkning genom egenvårdsinsatser. / Background: Ulcers on lower extremities are common, especially among the elderly. Ulcers not healing in six weeks are considered chronic and lead to significant suffering for those affected and substantial socioeconomic costs. Underlying medical factors contribute to ulcer complexity and patients with diabetes are particularly exposed. Nutrition is essential for maintaining and strengthening the body's vital functions. However, nutritional therapy is not as commonly used for lower extremity ulcers as for other wounds. Objective: To compile the significance of nutrition for lower extremity ulcers. Method: A literature review based on 15 quantitative primary studies on the significance of nutrition for leg ulcers and/or diabetic foot ulcers. Main Results: Relationship between nutritional status and ulcer size was identified where poorer nutritional status led to more severe ulcers and increased risk of amputation. Nutritional deficiencies, especially micronutrients vitamin C, D, magnesium, and zinc, were found among the participants. Diets consisted of a high proportion of carbohydrates and fats, while protein intake often was below recommended levels. Most participants were overweight or obese despite apparent malnutrition. Nutritional supplements, especially of micronutrients, accelerated the ulcer healing process and improved values for C-reactive protein (CRP) and glycemic control in controlled studies. The importance of vitamin D was emphasized in this literature review. Conclusion: Nutrition plays a significant role on ulcer development. Patients with chronic ulcers should be screened for potential nutritional deficiencies, regardless of body weight. With individualized dietary advice and nutritional interventions can patients receive better support in efforts for self-care and ulcer healing.

Bakgrund: Diabetessjukdomen är en kronisk sjukdom som drabbar ett stort antal människor världen över. I Sverige drabbas omkring cirka 50 000 människor av diabetessjukdomen rapporterar nationella diabetesregistret. Att leva med diabetes under en längre tid kan medfölja olika komplikationer. En av de är den allvarliga diabetesfotsår, som i sin tur uppkommer av kombinationen av nervskada och dålig blodcirkulation. Femton procent av diabetespatienter utvecklar minst ett fotsår under sjukdomens prevalens. Fotsår som har en lång läkningsprocess kan även leda till amputation. Behandlingen för dessa fotsår involverar olika instanser samt specialistfotteam. I behandlingen kan ingå egenvård, kirurgiska ingrepp, behandling med lokalt negativt tryck och hyperbar syrgasbehandling. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetesfotsår. Metod: Metoden har genomförts som en litteraturöversikt vilket bygger på kvalitativ och kvantitativ vetenskaplig forskning. Databaserna som CINAHL Complete och Medline användes för att samla ihop materialet till den har arbetet. Bestämmande sökorden relaterad till ämne användes i både databaserna för att kunna få de lämpliga artiklarna till syftet. Noggrann analys utfördes av artiklarna och slutligen belystes fyra huvudkategorier i resultatet. Resultat: Arbetets resultat presenteras i fyra huvudkategorier som är: Fysiska smärtan, inre känslor, bristande kunskap och begränsningar av livssituationen. Inom den första kategorin framkom att patienterna upplevde smärta vid sömn, när de går, när de står men också smärta från själva såret med mera. Den andra beskriver att patienter med diabetesfotsår upplever en hel del negativa känslor i olika sammanhang. Tredje kategorin omfattar bristande kunskap kring fotsåren men också mötet med vårdpersonalen. Till sist framkom livsbegränsningar som handlar om utförande av vardagliga aktiviteter, begränsningar i sociala sammanhang och arbetsmiljön. Men också svårigheter när det gäller socioekonomiska området. