Syftet med denna studie är att undersöka några lärares strategier, inom grundsärskolan inriktning träningsskola, för att göra eleverna delaktiga i kommunikationen som sker under en skoldag samt vilka arbetsmetoder de använder för att utveckla elevernas inflytande över sin skolsituation. Studiens tillvägagångssätt är att låta verksamma lärare berätta om deras arbetsmetoder och strategier för att utveckla elevernas delaktighet och inflytande under skoldagen. Resultatet från intervjuerna har analyserats med kommunikativt relationsinriktat perspektivet och utifrån Szönyi & Södergvist Dunkers delaktighetsmodell.  Resultatet i studien visar på att eleverna får få möjligheter till att kunna påverka sin skolsituation och vara delaktiga i skolfrågor som berör dem. Att lärarna saknar konkreta metoder och strategier för att utveckla möjligheten till delaktighet över sin skolsituation och att det för de flesta eleverna handlar om att påverka här och nu ihop med en vuxen. Lärarna uttrycker att de är osäkra i om eleverna inom grundsärskolans träningsskola klarar av att generalisera skolutvecklingsfrågor som kan beröra dem och att skolornas elevråd inte är anpassade utifrån elevernas möjlighet till tillgänglighet och samhandling. / The purpose of this study is to examine some teachers'strategies, within the compulsory school for students with intellectual learningdisabilites, to make the students involved in the communication that takesplace during the school day and what methods they use to develop the pupils'influence over their situation at school. The study's approach is to allow practicing teachers tell us about their methods and strategies to develop student participation and influence during the school day. The result of the interviews have been analyzed with the communicative relationship-oriented perspective and based Szönyi & Södergvist Dunkers participation model.The results of the study show that pupils have few opportunities to influencetheir situation at school and be involved in school issues that concern them.That teachers lack practical techniques and strategies to develop thepossibility of participation of their school situation and that for moststudents is about to affect the here and now, together with an adult. Theteachers say that they are unsure of whether students in undergraduate learningdisabilities training school capable of generalizing school improvement issuesthat may concern them and that the schools' student councils are not tailoredto their students the opportunity to access and collective action.

This essay has a purpose to understand and investigate how disabled people, where the handicap imply difficulty to speak for one self, get the rights of self-determination and influence satisfied. Our purpose with this essay is to focus on how representatives from organizations, trustees and Support and Service for Persons with Certain functional Impairments- officials (abbreviated LSS after the Swedish title of the Act lag om stöd och service till vissa funktionshindrade), describe and discuss matters concerning the individuals’ opinions and requests from within their respective position. We will with this as a base analyze how these three parties facilitate and meet the individuals’ influence and self-determination. Through six qualitative interviews with these three parts we have gathered the foundation for our study. We have analyzed our material through role theory and power-perspective. We have also been using three thesis that studies disabled peoples influence and self-determination when in contact with personnel and public authorities. Our result shows that representatives from organizations, trustees and LSS-officials are sensitive to the individuals’ requests and opinions. This is nevertheless experienced as complicated and is dependent on what respective roles these hold. The contact between these parts is also flourished by different power-relations. We argue that the individuals’ self-determination and influence is not as natural as the law states. The individuals’ rights are determined by many different aspects.   Keywords: disabled people, self-determination, influence, representatives from organizations, trustees, LSS-officials.

Studiens syftade till att beskriva lärplattans betydelsevid införande och användandet på fem grundsärskolor. Genom intervjuer av tio lärare,utifrån kvalitativ metod försökte vi besvara våra frågeställningar. Vi utgick från det sociokulturella perspektivet enligt Vygotskij, där interaktion,kommunikation och samspel är viktiga komponenter. Resultatet visade på att större delen av de tillfrågagade lärarna hade en positiv inställning till införandet av lärplatta men saknade adekvat fortbildning. Slutsatsen blir att skolor bör satsa på fortbildning på ett tidigare skede vid införande av lärplatta i skolor.

