<p>Har övergången från det förmoderna samhället till det moderna bara inneburit positiva framsteg? Uppsatsen fokuserar framförallt på sociologiska författare som gör gällande att moderniteten bland annat har resulterat i att individer i större utsträckning än tidigare upplever en meningsförlust. En del av dessa författare anser att bristen på mening indirekt kan relateras till den tilltagande arbetsdelningen. Arbetsdelningen ger nämligen upphov till strukturella såväl som kulturella förändringar, och dessa förändringar ger i sin tur upphov till olika former av upplevd meningsförlust. De områden som påverkas av arbetsdelningen och som behandlas i denna uppsats är rollernas differentiering, gemenskapernas urvattning, kunskapernas fragmentering, samt relativismens och pluralismens effekter på det som tidigare ansetts vara givet och självklart.Roller och gemenskap är strukturella fenomen, medan kunskap och relativism är fenomen på det kulturella planet. I tidigare samhällen har kulturen givit legitimitet åt strukturen. Detta innebar bland annat att religion och tradition tilldelade alla individer en plats och förklarade varför världen ser ut som den gör. Problemet i det moderna samhället tycks vara att den moderna kulturen inte bara misslyckas med att legitimera den nya strukturen, utan att den dessutom bidrar till att underblåsa känslan av meningslöshet.</p>

<p>En fallstudie inom sjukvården har genomförts där fokus legat på hur informations- och kommunikationsteknik (IKT) såsom</p><p>datorer och telefoner, skapar avbrott för personalen samt hur och om denna fragmentering av arbete kan undvikas. Tidigare</p><p>forskning om fragmenterat arbete har ofta fokuserat på tid och frekvens för avbrott, denna studie vill bryta med det</p><p>perspektivet. Det huvudsakliga datainsamlandet har bestått av 17 observationstillfällen med situerade intervjuer vid två</p><p>kirurgiska vårdavdelningar och en mottagning. Materialet har analyserats och nio brukskvaliteter har tagits fram för att</p><p>beskriva arbetet. Dessa brukskvaliteter har sedan kopplats till fragmentering och hur denna kan motverkas. De huvudsakliga</p><p>slutsatserna av studien är att IKT medverkar till en fragmentering av arbetet men att denna går att motverka. Motverkande</p><p>av fragmentering kan ske på ren interaktionsnivå men också på verksamhets- och organisationsnivå, där bland annat regler</p><p>för hur kommunikationen ser ut och hur IKT tas fram är viktiga. Studien visar på att en naiv användarcentrering vid</p><p>utveckling av IKT kan ge upphov till fragmenterat arbete för personerna som direkt och indirekt berörs av systemet.</p><p>Förutsättningarna för att skapa ett helhetsperspektiv med hjälp av tillgänglig, delad och portabel information har även visat</p><p>sig viktiga. Uppsättande av gränser mellan olika aktiviteter kan ifrågasättas och avbrott kan ha både positiva och negativa</p><p>aspekter. Det är alltså varken önskvärt eller möjligt att motverka alla typer av avbrott.</p>

Har övergången från det förmoderna samhället till det moderna bara inneburit positiva framsteg? Uppsatsen fokuserar framförallt på sociologiska författare som gör gällande att moderniteten bland annat har resulterat i att individer i större utsträckning än tidigare upplever en meningsförlust. En del av dessa författare anser att bristen på mening indirekt kan relateras till den tilltagande arbetsdelningen. Arbetsdelningen ger nämligen upphov till strukturella såväl som kulturella förändringar, och dessa förändringar ger i sin tur upphov till olika former av upplevd meningsförlust. De områden som påverkas av arbetsdelningen och som behandlas i denna uppsats är rollernas differentiering, gemenskapernas urvattning, kunskapernas fragmentering, samt relativismens och pluralismens effekter på det som tidigare ansetts vara givet och självklart.Roller och gemenskap är strukturella fenomen, medan kunskap och relativism är fenomen på det kulturella planet. I tidigare samhällen har kulturen givit legitimitet åt strukturen. Detta innebar bland annat att religion och tradition tilldelade alla individer en plats och förklarade varför världen ser ut som den gör. Problemet i det moderna samhället tycks vara att den moderna kulturen inte bara misslyckas med att legitimera den nya strukturen, utan att den dessutom bidrar till att underblåsa känslan av meningslöshet.

