Syftet med denna uppsats är att genom en manuell textanalys undersöka det språk som används i de olika naturvetenskapliga ämnena i TIMSS 2011 (Trends in International Mathematics and Science Study) för årskurs 4. Uppsatsen redogör för språkets roll inom naturvetenskap samt vilka språkliga drag som ses vara karaktäristiska för ämnet. Vidare presenteras det teoretiska ramverk som uppsatsen utgår från. Analysen är uppdelad i två delar utifrån uppsatsens frågeställningar, där den första delen ämnar undersöka vilka språkliga likheter och skillnader som kan ses inom språket i de naturvetenskapliga ämnena för årskurs 4. Den andra delen av analysen jämför dessa resultat med motsvarande forskning om hur språket ser ut i TIMSS 2011 i naturvetenskap för årskurs 8, för att identifiera vilka språkliga likheter och skillnader som kan ses mellan dessa årskurser. Analysen visade på variation i språket i de naturvetenskapliga TIMSS-uppgifterna för årskurs 4 gällande längden på uppgifterna, grad av informationspackning samt personifiering. Uppgifterna i geovetenskap var genomgående korta, medan uppgifterna i biologi och fysik/kemi var av varierande längd. Packning (användning av substantiv och långa ord) var mer karaktäristiskt i biologi jämfört med fysik/kemi och geovetenskap i årskurs 4, medan det omvända sågs i årskurs 8. Personifiering (förekomsten av personliga pronomen och egennamn) var låg i samtliga ämnen för båda årskurserna. Nyckelord: naturvetenskap, ämnesspråk, systemisk funktionell lingvistik, TIMSS

Studienssyfte var att synliggöra de värderande språkresurser som används för att skapaen relation till läsaren. För att uppfylla studiens syfte ställdes tvåforskningsfrågor: Vilka värderande språkresurser används i elevtexter skrivna iberättande text i årskurs 3 i skolämnet svenska? Vilka mönster går att urskiljai användningen av dessa språkliga resurser? För att besvara forskningsfrågornavalde vi att analysera 90 elevtexter från de nationella proven år 2016 förårskurs 3, varav tio utav dessa ingick i vår pilotstudie. Den analysmetod somstudien utgick från var appraisalsystemet som är ett system vars syfte är attringa in något så abstrakt som känslor och värderingar i elevtexter. Resultatetvisade att det totala antalet värderande uttryck och känslor som användes ielevtexterna var 686 uttryck och över hälften av dessa uttryck förmedlades implicit.Majoriteten av de värderande uttryck och känslor förmedlade en grundkänsla inommänniskan. Eleverna använde färre uttryck för värderingar kring ett mänskligtbeteende samt uttryck som berörde ett tillstånd, processer eller saker. Få avdessa uttrycks betydelse förstärktes eller förminskades. Elevtexter sominnehöll flera olika typer av känslor och värderingar var retoriskt merkraftfulla än de andra elevtexterna. Mottagaren blev mer engagerad ochinvolverad i textens innehåll än i de elevtexter som använt färre typer avkänslor och värderingar. Appraisalsystemet fungerar som ett verktyg för lärareför att kunna sätta ord på vilka språkliga resurser som gör att en läsare blirengagerad och involverad i en text. Eleverna kan således utveckla sina läs-ochskrivkunskaper inom området genom att läraren förmedlar de språkliga resursernasom behövs för att engagera en läsare.

I denna uppsats analyserar jag några av texterna på Sollentuna kommuns webbplats. Syftet är att undersöka begripligheten i texterna. Jag har låtit en fokusgrupp läsa och diskutera hur de upplever fyra webbtexter. Utifrån gruppens synpunkter har jag gjort en textanalys. Analysen bygger på den systemisk-funktionella lingvistikens tre metafunktioner: den ideationella, den interpersonella och den textuella. Jag har kopplat metafunktionerna till det pragmatiska synsättet, som menar att en begriplig text leder till att mottagarnas läsmål uppfylls, till exempel att mottagarna med hjälp av texten kan utföa handlingar av olika slag. Undersökningens resultat visar att alla fyra webbtexterna innehåller drag som kan försämra begripligheten. De brister som var lättast att koppla till direkta begriplighetsproblem hos fokusgruppen låg på det ideationella planet, som huvudsakligen avser textens innehåll. Framför allt gällde det avsaknad av viktig information men också att huvudämnet inte framgick tillräckligt tydligt. Brister på det textuella planet, som främst avser den språkliga formen, var något svårare att knyta till direkta begriplighetsproblem. I ett par fall gjorde dock texternas komplexa och abstrakta form att fokusgruppen blev osäker på innehållet. Brister på det interpersonella planet, som avser relationen mellan sändaren och mottagaren i texten, var svårast att koppla till fokusgruppens förståelse. Det gällde avsaknad av du-tilltal och direkta uppmaningar.

