No description available.

Syftet med arbetet är att undersöka hur de inställningar, kunskaper och erfarenheter som finns hos personal inom förskolan påverkar den möjlighet barn med omfattande motoriska och kommunikativa funktionsnedsättningar har till tillgänglighet och inkludering. Utan tillgänglighet är inte inkludering möjligt och från och med 1/1 – 2015 är bristande tillgänglighet en diskrimineringsform i diskrimineringslagen. Inkludering eller den tidigare benämningen integrering är begrepp som har varit aktuella inom förskola och skola sedan 1960-talet. Begrepp kan få olika betydelse beroende på förförståelse, kunskap och perspektiv vilket innebär att de som arbetar med och runt omkring det funktionsnedsatta barnet på olika sätt påverkar barnets möjlighet till inkludering. Min studie är en kvalitativ intervjustudie som bygger på sju intervjuer med yrkesverksamma inom förskolan: två förskolechefer, tre specialpedagoger och två förskollärare. Resultatet har bearbetats utifrån en hermeneutisk ansats där tidigare forskning och utvalda teorier skapat en förförståelse i analysen av resultatet. Intervjuerna visar en positiv syn och goda intentioner att inkludera barn med motoriska och kommunikativa funktionsnedsättningar i en ordinarie förskola, dock behövs mer kunskap om tillgänglighet. Ofta finns ett fokus på de fysiska anpassningarna i form av att handikappsanpassa verksamheten och att hitta olika löningar för att det funktionsnedsatta barnet ska kunna vara med i den ordinarie verksamheten. Den kommunikativa tillgängligheten tenderar att brista vilket för det funktionsnedsatta barnet kan innebära att barnet förväntas göra sig förstådd med ett kommunikationssätt som inte används av någon annan i barngruppen. Med hjälp av språket reflekterar människor över sina egna handlingar och att inte ha den möjligheten kan försvåra barnets subjektivitet.

The purpose of this exam project in furniture design is to investigate what special needs persons with neuropsychiatric disorders have – especially those with ADHD and autism – and how furniture design can be of aid, by designing a piece of furniture that can meet some of those needs. I have mainly based my reasonings on books about neuropsychiatric disorders, such as Hallberg and Hallberg (2015) and Hjelmquist (2006), who has interviewed adults with these diagnoses. In this it appears clearly, that people with neuropsychiatric disorders can be helped by creating order and routines in their everyday lives. Order is a basic need for all humans, but this need is extra strong for these individuals. My own previous experience of working with individuals with these diagnoses, confirms the conclusions in all of the literature used in this project. My idea was to design a shelf system with boxes where color and form cooperate to give a sense of order. Color and form are proved to be important tool to create context and logic. While exhibiting and discussing the prototype, I have felt that it is a relevant piece of furniture that serves its purpose.The next step is to perform tests and further examine how the prototype can evolve. / Det här examensarbetet i möbeldesign har som syfte att undersöka vad personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) – i synnerhet ADHD och autism – har för särskilda behov som går att tillfredsställa med hjälp av möbeldesign, och att därefter utveckla en möbel baserat på dessa slutsatser. Jag har till stor del baserat mina resonemang på forskning om NPF-diagnoser, bland annat Hallberg och Hallberg (2015) och Hjelmquist,(2006), som har intervjuat vuxna personer med dessa diagnoser. Det framgår tydligt att personer med NPF-diagnoser kan bli hjälpta när de kan skapa en ordning och rutin i sin vardag. Ordning är ett grundbehov för alla människor, men behovet är alltså extra starkt för dessa personer. Jag har sedan tidigare samlat erfarenheter av att arbeta med individer med dessa diagnoser på Island, och dessa bekräftar slutsatserna i den använda litteraturen. Min idé blev att designa ett hyllsystem där färg och form samverkar för att skapa ordning. Färg och form är dokumenterat viktiga hjälpmedel för att skapa sammanhang och logik. Genom gestaltning och samtal runt den första prototypen har ja fått bekräftelse på att jag med min möbel är på rätt väg. Nästa steg kräver en målmedveten utprovning.