Studien syftar till att testa teorier om effekter av habitatstorlek, konnektivitet, områdesskydd, habitatmängd och fragmentering på enskilda arters förekomstmönster, samt undersöka existensen av fragmenteringströskel och utdöendetröskel. Förekomstdata för revlummer Lycopodium annotinum och mattlummer Lycopodium clavatum har insamlats i 61 skogsfragment utspridda i 10 kartrutor à 2,5×2,5 km i landskapet Södermanland. I vardera skogsfragment undersöktes en yta om 500m2. Revlummer förekom i 13 och mattlummer i 10 av de undersökta skogsfragmenten. I 7 kartrutor förekom revlummer i minst 1 skogsfragment, för mattlummer var motsvarande siffra 8 kartrutor. Resultaten visar att habitatstorlek har en signifikant positiv effekt på förekomst av revlummer och mattlummer samt att konnektivitet har en signifikant positiv effekt på förekomst av mattlummer. Områdesskydd, habitatmängd och fragmentering i landskapet har ingen påvisad effekt på förekomst av dessa arter och ingen fragmenteringströskel eller utdöendetröskel har hittats. Dessa resultat indikerar att ett bevarande av skogsfragment med stor storlek och hög konnektivitet är viktigt för de undersökta arternas fortsatta livskraft. / The aim of this study is to test theories of the effects of habitat size, connectivity, area protection, habitat amount and fragmentation on the occurrence of single species, plus examining the existence of a fragmentation threshold and an extinction threshold. Occurrence of stiff clubmoss Lycopodium annotinum and stag’s-horn clubmoss Lycopodium clavatum was examined in 61 forest fragments scattered over 10 large 2,5×2,5 km plots, located in the county of Stockholm in Sweden. In each forest an area covering 500m2 was searched for the two species. Lycopodium annotinum occured in 13 and L. clavatum in 10 of the investigated fragments. Lycopodium annotinum occurred in at least 1 fragment in 7 large plots, 8 large plots was the corresponding number for L. clavatum. The results showed a significant positive effect of habitat size on the occurrence of both species and a significant positive effect of connectivity on the occurrence of Lycopodium clavatum. Area protection, habitat amount and fragmentation had no observed effect on the occurrence of these species, and no fragmentation threshold or extinction threshold was found. These results indicate the importance of preserving large forest fragments with high connectivity, to assure continued viability of the examined species.

Skyddsvärda träd, speciellt ekar (Quercus spp.), är betydelsefulla både ur ett kulturellt och biologiskt perspektiv. Flera rödlistade arter som finns i Sverige är kopplade till gamla, grova ekar och tyvärr är detta ett habitat som har minskat i Sverige. Fragmentering av ekhabitat har påverkat den biologiska mångfalden hos ek-habitaten negativt. Förändrad markanvändning är en faktor som haft stor betydelse för ekbeståndens förekomst och åldersstruktur. Studier visar att beteshävd främjar utvecklingen av större ekar genom att hålla borta omgivande träd som annars skuggar ekarna. I den här studien har förekomsten av värdefulla ekar i Kalmar kommun återinventerats efter 10-20år. Syftet är att undersöka omsättningen av ekar, och vilka faktorer som påverkar rekryteringen av värdefulla ekar. Värdefulla ekar avser här stora träd med en diameter på minst 1 meter, och deras efterträdare, med en diameter på ³80 cm i brösthöjd. Resultatet visar en nettotillökningen av värdefulla ekar i Kalmar kommun under tidsperioden mellan inventeringarna. Sammanlagt påträffades 133 nya ekar. Av de totalt 222 ekar som noterats i den föregående inventeringen återfanns 215. Av de återfunna hade 24 ekar dött under perioden mellan inventeringarna. En analys av sambandet mellan ljuskonkurrens, mätt som krontäckning, och antalet döda träd visar att dödligheten av ekar ökade med en ökande täckningsgrad i trädskiktet, vilket stödjer att eken är en skuggkänslig art. Dock var ekarnas tillväxt, mätt som ökning av omkretsen, inte störst i de lägsta täckningsgraderna, vilket innebär att fler faktorer har betydelse för trädens tillväxtframgång. / Protected trees, especially oak trees (Quercus spp.), are important from a cultural and biological perspective. Several red listed species found in Sweden are linked to old oaks and unfortunately this is a habitat that has decreased in Sweden. Fragmentation of oak habitat has adversely affected the biodiversity of oak habitat. Changed land use is a factor that has had a major impact on the occurrence and age structure of oak stocks. Studies show that grazing promotes the development of larger oaks by keeping away surrounding trees that might otherwise shade the oaks. In this study, the occurrence