<p>Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur ett fåtal lärare tänker kring sambandet mellan språk och ämnesinnehåll i ett genreperspektiv. Min ambition var att ta reda på hur lärare skapar en språklig miljö som gynnar alla elevers lärande men med ett särskilt fokus på flerspråkiga elever. I litteraturgenomgången belyser jag internationell/nationell forskning i ett genrepedagogiskt perspektiv, främst utifrån den australiska genreskolan, även kallad Sydneyskolan. Studien har en kvalitativ inriktning och insamling av data har skett genom intervjuer och videoinspelning i klassrummen. Det resultat som framkommer i studien visar huvudsakligen att deltagarna ser en positiv utveckling hos eleverna utifrån det genrepedagogiska arbetet. Både lärare och elever får stöd genom pedagogikens tydliga modeller och strukturer enligt intervjudeltagarna. De uttrycker dock en oro för att genrepedagogiken ska hanteras formalistiskt och statiskt på grund av den okunskap som än så länge råder i Sverige gällande det explicita arbetet med text. Deltagare med en gedigen teoretisk kunskap talar dock mer om problematiken med hur pedagogiken ska tolkas och genomföras än vad deltagare gör som inte fördjupat sig i teorin. Ett förslag är att ett genreläromedel skapas som stödjer lärare i att ta sig an genrepedagogiken.</p>

Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur ett fåtal lärare tänker kring sambandet mellan språk och ämnesinnehåll i ett genreperspektiv. Min ambition var att ta reda på hur lärare skapar en språklig miljö som gynnar alla elevers lärande men med ett särskilt fokus på flerspråkiga elever. I litteraturgenomgången belyser jag internationell/nationell forskning i ett genrepedagogiskt perspektiv, främst utifrån den australiska genreskolan, även kallad Sydneyskolan. Studien har en kvalitativ inriktning och insamling av data har skett genom intervjuer och videoinspelning i klassrummen. Det resultat som framkommer i studien visar huvudsakligen att deltagarna ser en positiv utveckling hos eleverna utifrån det genrepedagogiska arbetet. Både lärare och elever får stöd genom pedagogikens tydliga modeller och strukturer enligt intervjudeltagarna. De uttrycker dock en oro för att genrepedagogiken ska hanteras formalistiskt och statiskt på grund av den okunskap som än så länge råder i Sverige gällande det explicita arbetet med text. Deltagare med en gedigen teoretisk kunskap talar dock mer om problematiken med hur pedagogiken ska tolkas och genomföras än vad deltagare gör som inte fördjupat sig i teorin. Ett förslag är att ett genreläromedel skapas som stödjer lärare i att ta sig an genrepedagogiken.

Grammatiska metaforer har visat sig vara en viktig beståndsdel i det specialiserade språket. Syftet med denna uppsats är att undersöka sambandet mellan andelen grammatiska metaforer i elevtexter och deras betyg i de nationella provens skriftliga del i bedömningsaspekten ”språk och stil”. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är den systemisk-funktionella lingvistiken, som kompletterats med en översikt av det bedömningsunderlag som provkonstruktörerna tillgängliggjort digitalt. Materialet utgörs av 30 elevtexter från de nationella provens skriftliga del i kursen Svenska 1. Arbetsförloppet har i korta drag utgjorts av inläsning, materialinsamling, kodning av elevtexter och analys av resultat. I resultatet visades en svag korrelation mellan andelen grammatiska metaforer och elevtexternas tilldelade betyg, och variationen mellan enskilda elevtexter inom betygsstegen tyder på att andra bedömningsgrunder har påverkat deras betyg till större grad än andelen grammatiska metaforer. Detta blir således även uppsatsens övergripande slutsatser.