I början på 1990-talet kom lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) och Lagen om assistansersättning (1993:389). Detta skapade möjligheter för funktionshindrade att få förutsättning till ett självständigt liv. Syftet med denna kvalitativa uppsats är att undersöka hur personliga assistenter upplever bemötande, kommunikation samt delaktighet i mötet mellan funktionsnedsatta barn utan verbal kommunikation och handläggare inom Försäkringskassa, LSS-handläggare och personal inom sjukvård. Då benämningen "personlig assistent" endast har funnits sedan början på 1990-talet är detta ett relativt outforskat område. Det empiriska materialet består av sex individuella intervjuer. I det analyserade empiriska materialet har tidigare känd forskning, empowermentteori och icke-verbal kommunikation använts. Resultatet av undersökningen tyder på att det finns brister i att bemöta, kommunicera och att få brukare känna sig delaktiga i deras egen livssituation. I studien framkommer det att personliga assistenterna upplever att det inte finns tillräckligt med tid och kunskap kring alternativ kommunikation, vilket kan vara orsaker till att brukarna inte känner sig delaktig

Bakgrund: Delaktighet i skolans utbildning är något som alla elever har rätt att ta del av. Strävan ska vara att anpassa skillnader i elevernas förutsättning att tillgodogöra sig utbildningen. Elever med funktionsnedsättningar är påvisat mer inskränkta eller begränsade av delaktighet, vilket visar sig i skolans miljö. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva lärarnas erfarenheter av att arbeta med elever som har funktionsnedsättning, i ämnet idrott och hälsa Metod: studiens design var kvalitativ. Sex intervjuer genomfördes med lärare i grundskolan inom skolämnet idrott och hälsa som samtliga hade erfarenhet av arbeta med elever som har funktionsnedsättning. Det insamlade datamaterialet analyserades med stöd och inspiration av en induktiv innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier: ”En tillåtande undervisningsmiljö främjar delaktighet”,” Strategier för en främjad delaktighet”, ”Förstärkt kompetens kan främja elever med funktionsnedsättning till delaktighet”, ”Organisatoriska resurser i arbetet gentemot att främja delaktighet i skolan”. Resultat: Lärarna påvisar hängivelse till att inkludera elever med funktionsnedsättning. De rapporterar samtidigt begränsningar i deras kompetens, kännedom, skolans miljö och verktyg som kan resultera i att elever med funktionsnedsättning frånses behovet av anpassning, eller exkluderas. Konklusion: Lärare inom idrott och hälsa i grundskolan upplever att deras görande och skolan som organisation har ett starkt samband till hur elever med funktionsnedsättning får möjlighet till delaktighet. Studien kan användas i syfte att medvetandegöra att mer stöd i skolan behövs för att samtliga elever ska delta i skolämnet idrott och hälsa.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare anpassar lässtunden för att inkludera barn med funktionsnedsättning samt hur stor andel barnlitteratur som behandlar barn med funktionsnedsättning som det finns i förskolan. För att hålla en röd tråd i arbetet och för att uppnå studiens syfte utformade vi två frågeställningar: Vilka metoder använder förskollärare för att inkludera barn med funktionsnedsättning i vardagliga aktiviteter som lässtunden? I vilken omfattning har barnen och arbetslaget på förskolan tillgång till barnlitteratur som berör barn med funktionsnedsättning? Studiens material samlades via två delstudier, en kvantitativ enkätundersökning och fem kvalitativa intervjuer. Dessa metoder valdes ut för att ge ett mätningsbart resultat samt ett reflekterande resultat där det går att urskilja likheter och skillnader i teorin och praktiken. Utifrån sammanställningarna av de båda delstudierna har vi tillsammans kritiskt analyserat resultaten och fört en diskussion. Bakgrunden till studien grundas på våra egna erfarenheter av ett inkluderande förhållningssätt i barngruppen samt urvalet av barnlitteratur som finns tillgängligt. Vi har själva uppfattat att pedagoger exkluderar barn med funktionsnedsättning med låt-gå-pedagogik istället för att inkluderar in samtliga barn i förskolans verksamhet. Vi har även uppmärksammat hur lite barnlitteratur det finns tillgängligt som handlar om barn med funktionsnedsättning. I resultatet framkom det att flera pedagoger i dagens förskoleverksamhet anser att variationen på dagens barnlitteratur inte följer med i samhällets utveckling, det behövs ett bredare utbud. Det framkom även att det endast krävs små förändringar i pedagogernas förhållningssätt för att alla barnen ska inkluderas in i barngruppen för att kunna ta del av lärandet som sker i grupp. Av resultatet kan vi utläsa att barnlitteraturen behöver en större bredd och variation samtidigt som pedagogerna bara behöver göra små förändringar i sin pedagogik för att alla barnen ska känna sig delaktiga. Studiens centrala begrepp är inkludering. Vi valde begreppet eftersom det inte bara innefattar verksamhetens miljö och pedagogernas pedagog, begreppet innefattar också materialet som finns tillgängligt och lärande materialet som används i förskolan. Studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på lärande som sker i samspel med andra.