of valuable oaks in Kalmar municipality was re-invented after 10-20 years. The purpose is to investigate the turnover of oaks, and what factors affect the recruitment of valuable oaks. Valuable oaks here refer to large trees with a diameter of at least 1 meter, and their successors, with a diameter of ³80 cm in chest height. The result shows a net increase in valuable oaks in the municipality of Kalmar during the time period between the inventories. A total of 133 new oaks were found. Of the total 222 oaks recorded in the previous inventory, 215 were found. Of the recovered, 24 oaks had died during the period between the inventories. An analysis of the relationship between light competition, measured as crown coverage, and the number of dead trees shows that the mortality of oaks increased with an increasing degree of coverage in the tree layer, which supports that the oak is a shade-sensitive species. However, the growth of the oaks, measured as an increase in the perimeter, was not greatest in the lowest coverage ratios, which means that several factors have a bearing on the tree's growth success.

Tidigare forskning har attribuerat fragmenteringen i byggbranschen till effektivitets- och produktivitetsproblem inom byggandet. Den vertikala fragmenteringen avser skedesuppdelningen av den totala byggprocessen; medan den horisontella fragmenteringen avser mångfalden och ansvarsuppdelningen av aktörer i respektive byggskede. BIM (Building Information Modeling) har utifrån olika integrationsaspekter lyfts fram som medel för att överbrygga fragmenteringsproblematiken. Det är i projekteringen, bland arkitekter och andra tekniska konsulter som BIM används som mest i Sverige. Men hur betraktar, förstår och uppfattar användarna i sina roller BIM som integrator av skeden (vertikalled) och aktörer (horisontalled) i en fragmenterad byggbransch? Målet med examensarbetet är att med utgångspunkt från vad litteratur om fragmentering, integration och BIM föreslagit, analysera hur BIM utifrån arkitekters upplevelser och föreställningar kan möta problem grundade i en fragmenterad byggbransch. Mot bakgrund av resultaten diskuteras även vilken betydelse som användningen av BIM som integrator skulle kunna ha, eller få, för arkitektens roll och dess möjliga förändring. Arbetet har en kvalitativ ansats. Inledningsvis genomfördes litteraturstudier med fokus på hur tidigare forskning adresserat byggbranschens fragmentering och BIM som möjlig integrator. Därefter genomfördes en intervjustudie med åtta svenska arkitekter med erfarenhet av att använda BIM i sitt arbete. Under intervjuerna fördes samtal kring hur och i vilken utsträckning som arkitekterna använde sig av BIM och hur de upplevde att BIM påverkat samarbetssituationer mellan dem och andra projektörer, byggentreprenörer och beställare, ur horisontella och vertikala perspektiv. Den så kallade BIM-trappan användes som diskussionshjälpmedel vid genomförandet för att fördjupa samtalen. Resultaten visar att de medverkande arkitekterna upplever att BIM-användningen leder till ökad kommunikation och förståelse, en gemensam orienteringspunkt, överblick, konflikthantering och kontakt med olika aktörer inom byggandet. I litteraturen samlades möjligheter (appliceringsområden) med BIM som integrator, vilka återfanns bland de samlade intervjusvaren. Genom litteraturstudierna identifierades nio fragmenteringsproblem och deras horisontella och vertikala uttrycksformer. Tolkningar av respondenternas beskrivna upplevelser visar att BIM användes och upplevdes bemöta problemet konflikter och klanderkultur i båda fragmenteringsleden: horisontellt genom att delande, utbytande och visuell presentation av information upplevs bidra till en attitydförändring gentemot arkitekter, och vertikalt genom att kollisionskontroll av byggnadskomponenter medfört givande diskussioner med alla projektinvolverade och minskade fel i produktionsskedet. För de övriga åtta problemen förefaller BIM bemöta fragmenteringsproblematiken i horisontalled i större utsträckning än i vertikalled. Resultaten föreslår att en orsak kan vara att arkitekterna inte upplever några tydliga incitament till att använda BIM som integrator i vertikalled, då de inom ramen för sin yrkesroll inte har samma kunskapsutbyte med aktörer i produktionen som de har med aktörer i projekteringen. Ur ett arkitektperspektiv verkar BIM som integrator alltså stötta rollen inom ramen för de förväntningar som finns på rollen idag. Respondenterna tror att BIM kommer att vara en del i utvecklingen av rollen och att BIM-utvecklingen förmodligen kommer att öka i framtiden. Hur rollen kommer att fortsätta utvecklas eller stöttas av BIM i framtiden är dock inget som kan besvaras genom det