<p>Abstract</p><p>Teenagegirls with Asperger syndrome – copingstrategies</p><p>The aim of the study has been to describe how teenagegirls with Asperger syndrome (an inside-out perspective) experience their possibilities to social interaction in the society.</p><p>The specific questions for this study are:</p><p>• How do the participants apply copingstrategies?</p><p>• Experiencies of getting the diagnose Asperger.</p><p>• Experiencies from living with the dissorder Asperger.</p><p>• The Participants life situation</p><p>In this study I use a qualitative attempt where I interview five teenagegirls. Then the interviews were analysed with a phenomenological attempt with the intention to create at picture of the girls’ world. The result of the interviews presents from the interviwguides area and interpret towards the background of earlier research that present in this study. The result shows that the girls use copingstrategies, some got conscious of the fact that they do during the interview. The study shows that the girls exposed to a large mentally pressure and suffered before they got the dianoses. When they got adapted studies and a place in a small class/special educationgroup the life become easier thanks to the pedagogical personal who could help the girls to understand them selfs, accept their personality and start training to see the world and imitate it. The situation for the girls today is full of light if they get the help taht is right for them.</p><p>Key words: Asperger syndrome, autism, impaired function, remedial pedagogics</p>

<p>En individ med funktionsnedsättning ställs varje dag inför en rad olika svårigheter i vårt samhälle och de är ständigt i behov av att samhället finns till hjälps för dem. Varje individ är olika och behöver därför olika hjälp för att klara sin vardag.</p><p>Sedan 1994 finns lagstiftningen Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Denna lag ska se till så att individer med vissa funktionsnedsättningar får rätt insatser så att de kan ha goda levnadsvillkor. De personer som ansvara för denna lag är LSS handläggare. Deras arbete är mycket betydelsefullt för individerna som är i behov av denna lag. Deras arbete består av en rad olika uppdrag, de ska följa lagens smala ramar samt individens behov men också följa kommunens tillgångar. Denna lag är en rättighetslag som innebär att individen har rätt till vissa insatser. I denna uppsats tittar jag närmar på hur en LSS handläggares arbetssituation ser ut, vilka problem och bekymmer kan de stötta på samt vad de egentligen anser om lagen. Jag har valt att använda en kvalitativ forskningsmetod. Detta för jag vill få en förståelse för hur LSS handläggare upplever sin arbetssituation och se erfarenheterna som den enskilda personen bär med sig. Jag har intervjuat sju LSS handläggare från fem olika kommuner. </p><p>För att förstå handläggarnas situation har jag tagit hjälp av tre olika sociologer, Ralph Lintons Rollteori, Max Webers teori om byråkrati samt idealtyper, C Wright Mills tolkning av koncepten problem och bekymmer.</p>

<p>Att få ett barn är en av de viktigaste händelserna i en människas liv. Om barnet har en funktionsnedsättning kan fäder känna en stor påfrestning. I denna situation är det viktigt med stöd och information från omgivningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fäder till barn med funktionsnedsättning upplever och hanterar sin livssituation. För att kunna nå vårt syfte har vi gjort en kvalitativ intervjuundersökning med fem fäder till barn med funktionsnedsättning i X kommun. Coping och KASAM – känsla av sammanhang användes som teoretisk referensram för att analysera det insamlade materialet. Referensramens begrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet användes som struktur i analysen. Även litteraturforskning som var relevant till undersökningen användes i studien. Den övervägande upplevelsen av intervjuerna var att fäderna inte ser sitt barn som ett sjukt barn utan att det bara handlar om ett funktionshinder, det vill säga ett praktiskt hinder. Själva nedsättningen såg de inte som ett problem. Fäders kunskap kring funktionsnedsättningen visade sig vara mycket stor. Genomgående var att informanterna gav intryck av att de var tillfreds med det stöd och insatser som gavs. Dock hade detta krävt mycket tid och energi från dem. Intervjuerna påvisade även att fäderna inte upplevde det som att de blivit märkbart utsatta för något negativt bemötande av samhället och omgivningen. Det framkom att de genom att ha en god relation till den andre föräldern underlättar att hantera situationen. Ett intensivt arbetsliv samt ett funktionsnedsatt barn resulterade i en minskad kontakt med bekantskapskretsen. Resultatet var överraskande eftersom vi var övertygade om att fäder till barn med funktionsnedsättning upplevde sitt liv som en kris, där de inte kunde hantera svårigheterna. Däremot visade resultatet att fäderna accepterar barnet som det är och uppskattar och ser det som är positivt i sina liv.</p>

