Elever i gymnasieskolan har fått ökat egenansvar för sina val och sin framtid bland annat därför att vår tidigare kollektivistiska samhälleliga demokratisyn i mångt och mycket har ersatts av en individualistisk. Alla gymnasieutbildningar i dagens Sverige ska erbjuda elever en möjlighet att utbilda sig vidare på högskola eller universitet, med andra ord, högre utbildning prisas och eftersträvas i det svenska samhället. Denna situation korrelerar inte särskilt väl med situationen i skolan, där vi under vår verksamhetsförlagda tid sett att långt ifrån alla elever kan hantera och nyttja de villkor och möjligheter som erbjuds. Vårt syfte med arbetet är att utifrån gymnasielevers bakgrund och sociala villkor försöka få klarhet i hur de ser på sig själva som individer i skolans värld och hur de ser på sin framtida roll i samhället i stort. Utifrån detta växte våra problemformuleringar fram vilka bland annat lyder: På vilket sätt speglas elevers visioner om sin framtida samhällsroll i deras ansvarskänsla och motivation i gymnasieskolan, samt deras sätt att ta tillvara på vad gymnasieskolan erbjuder? För att besvara våra problemformuleringar har vi har utifrån begreppen engagemang, ansvar och motivation genomfört åtta kvalitativa intervjuer med elever inom tre olika program: natur-, estetiska- samt hotell- och restaurangprogrammet. Vårt teoretiska perspektiv är sociologiskt där vi inspirerats av bland annat Pierre Bourdieu och Anthony Giddens. Det framkommer till exempel i vår undersökning att gymnasieskolan misslyckas i att ge ett helhetsperspektiv i undervisningen vilket våra respondenter anser vara viktigt för att vara motiverade och för att ta ansvar. Det visar sig även att elevers sociala villkor ofta förstärks i den svenska gymnasieskolan. Utbildningsväsendet i Sverige förespråkar teoretiska kunskaper och elever med uppväxtvillkor som bidrar till en utveckling av sådana egenskaper som krävs i den teoretiskt inriktade gymnasieskolan. En elev som kan ta ett stort personligt ansvar och känner stor motivation för sina studier, samt har insikten och förståelsen av villkoren som krävs för att nyttja de möjligheter som ges är en elev som passar väl in i dagens gymnasieskola. Men så ser dessvärre inte verkligheten ut.

Föreliggande studie har behandlat elevers framtidsvisioner i ett segregerat Malmö.Syftet med undersökningen har varit att studera samband mellan elevers sociala bakgrund och deras framtidsvisioner avseende karriärplaner, samt vilka personer som de ansåg vara av betydelse i samband med studieval. Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvantitativ metod, där elever från skolor i olika områden, med olika sociala bakgrunder ingått. De teoretiska ansatser vi använt oss av är Pierre Bourdieus teori där begrepp som kapital och habitus varit användbara i utformningen av analys, samt Ziehes teori om kulturell friställning.Av undersökningen har framgått att eleverna från den skola med högre socioekonomisk bakgrund, i större utsträckning tenderar att vilja välja högskolestudier samt att denna grupp oftare ser sina föräldrar som förebilder. Det har även framkommit att samma undersökningsgrupp var mer osäkra på framtida karriärplaner och att eleverna i större utsträckning såg sina föräldrar som mer betydelsefulla i val av karriärplaner.

