Urbanisation is an ever-growing global phenomenon which creates altered environments characterised by increased human habitation, exotic species, impermeable surfaces, artificial structures, landscape fragmentation, habitat loss, and modified energy– and resource pathways. The vulnerable Rand Highveld Grassland vegetation unit in the Tlokwe Municipal area, South Africa, has been extensively degraded and transformed by urbanisation and agriculture. Only 1% of this endangered ecosystem is currently being actively conserved. Grassland fragments in urban areas are considered to be less species rich and less functional than their more “natural” counterparts, and are therefore not a priority for conservation. In this study the effects of landscape matrix quality on intra patch variables, namely plant species diversity and functional diversity, and fine-scale biogeochemical landscape function (as determined by Landscape Function Analysis or LFA) of 30 fragments of the Rand Highveld Grassland vegetation unit were explored. Four urbanisation measures (percentage urban land cover, percentage grass land cover, edge density, and density of people), acting as indicators for patterns and processes associated with urban areas, were calculated for matrix areas with a 500m radius surrounding each selected grassland fragment to quantify the position of each grassland remnant along an urban-to-rural gradient. Using the specific urbanisation measures, the grassland fragments were objectively classified into two classes of urbanisation, namely “rural/peri-urban” and “urban”, to allow for statistical comparisons between intra-patch variables for grassland remnants exposed to similar urbanisation pressures. Plant species composition and diversity were determined in the selected grassland fragments and nine functional traits were described for each species. Plant functional diversity was determined by five functional diversity indices, namely functional richness, evenness, divergence, dispersion, and specialisation. Fine-scale biogeochemical landscape function was determined by executing the LFA method. LFA assesses fine-scale landscape patchiness and 11 soil surface indicators to produce three main LFA parameters (stability, infiltration, and nutrient cycling), which indicates how well a system is functioning in terms of resource conservation and soil processes. Possible relationships between fine-scale biogeochemical landscape function and plant species- and functional diversity were also investigated. NMDS ordinations and basic statistics were used to determine trends and effects within the data. The results indicated that urban grassland remnants had lower mean plant species richness, Shannon species diversity (significantly), and Pielou species evenness than rural/peri-urban grassland fragments. Urban grassland fragments also contained significantly higher percentage of exotic species. Correlations were found between the four urbanisation measures and percentage species of the total species richness possessing certain functional attributes. This indicated that increased urbanisation may influence the species composition and the occurrence of certain plant traits in the selected grassland fragments. Urbanisation seems to have no effect on fine-scale landscape heterogeneity of the selected grassland fragments. Rural/peri-urban grassland fragments had higher infiltration capacity, nutrient cycling potential, and total SSA functionality (although not significantly), which may be ascribed to differences in management practices, such as mowing in urban areas and grazing in rural areas. Rand Highveld Grassland fragments in the urban landscape matrix of Potchefstroom city are just as conservable in terms of plant species diversity and functional diversity, as well as on a biophysical function level involving soil processes than rural/peri-urban grassland fragments. High plant species diversity and the presence of certain plant traits did not contribute to high soil surface stability, infiltration capacity, nutrient cycling potential and total soil surface functioning. / MSc (Environmental Sciences), North-West University, Potchefstroom Campus, 2013

En fallstudie inom sjukvården har genomförts där fokus legat på hur informations- och kommunikationsteknik (IKT) såsom datorer och telefoner, skapar avbrott för personalen samt hur och om denna fragmentering av arbete kan undvikas. Tidigare forskning om fragmenterat arbete har ofta fokuserat på tid och frekvens för avbrott, denna studie vill bryta med det perspektivet. Det huvudsakliga datainsamlandet har bestått av 17 observationstillfällen med situerade intervjuer vid två kirurgiska vårdavdelningar och en mottagning. Materialet har analyserats och nio brukskvaliteter har tagits fram för att beskriva arbetet. Dessa brukskvaliteter har sedan kopplats till fragmentering och hur denna kan motverkas. De huvudsakliga slutsatserna av studien är att IKT medverkar till en fragmentering av arbetet men att denna går att motverka. Motverkande av fragmentering kan ske på ren interaktionsnivå men också på verksamhets- och organisationsnivå, där bland annat regler för hur kommunikationen ser ut och hur IKT tas fram är viktiga. Studien visar på att en naiv användarcentrering vid utveckling av IKT kan ge upphov till fragmenterat arbete för personerna som direkt och indirekt berörs av systemet. Förutsättningarna för att skapa ett helhetsperspektiv med hjälp av tillgänglig, delad och portabel information har även visat sig viktiga. Uppsättande av gränser mellan olika aktiviteter kan ifrågasättas och avbrott kan ha både positiva och negativa aspekter. Det är alltså varken önskvärt eller möjligt att motverka alla typer av avbrott.