Syfte: Syftet med studien har varit att undersöka lärares undervisning av elever med autism i ämnet idrott och hälsa på grund- respektive resursskolor. Frågeställningarna var: Vad innehåller undervisningen i idrott och hälsa och hur beskriver lärarna elevernas lärande? Hur förhåller sig lärarna till kursplanen i idrott och hälsa?  Vilka individuella anpassningar sker och vilka motiv till olika anpassningar uppger lärare?       Metod: En kvalitativ metod har använts som undersökningsmetod: halvstrukturerade intervjuer. Urvalet av respondenterna baserades på att respondenterna skulle vara verksamma lärare med erfarenhet av elever med autism i grundskolan i idrott och hälsa på en grundskola eller resursskola. Urvalet gjordes med hjälp av ett flerstegsurval som startade med ett bekvämlighetsurval där kontakt togs med en lärare från en närliggande kommun. Resterande deltagare valdes utifrån ett strategiskt urval med hjälp av en sammanställning från Autism och Asperger föreningen (2015). Tre av totalt sex intervjupersoner undervisar på en resursskola och tre undervisar på en grundskola med resursklasser. En didaktisk undervisningsteori, differentiated instruction, har använts vid analys av empiri. Resultat: Lärarna betonar att undervisningen av elever med autism i idrott och hälsa bör utgå från en tydlig struktur, där tydligheten och upprepning vid aktiviteter och instruktion  underlättar elevernas lärande. Lärarna gör anpassningar i kursplanen för att alla elever ska kunna delta utifrån sina egna förutsättningar. Undervisningen är fokuserad på de motoriska grundformerna i olika rörelsemoment till exempel hinderbanor. Även aktiviteter som simning, orientering och dans prioriteras som innehåll i undervisningen. Om eleverna inte klarar vissa moment kan läraren välja att ”pysa” eleven, men det sker endast i enstaka fall. Överlag har eleverna inte svårt att nå upp till kunskapskraven. Individuella anpassningar görs bland annat genom att låta eleverna få vara aktiva i en annan undervisningsmiljö (exempelvis i gym), få alternativa vägar i hinderbanor eller förenklade regler i ett spel. Detta görs för att eleverna ska tycka idrott är roligt. Uppnås inte detta kommer dessa elever att sluta vara med och därmed inte heller kunna utvecklas. Slutsats: Analys och slutsatser från studien pekar på att lärarna i idrott och hälsa gör olika anpassningar efter elevernas svårigheter/speciella förmågor, och försöker undvika att eleverna blir isolerade då de redan har svårt med sociala anpassningar. Lärarna arbetar för att eleverna ska nå upp till kunskapskraven och detta utifrån deras egna förutsättningar, vilket ligger i linje med vad som rekommenderas i den didaktiska teoribildningen differentiated instruction. / Aim: The purpose of this study was to investigate teachers' education of students with autism in physical education in elementary schools and resource schools. The questions were: What does the teaching in physical education include and how do the teachers describe the students' learning? How do the teachers relate to the curriculum in physical education? What individual adaptions occur and what motives to various adaptions state the teachers? Method: A qualitative method has been used as a method of investigation: semi-structured interviews. The selection of respondents was based on that the respondents would be practicing teachers with experience of students with autism in elementary school in physical education at an elementary school or a resource school. The sample was selected using a multistage sampling which started with a convenience sample where contact was made with a teacher from a nearby municipality. The remaining participants were selected from a strategic choice with a compilation from Autism and Asperger föreningen (2015). Three of the six people that were interviewed teach at a resource school and three teach at an elementary school with resource classes. A didactic teaching theory, differentiated instruction, has been used in the analysis of the empirical data. Results: The teachers emphasize that the education of students with autism in physical education should be based on a clear structure, where the clarity and repetition during activities and instruction facilitates the students' learning. The teachers make adjustments in the curriculum because all students should be able to participate on their own terms. The teaching is focused on basic motor activities into different movement elements such as obstacle courses. Even activities like swimming, orienteering and dance are a priority in the educational content. If students do not pass certain elements the teacher can choose to remove them for the student, but it only occurs occasionally. Overall, the students do not have difficulties to reach the knowledge requirements. Individual adaptations are sometimes made by having students be active in another educational setting (e.g. a gym), get alternate routes in obstacle courses or simplified rules in a game. This is done so that the student will think that sports are fun. If this is not achieved, then these students will not participate and thus not be able to develop. Conclusions: Analysis and conclusions from the study indicate that the teachers in physical education make different adjustments for students' difficulties/special abilities, and try to avoid that the students become isolated. The teachers work so that the students can reach the proficiency requirements and this based on their own conditions, which are in line with what is recommended in the didactic theory differentiated instruction.