I denna uppsats har tre textdelar i ett digitalt gymnasieläromedel i historia undersökts. Syftet har varit att med teoretisk utgångspunkt i systemisk funktionell lingvistik (SFL) undersöka (1) vilka de språkliga utmaningarna är i de tre textdelarna och (2) vilket diskursivt mönster som framträder i textdelarna. En ideationell analys har därför genomförts och textdelarna har analyserats med avseende på transitivitet och agentivitet. Även deltagarnas lexikala kategorier har undersökts. Därtill har textdelarnas diskursiva mönster studerats. Sammantaget visar resultaten och analyserna av dessa att de språkliga utmaningarna finns på både process- och deltagarnivå och att en gemensam nämnare för flera språkliga strukturer som kan utgöra hinder för förståelse och lärande är att de på olika sätt döljer "vem som gör vad" i det historiska skeendet. Det gäller exempelvis passiva konstruktioner med utelämnad agent, icke-mänskliga deltagare och grupper/generiska. Som en särskild svårighet bland de icke-mänskliga deltagarna framstår de grammatiska metaforerna. Vidare framträder i textdelarna ett diskursivt mönster, där det i huvudsak är västerlänningar, som i egenskap av förstadeltagare i processerna, är de som agerar. Perspektivet i textdelarna framstår som västerländskt, vilket även det kan hindra förståelse och lärande.

No description available.

I föreliggande magisteruppsats undersöks elevers språkbruk i naturorienterande ämnen (NO). Mer explicit riktas fokus mot kvalitéer i elevskrivna laborationsrapporter i NO. Med en modell som har teoretisk förankring i Systemisk Funktionell Lingvistik (SFL) delas elevernas meningar in i NO-ord, processord (verb) samt övriga ord för att analysera elevernas språkanvändning i deras texter. Studien syftar till att undersöka och ge svar på frågor kring hur SFL-teori kan anpassas för att både vara funktionell och lätt att tillämpa samt vilken potential modellen rymmer som ett didaktiskt lärarverktyg?       I analysen riktas fokus mot NO-ord och ord som beskriver experimentmaterial samt processord. Processorden är verb som beskriver vad som görs i ett experiment eller undersökning samt vad som händer. Resultaten indikerar att modellen erbjuder ett verktyg för lärare, att genom ett systematiskt sätt, uppmärksamma inte bara NO-ord utan även processord som beskriver aktiviteter och skeenden. Genom lärarledda dialogistiska samtal med eleverna, exempelvis i helklass, går det att argumentera för att modellen erbjuder en potential till ökat lärande hos eleverna. Ett lärande där eleverna får möjlighet att utveckla sitt språkliga register i naturvetenskap.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på vad forskningen hittills har kommit fram till om språkutvecklande arbetssätt i allmänhet och inom historieämnet i synnerhet. Genom att söka i olika databaser har vi hittat relevant forskning i form av doktors-och licentiatavhandlingar samt refereegranskade vetenskapliga artiklar. Forskningen i denna kunskapsöversikt lyfter främst argument för ett språkutvecklande arbetssätt och olika metoder för detta. Forskningen poängterar även eventuella risker med ett för stortfokus på språket i undervisningen. Historieämnet har sitt eget ämnesspråk och forskningen betonar förståelsen för ämnesspråket som nödvändig för förståelsen av ämnesinnehållet. I denna kunskapsöversikt har vi kommit fram till att språkutvecklande arbetssätt är nödvändigt då eleverna behöver få möjlighet att utveckla en förståelse för ämnesspråket och därmed även en djupare förståelse för ämnesinnehållet. Forskningen lyfter lärarens roll och att lärarens förståelse för ämnesspråket är avgörande för att kunna bedriva en språkutvecklande undervisning. Därför hoppas vi kunna inspirera framtida lärare till att utveckla sina kunskaper om ämnesspråk samt språkutvecklande arbetssätt inom historia.