<p>För personer med funktionsnedsättning har vardagen förändrats väldigt genom tiderna. Från att förr ha blivit kallad alla möjliga misskrediterande glåpord och haft begränsade rättigheter har personer med funktionsnedsättningar i senare tids handikappolitik helt andra rättigheter där de skall ha möjlighet att leva som andra och få ett bättre bemötande.</p><p> </p><p>Vi har i denna studie undersökt två kvällstidningar, Expressen och Aftonbladet, med syfte att studera hur man använder termen rullstolsburen i sina artiklar och hur detta användande blir till ett stigma för personer med funktionsnedsättning. Vi valde ut dessa två tidningar eftersom de konsumeras över hela landet och är de största av de kvällstidningar som produceras och därmed har flest läsare som påverkas av artiklarna. För att begränsa oss och även för att påvisa antalet artiklar av detta slag som publicerades under en viss tidsperiod, är materialet som användes från april 2009 och tre år tillbaka i tiden. Denna sökning resulterade i att vi använde 81 st artiklar till studien.</p><p> </p><p>Med hjälp av den kritiska diskursanalysen har vi analyserat språkbruket i dessa artiklar och utforskat sammanhanget i vilka man använder termen rullstolsburen. Diskursanalysen har använts för att undersöka hur media har makten att genom sina artiklar och inslag påverka samhällsmedborgarnas uppfattning om vad som räknas till normalt och inte och därmed även makten att skapa och upprätthålla stigman för utsatta grupper i samhället.</p><p> </p><p>I resultatet framkom att man i artiklarna i vissa fall ersatte personernas identitet med termen rullstolsburen samt att tidningarna huvudsakligen använder sig av termen rullstolsburen vid rapporteringen av brott och orättvis behandling.</p>

För personer med funktionsnedsättning har vardagen förändrats väldigt genom tiderna. Från att förr ha blivit kallad alla möjliga misskrediterande glåpord och haft begränsade rättigheter har personer med funktionsnedsättningar i senare tids handikappolitik helt andra rättigheter där de skall ha möjlighet att leva som andra och få ett bättre bemötande.   Vi har i denna studie undersökt två kvällstidningar, Expressen och Aftonbladet, med syfte att studera hur man använder termen rullstolsburen i sina artiklar och hur detta användande blir till ett stigma för personer med funktionsnedsättning. Vi valde ut dessa två tidningar eftersom de konsumeras över hela landet och är de största av de kvällstidningar som produceras och därmed har flest läsare som påverkas av artiklarna. För att begränsa oss och även för att påvisa antalet artiklar av detta slag som publicerades under en viss tidsperiod, är materialet som användes från april 2009 och tre år tillbaka i tiden. Denna sökning resulterade i att vi använde 81 st artiklar till studien.   Med hjälp av den kritiska diskursanalysen har vi analyserat språkbruket i dessa artiklar och utforskat sammanhanget i vilka man använder termen rullstolsburen. Diskursanalysen har använts för att undersöka hur media har makten att genom sina artiklar och inslag påverka samhällsmedborgarnas uppfattning om vad som räknas till normalt och inte och därmed även makten att skapa och upprätthålla stigman för utsatta grupper i samhället.   I resultatet framkom att man i artiklarna i vissa fall ersatte personernas identitet med termen rullstolsburen samt att tidningarna huvudsakligen använder sig av termen rullstolsburen vid rapporteringen av brott och orättvis behandling.