Enligt Sveriges folkhälsoenkät är psykisk ohälsa som bland annat depression och ångest, brist på tillit och sociala relationer vanligt förekommande hos personer med funktionsnedsättning och funktionshinder. För att förbättra den upplevda psykiska och sociala hälsan är deltagandet i fritidsaktiviteter av betydelse. I tidigare studier redovisas att deltagandet i fritidsaktiviteter förbättrar individens fysiska, psykiska och sociala hälsa. Fritidsaktiviteter som innefattar djur är hälsofrämjande på så sätt att det kan minska individens stressnivå, minska ångest och förbättra självkänslan. En form av aktivitet som innefattar djur är fritidsridning och hästunderstödd terapi. Denna studies syfte är att förstå hur funktionsnedsatta och funktionshindrade ryttares hälsoupplevelse, sociala relationer och identitet påverkas av deras hästintresse. Med begreppet hästintresse menas kontakt med hästar och ridning samt stallmiljö. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod med intervjuer. I studien medverkade nio ryttare med olika typer av funktionsnedsättning och funktionshinder. Studiens resultat analyserades utifrån hur identitet skapas i sociala sammanhang samt av individens performativa handlingar. Denna studie visade att kontakten med hästen och det sociala sammanhanget i stallet hade en positiv inverkan på ryttarnas hälsoupplevelse, sociala relationer och identitet. Det som kunde ses var förbättrad upplevd hälsa så som minskad stress och ångest, ökat antal sociala relationer, förbättrad självkänsla samt en stärkt identitet.

En intellektuell funktionsnedsättning innebär en funktionsnedsättning i hjärnan som påverkar individens utveckling psykiskt och fysiskt i olika grad. Ur ett historiskt perspektiv har synen på intellektuellt funktionsnedsatta individer förändrats. Barn med någon form av funktionsnedsättning ansågs inte ha något värde i samhället. Med en humanistisk samhällsutveckling trädde Omsorgslagen i kraft 1968 vilken slog fast att personer med en funktionsnedsättning har lika värde med samma rättigheter i samhället som andra. I Sverige idag har en person av hundra en intellektuell funktionsnedsättning. Att vara förälder till ett barn med intellektuell funktionsnedsättning kan resultera i svårigheter av det dagliga livet. Genom att ta del av föräldrarnas utmaningar kan kunskap och förståelse kring ämnet utvecklas och sjuksköterskan kan på så sätt förbättra sin förmåga att stötta och vägleda föräldrar till barn med intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med uppsatsen var att beskriva föräldrars svårigheter av att ha ett barn med intellektuell funktionsnedsättning. Arbetet bygger på en litteraturstudie av Axelssons modell (2012, ss. 203-220) där kvantitativa och kvalitativa artiklar inkluderats. Resultatet baserades på nio artiklar vars innehåll sammanställdes i fem subkategorier som resulterade i tre huvudkategorier; “Känslor som kan uppkomma hos föräldrar till barn med en intellektuell funktionsnedsättning”, “Hur föräldrarna påverkas” och “Betydelsen av att föräldrarna får stöd”. Resultatet visar att föräldrar till intellektuellt funktionsnedsatta barn har betydande svårigheter i sin livssituation med ett lägre välbefinnande, sämre livskvalitet, höga nivåer av oro, stress- och depressiva symptom, och en känsla av att vara stigmatiserade. Diskussionen lägger vikt på att omfattningen av individanpassat stöd är betydelsefullt för att föräldrarna skall kunna hantera de utmaningar och påfrestningar som det dagliga livet med ett intellektuellt funktionsnedsatt barn kan föra med sig.