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Katie Erikssons caritativa teori kring lidande, hälsa och vårdande. / Background: Diabetic disease is a chronic disease affecting a large number of people worldwide. In Sweden, about 50,000 people suffer from diabetes, reports the National Diabetes Register. Living with diabetes for an extended period of time can come with various complications. One of them is the severe diabetic foot ulcer, which in turn arises from the combination of nerve damage and poor blood circulation. Fifteen percent of diabetic patients develop at least one foot ulcer during the prevalence of the disease. Foot ulcers that have a long healing process can also lead to amputation. The treatment for these foot ulcers involves various instances as well as specialist foot teams. The treatment can include self-care, surgical procedures, treatment with local negative pressure and hyperbaric oxygen therapy. Aim: The purpose is this study is to describe patient´s experiences of living with diabetes foot ulcers. Method: The method has been carried out as a literature review which is based on qualitative and quantitative scientific research. The databases such as CINAHL Complete and Medline were used to collect the material until it has worked. Determined keywords related to topic were used in both databases in order to get the appropriate articles for the purpose. A thorough analysis was carried out of the articles and finally four main categories were highlighted in the result. Results: The results of the work are presented in four main categories which are: Physical pain, inner feelings, lack of knowledge and limitations of the life situation. Within the first category, it emerged that patients experienced pain during sleep, when they walk, when they stand, but also pain from the wound itself and more. The second describes that patients with diabetes foot ulcers experience a lot of negative emotions in different contexts. The third category includes a lack of knowledge about the foot ulcers but also the meeting with the health care staff. Finally, life constraints emerged, which are about the execution of everyday activities, restrictions in social contexts, working environment and difficulties in the socio-economic field. Discussion: The result is discussed based on Katie Eriksson's charitable theory of suffering, health and caring.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att både långvarig sjukdom men även sår kan leda till svårigheter att leva sitt liv som tidigare. En sådan sjukdom är diabetes. Diabetes är vanligt förekommande i hela världen. En av de allvarligaste komplikationerna till följd av diabetes är fotsår. Livskvalitet är ett begrepp som kan användas för att utvärdera personers upplevelser. Syfte: Syftet var att undersöka personers upplevelser av att leva med diabetesrelaterade fotsår och hur dessa påverkar den självskattade livskvaliteten. Metod: Litteraturöversikt med både kvalitativa och kvantitativa studier. Analys av kvalitativa studier med manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman och kvantitativa studier med integrativ analys enligt Friberg. Resultat: Detta arbete visade att diabetesrelaterade fotsår ökade personers behov av stöd från omgivningen, både från familj och vården. Fotsåren försämrade personernas livskvalitet samt gav även upphov till negativa känslor som ångest, nedstämdhet och rädsla. Diskussion: Det är viktigt att distriktssköterskan finns som ett stöd och ger information till personer med fotsår. Nedsatt livskvalitet ökar risken för ytterligare sjukdomstillstånd. Ett bra arbetssätt vid behandling av diabetesrelaterade fotsår är ett multidisciplinärt fotteam. Negativa känslor kan påverka sårläkning på ett negativt sätt. Slutsats: Inom vården bör mer fokus läggas på att se hela personen och inte endast fokusera på det somatiska måendet. / Background: Previous research shows that both long-term illness but also ulcers can lead to difficulties living their lives as previously. One such disease is diabetes. Diabetes is common throughout the world. One of the most serious complications due to diabetes is foot ulcers. Quality of life is a concept that can be used to evaluate people's experiences. Aim: The aim was to investigate person’s experiences of living with diabetes-related foot ulcers and how these affect the self-rated quality of life. Method: Literature review including both qualitative and quantitative studies. Qualitative studies analysed with manifest content analysis according to Graneheim and Lundman and quantitative studies with integrative analysis according to Friberg. Results: This work showed that diabetes-related foot ulcers increased person's need for support from their surroundings, from both family and healthcare.The foot ulcers reduced person's quality of life and also gave rise to negative emotions such as anxiety, depression and fear. Discussion: It’s important that the district nurse is available as a support and provides information to people with foot ulcers. Reduced quality of life increases the risk of further illness. A multidisciplinary foot team is a good way of working with diabetes-related foot ulcers. Negative emotions can affect ulcer healing in a negative way. Conclusion: Healthcare should focus more on perceiving the whole person and not just focusing on the somatic symptoms. / <p>Datum för godkännande: 2021-11-01</p>

