Spelling suggestions: "subject:"funktionsnedsättning ocho"" "subject:"funktionsnedsättning och3""
171 |
<em>" Till slut kraschar man..."</em> : Vuxna manliga barns upplevelser av att växa upp med en förälder som har en psykisk funktionsnedsättningEurenius, Carola, Toledo, Yumara January 2009 (has links)
<p>Syftet med denna studie är att beskriva hur vuxna manliga barn har upplevt och hanterat situationer av att växa upp med en förälder som har psykiska funktionsnedsättningar. Våra frågeställningar utgörs av: <em>Hur upplevde och hanterade vuxna manliga barn till föräldrar med psykisk funktionsnedsättning sin uppväxt?</em> samt <em>Hur har upplevelsen och hanterandet av uppväxten påverkat vuxna manliga barn till föräldrar med psykisk funktionsnedsättning som vuxna?</em> För att kunna svara på frågeställningarna har vi använt oss av en kvalitativ metod och intervjuat fem vuxna manliga barn som haft en sådan uppväxt. Intervjuerna har sedan analyserats genom ett fenomenologiskt förhållningssätt och därmed har vi återberättat informanternas utsagor istället för att tolka dessa. Denna analys har utgått från det empiriska materialet som sedan har kopplats till de valda tidigare forskningarna och teoretiska utgångspunkter. De teoretiska utgångspunkter vi har använt oss av för att ge en tydligare beskrivning av informanternas upplevelser, utgörs av resilience och coping.</p><p> </p><p>Av studiens resultat kan det utläsas att alla fem informanter upplevde sin uppväxt fylld av skamkänslor, ansvar, okunskap om vad som var rätt eller fel, normalt eller inte normalt samt saknad av någon som kunde stödja och hjälpa dem i deras situation. Dessutom framkom det att informanternas vuxna liv var präglat av deras upplevelser under uppväxten. Informanternas hanteringsstrategier varierade både i uppväxten och under vuxenlivet, då det visade sig att informanterna pendlade mellan ansvarstagandet, undvikandestrategier, kriminalitet och missbruk.</p>
|
172 |
Inegrations- och normaliseringsmål för personer med intellektuella funktionsnedsättningar : en studie av personalens upplevelser av daglig omsorgsverksamhet i PolenAkam, Barbara, Larsson, Svetlana January 2009 (has links)
<p><strong><p>Sammanfattning</p></strong></p><p>Syftet med vår uppsats är att med en komparativ ansats studera hur integrerings- och</p><p>normaliseringsmål uppnås för personer med intellektuella funktionsnedsättningar inom den</p><p>dagliga verksamheten i Polen. Vi vill även se hur personalen upplever att de uppnår dessa</p><p>mål. Huvudmetoden för studien var kvalitativ intervju. I vår analys har vi valt att använda oss</p><p>av KASAM-teorin som kan förklara hur personalen på den dagliga verksamheten upplever att</p><p>integrerings- och normaliseringsmålen uppnås. Vi använder oss av begrepp som</p><p>empowerment, normalisering och integration. Vad som framkommer är att personalen</p><p>upplever att deras integrerings- och normaliseringsmål i verksamheten uppnås, men att det</p><p>finns brister som gör att man inte når ända fram. För att uppnå målen behövs mera resurser</p><p>och en annan syn på människor med intellektuella funktionsnedsättningar.</p>
|
173 |
Brottningsträning inom idrottsundervisningen - något som alla elever kan ha behållning av oavsett förutsättningar?Söderman, Joachim January 2009 (has links)