Uppsatsens centrala fokus är på stadsmässan H22, som är en “välfärdssatsning” i Helsingborgs stad. Examensarbetet avgränsas till bostadsområdet Drottninghög, för att utifrån kvalitativ metod undersöka H22s framtidsvisioner med utgångspunkt i det medborgerliga deltagandet. Syftet med undersökningen är att presentera hur dessa innovationer stärker identiteten av en stad till att bli smart, innovativ och hållbar genom satsningar. Stadsmässan framvisar stadens framtidsvisioner utifrån en presentation av ett brett utbud av möjliga smarta, innovativa och hållbara satsningar som kan tänkas förutse att en förbättrad livskvalité för Helsingborgarna blir uppnåelig. Uppsatsen utgår från frågorna“Vilka framtidsvisioner har Helsingborgs stad och Helsingborgshem utgått från i utformandet av H22?” och “Hur arbetar H22 för att uppnå de visioner som finns för Helsingborgs kommun? Vilka utmaningar och visioner ser H22 kopplat till bostadsområdet Drottninghög?” Det empiriska materialet, inhämtat från semistrukturerade intervjuer, en mobilitets enkätundersökning från Helsingborgshem och artiklar från H22, Helsingborgshem och Helsingborgs stad, analyseras utifrån Jane Jacobs teori om den urbaniserade stadsplaneringen och Richard Floridas teori om den kreativa klassen. / This essay's central focus is on the city fair H22, which is a “welfare investment” in the city of Helsingborg. The essay is limited to the Drottninghög residential area in order to examine H22's visions of the future, based on a qualitative method, focussing on citizen participation. The purpose of the survey is to present how these innovations strengthen the identity of a city to become smart, innovative and sustainable through investments. The city fair showcases the city's future visions based on presenting a wide range of possible smart, innovative and sustainable investments that can be expected to achieve an improved quality of life for the citizens of Helsingborg. The essay addresses the questions “What visions of the future have the city of Helsingborg and organization Helsingborgshem based on in the design of H22?” and “How does H22 work to achieve the visions that exist for the municipality of Helsingborg? What challenges and visions does H22 see connected to the Drottninghög residential area?” It analyses the empirical material obtained from semistructured interviews, questionnaire surveys from Helsingborgshem and historical articles from the perspectives of Jane Jacob's theory of urbanized urban planning and Richard Florida’s theory about the creative class.

Molnlagring, kommunikationsplattformar med interaktiva funktioner, virtuella modeller som sammanfogas med fysiska omgivningar, datorsimuleringar, livscykelperspektiv. Så diskuteras det i BIM-världens korridorer. Men om detta nu är framtiden: varför går implementeringen så långsamt, och vad är det egentligen som ska implementeras?   Processen att hantera och förstå vad BIM är har blivit för komplex, och med denna rapport vill vi hitta åtgärder för att göra arbetssättet begripligt och användbart för fler. Vi har i samarbete med Vianova Systems undersökt hur användningen av BIM ser ut idag och vilka förbättringsåtgärder som behövs för en bredare framtida implementering i samhällsbyggnadsbranschen.   Våra undersökningar visar att nästan 80 % tror att ett arbete som drar nytta av en digital modell skulle vara effektivare: samtidigt är osäkerheten kring mjukvaror och oklarhet kring implementeringen av arbetsmetoderna begränsande faktorer. Som lösning på detta har ett användarinterface för projektsamordning och kommunikation arbetats fram.   Dessa undersökningar har genomförts med hjälp av en enkätstudie samt intervjuer och sammanställts i två delar: dels denna rapport, samt en slutprodukt av visionär karaktär kallad ”7 visions for the future of BIM”. / Cloud storage, communication platforms with interactive functions, virtual models that are merged with physical surroundings, computer simulations, life cycle perspective. This is what is being discussed in the corridors of the BIM-world. But if this is the future: why is the implementation so slow, and what exactly is to be implemented?   The process of handling and understanding what BIM is has become too complex, and in this report we want to find solutions for making the way of working intelligible and useful for a wider audience. In collaboration with Vianova Systems, we have investigated what the use of BIM looks like today and what improvements are needed for a wider future implementation in the AEC industry.   Our investigations show that almost 80 % believe that work which utilizes a digital model would be more effective: at the same time the insecurity concerning software and uncertainties regarding the implementation of the work methodologies are limiting factors. As a solution for this a user interface for project management and communication has been developed.   These investigations have been carried out with the aid of a questionnaire and interviews and compiled into two parts: partly this report, as well as an end product of visionairy nature called ”7 visions for the future of BIM”.