Bakgrund: Studier visar att framtiden för vården är personcentrerad och sjuksköterskor bör möta människor i ett hälsoorienterat perspektiv. Egenvårdsråd bör anpassas efter personen med diabetessjukdom och sjuksköterskan skall ta hänsyn till skillnader i synen på hälsa och sjukdom. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av preventiva åtgärder för att minska risken för fotsår hos personer med diabetes mellitus typ II. Metod: Kvalitativ intervjustudie där tio halvstrukturerade intervjuer genomfördes. Materialet transkriberades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultaten presenteras i två kategorier: förväntningar på sjuksköterskan och stöd till personen med diabetes. Förväntningar på sjuksköterskorna var att eftersträva att se personen bakom diabetessjukdomen och att fokusera på det mätbara. De skall eftersträva att möta individen där den befinner sig och eftersträva goda relationer. Det är genom goda relationer som egenvårdsråden lättare kan implementeras och fotsår förhindras, detta presenteras i subkategorin egenvårdsråd, som ligger under kategorin stöd till personer med diabetes. Detta för att minska lidande för individen samt undvika höga samhällskostnader. Sjuksköterskor har goda avsikter med sin omvårdnad och undervisning. Sjuksköterskorna såg fördel i motiverande gruppundervisning för att nå ut till flera personer samtidigt och erbjuda dem möjlighet att utbyta erfarenheter. Sjuksköterskorna upplevde att de hade instanser att vända sig till och kontakter med samarbetspartners är en självklarhet inom diabetesvården idag. Slutsats: Resultaten av denna studie visar att sjuksköterskor i primärvården kan förebygga fotsår genom att leva upp till förväntningar som finns på dem och att se personen bakom diabetessjukdomen genom att erbjuda sin breda kompetens, motiverande gruppundervisning, egenvårdsråd och kontakt med samarbetspartners. / Background: Studies show that the future of health care is person-centeredness and nurses should meet people in a health-oriented perspective. Self-care should be adapted to the person with diabetes and nurses should take differences in views regarding health and disease into account. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences of preventive measures to reduce the risk of foot ulcers in people with diabetes mellitus type II. Method: Ten qualitative semi-structured interviews were conducted. The material was transcribed and analyzed using qualitative content analysis. Results: The results are presented in two categories: expectations on the nurse and support to the person with diabetes. Expectations of the nurses was to strive to see the person behind diabetes and to focus on the measurable. They must strive to meet the individual where it is located and strive for good relationships. It is through good relationships that self-care advice can be more easily implemented and foot ulcers prevented, this is presented in the subcategory self-care, which is located below main category support to person with diabetes. This is to reduce suffering for the individuals and avoid high costs for the society. Nurses had good intentions with their care and teaching. The nurses saw advantage in motivating groups by reaching out to several people at the same time and offer them the opportunity to exchange experiences. Nurses felt that they had the ability to turn to instances and contacts with partners is obvious in diabetes care today. Conclusion: The results of this study show that nurses in primary care can help prevent foot ulcers through living up to the expectations placed on them by seeing the person behind diabetes and to offer its wide expertise, motivation work, self-care and cooperation with partners.