Vårt syfte med denna studie var att ta reda på hur några förskollärare tänker kring användningen av TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) för att främja barns språkutveckling och kommunikation. Utifrån detta syfte formulerade vi följande frågeställningar: ”Hur ser några förskollärare på användningen av TAKK?” och ”Hur anser några förskollärare att TAKK gynnar språkutvecklingen och kommunikationen hos barn?”. Genom en kvalitativ hermeneutisk studie och halvstrukturerade intervjuer har vi fått ett resultat som tyder på att TAKK är ett extra verktyg och en språkförstärkare som väcker barns nyfikenhet att utforska språkets mångsidighet. Men för att kunna arbeta med TAKK på ett effektivt sätt är utbildning nödvändig för att skapa en grund att utgå ifrån. Andra faktorer som tas upp i studien är barngrupp, ekonomi, material och tid. Genom att använda TAKK ges barn möjlighet att känna språket och inte bara höra det. Ett annat tydligt resultat som visat sig i studien är att, enligt de intervjuade förskollärare, gynnar TAKK språkutvecklingen och kommunikationen hos alla barn samt att användningen av TAKK inte utesluter det talade språket hos barn, då det spelar en stor social roll i vårt samhälle.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet. Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning. Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur ungdomar med utvecklings störning upplever sin fritid. Genom intervjuer ville jag få ett inifrånperspektiv på hur sju ungdomar 12 – 18 år upplever tillgängligheten till olika fritidsaktiviteter samt vad en meningsfull fritid betyder för dem. Då flera ungdomar i studien hade begränsade möjligheter att samtala utan AKK, alternativa och kompletterande kommunikationssätt valde jag att genomföra intervjuerna med hjälp av samtalsmatta, ritprat samt tecken som stöd. Studien visar att ungdomarna i det stora hela är nöjda med sin fritid. Alla betonade vikten av att vara aktiv oavsett om man var med i en förening eller inte. För nästan alla ungdomar innebar fritiden begränsade möjligheter att umgås med jämnåriga kamrater. Dessa träffade de oftast bara i skolan och i vissa fall på fritidsgården. Föräldrarna hade ett stort ansvar att möjliggöra aktiviteter utanför hemmet. Stöd i form av LSS visade sig inte vara särskilt vanligt och förekom i begränsad omfattning.

ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument om hälsa på en grupp personer med måttlig intellektuell funktionsnedsättning, dels att jämföra gruppens hälsa med ett nationellt material om hälsan hos personer med olika former av funktionsnedsättning.                                                                                                            Metod: Intervjuer om hälsa genomfördes med 16 vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning. Som frågeinstrument användes Nationella folkhälsoenkäten 2008  från Statens folhälsoinstitut. Samtliga respondenter bodde vid tidpunkten för intervjuerna på olika kommunala s.k. LSS- boenden i Östersund. Vid några av intervjuerna medverkade personal, på respondentens begäran. Respondenterna hade valts ut av enhetschefer för kommunens LSS- boenden. Enhetscheferna fick uppgiften att identifiera 20 personer med måttlig funktionsnedsättning som var villiga att ställa upp på en intervju. Efter bortfall genomfördes intervjuer med 16 personer. Resultaten från intervjuerna har därefter jämförts med resultaten från en nationell undersökning av hälsan hos  personer med funktionsnedsättning från 2008.                                                                                                      Resultat: Frågeinstrumentet fungerade bara delvis på flertalet av respondenterna. Trots metoden att använda intervjuer var flera frågor för svåra att förstå för många av respondenterna. Spridningen i förståelse var relativt stor med någon som kunde svara adekvat på samtliga frågor till flera som hade stora svårigheter med många frågor. I en jämförelse med det nationella materialet om hälsan hos personer med olika former av funktionsnedsättning, visade sig Östersundsgruppen ha en bättre hälsa inom flera områden.                                                                                          Diskussion: Personer med intellektuell funktionsnedsättning är sällan med i olika hälsoundersökningar. För att få reda på hur hälsan ser ut och hur den utvecklas i den här gruppen, måste personerna komma till tals. Det är då helt nödvändigt att använda sig av intervjuformen som alternativ till enkäter som annars är det vanliga. Men för att frågorna ska förstås måste de anpassas genom konkretisering och förenkling. Frågorna i Nationella folkhälsoenkäten är, som de är utformade för närvarande, bara användbara till en begränsad del. Hälsan i gruppen är vid en jämförelse relativt god. Orsaker som framkommer är att många upplever sig ha en meningsfull sysselsättning, trivs med sitt boende samt röker och dricker lite. Fetma, stillasittande fritid, lågt intag av frukt och grönt samt viss otrygghet är däremot något som utmärker gruppen. NYCKELORD: Intellektuell funktiosnedsättning, folkhälsoenkät, gruppbostad, levnadsvanor

Att flytta hemifrån innebär både möjligheter och ansvar för sig själv och sitt boende. För unga vuxna med funktionsnedsättning kan detta bli en stor utmaning som, enligt olika studier, kräver stöd från olika håll. Övergången till vuxenlivet utmanar även individens förmåga att klara sig själv. Självständighet kan ses utifrån olika aspekter och påverkas av olika omständigheter. Kvalitativa intervjuer med fem unga vuxna genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Syftet var att belysa upplevelser av transitionen till vuxenlivet för unga vuxna med rörelsehinder. Resultatet visar att intervjupersonernas transition till vuxenlivet innebar en omvälvande process, men att de ändå upplevde sig självständiga trots krånglig byråkrati och en mycket tidskrävande process. Upplevelsen av självständighet kan även kopplas till omgivningens attityder. Resultatet och tidigare forskning stämmer överrens i många avseenden, men visar samtidigt på avsaknad av svensk forskning inom området.