Psykisk funktionsnedsättning innebär att en person har allvarliga svårigheter att klara sitt dagliga liv utan hjälp utifrån. Dessa svårigheter är långvariga och beror på psykisk sjukdom. Därför finns kommunala träffpunkter som ska erbjuda dessa personer socialt stöd, trygghet och samvaro. Denna studie har gjorts på en av dessa träffpunkter, Malvan, för att skapa större förståelse för verksamhetens funktion i dess gästers vardag samt hur den konstrueras som social kontext. Frågeställningarna som studien bygger på är: - Vilken betydelse har Malvan för dess gäster med psykisk funktionsnedsättning? - På vilket sätt formas den sociala samvaron gästerna emellan och med personalen? Studien har gjorts med en etnografisk ansats. En förstudie bestående av deltagande observation var nödvändig för att skapa förståelse för fältet och skapa goda relationer med de tilltänkta informanterna. Sedan gjordes en huvudsaklig intervjustudie med elva intervjuer med både gäster och personal. Teorin som används är främst Peter L. Berger och Thomas Luckmanns socialkonstruktivism om hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet, men till viss del även Erving Goffmans stigmateori. Resultaten visar att Malvan har stor betydelse på olika sätt för många av gästerna. Det är främst gemenskapen och sociala samvaron som fyller denna funktion och personalen har en viktig roll i att forma denna samt leda gästerna i samma riktning.

Sedan lagen om stöd och service för personer med funktionsnedsättning infördes år 1994 har fler personer med funktionsnedsättning förlorat rätten till personlig assistans och den statliga assistansersättningen. Denna reform rör sig om personer med oförändrade behov och förhållanden gällande sin funktionsnedsättning där plötsligt ett beslut stiftas av staten att dessa personer inte längre har rätten till LSS-insatsen. Genom åren har frågan om statlig assistansersättning haft ett stort genomslag i den allmänna debatten. Den tidigare forskning i denna studie om assistansersättning har visat att indragningen påverkat personer med funktionsnedsättningars medborgerliga rätt och inflytande i samhället. Denna kvalitativa studies syfte är att undersöka personer med funktionsnedsättningars upplevelser kring indragen assistansersättning och vilka konsekvenser detta ger i deras liv. Studien har utgått från personer med funktionsnedsättningars berättelser för att sedan analyseras utifrån Max Webers teorier om auktoritet och byråkratiska perspektivet samt Anthony Giddens teorier om ontologisk trygghet och rutinisering. Intervjustudien visar att indragningen resulterat till en negativ påverkan på informanternas psykiska ohälsa, familjerelationer, livskvalité och ökad funktionsnedsättning.

Bakgrund: Stroke är en folksjukdom som är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. En stroke medför ofta olika komplikationer vilket kan bidra till en sämre livskvalitet. Aktiviteter som personen klarat av innan blir plötsligt en utmaning och för att vårdpersonal ska kunna ge en bra omvårdnad behövs det insikt om upplevelsen efter uppkommandet av en stroke. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att förlora funktioner efter att ha drabbats av en stroke. Metod: En allmän litteraturöversikt som baserades på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar genomfördes. Databaserna Cinahl Complete och Pubmed användes. Analysprocessen utgick från tre analyssteg enligt Friberg. Resultat: Frustration och att känna sig osjälvständig var tydliga upplevelser genom resultatet. Resultatet delades in i fyra kategorier: Att inte längre ha en fullt fungerande kropp, svårt att hantera känslorna, att få förståelse och anpassa sig till den nya livssituationen och att inte klara sig själv och behöva hjälp från andra. Diskussion: Metoden diskuterades utifrån trovärdighetsbegreppen: tillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet. Från resultatet lyfts tre fynd. Det ena fyndet handlar om att behöva få hjälp från andra vilket bidrar till att autonomi och integritet kränks. Det andra fyndet handlar om känslorna frustration och låg självkänsla som kan uppkomma efter stroke där samhället även påverkar. Det tredje fyndet handlar om att få en förståelse för sjukdomen för att kunna återhämta sig. Fynden diskuteras utifrån personcentrerade omvårdnadsmodellen och Stages of changes förändringssteg.

This thesis addresses the creation of accessibility for people with disabilities at Swedish public libraries. The focus of the study was to investigate how libraries adapt their activities to meet the needs of people with disabilites. I was also interested in the barriers that the libraries experience in that adaptation and the libraries’ different views on opportunities for improvements in that area. The material used consists of a web survey and qualitative interviews. I used a univariate analysis and a thematic analysis as analysis tools. The analysis was based on theories from library and information science and disability studies. I found that Swedish public libraries have a thorough understanding of the importance of the creation of accessibility for people with different disabilities. However, the results from the survey and the interviews displayed a general lack of knowledge at the libraries about the needs of different members of this group.  That lack of knowledge was identified as a barrier for the accessibility at the libraries. Other barriers for inclusion and accessibility that were identified involved financial restrictions, lack of technical resources and nonexisting cooperations in municipalities and with different disability organisations. The study also showed that libraries, in their creation of accessibility for this group, tend to give priority to the access to the physical library and to literature, rather than to prioritise technical tools or program activities.