<p><strong>Sammanfattning: </strong>Syftet med arbetet var att studera och jämföra upplevelser av och delaktighet i fysisk aktivitet i form av brottningsträning mellan en grupp elever i grundskolan och en grupp elever i grundsärskolan. Två fysiska arbetspass med brottningsövningar som grund inom idrottsundervisningen genomfördes för vardera gruppen. Metoderna som användes för att besvara frågeställningarna var dels en utförd enkätundersökning, men även observationer. Studiens resultat visar på förhållandevis samstämmiga positiva upplevelser samt hög upplevd delaktighet hos båda grupperna. En stor olikhet mellan grupperna framträder i den upplevda ansträngningen, där gruppen grundskoleelever upplever högre ansträngning. Inga andra egentliga olikheter framträder inom respektive elevgrupp i upplevelser och delaktighet. Den viktigaste slutsatsen är att brottningsträning inom idrottsundervisningen kan vara något som alla elever kan ha behållning av, sina olikheter till trots. En funktionsnedsättning kan betraktas som en olikhet, men det är rättvist att se olikheten som en resurs.</p>
|
174 |
Arbetsterapeuters kliniska resonemang vid bedömning av arbetsförmåga hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. : En kvalitativ intervjustudie / <em>Occupational Therapists Clinical Reasoning in Assessing Work Ability of Persons with Neuropsychiatric Disorders</em> : A qualitatvie interview studySöderström, Lisa, Walldén, Sofia January 2010 (has links)
<p>Uppsatsens syfte var att beskriva hur arbetsterapeuter resonerar kliniskt vid bedömning av arbetsförmåga hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. För denna studie användes en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem arbetsterapeuter som jobbar mot arbetsmarknaden. Frågeområdena inspirerades av <em>clinical reasoning </em>”three track mind” där <em>procedural, interactive</em> och <em>conditional reasoning</em> utgör de tre olika tankemönstren.</p><p>Resultatet redovisades i fyra kategorier och ett övergripande tema som beskriver arbetsterapeuternas kliniska resonemang: Att forma en frågeställning, Att välja bedömningsmetod, Att utforma en slutrapport och Yrkeskompetens. Det övergripande temat, Att se till olika aspekter vid bedömning, visar den röda tråden genom kategorierna. Resultatet i vår studie visar på den komplexitet som finns i de resonemang som förs vid bedömning av arbetsförmåga. Något som kan jämföras med <em>clinical reasonings</em> "three track mind" och som framkommer i vårt tema; <em>Att se till olika aspekter vid bedömning.</em> De deltagande arbetsterapeuterna beskriver hur resonemanget i arbetsförmågebedömningarna sker utifrån en mängd olika aspekter, och arbetsterapeuterna menar att de hela tiden måste se till både delarna och helheten. Vilka svårigheter som finns och hur olika faktorer påverkar personen de bedömer, och hur alla faktorer tillsammans är avgörande för personens arbetsförmåga.</p>
|
175 |
Personer med psykiska funktionsnedsättningar och deras upplevelser av deltagande i en dagverksamhet : - en kvalitativ intervjustudie / Individuals with psychiatric disabilities and their experiences of participating in a day care unit : - a qualitative interview studyPehrson, Måns, Solem, Johan January 2010 (has links)
<p>Grundsynen är idag att individer med psykiska funktionsnedsättningar i största möjliga utsträckning ska rehabiliteras i sin hemmiljö. Vården erbjuder dock fortfarande rehabiliteringsinsatser utanför hemmet och dagverksamheter inom psykiatrin är ett exempel på detta. Dagverksamhet är en vårdform där deltagarna kombinerar vardagslivet med psykiatrisk behandling och rehabilitering.</p><p>Syftet med denna studie var att beskriva personer med psykiska funktionsnedsättningar och deras upplevelser av deltagande i en dagverksamhet. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide som underlag användes. Intervjuerna genomfördes med åtta personer som har psykiska funktionsnedsättningar och har en pågående kontakt med en dagverksamhet inom närpsykiatrin sedan minst ett år tillbaka.</p><p>Resultatet i studien visar att deltagarna har fått nya vanor och ny struktur i vardagen genom sitt deltagande i dagverksamheten. Resultatet visar även att deltagarna uppskattar gemenskapen och det sociala utbytet med andra deltagare. Vikten av att utföra meningsfulla aktiviteter framkommer också samt betydelsen av tydliga mål och uppföljning.</p>
