Följande examensarbete behandlar formativ bedömning i relation till en likvärdig utbildning. Problemområdet grundas på en upplevelse där formativ bedömning förespråkas på lärarutbildningen. Samtidigt upplevs det en avsaknad av detta arbetssätt på den verksamhetsförlagda utbildningen. Litteraturgenomgången redogör därför för formativ bedömning, feedback och en likvärdig utbildning som betydelsefulla aspekter för problemområdet och arbetets frågeställning. Arbetets teoriansats innefattar därför fem strategier för formativ bedömning liksom en modell för feedback. Metoden för arbetet består av kvalitativa intervjuer av fem lärare. Enkäter har utgjort studiens urvalsmetod vilket även kan ses som ett bekvämlighetsurval. Utifrån resultatet menar vi att det finns en skillnad i hur lärarna förhåller sig till bedömning och en likvärdig utbildning. Forskningen beskriver formativ bedömning som ett effektivt verktyg för att skapa en likvärdig utbildning. Lärarna ser istället skapandet av en likvärdig utbildning som ett organisationsproblem. Studiens forskningsfråga utgår från på vilket sätt bedömning kan relateras till en likvärdig utbildning. Vår slutsats är att relationen mellan bedömning och en likvärdig utbildning istället bör utformas som en bedömning som bygger på likvärdighet. I detta arbete är formativ bedömning ett effektivt verktyg.

1990 och 2000-talets politiska reformer inom skola och arbetsmarknad har på flera sätt skapat nya begrepp och inställningar i det svenska samhället. Dessa begrepp har i sin tur lett till olika diskussioner kring hur 2000-talets skola och arbetsmarknad ska se ut och bestå av. Några av dessa begrepp är, individualism, kompetensutveckling, valfrihet och matchning. De två senare begreppen nämns särskilt ofta i samband med utbildnings- och yrkesval samt studie- och yrkesvägledning, För inträde på dagens arbetsmarknad krävs oftast minst gymnasieexamen, gärna i kombination med tidigare arbetserfarenhet. Samtidigt har Sverige en hög arbetslöshet där unga utan avslutad gymnasieutbildning, och individer med utländsk bakgrund, är överrepresenterade. Syftet med denna studie är att få mer kunskap om vägledningens praktik i relation till begreppen valfrihet respektive matchning. Därmed ligger fokus på vägledarnas syn på och erfarenheter av begreppen valfrihet och matchning i relation till deras yrkesroll och arbetsuppgifter. Studien är kvalitativ med en induktiv ansats och en tematisk innehållsanalys. Den består av semistrukturerade intervjuer med sju utbildade studie- och yrkesvägledare som arbetar med vägledning för olika åldersgrupper. I intervjuerna framkommer att vägledarna är väl förtrogna med begreppen valfrihet och matchning. Dock finns det olika uppfattningar där främst grundskolans men även gymnasieskolans vägledare betonar vikten av valfrihet. Denna inställning hänger samman med risken att uppfattas som en rådgivare, vilket beskrivs som en person som styr och påverkar ungdomarnas val. Vägledarna för vuxna i olika omställningar talar mindre om matchning och valfrihet och betonar att deras uppdrag är att hjälpa deltagarna ut i studier eller sysselsättning. Detta hänger samman med de vägledningssökandes ålder och kulturella bakgrund. Detta, i sin tur, medför att valalternativen har minskat och att de vägledningssökande måste se mer realistiskt på sin situation och därmed mer på arbetsmarknadens krav och möjligheter. Sammantaget är vägledarna kluvna till begreppen och förespråkar en blandning av bägge och inte ett antingen eller. I framtiden tror vägledarna att främst matchning kommer att betonas mer vilket de ställer sig tveksamma till.