Det här kandidatarbetet är baserat på en fallstudie av tillgänglighet på allmänna gångstråk i Ronneby. Uppsatsen ämnar till att undersöka vad som påverkar tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, genom att undersöka utvalda gångstråk mellan allmänna samhällsfunktioner i Ronneby. Syftet med uppsatsen är att undersöka relationen mellan personer med funktionsnedsättning och den byggda miljön i ett urbant sammanhang. För att kunna svara på problemformuleringen "Vad påverkar tillgängligheten på gångstråk för personermed funktionsnedsättning?" och "Hur tillgängliga är gångstråken mellan allmänna samhällsfunktionerför personer med funktionsnedsättning?" genomförs en systematisk och en deltagande observation på utvalda gångstråk i Ronneby mellan målpunkter som kan räknas som allmänna samhällsfunktioner. Analysen utgår från två perspektiv, personer med nedsatt rörelseförmåga som inkluderar personer som använder rullstol, rullator, käpp, kryckor eller inga hjälpmedel, samt personer med nedsatt synsom inkluderar blinda och synskadade personer. Av analysen framgår det olika faktorer som påverkar tillgänglighet, som vilket underlag gångbanan har, om det finns ledstråk att följa, vilken utformning övergångsställen har, om nivåskillnader är överbyggda, vilken bredd gångbanan har, samt om det finns belysning. Vad som anses vara tillgängligt visar sig skilja mellan de två grupperna som analysen utgår från, och huruvida gångstråken är tillgängliga handlar främst om för vilken grupp i samhället som det planeras för.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur lärare till elever som var mottagna i grundsärskolan årskurs 7-9 (och som läste ämnen eller ämnesområden) definierade begreppet delaktighet och hur de arbetade för att göra eleverna delaktiga i sin skolvardag, vad de ansåg utgöra förutsättningar respektive hinder för delaktighet samt hur de försökte avgöra om huruvida eleverna upplevde delaktighet. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ forskningsmetod, där vi genomförde 20 intervjuer med lika många lärare. Analys av data gjordes med utgångspunkt i såväl det sociokulturella som det relationella perspektivet, vilka vi ansåg var närbesläktade och utgjorde en grundläggande referensram för denna studie. Resultatet visade att merparten av respondenterna menade att elevernas möjlighet att påverka det som skedde i skolvardagen till stor del kunde definiera begreppet delaktighet. De framhöll även vikten av att förutsättningarna inom undervisningen och i skolmiljön anpassades efter elevernas individuella förutsättningar. Lärarna fann tre områden som kunde innebära hinder för delaktighet varav det första var strukturella/organisatoriska hinder, det andra området var lärarna själva, deras roll, ansvar och förhållningssätt och det tredje hindret var elevernas funktionsnedsättning i sig som medförde hinder som lärarna hade i uppgift att överbrygga. Respondenterna angav lyhördhet som en central egenskap som lärare bör ha för att kunna uppfatta och tolka elevernas kommunikativa uttryck och för att kunna reagera, agera och ge adekvat respons utifrån dessa. Samtliga faktorer var tätt förbundna med tidsaspekten då både tillgång på tid och brist på tid hade stor betydelse för resultatet av lärarnas möjligheter att göra sina elever delaktiga i sin skolvardag. Studien bidrar till forskningsfältet genom att belysa undervisande lärares perspektiv på elevers delaktighet i sin skolvardag och arbetet för att främja densamma. / <p> </p><p> </p><p> </p>

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur pedagoger och rektorer på gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ser på förutsättningarna för elever med intellektuell funktionsnedsättning att bli delaktiga i Gymnasieskolans verksamhet. Studien har en kvalitativ ansats för att beskriva och analysera hur pedagoger och skolledare på gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ser på förutsättningarna för elever med intellektuell funktionsnedsättning att bli delaktiga i Gymnasieskolans verksamhet.     Datainsamlingen genomfördes på gymnasieskolor som inrymmer gymnasiesärskolor i två olika kommuner i mellersta Sverige. Vi har genomfört intervjuer med pedagoger och skolledare. Vi har arbetat aktivt med insamlad data, organiserat, kodat, gjort synteser och sökt efter mönster och ur materialet skapade vi en mening. Vi hittade avgörande beröringspunkter på hur både skolledare och pedagoger betonar vikten av att eleverna känner sig delaktiga i helheten och dessa menar man ger eleverna redskap att påverka sin livssituation.  Våra informanter redogjorde för de svårigheter som de hävdar komplicerar samverkan mellan de olika nivåer vi undersökte. Informanterna arbetar på stora enheter där lokalerna för gymnasiesärskolan är utspridda i flera byggnader. Andra beröringspunkter är otillräckliga gemensamma definitioner på vad delaktighet innebär och otillräckliga resurser av olika slag, fysiska hinder för samverkan inom och mellan nivåerna och medvetet förhållningsätt i ansvarstagande för de värderingar som ska genomsyra begreppet delaktighet.

The aim of the study is to investigate how students in compulsory school for intellectual disability who use Augmentative and Alternative Communication (AAC) get the possibility to communicate and how it can contribute to increased participation. The theoretical framework is a communicative relationship-based perspective (KoRP) which assumes that schools at all levels should collaborate on the concept of participation, communication and learning. Therefore a case study was conducted where one school´s work to achieve communication and participation for students who use AAC was studied. Two methods were used: stimulated recall with one special educator, where her work to increase participation through communication was studied, and also an interview with the principal to explore her view of communication, participation and working methods. The result shows that AAC-tools are adapted both in form and content based on the individual student´s needs, that the special educator uses the student´s AAC-tools as a role model and that all the students are involved in decisions on the content and implementation by small details. The principal emphasize that the collegial learning is important to develop working methods, competence and collaborations regarding to communication and participation. This is coherent with what previous research indicate. Research also advocates communication through including activities and heterogeneous groups, which is not exemplified in the case study.