Bakgrund: Ben- och fotsår förutses öka i världen då människor lever längre. Sårsmärta är vanligt förekommande hos patienter som har svårläkta ben- och fotsår och kan behandlas på olika sätt. Distriktssköterskor inom hemsjukvården har ett komplext ansvar för dessa patienter.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av smärtbehandling till patienter med svårläkta ben- och fotsår inom hemsjukvården. Metod: Tre hemsjukvårdsenheter med total 14 deltagare intervjuades. Intervjuarna har genomförts i en kommun i södra Sverige och analyserats enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys med manifest ansats.  Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier: Kompetens påverkar möjlighet till smärtbedömning i hemmet, Vikten av tillämpning av olika strategier för smärtbehandling i hemmet och Organisatoriska behov i hemsjukvården. Det framkom att distriktssköterskors kompetens påverkade bedömning av sårsmärta i hemmet. Distriktssköterskorna använde olika strategier för smärtbehandling vid ben- och fotsår. De påtalade även vikten av att ha rätt organisatoriska förutsättningar för att kunna bedriva en säker vård i patienternas hem. Slutsats: Vid smärtbedömning behövs bland annat användning av smärtskattningsinstrument. Distriktssköterskor behöver ha kunskap och möjlighet att använda olika behandlingsstrategier för smärtlindring. Det behövs även tydliga rutiner och gemensamma riktlinjer i arbetet med smärta vid svårläkta ben- och fotsår inom hemsjukvården. / Background: Leg and foot ulcers are expected to increase in the world as people live longer. Ulcer pain is common in patients who have difficult-to-heal leg and foot ulcers and can be treated in different ways. District nurses in home care service have a complex responsibility for these patients. Aim: The aim of the study was to describe district nurses' experiences of pain management for patients with difficult-to-heal leg and foot ulcers in home care service. Method: Three home care service units with a total of 14 participants were interviewed. The interviews were conducted in a municipality in southern Sweden and analyzed according to Graneheim and Lundman's content analysis with a manifest approach. Results: The results are presented in three categories: Competence affect the possibility of pain assessment at home, The importance of applying different strategies for pain management at home and Organizational needs in home care service. It was found that the competence of district nurses influenced the assessment of wound pain in patients' homes. The district nurses used different strategies for pain management of leg and foot ulcers. They also emphasized the importance of having the right organizational conditions to be able to provide safe care in patients' homes. Conclusion: When assessing pain, the use of pain assessment instruments is required, among other things. District nurses need to have the knowledge and ability to use different treatment strategies for pain relief. There is also a need of clear routines and common guidelines in the work with pain in difficult-to-heal leg and foot ulcers in home care service.

Bakgrund: Diabetes mellitus är en kronisk sjukdom som ökar över hela världen. De drabbade individerna får diabetesrelaterade komplikationer som uppkommer vid sjukdomen, bland annat fotkomplikationer såsom fotsår som är vanligt förekommande. Komplikationerna leder till stort lidande för personen. Förutom att det leder till lidande för personen så medför det stora kostnader för hälso- och sjukvården. Uppkomst av fotsår kan motverkas och förhindras genom kunskap och utbildning. Syfte: Författarna vill i denna litteraturstudie belysa diabetespatienters behov av kunskap och undervisning gällande primär prevention av fotsår. Metod: Studien har utförts som en kvalitativ litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar har inkluderats. Artiklarna söktes via de två databaserna PubMed och CINAHL. De inkluderande artiklarna var med kvalitativ ansats. Resultatet av artiklarna bearbetades, analyserades, kvalitetsgranskades och sammanställdes. Resultat: Resultatet framfördes genom två huvudkategorier som är egenvårdsåtgärder och patientutbildning. Genom egenvård är patienterna delaktiga i sin vårdplan. Informationen av egenvårdsåtgärder ska inkluderas i första informationsmötet med patienten. I patientutbildning ges den information och rådgivningen som behövs för att patienten ska kunna hantera sin sjukdom. Dessutom leder patientutbildning till motivation och bättre hälsofrämjande vanor. Konklusion: För att fotsår ska undvikas bör patienten ha kunskaper om vilka komplikationer diabetes kan orsaka. Genom att ha en tydlig bild om hur komplikationerna förhindras leder det till förbättrad omhändertagandet av fötterna. Kommunikationen mellan patienten och vårdpersonalen är en avgörande faktor för hur väl informationen nås fram. / Background: Diabetes mellitus is a chronic disease that is on the rise worldwide. The affected individuals get diabetes-related complications that arise from the disease, including foot complications that are common. The complications lead to great suffering for the person. In addition to suffering for people, it also entails huge costs for health care. The onset of foot ulcers can be counteracted and prevented through knowledge and education. Purpose: In this literature study, the authors want to shed light on diabetic patients' need for knowledge and education regarding the primary prevention of foot ulcers. Method: The study was conducted as a qualitative literature study where ten scientific articles have been included. The articles were searched through the two databases PubMed and CINAHL. The included articles were with a qualitative approach. In the background, both qualitative and quantitative articles were included. Only qualitative articles were included in the results. The results of the articles were processed, reviewed and compiled. Results: The results were presented through two main categories, which are self-care measures and patient education. Through self-care, patients are involved in their care plan. The information of self-care measures must be included in the first information meeting with the patient. In patient education, the information and advice need to enable the patient to manage that their illness is provided. In addition, patient education leads to motivation and better health-promoting habits. Conclusion: To avoid foot ulcers, the patient should have knowledge of what complications diabetes can cause. By having a clear picture of how the complications are prevented, it leads to improved care of the feet. The communication between the patient and the care staff is a decisive factor in how well the information is obtained.