|
176 |
Statligt stöd till föräldrar som har barn med en utvecklingsstörning : -Flodström, Cecilia January 2008 (has links)
<p>Örebro universitet</p><p>Institution för beteende-,social- och rättvetenskap</p><p>Socialt arbete</p><p>C-uppsats 41-60p</p><p>Sammanfattning</p><p>Titel: Statligt stöd till föräldrar med barn med en utvecklingsstörning- en komparativ studie mellan Sverige och Storbritannien</p><p>Författare: Cecilia Flodström</p><p>Handledare: Munir Dag</p><p>Syftet var att undersöka vilka likheter och skillnader det finns mellan de statliga stödsystem som ges till föräldrar som har barn med en utvecklingsstörning i Sverige och i Storbritannien. Syftet är även att undersöka vilka upplevelser föräldrarna har av det stöd som ges. Som metodval valdes en kvalitativ metod med en komparativ ansats. Studien utgjordes av tre intervjuer med föräldrar till barn med en utvecklingsstörning i Sverige och en intervju genomfördes med en myndighetsperson i Storbritannien. Resultatet visade att de statliga stödsystemen till föräldrar som har barn med en utvecklingsstörning, i de olika länderna, skilde sig från varandra. I Storbritannien ligger det ett större ansvar på den egna familjen att ta hand om sina barn, funktionsnedsatta eller ej, medan man i Sverige ser det som ett gemensamt åtagande för hela befolkningen. I resultaten framkom även att föräldrarna i de båda länderna, i stort sett, upplevde samma för- och nackdelar med den servicen som de blev erbjudna. De mest övergripande förändringar som föräldrarna i båda länderna ville ha mer av var mer information om den service som de har rätt till samt mer teckenspråk i skolorna. Slutsatsen till varför stödsystemen skiljer sig från varandra, i dessa länder, kan förklaras genom globaliseringsteorin. Den teorin skulle säga att dessa skillnader har uppkommit som ett resultat av att Storbritannien har kommit längre i globaliseringsprocessen, vilket har givit dem ett mer individualistiskt tänkande och större ansvar ligger på den egna familjen att ta hand om sina barn. Slutsatsen till varför föräldrarna i de båda länderna har liknande upplevelser av det stöd som ges kan bero på deras utmanande situation. En förälder till ett barn med en utvecklingsstörning känner oftast större påfrestningar och det statliga stödet kan nästan aldrig leva upp till deras förväntningar.</p><p>Nyckelord: Funktionsnedsättning, barn, föräldrar, stödsystem, Sverige och Storbritannien</p>
|
177 |
Rummets gränser för våldutsatta kvinnor : - En studie om tillgängligheten till kvinnofridsinsatserSvensson, Helena, Filén, Elinor January 2010 (has links)
Uppsatsens syfte är att påvisa vilka förutsättningar och möjligheter våldutsatta kvinnor med en rörelsenedsättning har att erhålla stöd och skydd inom Halmstad respektive Falkenbergs kommun. Vi har riktat uppmärksamheten mot de kommunala handlingsplanerna för kvinnofrid och kvinnojourernas verksamhet. Genom en kvalitativ diskursanalys studerade vi hur maktrelationer kommer till uttryck i språket och miljön. Utifrån diskursanalysen granskade vi hur rörelsenedsatta kvinnor omnämns i de kommunala handlingsplanerna samt hos personalen på kvinnojourerna. Vi fann såväl i handlingsplanerna som hos personalen på kvinnojourerna en tydlig uppdelning i ett "vi och dem", där de funktionsdugliga ses som ett "vi" och de rörelsenedsatta kvinnorna ses som ett "dem". Detta tillsammans med bristande kunskaper om den specifika situation som gäller för rörelsenedsatta kvinnor som utsätts för våld bidrar till att dessa kvinnor inte ges tillgång till samhällets insatser och kvinnojourernas verksamheter. Vi fann att det förekom en strukturell diskriminering såväl i språket som i vem som ges tillträde att få det stöd och skydd en våldsutsatt kvinna behöver.