Uppsatsen syftar till att studera hur gymnasieskolor profilerar sig genom marknadsföring. Detta tillämpas genom en diskursanalytisk studie av sex gymnasieskolor, som alla tillgodoser det Samhällsvetenskapliga programmet, belägna i Uppsala kommun. Av den marknadsföring som funnits tillgänglig har urvalet begränsats till respektive skolas hemsida. Resultatet visar på ett samband mellan hur skolorna talar om utbildning och elev. Det centrala för detta samband är hur eleven, genom skolornas marknadsföring, konstrueras som en konsument av utbildning. I denna konstruktion av utbildningsalternativ framträder olika profileringskategorier som skolorna tyr sig till genom marknadsföring. Den gemensamma profileringskategorin är den marknadsorienterade som visar hur skolorna presenterar sitt utbildningsalternativ genom att negativt särskilja sig från konkurrerande skolor. I detta finns en förskjutning från information om utbildning till marknadsföring av utbildning. I sin tur innebär detta att den information eleven tar del av inför sitt gymnasieval, också innehåller inslag av erbjudanden och reklam. I och med att eleven konstrueras som konsument har det skapats en kunskaps- och maktrelation mellan elev och skola. Denna relation konstruerar sedermera en situation där skolorna är beroende av att marknadsorientera sig för att utmärka sig i konkurrenssituationen som uppstått av det fria skolvalet. / The essay aims to study how secondary schools are profiled by marketing. This is applied through a discourse analytic study of six secondary schools, all of which meet the Social Science program, located in Uppsala. Of the marketing that has been available, the selection is limited to each school's website. The results show a correlation between how schools are talking about education and students. The key to this correlation is that the student through the schools marketing is designed as a consumer of education. This construction of educational options shows different profiling categories that schools cling to through marketing. The common profiling category is the market orientated that shows how schools will present their educational options by negative differentiate itself from rival schools. This is a shift from information on education for the promotion of education. In turn, this means that the information students take part in before secondary school also contains elements of promotions and advertising. As the student is constructed as a consumer, a knowledge and power relationship between student and school has been created. This knowledge and power relations construct later a situation where schools are dependent on market orientation to excel in the competitive environment created by the free school choice.

I följande uppsats behandlas skolreformen om det fria skolvalets faktiska effekter på skolsegregationen och hur reformen förhåller sig till FN:s artiklar om rätten till utbildning. Syftet med uppsatsen är att pröva hypotesen: Syftet med det fria skolvalet inte är förenligt med FN:s artiklar om rätten till utbildning. Hypotesen grundar sig i ett antagande om att det fria skolvalet inte kan vara förenligt med FN:s artiklar om rätten till utbildning eftersom reformen har bidragit till en ökad skolsegregation. För att pröva hypotesen kommer det undersökas hur frihetsbegreppet tolkas i det fria skolvalet och i FN:s artiklar om rätten till utbildning. Genom att jämföra de framträdande friheterna i respektive material, kommer det tydliggöras om tolkningarna som framträder är förenliga med varandra eller ej. För att kunna synliggöra tolkningar av frihet i materialet har ett analysverktyg utformats som består av fyra olika definitioner av frihet. Definitionerna är; negativ frihet, positiv frihet, kvantitativ frihet och kvalitativ frihet. Analysverktygets struktur är hämtad från ett kapitel om libertarianism i Will Kymlickas bok Contemporary political philosophy: an introduction. I kapitlet beskrivs negativ frihet, kvantitativ frihet och kvalitativ frihet. Analysverktyget kompletteras med Amartya Sens teori om förmågor och funktioner, som utgör en definition av positiv frihet. Martha Nussbaums vidareutveckling av Sens teori om förmågor och funktioner, mer specifikt begreppet kombinerade förmågor, används också för att komplettera den kvalitativa friheten. Analysverktyget appliceras på materialet för att synliggöra vilka friheter som framträder. Argument för att en frihet är mer framträdande än en annan frihet kommer att presenteras. Uppsatsen slutsatser är att det finns skillnad i vilka friheter som framträder, varpå den främsta skillnaden är att en kvantitativ frihet framträder i reformen om det fria skolvalet men inte i FN:s artiklar om rätten till utbildning. Det resulterar i att hypotesen om att de båda källorna inte är förenliga med varandra bekräftas.