Bakgrund: Diabetes drabbar allt fler människor och utgör ett hot mot folkhälsan. Följdsjukdomar som fotkomplikationer är vanliga. Fotsår resulterar i sänkt livskvalitet för personen som drabbas och ger ökade samhällskostnader. Regelbunden fotundersökning förebygger fotsår och utgör en rekommenderad intervention. Trots existerande riktlinjer är det skillnader i genomförandet av fotundersökningen vilket skapar ojämlik vård. I ett projekt har ett formulär baserat på riktlinjerna för fotundersökning utarbetats med syfte att underlätta och säkerställa en årlig fotundersökning med grund i evidens. Syfte: Att utvärdera vårdpersonals erfarenheter av att arbeta enligt ett formulär för strukturerad fotundersökning hos patienter med diabetes. Metod: Kvalitativ innehållsanalys utifrån Graneheim och Lundman. Studien är en del av ett projekt ” Optimerat omhändertagande av personer med diabetes och fotkomplikation” med Västra Götalandsregionen som forskningshuvudman. Semistrukturerade intervjuer genomför dessom fokusgruppintervjuer samt som enskilda intervjuer. Totalt inkluderades åtta informanter av olika yrkestillhörighet vilka intervjuades angående sina erfarenheter av formuläret i kliniskpraxis. Resultat: Formuläret underlättade arbetet vid fotundersökningen genom ökad tydlighet, struktur och överblick. Formuläret kunde bidra till att likrikta fotundersökningen eftersom skillnader i arbetssätt synliggjordes. Vid fotsår upplevdes riskkategorierna som motsägelsefulla. Osäkerhet framkom angående definitioner av exempelvis förhårdnader och svårläkta sår. Förhoppningarna var att ett införande i digitalt journalsystem skulle underlätta dokumentationen och synliggöra fotundersökningen, med ökad tillgänglighet för alla berörda. Slutsats: Formuläret fungerar väl som stöd och beslutsunderlag i det preventiva arbetet med fotundersökningen och kan komma att bidra till likriktning av fotundersökningen enligt gällanderiktlinjer och därmed bidra till en säkrare och mer jämlik vård. / Background: Diabetes is a growing threat to public health. Secondary diseases like footcomplications are common. Foot ulcers affect individual’s quality of life and are a great cost to society. Regular foot examination prevents foot ulcers and is a recommended intervention. Despite existing guidelines there are differences in the execution of the foot exam which causes care inequality. A structured foot exam form based on the guidelines was developed in a project. The aim was to facilitate the foot exam and contribute to a uniform execution. Aim: To assess health care workers experiences of working with a structured foot exam form for patients with diabetes Method: Qualitative content analysis based on Graneheim and Lundman. The study is part of a larger project entitled “Optimized care of persons with diabetes and foot complications” with Västra Götalands region as responsible authority. Semi structured interviews were held in a focus group and individually with eight informants of different professions who were interviewed regarding their experiences of working with the form in clinical practice. Results: Experiences of working with the form were that it simplified the foot exam by giving itan overview and clear structure. Using the form made apparent differences in work routines between individuals. It was believed that by implementing the form routinely that it would contribute to a more uniform execution. When the patient had foot ulcers the risk categories were perceived as contradictory. There was an uncertainty about the definition of for example chronic ulcers and callosities. The hope was that the future digital format would simplify documentation and elucidate the foot exam as well as contribute to accessibility for all concerned. Conclusion: The foot exam form works well as a support during the preventative foot exam, gives a basis for decision making and could contribute to a uniform, safer foot exam with more care equality that is consistent with the current guidelines.