The decrease of semi-natural grasslands in Europe during the last decade has made several previously common species rare or declining in numbers. One of these species is the endangered field gentian Gentianella campestris, which has been proposed as an important indicator species for semi-natural grasslands. Previous studies have highlighted the importance of consistent management and shown how local conditions affect the species. Less is known about how the population is affected by isolation and changes in the surrounding landscape, both of which are potential consequences of habitat loss.This study utilized long term citizen science data on the population changes to explore if local and regional factors, such as connectivity could explain the rapid decline and local extinctions that the field gentian population in Östergötland, Sweden, has experienced since the beginning of the 1990’s. Generalized linear models showed that the declining field gentian population can partly be explained by changes in the surrounding landscape which has led to decreased connectivity of semi-natural grasslands. The study also indicate that there is a need for future management plans to consider the surrounding landscape on a distance of 1-3 km from field gentian localities as this scale seems to be the most important.

Enligt Sveriges militärstrategiska doktrin ska Försvarsmaktens ledningsfilosofi baseras på uppdragstaktik. Uppdragstaktikens ursprung och användande har studerats tidigare men det förekommer färre studier inom den marina arenan och av dess användande vid ledning av sjögående förband. Syftet med studien är därför att med en induktiv och explorativ ansats samt genom kvalitativa intervjuer skapa en förståelse för användandet av uppdragstaktik vid ledning av sjögående förband. Studien genomförs med metoden Grounded Theory, vilket resulterar i en grundad teori om hur uppdragstaktik förstås vid ledning av sjögående förband. Resultatet visar på att uppdragstaktik eftersträvas vid ledning av sjögående förband men att dess framgång bygger på en synkronisering av förbandet och dess chefer. Vidare visar resultatet på att det finns påverkansfaktorer som inverkar negativt på förutsättningarna för att utöva uppdragstaktik, faktorer som leder till fragmentering. Dessutom identifieras effekter som kommer med ledning av sjögående förband med uppdragstaktik. Relationen mellan synkronisering och fragmentering samt de effekter som uppdragstaktik ger utgör studiens kärnkategori. Studiens resultat förklaras med hjälp av systemteori samt med teorier om osäkerhet, oförutsägbarhet och ledning i krig.

Fragmentation refers to the difficulties that students face when attempting to utilise substantive knowledge to make a useable big picture of the past. What possibilities are there to prevent fragmentation, within the framework of regular history teaching in school? In this thesis I tackle this question with interest in teaching methods proposed by history teachers. The research project is designed with the intention to provide the participating teachers with “reasonably good conditions” to be able to form an opinion about the problem of fragmentation. In the research project the participating teachers take part of litterature from the research field of history teaching, and processing the problem of fragmentation through discussion in focus groups and through planning of a history course. In this study I investigate how eight history teachers, given “reasonably good conditions”, imagine feasible teaching in order to prevent fragmentation within the frames of a History 1a1 course. Three research objects are being investigated. What are the teachers´ views regarding: 1) efficient teaching to prevent fragmentation? 2) the framework of teaching? 3) a History course that is including an action plan in order to prevent fragmentation? The study shows that the teachers experience limited possibilities to conduct efficient teaching to prevent fragmentation within the frames of a History 1a1-course. The teachers still, regardless of these limitations, find it possible to conduct strategically focused teaching to prevent fragmentation. The teaching strategies presented by the teachers can be more or less significant and the teachers are not necessarily prepared to allot time and resources to these strategies. Feasible teaching in order to prevent fragmentation is not necessarily associated with strategically aimed teaching. / Elevers svar på vad som har hänt i det förflutna består många gånger av lösryckt historisk stoffkunskap i form av årtal, anekdoter, händelser och historiska personer. Få elever kan använda historiska kunskaper för att konstruera stora och användbara bilder av det förflutna. I denna explorativa designstudie undersöks historielärares föreställningar om hur fragmentering kan motverkas i historieundervisningen.   Studien baseras på empiriskt material från "workshops" med åtta historielärare på gymnasiet. Lärarnas huvuduppgift bestod i att planera och presentera en planering av en Historia 1a1-kurs som innefattar en handlingsplan för att motverka fragmentering. Analysen visar bland annat att de medverkande lärarna upplever möjlighetsrummet att bedriva effektiv undervisning mot fragmentering inom ramarna för Historia 1a1-kursen som begränsat, dock inte obefintligt. Inom detta begränsade möjlighetsrum ser lärarna bland annat vissa möjligheter att bedriva strategiskt inriktad undervisning mot fragmentering.