|
178 |
FMT och motivation : Metoden som ger lust till eget handlandeKallin, Margaretha January 2010 (has links)
Motivation är en kraft som driver oss framåt mot ett mål. För att komma fram till målet, krävs det energi, ofta i form av rörelse, som leder till handling. Personer med funktionsnedsättning i någon form, kan ha svårighet att hitta den rätta energin. Med stöd av Funktionsinriktad Musikterapi – FMT, finns möjlighet att locka fram spontana handlingar som leder till ökad helhetsutveckling hos individen. Under min utbildning till FMT-terapeut vid Musikhögskolan Ingesund i Arvika, som tillhör Karlstads universitet, har jag haft praktik med två barn med diagnosen autism och intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med examensarbetet är att berätta om mitt FMT-arbete med dessa båda, beskriva FMT-metoden samt redogöra för hur jag med stöd av metodens speciella arbetssätt skapar en kommunikation mellan oss. I min slutsats kommer jag fram till att jag med stöd av metoden, tillsammans med trygghet, samverkan och integration öppnar vägar för barnens motivation att utföra en egen handling.
|
179 |
Statligt stöd till föräldrar som har barn med en utvecklingsstörning : -Flodström, Cecilia January 2008 (has links)
Örebro universitet Institution för beteende-,social- och rättvetenskap Socialt arbete C-uppsats 41-60p Sammanfattning Titel: Statligt stöd till föräldrar med barn med en utvecklingsstörning- en komparativ studie mellan Sverige och Storbritannien Författare: Cecilia Flodström Handledare: Munir Dag Syftet var att undersöka vilka likheter och skillnader det finns mellan de statliga stödsystem som ges till föräldrar som har barn med en utvecklingsstörning i Sverige och i Storbritannien. Syftet är även att undersöka vilka upplevelser föräldrarna har av det stöd som ges. Som metodval valdes en kvalitativ metod med en komparativ ansats. Studien utgjordes av tre intervjuer med föräldrar till barn med en utvecklingsstörning i Sverige och en intervju genomfördes med en myndighetsperson i Storbritannien. Resultatet visade att de statliga stödsystemen till föräldrar som har barn med en utvecklingsstörning, i de olika länderna, skilde sig från varandra. I Storbritannien ligger det ett större ansvar på den egna familjen att ta hand om sina barn, funktionsnedsatta eller ej, medan man i Sverige ser det som ett gemensamt åtagande för hela befolkningen. I resultaten framkom även att föräldrarna i de båda länderna, i stort sett, upplevde samma för- och nackdelar med den servicen som de blev erbjudna. De mest övergripande förändringar som föräldrarna i båda länderna ville ha mer av var mer information om den service som de har rätt till samt mer teckenspråk i skolorna. Slutsatsen till varför stödsystemen skiljer sig från varandra, i dessa länder, kan förklaras genom globaliseringsteorin. Den teorin skulle säga att dessa skillnader har uppkommit som ett resultat av att Storbritannien har kommit längre i globaliseringsprocessen, vilket har givit dem ett mer individualistiskt tänkande och större ansvar ligger på den egna familjen att ta hand om sina barn. Slutsatsen till varför föräldrarna i de båda länderna har liknande upplevelser av det stöd som ges kan bero på deras utmanande situation. En förälder till ett barn med en utvecklingsstörning känner oftast större påfrestningar och det statliga stödet kan nästan aldrig leva upp till deras förväntningar. Nyckelord: Funktionsnedsättning, barn, föräldrar, stödsystem, Sverige och Storbritannien
|
180 |
Inegrations- och normaliseringsmål för personer med intellektuella funktionsnedsättningar : en studie av personalens upplevelser av daglig omsorgsverksamhet i PolenAkam, Barbara, Larsson, Svetlana January 2009 (has links)
Sammanfattning Syftet med vår uppsats är att med en komparativ ansats studera hur integrerings- och normaliseringsmål uppnås för personer med intellektuella funktionsnedsättningar inom den dagliga verksamheten i Polen. Vi vill även se hur personalen upplever att de uppnår dessa mål. Huvudmetoden för studien var kvalitativ intervju. I vår analys har vi valt att använda oss av KASAM-teorin som kan förklara hur personalen på den dagliga verksamheten upplever att integrerings- och normaliseringsmålen uppnås. Vi använder oss av begrepp som empowerment, normalisering och integration. Vad som framkommer är att personalen upplever att deras integrerings- och normaliseringsmål i verksamheten uppnås, men att det finns brister som gör att man inte når ända fram. För att uppnå målen behövs mera resurser och en annan syn på människor med intellektuella funktionsnedsättningar.
|
Page generated in 0.1249 seconds