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Smärta vid svårläkta ben- och fotsår är ett vanligt förekommande problem som ofta är underbehandlad. Smärta påverkar sårläkningen negativt och är ett komplext hälsoproblem. Smärta kan ses utifrån olika dimensioner vilka påverkar personen på olika sätt. <strong>Syfte:</strong> Syftet var att beskriva hur personer upplever smärta vid svårläkta ben- och fotsår. <strong>Metod:</strong> En allmän litteraturstudie baserad på kvalitativa empiriska studier. <strong>Resultat:</strong> De olika upplevelserna av smärta delades in i tre huvudkategorier; upplevelser av konstant smärta, upplevelser av oförståelse samt upplevelser av själslig smärta. Det framkom att personer med svårläkta ben- och fotsår upplever konstant smärta och hur den konstanta smärtan påverkade vardagen. Oförståelse från närstående och vårdpersonal ledde till frustration och påverkade självkänslan negativt. Själslig smärta framträdde i form av hopplöshet, ångest, skuld och skam samt ett förändrat socialt liv. <strong>Slutsats: </strong>Sjuksköterskan bör identifiera de olika dimensionerna av smärta som skapar en ond cirkel vid svårläkta ben- och fotsår. Sjuksköterskan bör ha en helhetssyn och försöka bryta den onda cirkeln av konstant smärta, hopplöshet och oförståelse.</p> / <p><strong>Background: </strong>Pain in hard-to-heal leg- and foot ulcers is a problem of frequent occurrence and is often under-treated. Pain affects the wound healing negatively and is a complex health problem. There are different dimensions of pain which affects the person in various ways. <strong>Aim:</strong> The aim of the study was to describe the personal experience of pain in hard-to-heal leg- and foot ulcers. <strong>Method:</strong> A literature review based on qualitative empirical studies. <strong>Results: </strong>The different experiences of pain were divided into three head categories; experiences of constant pain, experiences of incomprehension and experiences of emotional pain. The result showed that persons with hard-to-heal leg- and foot ulcers experienced constant pain and how it influenced the every-day-living. Incomprehension was experienced from relatives and health professionals and led to experiences of frustration. Incomprehension had a negative impact on the self-esteem. Emotional pain was illustrated by experiences of hopelessness, guilt and shame, anxiety and changed social life. <strong>Conclusions: </strong>The nurse should identify the different dimensions of pain that creates a vicious circle of pain with hard-to-heal leg- and foot ulcers. The nurse should have a holistic view and try to break the vicious circle of constant pain, hopelessness and incomprehension.</p>

Bakgrund: Smärta vid svårläkta ben- och fotsår är ett vanligt förekommande problem som ofta är underbehandlad. Smärta påverkar sårläkningen negativt och är ett komplext hälsoproblem. Smärta kan ses utifrån olika dimensioner vilka påverkar personen på olika sätt. Syfte: Syftet var att beskriva hur personer upplever smärta vid svårläkta ben- och fotsår. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på kvalitativa empiriska studier. Resultat: De olika upplevelserna av smärta delades in i tre huvudkategorier; upplevelser av konstant smärta, upplevelser av oförståelse samt upplevelser av själslig smärta. Det framkom att personer med svårläkta ben- och fotsår upplever konstant smärta och hur den konstanta smärtan påverkade vardagen. Oförståelse från närstående och vårdpersonal ledde till frustration och påverkade självkänslan negativt. Själslig smärta framträdde i form av hopplöshet, ångest, skuld och skam samt ett förändrat socialt liv. Slutsats: Sjuksköterskan bör identifiera de olika dimensionerna av smärta som skapar en ond cirkel vid svårläkta ben- och fotsår. Sjuksköterskan bör ha en helhetssyn och försöka bryta den onda cirkeln av konstant smärta, hopplöshet och oförståelse. / Background: Pain in hard-to-heal leg- and foot ulcers is a problem of frequent occurrence and is often under-treated. Pain affects the wound healing negatively and is a complex health problem. There are different dimensions of pain which affects the person in various ways. Aim: The aim of the study was to describe the personal experience of pain in hard-to-heal leg- and foot ulcers. Method: A literature review based on qualitative empirical studies. Results: The different experiences of pain were divided into three