The number of amphibians has decreased worldwide. Causes include landscape fragmentation and habitat loss. In Sweden all amphibian species are protected and according to the EU Habitats Directive, both the great crested newt (Triturus cristatus) and its habitat are protected. Inventory of amphibians is important because it shows if the environment has a good ecological status since other groups of organisms thrive in the same conditions as the amphibians. Amphibians themselves are also important in the ecosystem. In Solna, Stockholm County, an inventory of amphibians was made in seven ponds and migrating routes between them were investigated. Smooth newt (Lissotriton vulgaris) was found in five of the ponds which indicates good conditions in breeding ponds, and great crested newts were found in two ponds. The common frog (Rana temporaria) and the common toad (Bufo bufo) were found in one of the ponds. Several major barriers exist in the study area, such as the railway, the motorway E4 and Bergshamravägen, which effectively cut off the natural areas and make it difficult for fauna to migrate. There need to be more and better migrating routes. Therefore measures are proposed for Solna municipality to get a functioning network of breeding ponds. Minor measures, such as clearing an overgrown pond where the great crested newt is present, can be helpful. Another suggestion is to create fauna lanes in tunnels for cars and pedestrians, which allows amphibians and other fauna to get past a barrier like roads. According to the ”Program för Nya Ulriksdal” a pond will be removed when a green area is to be exploited. A suggestion is that the pond should be preserved or compensatory measures shoud be performed by constructing a new pond. More costly measures, such as broad ecoducts or tunnels for passing the railway and the motorway, are also proposed. More migrating corridors should be created and fauna passages projected in urban planning. Preserving existent migrating corridors is also of importance. / Groddjuren har minskat i antal i hela världen. Orsaker till det är bland annat fragmentering av landskapet och habitatförlust. I Sverige är alla groddjursarter fridlysta och enligt EU:s Art- och habitatdirektiv ska både arten större vattensalamander (Triturus cristatus) och dess livsmiljö skyddas. Inventering av groddjur är viktig för att det visar om landskapet över lag har en bra ekologisk status, i och med att även andra organismgrupper trivs med samma förutsättningar som groddjuren. Inventering visar också vilka åtgärder som behövs för att få en god status. Groddjuren i sig har också en viktig funktion i ekosystemet. I Solna, i Stockholms län, har sju vattensamlingar inventerats med avseende på groddjur och spridningsvägarna mellan dem har undersökts. Mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) förekom i fem av dammarna, vilket tyder på bra förhållanden i lekvattnen, större vattensalamander hittades i två dammar. Även vanlig groda (Rana temporaria) och vanlig padda (Bufo bufo) sågs i en damm. I undersökningsområdet finns flera kraftiga barriärer i form av till exempel järnvägen, E4:an och Bergshamravägen, som effektivt skär av naturområden och gör det svårt för groddjur och annan fauna att sprida sig. Spridningsvägarna behöver bli fler och bättre. Därför föreslås åtgärder för Solna stad för att få ett fungerande nätverk av leklokaler. Åtgärder kan vara av mindre omfattning, som att röja en övervuxen damm där större vattensalamander förekommer. Ett annat förslag är att skapa viltfiler i bil-, gång- och cykeltunnlar, som ger möjlighet för groddjur och annat vilt att ta sig förbi en barriär i form av en väg. Enligt Program för Nya Ulriksdal kommer en damm att tas bort när ett grönområde ska bebyggas. Här föreslås att dammen ska bevaras eller att en kompensationsåtgärd utförs genom att anlägga en ny damm. Mer kostsamma åtgärder som breda ekodukter eller tunnlar för att kunna passera järnvägen och motorvägen föreslås också. Över lag bör fler spridningskorridorer skapas och faunapassager planeras in vid stadsplanering. Det är också viktigt att bevara befintliga spridningskorridorer.