här examensarbetet. Som förslag på vidare studier kan BIM-användningens betydelse för förändring av arkitektrollen ur ett rollteoretiskt perspektiv undersökas, samt hur andra aktörer i olika skeden av byggprocessen uppfattar BIM som integrator. Kanske kan BIM-användningen även förknippas med förändring av andra yrkesroller? Även en undersökning med arkitekter från länder med annan rollkontext än den svenska hade varit av intresse att undersöka. / Previous research has attributed fragmentation in the construction industry to efficiency and productivity problems in construction. The vertical fragmentation refers to the division of stages within the entire construction process, while the horizontal fragmentation refers to the diversity and division of responsibilities of actors in each construction phase. Based on various integration aspects, BIM (Building Information Modeling) has been presented as a means of bridging the fragmentation problem. It is in the design phase, among architects and other technical consultants, that BIM is used most in Sweden. But how do users in their roles view, understand and perceive BIM as an integrator of phases (vertically) and actors (horizontally) in a fragmented construction industry? The aim of the thesis is to, based on what literature on fragmentation, integration and BIM has presented, analyse how BIM can meet problems grounded in a fragmented construction industry according to architects’ experiences and ideas. In light of the results, the thesis discusses what significance the use of BIM as an integrator could have for the architect's role and its eventual change. The study has a qualitative approach. Initially, literature studies were conducted with a focus on how previous research has addressed the fragmentation of the construction industry and BIM as a possible integrator. Subsequently, an interview study was conducted with eight Swedish architects with experience of using BIM in their work. During the interviews, conversations were held about how and to what extent the architects used BIM, and how they felt that BIM affected collaborative situations between them and other designers, contractors, and clients, from a horizontal and vertical perspective. The so-called BIM-staircase was used as an aid for discussion, to deepen the conversations. The results show that the participating architects feel that the use of BIM leads to increased communication and understanding, a common orientation point, overview, conflict management and contact with various actors in the construction industry. Opportunities (application areas) with BIM as integrator were gathered from the literature, which were found among the collected interview results. The literature studies identified nine fragmentation problems and their horizontal and vertical forms of expression. Interpretations of the respondents' described experiences show that BIM was used and experienced to address the problem of conflict and blame culture in both fragmentation stages: horizontally, the participants experienced sharing, exchange and visual presentation of information which contributed to a change of attitude towards architects, and vertically they experienced that collision control of building components led to fruitful discussions with all project-involved with reduced errors in the production phase as consequence. For the other eight problems, BIM seems to address the fragmentation problems horizontally to a greater extent than vertically. The results suggest that one reason may be that the architects do not experience any clear incentives to use BIM as an integrator vertically, as within the framework of their professional role they do not have the same exchange of knowledge with actors in production as they have with actors in design. From an architect's perspective, BIM as an integrator thus seems to support the role within the framework of the expectations that exist for the role today. The respondents believe that BIM will be part of the development of the role and that BIM development will probably increase in the future. How the role will continue to be developed or supported by BIM in the future, however, is not something that can be answered through this thesis. As a proposal for further studies, the significance of BIM use for changing the architect's role from a role-theoretical perspective can be examined, as well as how other actors at different phases of the construction process perceive BIM as an integrator. Perhaps the use of BIM can also be associated with change in other professional roles? A study with architects from countries with different role contexts than the Swedish one would also be of interest to investigate.