The name of this essay is The legitimacy of the free choice of school – a philosophical studyabout the value of autonomy in the context of paternalistic interventions and principles ofjustice. The aim of this essay is to examine how the free choice of school can be legitimizedthrough perspectives regarding principles of justice. The results show that the free choice ofschool can be legitimized from several different standpoints such as the intrisic value ofautonomy, the negative concept of freedom and the rights based perspective of equality.Further, the free choice of school can also be legitimized from an epistemic viewpoint aswell as through theories about fair processes and compensatory efforts. My ambition withthis study is to broaden the discourse surrounding the topic. A discussion based on ideas andprinciples is a valuable complement to the more common debate about outcome regardingthe free choice of school. / Denna uppsats heter Det fria skolvalets legitimitet – en filosofisk analys om autonominsegenvärde, paternalistiska interventioner och rättviseteoretiska principer. Syftet meduppsatsen är att undersöka hur och på vilka grunder det fria skolvalets legitimitet kanmotiveras utifrån ett rättviseteoretiskt perspektiv. Mina resultat visar att det fria skolvaletkan legitimeras utifrån ett antal olika utgångspunkter såsom autonomins intrinsikala värde,det negativa frihetsbegreppet och ett rättighetsbaserat perspektiv på jämlikhet. Det friaskolvalet kan också legitimeras utifrån ett epistemiskt perspektiv samt utifrån teorier omlegitima processer och kompensatoriska insatser. Min ambition med uppsatsen är att breddadiskussionen genom att angripa det valda området utifrån ett filosofiskt perspektiv då det iden politiska debatten kring det fria skolvalet tenderar att vara fokus på de faktiska utfallenav reformen. Min uppfattning är att en idéburen och principiell utgångspunkt i frågan är ettviktigt komplement som jag anser borde få större utrymme i debatten.

My research interest in the upcoming paper is the increased need for promotion of schools. I. e. the individual school´s needs to be able to show its existence, in the huge flow and availability of information; schools and universities, study circles, streamed lectures on the Internet, public schools and private schools, different educational directions, et cetera. The schools’ needs to market itself, make good PR and sell their pedagogical idea, and that has become increasingly important.   My purpose is to clarify how music teachers, in the Swedish primary and secondary school, skills and competences are used in outreach activities within but also outside, the school premises. With outreach activities I mean here the kind of official events that have cultural, tradition-bearing moves and where music teachers often have an additional responsibility for implementation, such as Speech Days, Lucia celebrations, “Open School days”, PTA meetings, et cetera.   Research issues 1) What is the significance of outreach activities expressed by music teachers and principals?   2) Which motives are expressed by the two occupation categories when it comes to outreach activities arranged by the school and how they can be related to the current governing documents?   3) To what extent are these activities and music teacher's work with these integrated in music as a school subject?   Results Outreach music activities play a big role in getting students to develop and demonstrate the basic knowledge and the breadth to which they dedicated themselves through the school’s music classes. As a consequence of that all students have been able to assimilate basic music skills outreach activities has been important to show the excellence of the pupils which they are happy to show, both for their own lifelong and life-wide learning and the school's ability to do PR for it’s well-functioning music activities. This allows the school to continue the good pedagogical work when new students secure the economic basis for the future. If outreach activities are used to give students control over their learning in the right way, it can additionally help to ensure that students stimulates to take an active part in school development at various levels, locally, nationally and internationally.   Music Teachers' motives for carrying out outreach activities varied between unequivocally curriculum-related goals, didactic goals at the individual level as well as PR and marketing-related reasons, with strong emphasis on the curriculum. A concrete motive for music teachers in the study was that all outreach activities are considered as good opportunities to "jam" with students, to gain experience through music situations similar to those that you can meet as a professional musician in the future, such as "master-apprentice" meetings. The strongest motive was to conduct outreach activities in relation to the substance in the curriculum, such as solo singing, choir, accompaniment, melody playing and to reflect on and discuss the importance of music, different genres, sound engineering, et cetera. For a couple of the principals the promotion of the school was of greater importance than for the others. They simply had to be so well performing that they each fall semester can attract a new first year class with students. Several of the principals in the study made a connection between the schools’ outreach activities and its work with values.   There was an almost unanimous agreement that outreach music activities are an integral and very important part of school music education, both among music teachers and principals. However, there were a couple of principals and even music teachers, who argued that the very large outreach activities were not optimally timed opportunities for assessment. Especially the music teachers in the study were in this respect divided into half’s, where the majority on the contrary argued that outreach activities are very important formative and stimulating opportunities for assessment. Even in this respect, i. e. when it comes to how outreach activities can be integrated in music as a school subject, strong arguments can be made to have requirements of curriculum related issues like singing, ensemble playing, accompaniment, melody playing, sound engineering and really almost everything in the curricula.   A polarization or loyalty conflict between prioritizing curriculum-related goals or PR did not seem to be verifiable, empirical data rather told that the participants in this study saw it as two activities in symbiosis. In contrast, some of the experienced music teachers spoke about the importance of "peeling off" unnecessary and costly project, and instead prioritize things that create greater opportunities for the student's musical learning.