<h2>Syfte och frågeställningar</h2><p>Syftet med studien är att analysera skolans inkluderingsproblematik för att se hur två utvalda grundskolor uppfattar och organiserar arbetet med inkludering av särskoleelever.</p><p> </p><p>-          Hur uppfattar respondenterna begreppet inkludering?</p><p>-          Hur upplever biträdande rektorer att inkludering av särskoleelever realiseras i teori och praktik?</p><p>-          Hur upplever lärare med specialpedagogisk kompetens att inkludering av särskoleelever realiseras i teori och praktik?</p><p>-          Vilka möjligheter respektive hinder ser respondenterna med inkludering av särskoleelever?</p><h2>Metod</h2><p>Studien har en kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjupersonerna valdes genom ett bekvämligt riktat urval. Totalt sett genomfördes fyra intervjuer som varade från 20 minuter upp till 50 minuter med två biträdande rektorer och två lärare med specialpedagogisk kompetens. Intervjuerna spelades in på en diktafon för att därefter transkriberas och följas upp med resultatet utifrån frågeställningarna.</p><h2>Resultat</h2><p>Resultatet visar på att begreppet inkludering är svårt att definiera. Det förväxlas med begrepp som integrering och delaktighet. Utifrån dessa begrepp har respondenterna en ungefärlig bild, som de sedan försöker att arbeta aktivt efter i skolan. I förhållande till forskning och litteratur visar det sig att det endast sker delvis och att skolorna verkar i en segregerande riktning då särskolan figurerar i en relativt avskild del från övriga skolan. I arbetet med inkludering uppstår även en rad dilemman som skolorna ställs inför och det sker en ständig vågkamp i arbetet med inkluderingen av särskoleelever.</p><p> </p><h2>Slutsats</h2><p>De berörda skolorna verkar sakna konkreta riktlinjer för tillvägagångssättet med inkludering. Dessutom speglas arbetet av ett föråldrat förhållningssätt och det ges en delad bild av vad man vill åstadkomma i arbetet med inkludering av särskoleelever.</p>

Att få ett barn är en av de viktigaste händelserna i en människas liv. Om barnet har en funktionsnedsättning kan fäder känna en stor påfrestning. I denna situation är det viktigt med stöd och information från omgivningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fäder till barn med funktionsnedsättning upplever och hanterar sin livssituation. För att kunna nå vårt syfte har vi gjort en kvalitativ intervjuundersökning med fem fäder till barn med funktionsnedsättning i X kommun. Coping och KASAM – känsla av sammanhang användes som teoretisk referensram för att analysera det insamlade materialet. Referensramens begrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet användes som struktur i analysen. Även litteraturforskning som var relevant till undersökningen användes i studien. Den övervägande upplevelsen av intervjuerna var att fäderna inte ser sitt barn som ett sjukt barn utan att det bara handlar om ett funktionshinder, det vill säga ett praktiskt hinder. Själva nedsättningen såg de inte som ett problem. Fäders kunskap kring funktionsnedsättningen visade sig vara mycket stor. Genomgående var att informanterna gav intryck av att de var tillfreds med det stöd och insatser som gavs. Dock hade detta krävt mycket tid och energi från dem. Intervjuerna påvisade även att fäderna inte upplevde det som att de blivit märkbart utsatta för något negativt bemötande av samhället och omgivningen. Det framkom att de genom att ha en god relation till den andre föräldern underlättar att hantera situationen. Ett intensivt arbetsliv samt ett funktionsnedsatt barn resulterade i en minskad kontakt med bekantskapskretsen. Resultatet var överraskande eftersom vi var övertygade om att fäder till barn med funktionsnedsättning upplevde sitt liv som en kris, där de inte kunde hantera svårigheterna. Däremot visade resultatet att fäderna accepterar barnet som det är och uppskattar och ser det som är positivt i sina liv.