The overall aim with this study was to explore the understanding of how nursing staff - at a service flat in the county of Gävleborg, is related to the residents with intellectual disabilities, with regard to the residents' health. Five personal research interviews were conducted with nursing staff in a sheltered housing. The survey was based on a qualitative method with semi-structured interviews. Five nursing staff aged 27-57 were participated in this investigation. The analysis was conducted, by using a thematic approach. My overall findings show that Nursing staff have different roles to play depending on the situation in their relationship with the residents. They also face difficult decisions when it comes to residents' health versus the residents' right to self-determination. The lack of understandings consequences of their (residents) choices is also seen as a reason for their health situation. Nursing staff calls for educated in nutrition and health issues for them and the residents, but also guidelines in their health promotion.

Inkludering är starkt sammankopplat med målet om en likvärdig utbildning. Ändå är inkludering inte helt självklart i dagens skola och ses heller inte sällan som problematiskt att organisera för den enskilde läraren. Syftet med denna studie är att från utsagor av lärare i idrott och hälsa studera mönster i deras attityder till inkludering av elever med fysisk funktionsnedsättning samt se hur dessa påverkar planeringen av undervisningen. Studien är en undersökande studie med kvalitativa intervjuer som metod. Vi har intervjuat åtta lärare i idrott och hälsa verksamma i grund- och gymnasieskolan samt i särskolan. Resultatet från intervjuerna visar att inkludering är ett komplext och svårtolkat begrepp. Det framkommer att attityderna skiljer sig åt och är beroende av flera faktorer. Utbildning, erfarenhet, stöd och resurser är faktorer som visar sig påverka attityderna men de kan inte enskilt ges som förklaring utan påverkar också varandra sinsemellan. Konsekvenserna av lärarens attityder samt elevens funktionsnedsättning visar att inkludering inte alltid ses som lösning för en likvärdig utbildning. Inkludering är en ideologisk övertygelse, som är svår att realisera i praktiken. Fyra av åtta lärare ser inga fördelar med segregerande lösningar, men endast en lärare upplever att det inte finns några hinder för att organisera en inkluderande undervisning. I övrigt framkommer olika kompensatoriska och segregerande lösningar för eleven med funktionsnedsättning och dessa motiveras genom en syn på likvärdig utbildning där läraren inte anser sig kunna tillgodose elevens behov i den gemensamma undervisningen. Gemensamt för samtliga lärare är att de beaktar elevernas rätt till en likvärdig utbildning men alla ser inte hur en fullständigt inkluderande undervisning skulle kunna vara lösningen till detta.

Inkludering är starkt sammankopplat med målet om en likvärdig utbildning. Ändå är inkludering inte helt självklart i dagens skola och ses heller inte sällan som problematiskt att organisera för den enskilde läraren. Syftet med denna studie är att från utsagor av lärare i idrott och hälsa studera mönster i deras attityder till inkludering av elever med fysisk funktionsnedsättning samt se hur dessa påverkar planeringen av undervisningen. Studien är en undersökande studie med kvalitativa intervjuer som metod. Vi har intervjuat åtta lärare i idrott och hälsa verksamma i grund- och gymnasieskolan samt i särskolan. Resultatet från intervjuerna visar att inkludering är ett komplext och svårtolkat begrepp. Det framkommer att attityderna skiljer sig åt och är beroende av flera faktorer. Utbildning, erfarenhet, stöd och resurser är faktorer som visar sig påverka attityderna men de kan inte enskilt ges som förklaring utan påverkar också varandra sinsemellan. Konsekvenserna av lärarens attityder samt elevens funktionsnedsättning visar att inkludering inte alltid ses som lösning för en likvärdig utbildning. Inkludering är en ideologisk övertygelse, som är svår att realisera i praktiken. Fyra av åtta lärare ser inga fördelar med segregerande lösningar, men endast en lärare upplever att det inte finns några hinder för att organisera en inkluderande undervisning. I övrigt framkommer olika kompensatoriska och segregerande lösningar för eleven med funktionsnedsättning och dessa motiveras genom en syn på likvärdig utbildning där läraren inte anser sig kunna tillgodose elevens behov i den gemensamma undervisningen. Gemensamt för samtliga lärare är att de beaktar elevernas rätt till en likvärdig utbildning men alla ser inte hur en fullständigt inkluderande undervisning skulle kunna vara lösningen till detta.