This paper studies the fragmentation and reuse of early christian monuments ("eskilstunakistor") in churches in Östergötland during the medieval period. This is found to have been done in two stages. The first stage shows a collectivization of society. Within religion the change from ancestoral cult towards the saints' cult is important as the fragments are reused like relics. During the second stage the collectivization has been fulfilled, and the reuse is instead part of the christian churches' strategy for incorporating old powerful symbols from the landscape into their own church building.

På grund av utbrottet av Covid-19 pandemin har det skett drastiska förändringar i byggbranschen närdet kommer till sättet att arbeta på då regeringen gick ut med rekommendationer att arbeta på distans.Då byggbranschen redan kännetecknas av att vara fragmenterad och där avståndet mellan projekteringenoch produktionen redan är ifrågasatt, krävdes därför en undersökning för att kunna identifierakommunikationen och integrationen av dem olika aktörerna i byggprojekten före och efter pandeminoch identifiera ifall detta avstånd har bidragit till några ekonomiska konsekvenser på grund av pandemin.Studien syftade på att undersöka hur leveransen av slutprodukten påverkats av fragmenteringen mellanproduktionen och projektering på grund av pandemin. Detta granskades ur ett byggekonomsiktperspektiv där fokusen låg på den systematiska ekonomistyrningen i projekt. För att kunna uppnå syftet med studien utfördes först en kvalitativ metod i form av semistruktureradeintervjuer med flertal nyckelpersoner inom branschen som upplevt avståndet före och efter pandeminmellan projekteringen och produktionen. Därefter utfördes en kvantitativ metod i form avdatainsamlingar av olika prognoser från tidigare avslutade projekt. Denna kvantitativa metod ageradesom ett komplement för den kvalitativa metoden i syfte att styrka validiteten av denna studie. Genom intervjuerna är det tydligt att det råder en fragmentering på projektnivå för olika delar avprojektorganisationen. Vidare visade intervjustudien att brister vilket grundas i problematik gällandekommunikation medför ekonomiska konsekvenser. Denna problematik har med intervjuer ochinsamlade data visat att det finns starka indikationer för att covid-19 pandemin har påverkatprojektekonomin samt det strukturella arbetet på projektnivå. Förslag för att bemöta problematikenpresenteras genom att arbeta i en tätare projektorganisation med större närvaro på byggprojekt samtgenom att forma en tydlighet mellan beställare och entreprenör. Med detta skapas möjligheter för attpresentera projekteringskostnader i samband med en högre mängd platsbesök av projekteringsgruppen,vilket motiveras med att en högre projektnärvaro sänker produktionskostnader och därmedförhoppningsvis även den totala slutkostnaden. Efter en sammanvägning av teori, litteraturstudien, intervjuerna och datainsamlingen kan slutsatsen drasatt de arbetssätt som har förändrats under pandemin har bemötts med lösningar vilket ska bidra till enökad involvering av projekteringsgruppen i syfte för att minska fragmenteringen men har även visat sigmedföra ekonomiska konsekvenser på projekteringskostnader. Genom att motivera syftet för en tätareprojekteringsorganisation kan därmed en lägre total slutkostnadsprognos motivera en förhöjdprojekteringskostnad. Vidare visar studiens resultat att stora förhoppningar kring framtidaeffektiviseringar i byggsektorn med verktyg och arbetssätt där flera aktörer iprojekteringsorganisationen arbetar närmre varandra och att investeringar görs för att förverkliga detta.Projektörer involverade i studien beskriver ett intresse för att arbeta mer ute på platskontor näraproduktionen. För att möjliggöra dessa rutiner krävs ändringar i avtal samt projektorganisationer som ärvilliga att arbeta på detta sätt. Problematiken ligger i budgeteringen som inte möjliggör denna typ avnärvaro för framställning av dessa rutiner. Genom att bemöta utmaningarna med fragmentering mellanbeställare och entreprenör kan därmed en möjlighet för framgång och transparens ske för byggprojekteni framtiden. / Due to the outbreak of the Covid-19 pandemic, there have been drastic changes in the constructionindustry when it comes to the way we work when the government issued recommendations to workremotely. The construction industry is already characterized by being fragmented and where the distancebetween design and production is already questioned. A study was thereby required to be able to identifythe communication and integration of the various actors in construction projects before and after thepandemic and identify whether this distance has contributed to any economic consequences due to thepandemic. The study aimed to investigate how the delivery of the final product was affected by thefragmentation between production and design due to the pandemic. This was examined from aconstruction economical perspective where the focus was on the systematic