Teorin om “cirkulär ekonomi” (CE) är baserad på att effektivare tillvarata resurser, genom att återanvända material och komponenter inom “cirkulära” system, anses den vara ett alternativ till den linjära produktionsmodellen som har bidragit till dagens miljöproblematik. Det finns dock kritik mot teorin om “cirkulär ekonomi” (CE), den anses vara vag och främst är driven av en teknologisk och ekonomisk agenda, utan tillräcklig hänsyn till de sociala och kulturella faktorer som driver konsumtionen i samhället. Innovationen av elbilar har framstått som en del i lösningen av miljöproblematiken och strävar efter att på sikt bli den nya fordonsnormen i samhället. Trots positiva klimatfördelar utmanas aktörer fortfarande i att skapa incitament för konsumenter att investera i elbilar och främja en mer “cirkulär” fordonsindustri. Genom att analysera cirkulär ekonomi inom en “postmodernistisk kontext” och med användning av “konsumentkulturteori” (eng. “Consumer Culture Theory”, CCT) som en del av studiens ramverk syftar denna uppsats till att ge en djupare förståelse för hur symboliska och kulturella värden påverkar implementeringen av cirkulär ekonomi. Genom att använda elbilar som ett exempel på cirkulär ekonomi studerades konsumenternas bakomliggande drivkrafter till förvärvet. Dessutom genomfördes en noggrann analys av elbilens bidrag till den cirkulära ekonomin för att försöka förstå vad det innebär för en produkt att vara helt “cirkulär”. Genom en kvalitativ forskningsmetod utfördes telefonintervjuer med sju elbilsägare för att utforska deras erfarenheter av elbilar. Resultaten från studien visar att motiven för att investera i elbilar främst härrör från symboliska, tekniska eller ekonomiska faktorer som bidrar till respondenternas sociala status i samhället. Genom att respondenterna baserar valet av konsumtion av elbilar på känslor av lyx eller ekonomiska fördelar, snarare än att konsumtionen baseras utifrån miljömässiga faktorer, har det stärkt uppfattningen att sociokulturella faktorer kan leda till “tröghet” (eng. “inertia”) gällande införandet av den mera resurseffektiva cirkulära ekonomin. Respondenterna anser att elbilen kan bli en del av den cirkulära ekonomin på sikt, men att batterier och återvinning av dessa behöver utvecklas och att den i nuläget har en oklar kontribution till cirkulär ekonomi. / At the core of the theory of the “circular economy” (CE) is efficient resource-management. Effectively reusing material and components in a “circular system” serves as an alternative to the linear production model that has caused environmental concerns. Implementing a “circular economy” (CE) is, however, hampered by criticism since it is too vague a theory, pursuing a technological and economic agenda and therefore not taking into account the many social and cultural factors that drive consumption in society. The innovation of electric cars is seen as a part of the solution to the environmental problems. But even with a positive climate approach, it still seems to be a challenge for actors to create incentives for consumers to start investing in electric cars and move towards a more “circular” car industry. Within the context of postmodernism and “consumer culture theory” (CCT), this thesis focuses on how symbolic and cultural values in consumers affect the implementation of a circular economy. Using electric cars as an example of circular economy production, the thesis aims at investigating what makes consumers purchase an electric vehicle. In the same context, a deeper analysis of the electric cars contribution to the circular economy was conducted to understand what it means for a product to be fully “circular”. By employing a qualitative research methodology, phone interviews were conducted to explore the respondents experience of electrical cars. Findings from this research reveal that the motivation to buy electric cars predominantly stem from symbolic, technical, or economic values that contribute to the respondent’s social status in society. The choice to consume electric cars is driven by needs of luxury or economic benefits rather than environmental concerns. This strengthens the notion that sociocultural factors can lead to inertia regarding the implementation of a more resource-efficient circular economy. The respondents believe that electric cars can make a better contribution to the circular economy in the future, emphasizing the need for more efficient recycling of electric vehicle batteries.