head categories; experiences of constant pain, experiences of incomprehension and experiences of emotional pain. The result showed that persons with hard-to-heal leg- and foot ulcers experienced constant pain and how it influenced the every-day-living. Incomprehension was experienced from relatives and health professionals and led to experiences of frustration. Incomprehension had a negative impact on the self-esteem. Emotional pain was illustrated by experiences of hopelessness, guilt and shame, anxiety and changed social life. Conclusions: The nurse should identify the different dimensions of pain that creates a vicious circle of pain with hard-to-heal leg- and foot ulcers. The nurse should have a holistic view and try to break the vicious circle of constant pain, hopelessness and incomprehension.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av vad som underlättade och hindrade evidensbaserad vård av ben- och fotsår inom primärvården. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor. Samtliga arbetade på hälsocentraler i södra Hälsingland. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Som teoretisk referensram användes PARIHS modellen. Huvudresultat: I studien framkom olika faktorer som underlättar respektive hindrar distriktssköterskor inom primärvården att arbeta efter en rutin för ben- och fotsår. Det som underlättade var ett välfungerande teamarbete på arbetsplatsen, att rutinen var anpassad så att den var lätt att arbeta efter och att den fanns lättillgänglig i datasystemet, specifik kunskap om sårvård och ett engagemang för patienten och för ämnet sårvård samt att patienten behöver stöd och utbildning för att kunna medverka i vården. Det som hindrade var bristande förståelse och engagemang från chef och kollegor, svårigheter att motivera patienterna till att medverka till behandling samt att journalsystemet inte var anpassat efter ben- och fotsårsrutinen. Slutsats: I studien framkom olika faktorer som underlättade och hindrade distriktssköterskor att använda sig av evidensbaserad vård av ben- och fotsår i det dagliga arbetet. Det som påverkade distriktssköterskornas användning av rutinen var i störst utsträckning faktorer i omgivningen. För att underlätta för distriktssköterskor att kunna arbeta enligt evidensbaserad sårvård måste ansträngningar göras för att undanröja hinder. PARIHS modellen kan användas som stödjande verktyg före, under och efter implementeringsprocessen. / Purpose: The purpose of the study was to describe district nurses' experiences of the facilitating and preventative factors that influence the use of evidence-based wound care in primary healthcare. Method : A qualitative interview study with semi-structured interviews was conducted with eight district nurses. All worked at health centers in southern Hälsingland. The interviews were transcribed and analyzed by qualitative content analysis. As a theoretical reference frame, the PARIHS model was used. Main outcome : The study revealed different factors that facilitate or prevent district nurses in primary healthcare to work for a routine for leg and foot ulcers. What facilitated was a well-functioning team work at the workplace, that the routine was adapted so that it was easy to work after and was easily accessible in the computer system, specific knowledge about wound care and commitment to the patient and on the subject of wound care and that the patient needs support and education to be able to participate in healthcare. What was prevented was insufficient understanding and commitment from the boss and colleagues, difficulty in motivating patients to participate in treatment and that the journal system was not adapted to the leg and foot routine. Conclusion : The study identified various factors which facilitated and prevented district nurses from using evidence-based care of leg and foot ulcers in their daily work. What influenced the use of the routine by district nurses was to the greatest extent factors in the environment. In order to facilitate district nurses to work according to evidence-based wound care, efforts must be made to eliminate obstacles. The PARIHS model can be used as a supporting tool before, during and after the implementation process.