financial management ofthe projects. In order to achieve the purpose of the study, a qualitative method was first performed in the form ofsemi-structured interviews with several key people in the industry who experienced the distance beforeand after the pandemic between the design and production. Subsequently, a quantitative method wasperformed in the form of data collections of various forecasts from previously completed projects. Thisquantitative method acted as a complement to the qualitative method in order to prove the validity ofthis study. Through the interviews, there is a clear indication of fragmentation at project level for different parts ofthe project organization. Furthermore, the interview study showed that shortcomings which are basedon problems regarding communication have financial consequences. Through interviews and collecteddata, this problem has shown that there are strong indications that the covid-19 pandemic has affectedthe project economy as well as the structural work at project level. Proposals to address the problem arepresented by working in a denser project organization with a greater presence on construction projectsand by forming a clarity between client and contractor. This creates opportunities to present design costsin connection with a higher number of site visits by the design group, which is justified by the fact thata higher project presence reduces production costs and thus hopefully also the total final cost. After weighing the theory, literature study, interviews and the data collection, it can be concluded thatthe working methods that have changed during the pandemic have been met with solutions which willcontribute to an increased involvement of the design team to reduce the fragmentation. This solution hasalso proved to have financial consequences on the design costs. By justifying the purpose of a denserdesign organization, a lower total final cost forecast can thus justify an increased design cost.Furthermore, the result of the study shows that great hopes for future efficiencies in the constructionindustry with tools and working methods where several actors in the design organization work more infield offices close to the production. To enable these routines, changes are required to be made in theagreements as well as an increased willing to work in this way from the project organizationsperspective. The problem lies in the budgeting that doesn’t allow this type of presence for the planningof these kinds of routines. By meeting the challenges of fragmentation between client and contractors,an opportunity for success and transparency can thus be created for construction projects in the future.

Following an actor-centred approach to institutional change, the aim of the study was to explore the process of ‘greenfield organising’ through which unions and collective bargaining structures are established in workplaces where there are none initially. A qualitative theory-oriented single case study, using some principles of the grounded theory, analysed the organising process and negotiations at Foodora in Sweden that resulted in a collective agreement. Besides, a phenomenographic approach was employed to understand participants’ conceptions of an organising success. Riders and union officials of the Transport union were interviewed for both parts of the study. The empirical material of the case study also included a survey conducted by the union, the Transport and Foodora collective agreements, media reports and articles, organisational webpages, social media, and legal acts. The results showed that workforce fragmentation and isolation were obstacles to the riders’ mobilisation but social interactions, through which pre-existing networks were mobilised and new relations were built, were central to the organising process. These bonds facilitated the transformative agency exerted by the riders and the union, which was based on intense involvement, learning and strategy. Thereby, they were able to influence influential factors and to build new social structure through increased union membership and a new collective agreement. These outcomes might be considered emerging components of an organising success, which the participants conceive mainly in terms of high level of union membership, workers’ solidaristic engagement and knowledge of their rights, reaching a collective agreement, working conditions improvement. The main conclusions of the study are, firstly, that a relational approach to social reality is required to understand the mobilisation of actors and the significance of institutional contradictions for them. Secondly, resources mobilisation and strategic capabilities were key dimensions of the agency exerted by actors. Finally, this agency, albeit embedded in constraining structural conditions, was able to some extent to achieve institutional change. / Syftet med studien var att via ett aktörsinriktat tillvägagångssätt utforska så kallad "greenfield-organisering"- det vill säga institutionella förändringar inom vilka fackföreningar och förhandlingsstrukturer etableras på arbetsplatser där det till en början saknas sådana. Inspirerad av grundad teori genomfördes en kvalitativ teoriorienterad single case-studie för att analysera organiseringsprocessen och de fackliga förhandlingarna med Foodora i Sverige och som sedan resulterade i ett kollektivavtal. Därtill användes även fenomenografisk metod för att förstå deltagarnas uppfattningar om en framgångsrik organisering. Cykelbud och Transports fackliga tjänstemän intervjuades för båda delarna av studien. Ytterligare empiriskt material som utforskades i case-studien, var en facklig undersökning, Transports och Foodoras kollektivavtal, mediarapporter och artiklar, organisatoriska webbsidor, sociala medier, samt lagstiftning. Resultaten visade att fragmentering och isolering av arbetsstyrkan var ett hinder för cykelbudens mobilisering, men att sociala interaktioner, genom vilka redan existerande nätverk mobiliserades och nya relationer byggdes, var centrala i organiseringsprocessen. Dessa band underlättade transformativ handling – "agency" – för cykelbuden och facket, som baserades på intensivt engagemang, lärande och strategiskt handlande. Därigenom kunde de påverka viktiga faktorer och bygga upp en ny social struktur genom ökat fackligt medlemskap och ett nytt kollektivavtal. Resultatet kan betraktas som komponenter av en framgångsrik organisering på en arbetsplats, som deltagarna främst tänker på i form av hög facklig anslutning, solidariskt engagemang från arbetare och kunskap om sina rättigheter, vikten av att ha ett kollektivavtal och förbättrade arbetsvillkor. Studiens huvudsakliga slutsatser är, för det första, att det krävs ett relationellt förhållningssätt till den sociala verkligheten för att förstå aktörernas mobilisering och institutionella motsättningar. Den andra slutsatsen är att resursmobilisering och strategiska förmågor var viktiga dimensioner av aktörers handlingar - "agency." Trots att det var inbäddade i begränsande strukturella förhållanden kunde dessa handlingar slutligen i viss utsträckning uppnå institutionell förändring. / Suivant une approche du changement institutionnel centrée sur l'acteur, l'objectif de cette étude était d'explorer le processus d’implantation syndicale à travers lequel des syndicats et structures de négociation collective sont mis en place sur des lieux de travail qui en sont initialement dépourvus. Une étude de cas, qualitative et à finalité théorique, reprenant certains principes de la “grounded theory” - “théorie ancrée”, a eu pour objet d’analyser le processus d'organisation et de négociations à Foodora en Suède ayant abouti à un accord collectif. En outre, une étude phénoménographique a été menée afin de comprendre les conceptions qu’avaient les participant/e/s d'une implantation syndicale réussie. Des entretiens ont été conduits avec des livreurs/se de Foodora et des responsables du syndicat Transport pour les deux volets de l'étude. Le matériau empirique comprend également, pour l'étude de cas, les résultats d’une étude menée par le syndicat, les accords collectifs sectoriel et conclu avec Foodora, des articles et reportages dans les médias, les sites Internet et réseaux sociaux des organisations, ainsi que des textes législatifs. Les résultats de l’étude ont montré que la fragmentation du collectif de travail et l’isolement des livreurs/ses ont été des obstacles à leur mobilisation; a contrario, les interactions sociales, à travers lesquelles des réseaux préexistants ont été mobilisés et de nouvelles relations ont été construites, ont été au cœur du processus d'organisation. Ces liens ont facilité l’action transformatrice des livreurs/ses et du syndicat, basée sur un engagement intense, l’apprentissage et une approche stratégique. Ils ont pu ainsi, d’une part, influencer des facteurs influents dans leur contexte, et d’autre part, mettre en place de nouvelles structures sociales à travers l’élargissement de la base syndicale et la négociation d'un nouvel accord collectif. Ces résultats peuvent être considérés comme des composantes émergentes d'une implantation syndicale réussie, que les participant/e/s conçoivent principalement en termes de niveau élevé de syndicalisation, d’engagement solidaire des travailleurs/ses, de connaissance par celles/ceux-ci de leurs droits, de mise en place d’un accord collectif, et d'amélioration des conditions de travail. L'étude conclut principalement, d'une part, qu'une approche relationnelle de la réalité sociale est nécessaire pour comprendre la mobilisation des acteurs/rices et la signification pour elles/eux des contradictions institutionnelles. D’autre part, la mobilisation des ressources et les capacités stratégiques ont été des dimensions clés de leur agence. Enfin, cette agence bien qu’insérée dans des conditions structurelles contraignantes a pu, dans une certaine mesure, réaliser un changement institutionnel.