Föräldrar till barn med funktionsnedsättningar upplever ofta ett föräldraskap till bredden fyllt av utmaningar och prövningar. Skolans syn på barnet och dess svårigheter blir mycket betydelsefull för dessa familjer. Skolmiljön och vikten av de pedagogiska metoderna förbises ibland helt, istället förklaras problemen med egenskaper hos barnet eller situationen i hemmet. Hur skolan bemöter dessa familjer kan bli avgörande då dessa föräldrar ofta är mer beroende av samarbete än andra familjer. I sin förlängning kan detta få stora konsekvenser för barnets framtid och livskvalité. Empati, kunskap och samarbete är i detta sammanhang nyckelbegrepp. Jag har samtalat med två mammor som har barn med svårigheter inom autismspektrat. De har låtit mig ta del av deras tankar och erfarenheter i mötet med skolan. Frustrationen de känner när ingen lyssnar är uppenbar i deras berättelser. De upplever att de inte blir bekräftade som kompetenta föräldrar. Ljusglimtar är de pedagoger som visar respekt och förståelse för deras utmaningar. I berättelserna blir det tydligt att skolan alltför sällan använder föräldrarnas erfarenheter när det uppstår svårigheter runt barnet. Föräldrarna upplever att skolan har tolkningsföreträde och föräldrarna betraktas ofta som besvärliga när de kommer med egna idéer och förslag. Med kunskap om barnets funktionsnedsättning samt en vilja hos pedagogen att se föräldern som en tillgång, en expert på sitt barn, möjliggörs ett äkta möte mellan två likvärdiga parter. Detta möte kännetecknas av nyfikenhet och respekt för varandras verkligheter.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att analysera skolans inkluderingsproblematik för att se hur två utvalda grundskolor uppfattar och organiserar arbetet med inkludering av särskoleelever.   -          Hur uppfattar respondenterna begreppet inkludering? -          Hur upplever biträdande rektorer att inkludering av särskoleelever realiseras i teori och praktik? -          Hur upplever lärare med specialpedagogisk kompetens att inkludering av särskoleelever realiseras i teori och praktik? -          Vilka möjligheter respektive hinder ser respondenterna med inkludering av särskoleelever? Metod Studien har en kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjupersonerna valdes genom ett bekvämligt riktat urval. Totalt sett genomfördes fyra intervjuer som varade från 20 minuter upp till 50 minuter med två biträdande rektorer och två lärare med specialpedagogisk kompetens. Intervjuerna spelades in på en diktafon för att därefter transkriberas och följas upp med resultatet utifrån frågeställningarna. Resultat Resultatet visar på att begreppet inkludering är svårt att definiera. Det förväxlas med begrepp som integrering och delaktighet. Utifrån dessa begrepp har respondenterna en ungefärlig bild, som de sedan försöker att arbeta aktivt efter i skolan. I förhållande till forskning och litteratur visar det sig att det endast sker delvis och att skolorna verkar i en segregerande riktning då särskolan figurerar i en relativt avskild del från övriga skolan. I arbetet med inkludering uppstår även en rad dilemman som skolorna ställs inför och det sker en ständig vågkamp i arbetet med inkluderingen av särskoleelever.   Slutsats De berörda skolorna verkar sakna konkreta riktlinjer för tillvägagångssättet med inkludering. Dessutom speglas arbetet av ett föråldrat förhållningssätt och det ges en delad bild av vad man vill åstadkomma i arbetet med inkludering av särskoleelever.

No description available.

Abstract Teenagegirls with Asperger syndrome – copingstrategies The aim of the study has been to describe how teenagegirls with Asperger syndrome (an inside-out perspective) experience their possibilities to social interaction in the society. The specific questions for this study are: • How do the participants apply copingstrategies? • Experiencies of getting the diagnose Asperger. • Experiencies from living with the dissorder Asperger. • The Participants life situation In this study I use a qualitative attempt where I interview five teenagegirls. Then the interviews were analysed with a phenomenological attempt with the intention to create at picture of the girls’ world. The result of the interviews presents from the interviwguides area and interpret towards the background of earlier research that present in this study. The result shows that the girls use copingstrategies, some got conscious of the fact that they do during the interview. The study shows that the girls exposed to a large mentally pressure and suffered before they got the dianoses. When they got adapted studies and a place in a small class/special educationgroup the life become easier thanks to the pedagogical personal who could help the girls to understand them selfs, accept their personality and start training to see the world and imitate it. The situation for the girls today is full of light if they get the help taht is right for them. Key words: Asperger syndrome, autism, impaired function, remedial pedagogics

En individ med funktionsnedsättning ställs varje dag inför en rad olika svårigheter i vårt samhälle och de är ständigt i behov av att samhället finns till hjälps för dem. Varje individ är olika och behöver därför olika hjälp för att klara sin vardag. Sedan 1994 finns lagstiftningen Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Denna lag ska se till så att individer med vissa funktionsnedsättningar får rätt insatser så att de kan ha goda levnadsvillkor. De personer som ansvara för denna lag är LSS handläggare. Deras arbete är mycket betydelsefullt för individerna som är i behov av denna lag. Deras arbete består av en rad olika uppdrag, de ska följa lagens smala ramar samt individens behov men också följa kommunens tillgångar. Denna lag är en rättighetslag som innebär att individen har rätt till vissa insatser. I denna uppsats tittar jag närmar på hur en LSS handläggares arbetssituation ser ut, vilka problem och bekymmer kan de stötta på samt vad de egentligen anser om lagen. Jag har valt att använda en kvalitativ forskningsmetod. Detta för jag vill få en förståelse för hur LSS handläggare upplever sin arbetssituation och se erfarenheterna som den enskilda personen bär med sig. Jag har intervjuat sju LSS handläggare från fem olika kommuner. För att förstå handläggarnas situation har jag tagit hjälp av tre olika sociologer, Ralph Lintons Rollteori, Max Webers teori om byråkrati samt idealtyper, C Wright Mills tolkning av koncepten problem och bekymmer.