Abstract   Authors:                           Emmy Davidsson and Fredrik Doohan Pehrman Title:                                  What’s on TV tonight? Swedish title:                  Vad är det på tv ikväll? Level:                                BA Thesis in Media and Communication Studies Language:                                             Swedish Number of pages:          53   Aim: The purpose of this study is to chart and explain Swedish high school students’ TV viewing and their attitude towards the TV medium. The aim is also to discuss the students’ views on news and citizenship. The purpose is also to, through the term habitus, explore how the background of a person reflects on their choice of TV content, in what way they watch television and on their purpose of TV viewing. What similarities and differences can we discover in different groups’ TV viewing and attitude towards the TV medium and how can these similarities and differences be explained? Method: The used method is a qualitative method of investigation, divided in three parts. The first part is a TV diary, in which the respondents document different aspects of their TV viewing during a week. The second part of the method is focus groups and the last part is a survey concerning the background environment of the respondents.   Main result: In our study we have determined that Swedish high school students still, in some aspects, watch television in a traditional manner. They mainly watch entertaining content, but the varieties of entertainment vary depending on habitus, especially gender. We have also discovered that TV viewing is fragmented, but also formalized depending on which level; general, group or individual level, we choose to study. The main aspect of habitus that influence the behavior concerning TV viewing is gender, but also other aspects of habitus, for example education and place to live. We have studied a rather homogenous group of students, which result in differences in attitude towards the TV medium, mostly based on gender. However, we have also discovered subtleties in attitude between the different groups of respondents depending on lifestyle and taste. The results concerning TV use and attitude towards television can not alone determine if Swedish high school students are enlightened members of society or not. However, through habitus and the influence of parenthood and schooling, the students gain opportunities to create habits and a behavior surrounding news consumption that will make them take their social responsibility later in life. Program:                          The Program for Information and Communication Studies Location:                          Linnaeus University, Växjö Period:                              March – May 2012 Assessor:                        Magnus Eriksson Examinor:                        Malin Hjorth   Keywords:                       media use · TV · TV viewing · habitus · capital · identity · taste ·                           lifestyle · social responsibility · individualization · fragmentation

Urbanisation is an ever-growing global phenomenon which creates altered environments characterised by increased human habitation, exotic species, impermeable surfaces, artificial structures, landscape fragmentation, habitat loss, and modified energy– and resource pathways. The vulnerable Rand Highveld Grassland vegetation unit in the Tlokwe Municipal area, South Africa, has been extensively degraded and transformed by urbanisation and agriculture. Only 1% of this endangered ecosystem is currently being actively conserved. Grassland fragments in urban areas are considered to be less species rich and less functional than their more “natural” counterparts, and are therefore not a priority for conservation. In this study the effects of landscape matrix quality on intra patch variables, namely plant species diversity and functional diversity, and fine-scale biogeochemical landscape function (as determined by Landscape Function Analysis or LFA) of 30 fragments of the Rand Highveld Grassland vegetation unit were explored. Four urbanisation measures (percentage urban land cover, percentage grass land cover, edge density, and density of people), acting as indicators for patterns and processes associated with urban areas, were calculated for matrix areas with a 500m radius surrounding each selected grassland fragment to quantify the position of each grassland remnant along an urban-to-rural gradient. Using the specific urbanisation measures, the grassland fragments were objectively classified into two classes of urbanisation, namely “rural/peri-urban” and “urban”, to allow for statistical comparisons between intra-patch variables for grassland remnants exposed to similar urbanisation pressures. Plant species composition and diversity were determined in the selected grassland fragments and nine functional traits were described for each species. Plant functional diversity was determined by five functional diversity indices, namely functional richness, evenness, divergence, dispersion, and specialisation. Fine-scale biogeochemical landscape function was determined by executing the LFA method. LFA assesses fine-scale landscape patchiness and 11 soil surface indicators to produce three main LFA parameters (stability, infiltration, and nutrient cycling), which indicates how well a system is functioning in terms of resource conservation and soil processes. Possible relationships between fine-scale biogeochemical landscape function and plant species- and functional diversity were also investigated. NMDS ordinations and basic statistics were used to determine trends and effects within the data. The results indicated that urban grassland