Vattenkraftens påverkan på rinnande vatten är välbeskriven i litteraturen. Med ökat intresse för vindkraft och andra energislag med begränsad klimatpåverkan, ökar även behovet av reglerkraft. Effekten av korttidsreglerad vattenkraft på ekosystem är ett aktuellt ämne med kunskapsluckor i stort behov av fler studier. Indalsälven passerar Järkvissle kraftverk några mil norr om Sundsvall. Den lokala harrpopulationen har minskat kraftigt och misstankar finns om kopplingar till korttidsregleringen i Järkvissle kraftverk. Vid förvaltning av ekosystem och djuren i dem är kunskapen om interaktioner och beteenden bland det viktigaste att etablera. Detta för att kunna avgöra om artens beteende påverkas av korttidsreglering. Bristande kunskap om lokala lekbeteenden innebar således att harren nedan Järkvissle kraftverk studerades inför förväntad lekperiod. Studien baserades på två antaganden 1) harr förflyttar sig uppströms mot grundområden, lämpade för lek, när vattentemperaturen ökar. 2) harr är mer aktiv när flödesvariationen är hög, eftersom lekplatsernas beskaffenhet påverkas av flödesförhållanden. Harr (n = 20) från sträckan nedan Järkvissle kraftverk märktes med radiosändare, för att studera rörelsemönster och beteenden i anslutning till lek under perioden 28 april till 29 maj 2022. Vid 24 handpejlingstillfällen registrerades de märkta individernas position och djup. En Multipel linjär regression med bakåtvänd eliminering gav tre signifikanta resultat. Det observerades en ökad aktivitet i form av euklidisk förflyttning vid höga flöden motsvarande en förflyttning om 1,0 m (± 1 m) för varje 1,0 m3 s-1 ökat flöde. Det observerades även ett temperaturberoende val av ståndplats där en ökning om 1,0 ºC resulterade i en förflyttning till en ståndplats som var 0,21 ± 0,03 m grundare, på ett avstånd som var 65,2 ± 12,5 m längre bort från dammen. Studien bör kompletteras med kartläggning av optimala värden för flödesförändring som gynnar harr, samt om det finns andra variabler som bättre kan förutse tidpunkt och plats för lek. Om avsikten är att stoppa minskandet av harrbeståndet i Järkvissle, bör Järkvissle kraftstation övervaka vattentemperatur och anpassa sin flödesregim. Detta för mjukare övergångar mellan högt och lågt flöde samt att flödet hålls stabilt under lek med fyra extra veckors utrymme för inkubering. / The effect of hydroelectric powerplants (HEP) on waterways is extensive and has been well documented in the literature. But with an increased interest in wind power and other green alternatives, a higher demand for regulated hydroelectric power has emerged, so as not to put stress on the electric grid. Hydropeaking and its effect on ecosystems are a hot topic with gaps in knowledge calling for more research. Indalsälven runs through Järkvissle HEP a few miles north of Sundsvall. The local grayling population has seen a large decline and there are suspicions of a connection to the hydropeaking at Järkvissle HEP. When managing ecosystems and the animals within them it is vital to establish a firm understanding of interactions and behaviour. This can be used to determine the effect of hydropeaking on the behaviours of grayling. A lack in knowledge of local spawning behaviour thus led to a study of the grayling2population below Järkvissle HEP leading up to the expected spawning period. The study was based around two assumptions: 1) grayling move upstream towards shallower areas suitable for spawning as the temperature in the water rises, and 2) grayling are more active when the variation in flow is high, because the number of suitable spawning grounds are limited by flow. Graylings (n = 20) in the area below the Järkvissle HEP were tagged with radio transmitters, to study the movement and behaviour exhibited before the expected spawning period between April 28th and May 29th, 2022. On 24 occasions hand tracking was performed and position and depth of the marked individuals were recorded. Through a multiple linear regression with backwards stepwise elimination three significant results were found. There was an observed increase in activity in the form of Euclidean movement represented by a 1,0 m (± 1 m) movement for every 1,0 m3 s-1 of increased flow. We also observed a temperature dependency when it came to habitat choice, where an increase of 1,0 ºC in water temperature resulted in a movement to an area 0,21 ± 0,03 m shallower, at a distance that was 65,2 ± 12,5 m further from the dam. The findings of this study should be expanded upon with further research into optimal values for flow variation that best suit grayling, and additionally explore whether there are other variables to better predict time and place for spawning. If the intention is to stop the decline of the grayling population, Järkvissle HEP should monitor the water temperature and adapt their flow regime to make softer transitions between high and low flow and keeping the flow at a stable interval during spawning and an additional four weeks to leave room for incubation.