remnants had lower mean plant species richness, Shannon species diversity (significantly), and Pielou species evenness than rural/peri-urban grassland fragments. Urban grassland fragments also contained significantly higher percentage of exotic species. Correlations were found between the four urbanisation measures and percentage species of the total species richness possessing certain functional attributes. This indicated that increased urbanisation may influence the species composition and the occurrence of certain plant traits in the selected grassland fragments. Urbanisation seems to have no effect on fine-scale landscape heterogeneity of the selected grassland fragments. Rural/peri-urban grassland fragments had higher infiltration capacity, nutrient cycling potential, and total SSA functionality (although not significantly), which may be ascribed to differences in management practices, such as mowing in urban areas and grazing in rural areas. Rand Highveld Grassland fragments in the urban landscape matrix of Potchefstroom city are just as conservable in terms of plant species diversity and functional diversity, as well as on a biophysical function level involving soil processes than rural/peri-urban grassland fragments. High plant species diversity and the presence of certain plant traits did not contribute to high soil surface stability, infiltration capacity, nutrient cycling potential and total soil surface functioning. / MSc (Environmental Sciences), North-West University, Potchefstroom Campus, 2013

Urbanisation is an ever-growing global phenomenon which creates altered environments characterised by increased human habitation, exotic species, impermeable surfaces, artificial structures, landscape fragmentation, habitat loss, and modified energy– and resource pathways. The vulnerable Rand Highveld Grassland vegetation unit in the Tlokwe Municipal area, South Africa, has been extensively degraded and transformed by urbanisation and agriculture. Only 1% of this endangered ecosystem is currently being actively conserved. Grassland fragments in urban areas are considered to be less species rich and less functional than their more “natural” counterparts, and are therefore not a priority for conservation. In this study the effects of landscape matrix quality on intra patch variables, namely plant species diversity and functional diversity, and fine-scale biogeochemical landscape function (as determined by Landscape Function Analysis or LFA) of 30 fragments of the Rand Highveld Grassland vegetation unit were explored. Four urbanisation measures (percentage urban land cover, percentage grass land cover, edge density, and density of people), acting as indicators for patterns and processes associated with urban areas, were calculated for matrix areas with a 500m radius surrounding each selected grassland fragment to quantify the position of each grassland remnant along an urban-to-rural gradient. Using the specific urbanisation measures, the grassland fragments were objectively classified into two classes of urbanisation, namely “rural/peri-urban” and “urban”, to allow for statistical comparisons between intra-patch variables for grassland remnants exposed to similar urbanisation pressures. Plant species composition and diversity were determined in the selected grassland fragments and nine functional traits were described for each species. Plant functional diversity was determined by five functional diversity indices, namely functional richness, evenness, divergence, dispersion, and specialisation. Fine-scale biogeochemical landscape function was determined by executing the LFA method. LFA assesses fine-scale landscape patchiness and 11 soil surface indicators to produce three main LFA parameters (stability, infiltration, and nutrient cycling), which indicates how well a system is functioning in terms of resource conservation and soil processes. Possible relationships between fine-scale biogeochemical landscape function and plant species- and functional diversity were also investigated. NMDS ordinations and basic statistics were used to determine trends and effects within the data. The results indicated that urban grassland remnants had lower mean plant species richness, Shannon species diversity (significantly), and Pielou species evenness than rural/peri-urban grassland fragments. Urban grassland fragments also contained significantly higher percentage of exotic species. Correlations were found between the four urbanisation measures and percentage species of the total species richness possessing certain functional attributes. This indicated that increased urbanisation may influence the species composition and the occurrence of certain plant traits in the selected grassland fragments. Urbanisation seems to have no effect on fine-scale landscape heterogeneity of the selected grassland fragments. Rural/peri-urban grassland fragments had higher infiltration capacity, nutrient cycling potential, and total SSA functionality (although not significantly), which may be ascribed to differences in management practices, such as mowing in urban areas and grazing in rural areas. Rand Highveld Grassland fragments in the urban landscape matrix of Potchefstroom city are just as conservable in terms of plant species diversity and functional diversity, as well as on a biophysical function level involving soil processes than rural/peri-urban grassland fragments. High plant species diversity and the presence of certain plant traits did not contribute to high soil surface stability, infiltration capacity, nutrient cycling potential and total soil surface functioning. / MSc (Environmental Sciences), North-West University, Potchefstroom Campus, 2013